BILAGA

Följande ändringsförslag avslogs under debatten, men fick minst en fjärdedel av rösterna (artikel 59.3 i arbetsordningen):

Punkt 2.3

Ändra enligt följande:

2.3

I ILO:s hundraårsdeklaration om arbetets framtid, som nyligen antogs vid den internationella arbetskonferensen (ILC), fastställs vissa viktiga handlingslinjer för ILO. I deklarationen uppmanar ILC även alla medlemmar att, med hänsyn till de nationella omständigheterna, arbeta enskilt och tillsammans på grundval av trepartssystem och social dialog och med stöd av ILO för att ytterligare utveckla sitt människoorienterade förhållningssätt till arbetets framtid. Deklarationen berör frågor såsom och anges åtgärder som skulle kunna modernisera arbetsrätten och motverka utestängning. I denna finns även förhoppningar om ett antal investeringar i att stärka människors kapacitet och, arbetsrelaterade institutioner och anständigt och hållbart arbete, som skulle skapa de bästa möjliga förutsättningarna för framgångsrika företag och rättvisare arbets- och levnadsförhållanden för medborgarna främja varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, en full och produktiv sysselsättning samt anständiga arbetsvillkor för alla, där man respekterar de nationella förhållandena och den särskilda roll som spelas av arbetsmarknadens parter.

Motivering

De föreslagna ändringarna syftar till att se till att texten i punkten motsvarar innehållet i ILO:s hundraårsdeklaration. För detta yttrande, se dessutom det allmänna uttalandet om hur ILO:s medlemmar bör arbeta – enskilt och tillsammans – för att stödja sitt förhållningssätt till arbetets framtid.

Resultat av omröstningen

För	56
Emot	121
Nedlagda röster	3

Punkt 2.5

Ändra enligt följande:

2.5

På EU-nivå har den sociala pelaren hittills genomförts genom

a)	lagstiftning och andra åtgärder, främst inriktade på att säkerställa efterlevnad och granskning av det befintliga socialpolitiska regelverket, som ska uppdateras där så behövs,

b)	särskild finansiering och

c)	ett antal inledande förändringar i planeringsterminsförfarandet.

Motivering

I denna punkt talar man om vilka slags åtgärder som hittills har vidtagits på EU-nivå för att genomföra pelaren. Det är därför inte logiskt att hänvisa till en uppdatering av det befintliga regelverket.

Resultat av omröstningen

För	56
Emot	124
Nedlagda röster	2

Punkt 2.6

Ändra enligt följande:

2.6

Allmänna kommentarer om Lagstiftning och andra åtgärder på EU- och medlemsstatsnivå

Motivering

Det föreslås att huvudrubriken och underrubriken i detta avsnitt ändras så att de återspeglar den text som föreslås läggas till i de nya punkter som föreslås nedan.

Resultat av omröstningen

För	49
Emot	126
Nedlagda röster	8

Första ny punkt framför nuvarande punkt 2.6.1

Lägg till en första ny punkt framför nuvarande punkt 2.6.1:

Den grundläggande förutsättningen för genomförandet – allmän strategi

Motivering

Det föreslås att huvudrubriken och underrubriken i detta avsnitt ändras så att de återspeglar den text som föreslås läggas till i de nya punkter som föreslås nedan.

Resultat av omröstningen

För	55
Emot	119
Nedlagda röster	5

Ny punkt efter punkt 2.6.1

Lägg till en ny punkt efter nuvarande punkt 2.6.1:

Den grundläggande förutsättningen måste vara att frågor som saknar en tydlig transnationell dimension på arbetsrättens område bör hanteras på nationell nivå. EU-lagstiftning som bygger på en modell som ska passa alla och inte tar hänsyn till skillnader mellan företags storlek och karaktär, sektorer eller traditioner och system i medlemsstaterna måste undvikas. Det undergräver också möjligheten för fackföreningar och arbetsgivarorganisationer att förhandla fram avtal som är skräddarsydda för olika branscher, vilket är särskilt viktigt i länder där arbetsmarknadens parter har en hög grad av frihet att reglera arbets- och anställningsvillkor, både oberoende och som ett komplement till den nationella lagstiftningen.

Motivering

Ges muntligen.

Resultat av omröstningen

För	51
Emot	116
Nedlagda röster	6

Punkt 2.6.4

Ändra enligt följande:

2.6.4

Medlemsstaterna, ochEU-institutionerna, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer bör övervaka genomförandet av den sociala pelaren och hur pass effektiva de befintliga åtgärderna är inom ramen för den europeiska planeringsterminen, och samtidigt säkerställa deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer. EU-institutionerna bör stödja medlemsstaterna och de sociala aktörerna i samband med genomförandet av den sociala pelaren.

Motivering

Denna ändring införs för att återspegla det faktum att vid övervakningen av genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter skiljer sig EU:s och medlemsstaternas roll, å ena sidan, och arbetsmarknadsparternas och det civila samhällets roll, å andra sidan, åt.

Resultat av omröstningen

För	54
Emot	120
Nedlagda röster	1

Punkt 2.6.5

Stryk punkten:

2.6.5

EU-lagstiftningen på berörda områden bör utgöra en ram med allmänna, tydliga och gemensamma normer, där utrymme lämnas för särskilda nationella omständigheter, som kan anpassas efter de många olika sociala systemen och aktörernas roll, och där medborgarna tillerkänns verkningsfulla och genomdrivbara sociala rättigheter på EU- och medlemsstatsnivå, och som inkluderar ett europeiskt mervärde (1). Målen i pelaren bör beaktas inom alla EU:s politikområden, inklusive med hänvisning till den övergripande klausulen (artikel 9 i EUF-fördraget).

Motivering

Ges muntligen.

Resultat av omröstningen

För	48
Emot	123
Nedlagda röster	5

Punkt 2.6.5

Ändra enligt följande:

2.6.5

EU-lagstiftningen på berörda områden bör utgöra en ram som syftar till med allmänna, tydliga och gemensamma genomförbara normer, där utrymme lämnas för särskilda nationella omständigheter, som kan anpassas efter de många olika sociala systemen och aktörernas roll, och där medborgarna tillerkänns verkningsfulla och genomdrivbara sociala rättigheter på EU- och medlemsstatsnivå, och som inkluderar ett europeiskt mervärde (2). Målen i pelaren bör beaktas inom alla EU:s politikområden, inklusive med hänvisning till den övergripande klausulen (artikel 9 i EUF-fördraget).

Motivering

När målet är att respektera mångfalden bland medlemsstaterna i fråga om sociala system kan man inte efterlysa allmänna eller gemensamma normer.

Resultat av omröstningen

För	48
Emot	120
Nedlagda röster	4

Punkt 2.6.6

Ändra enligt följande:

2.6.6

Genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter syftar till att starta en uppåtgående konvergens i fråga om resultat på sysselsättningsområdet och det sociala området, förbättra och anpassa förhållandena i samhället och på arbetsmarknaden för europeiska arbetstagare och medborgare, förbättra och inrätta ändamålsenliga, hållbara och tillförlitliga sociala trygghetssystem (3) och moderna, vetenskapligt baserade, kvalitetsutvärderade sociala tjänster och hälso- och sjukvårdstjänster, i synnerhet offentliga och ideella tjänster, åstadkomma rättvisa arbetsvillkor fastställa miniminormer för att motverka social dumpning och samtidigt skapa lika villkor för välfungerande ekonomier, sysselsättning och hållbara företag medan och höja medborgarnas förtroende för EU höjs. De socialpolitiska strategierna bör inkludera de små och medelstora företagens intressen och rättvisa marknadsvillkor för dessa. Det är viktigt att det fastställs och antas grundläggande normer för tjänster av allmänt intresse såsom bostad, vatten och sociala tjänster, vilka bör utvärderas regelbundet, däribland av oberoende bedömare (forskningsinstitut, akademiska institutioner etc.) som kan erhålla finansiellt stöd och vilkas rapporter offentliggörs. Det är nödvändigt att som en prioritering ta itu med de grundläggande behoven för medborgare och utsatta grupper och med de farliga skillnader avseende möjligheter, inkomst och välstånd som föreligger inom och mellan medlemsstaterna. Alla medlemsstater bör främja social delaktighet på grundval av lika möjligheter och rättvisa levnadsvillkor.

Motivering

Genomförandet av den sociala pelaren bör leda till en uppåtgående konvergens i fråga om resultat på sysselsättningsområdet och det sociala området, eftersom det är resultaten som avgör om de politiska val som gjorts har varit framgångsrika. Såsom anges i ingressen till den europeiska pelaren för sociala rättigheter (punkt 12): ”Målet för den europeiska pelaren för sociala rättigheter är att den ska tjäna som vägledning för sysselsättningsinsatser och sociala insatser inriktade på nuvarande och kommande utmaningar (...)”. Texten bör också nämna anpassning av förhållandena i samhället och på arbetsmarknaden (inte bara förbättring), eftersom sådana anpassningar kan bli nödvändiga till följd av förändringar i våra samhällen och i arbetslivet. De sociala trygghetssystemen måste vara tillförlitliga och ändamålsenliga, men också hållbara.

Pelaren handlar inte om att fastställa miniminormer för att motverka social dumpning, så den delen bör utgå.

Förteckningen över frågor som bör tas upp som prioriteringar bör inte inbegripa frågor som inte omfattas av principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (t.ex. skillnader i välstånd och inkomst inom eller mellan medlemsstater).

Resultat av omröstningen

För	53
Emot	115
Nedlagda röster	3

Punkt 2.6.7

Ändra enligt följande:

2.6.7

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt den funktion som kollektiva förhandlingar och kollektivavtal på nationell nivå kan fylla, eftersom de kan föregripa lagstiftning, eller utgöra ett alternativ till lagstiftning, genom att reglera vissa delar av arbetsmarknaden och anställningsförhållanden. De sociala aktörerna kan spela en roll i genomförandet, genom att visa att de kan uppnå samma rättsliga effekt. I vissa medlemsstater finns det ingen struktur för kollektiva förhandlingsprocesser och kollektiva förhandlingar förekommer mycket sällan, och det kvarstår därför skillnader i beviljandet av de sociala rättigheter som omfattas av pelaren. I sådana fall krävs det lagstiftning. EESK uppmuntrar därför medlemsstaterna att stärka de nationella arbetsmarknadsparternas kapacitet.

Motivering

Vi föreslår att man stryker slutet av den andra meningen eftersom det inte är helt klart vad som avses med ”att de kan uppnå samma rättsliga effekt”. De nationella systemen varierar i fråga om de olika roller som kollektivförhandlingar och lagstiftning spelar när det gäller att reglera arbetsmarknaden, den nivå där förhandlingarna förs (sektorsövergripande nivå, sektorsnivå, företags- och arbetsplatsnivå, regional nivå och yrkesnivå) och när det gäller det sätt på vilket förhandlingar på olika nivåer kan samspela (utformning) [källa: Eurofound].

Resultat av omröstningen

För	59
Emot	114
Nedlagda röster	2

Punkt 2.6.8

Ändra enligt följande:

2.6.8

I de fyra parternas förklaring om ”en ny start för den sociala dialogen” skriver man att man gärna vill se en utveckling av ändamålsenliga kollektiva förhandlingar. Arbetsmarknadsparternas engagemang i genomförandet av den sociala pelaren speglas i det gemensamma arbetsprogrammet för de europeiska arbetsmarknadsparterna 2019–2021, som även ska genomföras på den nationella nivån för att bidra till den nationella reformprocessen. Arbetsprogrammet för 2019–2021 inriktas på följande sex prioriteringar: digitalisering; bättre fungerande arbetsmarknader och välfärdssystem; färdigheter; att ta itu med psykosociala aspekter och risker på arbetet; kapacitetsuppbyggnad för starkare social dialog; den cirkulära ekonomin kommer att innehålla särskilda förslag som rör förverkligandet av den sociala pelaren såsom förhandlingar om ett fristående ramavtal om digitalisering, inklusive möjligheter och villkor för sammankoppling och frånkoppling, liksom bättre fungerande arbetsmarknader och välfärdssystem samt kompetensutveckling (4).

Motivering

Det är viktigt att se till att texten i yttrandet följer de formuleringar som används i arbetsprogrammet för de europeiska arbetsmarknadsparterna. (Till exempel nämns sammankoppling och frånkoppling i arbetsprogrammet i samband med ett uttalande om att anordna ett gemensamt informationsseminarium där de kommer att undersöka olika erfarenheter).

Resultat av omröstningen

För	53
Emot	115
Nedlagda röster	6

Punkt 2.6.10

Ändra enligt följande:

2.6.10

Kommissionen har vidtagit praktiska åtgärder för att förverkliga pelaren på europeisk nivå och har nyligen gett ut ett uppdaterat faktablad om de lagstiftningsinitiativ och andra initiativ som vidtagits hittills (5). EESK har redan angett att kommittén anser att en tydlig färdplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter skulle bidra till att främja konvergens och uppnå pelarens mål. efterlyst en tydlig och samordnad färdplan (6) som fastställer prioriteringar för genomförandet av pelaren.

Motivering

Vi föreslår att man använder den exakta ordalydelsen i yttrandet SOC/564.

Resultat av omröstningen

För	50
Emot	113
Nedlagda röster	4

Punkt 2.6.11

Ändra enligt följande:

2.6.11

Åtgärderna för att genomföra den sociala pelaren bör baseras på vetenskaplig analys av den aktuella rättsliga och praktiska situationen för socialpolitiken och hälso- och sjukvårdspolitiken i medlemsstaterna och på EU-nivå, och bör involvera sociala aktörer. EESK skulle kunna fungera som förmedlare. EESK föreslår att man ska inrätta ett EU-forum för socialpolitik: EU behöver ett permanent forum för främja olika vägar för kommunikation, utbyte av bästa praxis, utvärdering, seminarier för sakkunniga, sociala program, efterlevnad av EU:s och medlemsstaternas regler och reformprojekt för medlemsstaternas och EU:s politik. Bristande tillämpning av befintliga sociala rättigheter fortsätter att vara en källa till oro, och därför måste kommissionen och medlemsstaterna i större utsträckning se till att EU:s bestämmelser följs. Det nya forumet bör ha en nära koppling till EESK och den europeiska planeringsterminen.

Motivering

Det är inte alls tydligt vad som avses med hänvisningen till att ”inrätta ett EU-forum för socialpolitik”. Det finns inget behov av att inrätta nya instrument/plattformar och hänvisningen till forumet bör strykas. Det som är viktigt är samrådet med de berörda parterna och deras deltagande i genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Resultat av omröstningen

För	52
Emot	114
Nedlagda röster	3

Punkt 2.7.2

Ändra enligt följande:

2.7.2

I förhandlingarna inför nästa fleråriga budgetram bör man sträva efter att säkra tillräcklig finansiering för sysselsättnings- och socialpolitiken. EU:s budget- och skuldregler (7) bör ses över för att respektera de grundläggande rättigheterna liksom målen i fördragen och den sociala pelarens mål. Man bör sträva efter en lämplig balans mellan välfungerande ekonomier, skuldkontroll och sociala mål. Såsom EESK har konstaterat tidigare (8) vid ett flertal tillfällen kommer finansieringen av genomförandet av den sociala pelaren också att vara starkt beroende av de resurser som finns på medlemsstatsnivå. Det kommer under de närmaste par åren att kräva finansiella medel ur statsbudgetarna för investeringar och för driftskostnader för verksamheter. Detta kan begränsas av EU:s budget- och skuldregler (9). Såsom EESK redan betonat vid ett flertal tillfällen (10) bör man överväga olika sätt att förbättra den flexibilitet som tillåts i dessa, till exempel genom en ”gyllene regel”, som skulle tillåta offentliga investeringar med ett socialt syfte för att uppnå målen i den sociala pelaren, särskilt genom att man ökar inkomstnivåerna, skapar en starkare social sammanhållning och förhindrar utestängning av missgynnade grupper som annars inte kan delta fullt ut i samhället, samtidigt som man genererar en hållbar ekonomisk tillväxt. kan större offentliga investeringar inom medlemsstaterna också främjas med hjälp av en ”gyllene regel” för offentliga investeringar som har ett socialt ändamål, vilket skulle ge mer flexibilitet i budgetbestämmelserna. Gemensamma mål som kan övervägas är ökade inkomstnivåer, hållbar tillväxt, starkare social sammanhållning och förebyggande av utestängning. Större offentliga investeringar kan också stödjas, särskilt genom de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), som tydligare kan inriktas på mål inom den sociala pelaren (11). Lämpliga skattepolitiska åtgärder, bland annat effektiv bekämpning av skattebedrägerier, skatteflykt och aggressiv skatteplanering, bör göra det möjligt att få in ytterligare medel som kan läggas på den sociala pelaren. För att säkerställa en effektiv användning av ytterligare finansiella medel krävs det åtgärdsprogram och färdplaner för genomförandet av den sociala pelaren som en integrerad del av den europeiska planeringsterminen, särskilt vid utarbetandet av nationella reformprogram och konvergensprogram (12).

Motivering

Det är viktigt att använda den exakta ordalydelsen i yttrandet för att säkerställa en bättre balans i texten och även hänvisa till de uttalanden som gjorts i tidigare yttranden om genomförandet av pelaren som en del av den europeiska planeringsterminen.

Resultat av omröstningen

För	55
Emot	112
Nedlagda röster	4

Punkt 2.8.4

Ändra enligt följande:

2.8.4

En ny cykel för den europeiska planeringsterminen europeisk planeringstermin bör uppnå sociala mål inom ramen för omfattande övervakning övervakningen av sociala obalanser för att uppväga dominansen för skatterelaterade och makroekonomiska krav. Den sociala resultattavlan bör övervaka och rikta in sig på alla rättigheter och principer i pelaren och inbegripa förbättrade och nya mätbara indikatorer. Indikatorerna i fråga skulle, förutom statistik, kunna omfatta verklig tillgång baserad på sociala tjänster, genomdrivbara sociala rättigheter, migranters integration i samhället och på arbetsmarknaden, förekomsten av kollektiva förhandlingar, sociala aktörers deltagande i planeringsterminsförfarandet och tillgång till praktikplatser och högre utbildning av god kvalitet. Kommissionen bör i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället kontrollera att de nationella reformplanerna genomförs och därigenom främja de sociala landsspecifika rekommendationerna. Rekommendationerna bör vara av ett lämpligt antal, lämpligt uppbyggda och leda till en kontroll av de framsteg som gjorts vad gäller de prioriteringar som anges i färdplanen.

Motivering

Det är onödigt att tala om en ”ny” europeisk planeringstermin eftersom den europeiska planeringsterminen infördes redan 2010. Dessutom finns det inget behov av att söka en ”ny” europeisk planeringstermin, eftersom alla insatser bör inriktas på att säkerställa att den befintliga europeiska planeringsterminen fungerar på ett effektivt och resultatinriktat sätt. Man bör snarare hänvisa till en ny cykel för den europeiska planeringsterminen. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter åtföljs av en ”social resultattavla” som följer trender och resultat i EU-länderna på tre områden med anknytning till principerna i pelaren. Resultattavlan bidrar till den europeiska planeringsterminen i fråga om samordning av den ekonomiska politiken och tjänar till att bedöma framstegen mot ett ”socialt” trippelA-kreditbetyg” för EU som helhet. Detta innebär att det sker en omfattande övervakning.

Resultat av omröstningen

För	49
Emot	117
Nedlagda röster	4

Ny punkt framför nuvarande punkt 3.1

Lägg till en ny punkt framför nuvarande punkt 3.1:

EESK har redan i sitt därmed sammanhängande yttrande (13) betonat att pelaren skulle kunna utgöra ett bra tillfälle att visa att tillfredsställande åtgärder vid behov fortfarande kan vidtas på EU-nivån, som svar på de utmaningar som vanliga människor står inför, samtidigt som befogenhetsfördelningen och subsidiaritetsprincipen respekteras fullt ut.

Motivering

Denna mening beskriver vad man måste hålla i åtanke när det gäller genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och nästa steg: den europeiska pelaren för sociala rättigheter skulle kunna utgöra ett bra tillfälle att visa att tillfredsställande åtgärder vid behov kan vidtas på EU-nivån. Samtidigt understryks vikten av fullständig respekt för befogenhetsfördelningen och subsidiaritetsprincipen.

Resultat av omröstningen

För	50
Emot	114
Nedlagda röster	4

Första ny punkt efter nuvarande punkt 3.1

Lägg till en första ny punkt efter nuvarande punkt 3.1:

Samverkan mellan EU:s och medlemsstaternas politik och åtgärder på det sociala området är mycket viktig. Eftersom EU:s sociala modell bygger på olika nationella modeller, som måste bevaras, måste EU respektera de nationella befogenheterna och mångfalden i medlemsstaternas sociala system, som bygger på djupt rotade politiska val och samhällsmodeller. EU:s främsta uppgift bör därför vara att skapa bästa möjliga förutsättningar för medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter och att stödja dem i deras ansträngningar för att genomföra fastställda reformer.

Motivering

Det är viktigt att understryka vikten av samverkan mellan EU:s och medlemsstaternas politik och åtgärder på det sociala området, även i texten till slutsatserna och rekommendationerna. I ingressen till den europeiska pelaren för sociala rättigheter anges det tydligt att ”[u]ppfyllandet av målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter är ett gemensamt politiskt åtagande och ansvar (…).” I ingressen hänvisas det dessutom uttryckligen till att befogenhetsfördelningen ska respekteras och vederbörlig hänsyn tas till olika socioekonomiska förhållanden och skillnader i de nationella systemen, inbegripet arbetsmarknadsparternas roll, samt till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Resultat av omröstningen

För	45
Emot	116
Nedlagda röster	4

Punkt 3.2.2

Ändra enligt följande:

3.2.2

När direktivet om balans mellan arbete och privatliv införlivas i nationell lagstiftning bör särskild uppmärksamhet fästas vid hållbara, överkomliga och rättvisa lösningar för hur arbetstagare som tar föräldraledigt ska få skälig ersättning, samt när det gäller flexibla arbetsvillkor som är anpassade till arbetsplatsens behov , eventuellt med en ändring av Barcelonamålen. Barnomsorgstjänster och andra omsorgstjänster till rimliga priser bör också övervägas i syfte att stödja familjer.

Motivering

De lösningar som tillämpas i medlemsstaterna vid genomförandet av direktivet om balans mellan arbete och privatliv när det gäller att ge anställda som tar föräldraledigt skälig ersättning måste också vara överkomliga. Eventuella lösningar avseende flexibla arbetsvillkor måste också ta hänsyn till arbetsplatsens behov.

Eftersom Barcelonamålen fastställdes av Europeiska rådet (2002) är en eventuell ändring av dem inte knuten till genomförandet av direktivet om balans mellan arbete och privatliv, och därför bör denna del utgå.

Resultat av omröstningen

För	49
Emot	109
Nedlagda röster	5

Punkt 3.2.3

Ändra enligt följande:

3.2.3

EESK har efterlyst en integrerad jämställdhetsstrategi (14). Mot bakgrund av den gemensamma förklaringen från EU:s jämställdhetsministrar (15), anser EESK att omotiverade löneklyftorna löneklyftor mellan könen måste överbryggas (16). De små och medelstora företagens behov måste särskilt tillgodoses för att säkerställa att överdrivna administrativa bördor undviks.

Motivering

Tillägget gör texten mer exakt. Åtgärderna för att bekämpa löneklyftorna måste inriktas på att bekämpa omotiverade löneskillnader.

Resultat av omröstningen

För	45
Emot	114
Nedlagda röster	5

Punkt 3.2.5

Ändra enligt följande:

3.2.5

EESK understryker än en gång att deltagandet på arbetsmarknaden och kvaliteten i arbetet kan förbättras genom ökade investeringar i aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärder och genom gemensamma normer för hur offentliga arbetsförmedlingar ska fungera (17). Detta gäller även frivilligarbete, med målet att minska tiden mellan anställningar, samtidigt som man säkerställer att förvärvad kompetens utnyttjas, stöder fler och mer varierade karriärvägar och går mot hållbara arbetstillfällen stabila anställningsavtal (18) . Att bekämpa långtidsarbetslöshet, integrera invandrare på arbetsmarknaden och få människor som i dag känner hopplöshet att återgå i arbete är ett annat viktigt politikområde där det krävs omedelbara riktade insatser, t.ex. genom att ge arbetstagare rätt till stöd till arbetstagare när det gäller för att söka arbete eller utbilda eller omskola sig.

Motivering

Den första ändringen följer texten i det citerade yttrandet. När det gäller de omedelbara riktade insatserna formuleras detta bättre ”på ett aktivt sätt”. Det handlar om att ge stöd till arbetstagare när det gäller att söka arbete eller utbilda eller omskola sig, inte om att formulera detta i termer av ”en rättighet”.

Resultat av omröstningen

För	47
Emot	110
Nedlagda röster	2

Punkt 3.2.6

Ändra enligt följande:

3.2.6

Att säkerställa att alla har tillgång rätt till livslångt lärande bör stå med på EU:s agenda (19). De nationella utbildnings- och lärlingssystemen skulle kunna vidareutvecklas med fokus på naturvetenskapliga ämnen (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) och genom utveckling av varvade system, som kommer att medföra att behoven på arbetsmarknaden tillgodoses på ett bättre sätt.

Motivering

Vi bör fokusera på att främja politik som säkerställer att alla har tillgång till livslångt lärande. Det citerade yttrandet tar visserligen upp vikten av livslångt lärande och främjande av deltagande i livslångt lärande, men det verkar inte som att det i detta yttrande nämns att rätten till livslångt lärande bör stå på EU:s dagordning.

Resultat av omröstningen

För	48
Emot	116
Nedlagda röster	2

Punkt 3.3.1

Ändra enligt följande:

3.3.1

På kort sikt bör fokus ligga på kontroll av hur genomförandet av det reviderade direktivet om utstationering av arbetstagare, som säkerställer skyddet av utstationerade arbetstagare under den tid de är utstationerade, kopplat till tillhandahållandet av tjänster införlivas och att principen om lika behandling följs. Detsamma gäller direktivet om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor som fastställer minimirättigheter för alla anställningsförhållanden, samt inrättandet av Europeiska arbetsmyndigheten, som ska se till att EU:s regelverk följs och att arbetsplatsinspektionerna får avsedd effekt.

Motivering

Den ändrade formuleringen beskriver syftet med direktivet om utstationering av arbetstagare.

Resultat av omröstningen

För	43
Emot	118
Nedlagda röster	2

Punkt 3.3.2

Ändra enligt följande:

3.3.2

EESK uppmuntrar rekommenderar att arbetstagarnas medbestämmande i företag ska stärkas, särskilt för med sikte på det överordnade målet att öka produktiviteten och stödja hantera införandet av ny teknik och för att påverkan på arbetets organisation och personalens kompetens ska leda till något som alla är nöjda med. I detta sammanhang ser EESK fram emot resultaten från förhandlingarna om ramavtalet för digitalisering som pågår mellan arbetsmarknadens parter på EU-nivå.

Motivering

De föreslagna ändringarna syftar till att betona vikten av arbetstagarinflytande i samband med stöd till införande av ny teknik.

Resultat av omröstningen

För	46
Emot	118
Nedlagda röster	4

Punkt 3.3.3

Ändra enligt följande:

3.3.3

EESK stöder, mot bakgrund av dialogen med arbetsmarknadernas parter på lämplig nationell och europeisk nivå, lämpliga åtgärder för ”rättvisa omställningar” som inför dels åtgärder och insatser för att underlätta förändringar, dels lämpligt sköta, förändra och bevilja miniminivåer av skydd vid omorganisationer av arbetsplatser och kollektiva uppsägningar på grund av förändringar (teknik, demografi, globalisering, klimatförändringar eller cirkulär ekonomi), bland annat rörande rätten stöd till kollektiva förhandlingar, planering inför förändringar och stöd till drabbade arbetstagare (vidareutveckling av direktivet om kollektiva uppsägningar (20).) EESK ser även fram emot att medlagstiftarna ska godkänna inrättandet av den europeiska globaliseringsfonden.

Motivering

Hänvisningarna till ”rätten till kollektiva förhandlingar” och ”vidareutveckling av direktivet om kollektiva uppsägningar” bör utgå, eftersom alla texter om EESK:s syn på genomförandet av pelaren bör vara kopplade till att framhäva frågor som medlemsstaterna bör ta hänsyn till i sina insatser för att utveckla sina arbetsmarknader och/eller sociala trygghetssystem.

Resultat av omröstningen

För	49
Emot	109
Nedlagda röster	1

Punkt 3.3.4

Ändra enligt följande:

3.3.4

Arbetstagarnas deltagande i företagsstyrningen, som en del av arbetsgivarnas informations- och samrådsskyldighet, bör bedömas mot bakgrund av anpassas till den nya rättsliga ramen om icke-finansiell information (21) , för att de obligatoriska due diligence-granskningarna i redovisningskraven på företagen ska kunna hanteras.

Motivering

Ändringen föreslås för att behålla texten på en mer allmän nivå. Det är för tidigt att tala om en anpassning av den nya rättsliga ramen om icke-finansiell information.

Resultat av omröstningen

För	49
Emot	114
Nedlagda röster	1

Punkt 3.3.5

Ändra enligt följande:

3.3.5

EESK anser att det kan vara bra att införa riktmärken som gör det enklare att avgöra om låga löner är tillräckliga för att förebygga fattigdom bland löntagare. Det kan till exempel ske genom att man främjar analys och erfarenhetsutbyte genom de kanaler som står till buds för att lära av varandra och genom att införa gemensamma normer för hur minimilöner ska sättas på ett öppet och förutsägbart sätt, i de länder där man har minimilöner och arbetsmarknadens parter vill ha dem.

Motivering

Att införa gemensamma normer för fastställande av minimilöner är varken önskvärt eller godtagbart eftersom lönerna måste vara föremål för diskussioner på nationell nivå.

Resultat av omröstningen

För	51
Emot	114
Nedlagda röster	2

Punkt 3.4.6

Ändra enligt följande:

3.4.6

Det finns även ett brådskande behov av att stärka medlemsstaternas möjligheter att göra transfereringar eller vidta andra åtgärder för att tillgodose människors grundläggande behov från födelsen till ålderdomen. Detta inbegriper följande:

—	Att även på EU-nivå stödja och stärka medlemsstaternas ansträngningar att utarbeta och aktualisera Ett europeiskt ramdirektiv om minimiinkomst minimiinkomstsystem för att stävja fattigdom och främja en inkluderande arbetsmarknad (22).

—	Möjligheten att utarbeta upprätta gemensamma principer miniminormer för arbetslöshetsförsäkring i EU-medlemsstaterna bör undersökas (23).

—	Tillgängligheten till sociala och politiska funktioner för människor med funktionsnedsättning måste säkerställas.

—

Kostnaderna för en åldrande befolkning måste omvärderas så att man i stället för kostnaderna utgår från ett värdigt åldrande där rimliga pensioner och hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg står i centrum för den ekonomiska styrningen, utan att man bortser från pensionssystemens hållbarhet.

—	Särskilda program för allmännyttiga bostäder och tillgång till bostäder för låginkomsttagare måste skapas.

—	Barnomsorgsinrättningar måste inrättas för barnens direkta behov och för missgynnade unga. EESK välkomnar kommissionens och parlamentets förslag om att införa en barngaranti.

—	Ett verkligt europeiskt område för lärande måste inrättas, Tillgång tillgång till utbildning av kvalitet för alla måste säkerställas och ungdomsgarantin utökas.

Motivering

Eftersom syftet med den europeiska pelaren för sociala rättigheter är att vägleda medlemsstaterna när de utvecklar sina sociala trygghetssystem bör detta stå i fokus i den första punktsatsen om minimiinkomst. I det yttrande som det hänvisas till finns det dessutom som bilaga ett motyttrande som uttrycker en annan uppfattning.

Eftersom det inte finns något konkret förslag från kommissionen om barngarantin är det för tidigt att uttrycka sitt stöd för denna.

Man bör också hänvisa till behovet av att skapa ett verkligt europeiskt område för lärande.

Resultat av omröstningen

För	51
Emot	112
Nedlagda röster	2

Punkt 1.1

Ändra enligt följande:

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) anser att en realistisk framtid för Europeiska unionen endast kan baseras på en kombination av en sund ekonomisk grund och en stark social dimension (24) och har därför konsekvent förordat uppåtgående konvergens i fråga om resultat på sysselsättningsområdet och det sociala området och en mer ändamålsenlig socialpolitik på både EU-nivå och medlemsstatsnivå (25). Den europeiska sociala modellen bör också stärkas och uppdateras som en internationell referens. Det effektiva genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter 2017 bekräftar på nytt det gemensamma åtagandet för den europeiska sociala modellen inom ramen för en ny och socialt inkluderande strategi.

Motivering

Genomförandet av den sociala pelaren bör leda till en uppåtgående konvergens i fråga om resultat på sysselsättningsområdet och det sociala området, eftersom det är resultaten som avgör om de politiska val som gjorts har varit framgångsrika. Detta har också klargjorts i ingressen till den europeiska pelaren för sociala rättigheter, där följande anges i punkt 12: ”Målet för den europeiska pelaren för sociala rättigheter är att den ska tjäna som vägledning för sysselsättningsinsatser och sociala insatser inriktade på nuvarande och kommande utmaningar (...)”.

Resultat av omröstningen

För	47
Emot	116
Nedlagda röster	1

Punkt 1.3

Stryk punkten:

1.3

EU-lagstiftningen på berörda områden bör utgöra en ram med allmänna, gemensamma normer, där utrymme lämnas för särskilda nationella omständigheter och sociala system och där medborgarna tillerkänns verkningsfulla och genomdrivbara sociala rättigheter på EU- och medlemsstatsnivå. Målen i pelaren bör beaktas inom alla EU:s politikområden med hänvisning till den övergripande klausulen (26).

Motivering

Ges muntligen.

Resultat av omröstningen

För	48
Emot	123
Nedlagda röster	5

Punkt 1.3

Ändra enligt följande:

1.3

EU-lagstiftningen på berörda områden bör utgöra en ram som siktar på genomförbara med allmänna, gemensamma normer, där utrymme lämnas för särskilda nationella omständigheter och sociala system och där medborgarna tillerkänns verkningsfulla och genomdrivbara sociala rättigheter på EU- och medlemsstatsnivå. Målen i pelaren bör beaktas inom alla EU:s politikområden med hänvisning till den övergripande klausulen (27).

Motivering

När målet är att respektera mångfalden bland medlemsstaterna i fråga om sociala system kan man inte efterlysa allmänna eller gemensamma normer.

Resultat av omröstningen

För	48
Emot	120
Nedlagda röster	4

Punkt 1.4

Ändra enligt följande:

1.4

Den sociala pelaren håller just nu på att förverkligas med hjälp av lagstiftning och andra åtgärder, genom särskilt avsatt finansiering och förändringar av planeringsterminsförfarandet. Detta förfarande bör syfta till att starta en uppåtgående konvergens i fråga om resultat på sysselsättningsområdet och det sociala området och samtidigt sträva efter genomförbara genom att fastställa sociala miniminormer för att skapa gemensamma och lika villkor.

Motivering

Genomförandet av den sociala pelaren bör leda till en uppåtgående konvergens i fråga om resultat på sysselsättningsområdet och det sociala området, eftersom det är resultaten som avgör om de politiska val som gjorts har varit framgångsrika. Detta har också klargjorts i ingressen till den europeiska pelaren för sociala rättigheter, där följande anges i punkt 12: ”Målet för den europeiska pelaren för sociala rättigheter är att den ska tjäna som vägledning för sysselsättningsinsatser och sociala insatser inriktade på nuvarande och kommande utmaningar (...)”.

Resultat av omröstningen

För	47
Emot	116
Nedlagda röster	1

Ny punkt efter nuvarande punkt 1.4

Lägg till en ny punkt efter nuvarande punkt 1.4:

Den grundläggande förutsättningen måste vara att frågor som saknar en tydlig transnationell dimension måste hanteras på nationell nivå. EU:s primära roll bör vara att tillhandahålla incitament, information och kunskap så att medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter kan utforma, genomföra och utvärdera politik som bemöter de strukturella arbetsmarknadsutmaningar som de står inför.

Motivering

Ges muntligen.

Resultat av omröstningen

För	49
Emot	113
Nedlagda röster	3

Ny punkt efter nuvarande punkt 1.4

Lägg till en ny punkt efter nuvarande punkt 1.4:

Samverkan mellan EU:s och medlemsstaternas politik och åtgärder på det sociala området är mycket viktig. Eftersom EU:s sociala modell bygger på olika nationella modeller, som måste bevaras, måste EU respektera de nationella befogenheterna och mångfalden i medlemsstaternas sociala system, som bygger på djupt rotade politiska val och samhällsmodeller. EU:s främsta uppgift bör därför vara att skapa bästa möjliga förutsättningar för medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter och att stödja dem i deras ansträngningar för att genomföra fastställda reformer.

Motivering

Det är viktigt att understryka vikten av samverkan mellan EU:s och medlemsstaternas politik och åtgärder på det sociala området, även i texten till slutsatserna och rekommendationerna. I ingressen till den europeiska pelaren för sociala rättigheter anges det tydligt att ”[u]ppfyllandet av målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter är ett gemensamt politiskt åtagande och ansvar (…).” I ingressen hänvisas det dessutom uttryckligen till att befogenhetsfördelningen ska respekteras och vederbörlig hänsyn tas till olika socioekonomiska förhållanden och skillnader i de nationella systemen, inbegripet arbetsmarknadsparternas roll, samt till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

Resultat av omröstningen

För	45
Emot	116
Nedlagda röster	4

Punkt 1.7

Ändra enligt följande:

1.7

För att genomföra den sociala pelaren krävs stabila budgetresurser och investeringar på EU- och medlemsstatsnivå, genom särskild finansiering i den fleråriga budgetramen, med hjälp av en ”gyllene regel” för offentliga investeringar med ett socialt mål och de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), som tydligare kan riktas mot den sociala pelaren och lämplig skattepolitik (28). Såsom EESK tidigare har angett kommer finansieringen av genomförandet av den sociala pelaren också att vara starkt beroende av de resurser som finns på medlemsstatsnivå. Det kommer under de närmaste par åren att kräva finansiella medel ur statsbudgetarna för investeringar och för driftskostnader för verksamheter. Detta kan begränsas av EU:s budget- och skuldregler. Såsom EESK redan betonat vid ett flertal tillfällen bör man överväga olika sätt att förbättra den flexibilitet som tillåts i dessa, till exempel genom en ”gyllene regel” som skulle tillåta offentliga investeringar med ett socialt syfte för att uppnå målen i den sociala pelaren (29).

Motivering

Det är viktigt att använda den exakta ordalydelsen från yttrandet för att säkerställa en bättre balans i texten.

Resultat av omröstningen

För	55
Emot	112
Nedlagda röster	4

Punkt 1.9

Ändra enligt följande:

1.9

Ett nytt En ny europeiskt planeringsterminsförfarande cykel bör uppnå sociala mål inom ramen för den övergripande övervakningen av sociala obalanser som utförs som en del av processen och nya mätbara indikatorer bör införas, tillsammans med riktade landsspecifika rekommendationer på det sociala området.

Motivering

Det är onödigt att tala om en ”ny” europeisk planeringstermin eftersom den europeiska planeringsterminen infördes redan 2010. Man bör snarare hänvisa till en ny cykel för den europeiska planeringsterminen. Dessutom finns det inget behov av att söka en ”ny” europeisk planeringstermin, eftersom alla insatser bör inriktas på att säkerställa att den befintliga europeiska planeringsterminen fungerar på ett effektivt och resultatinriktat sätt. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter åtföljs av en ”social resultattavla”, som följer trender och resultat i EU-länderna inom tre områden med anknytning till principerna i pelaren. Resultattavlan bidrar till den europeiska planeringsterminen i fråga om samordning av den ekonomiska politiken och tjänar till att bedöma framstegen mot ett ”socialt” trippelA-kreditbetyg” för EU som helhet. Detta innebär att det sker en omfattande övervakning.

Resultat av omröstningen

För	49
Emot	117
Nedlagda röster	4

Punkt 1.10

Ändra enligt följande:

1.10

Regelbunden övervakning av genomförandet av den sociala pelaren, med ett bindande regelbundet samråd med sociala aktörer, som skulle kunna underlättas av EESK, bör främjas. EESK föreslår att man ska inrätta ett EU-forum för socialpolitik med koppling till planeringsterminsförfarandet.

Motivering

Betydelsen av ordet ”bindande” är oklar i detta sammanhang, och det bör ersättas med ordet ”regelbundet”. Det är inte alls tydligt vad som avses med hänvisningen till att ”inrätta ett EU-forum för socialpolitik”. Det finns inget behov av att inrätta nya instrument/plattformar och hänvisningen till forumet bör strykas. Det som är viktigt är samrådet med de berörda parterna och deras deltagande i genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Resultat av omröstningen

För	52
Emot	114
Nedlagda röster	3

Punkt 1.11

Ändra enligt följande:

1.11

EESK har redan angett att kommittén anser att en tydlig färdplan för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter skulle bidra till att främja konvergens och uppnå pelarens mål (30). EESK har också efterlyst en tydlig och samordnad färdplan som fastställer prioriteringar för genomförandet av pelaren och tillämpningen av att befintliga sociala rättigheter och principer ska tillämpas normer. De grundläggande behoven och rättigheterna, särskilt för utsatta grupper, skillnaderna avseende möjligheter, inkomst och välstånd inom och mellan medlemsstaterna, strategier för inkludering och lämpliga villkor för offentliga tjänster och tjänster utan vinstintresse samt sociala företag är något som man behöver ta sig an snarast.

Motivering

Vi föreslår att man använder den exakta ordalydelsen i yttrandet SOC/564. Förteckningen över frågor som bör tas upp som prioriteringar bör inte inbegripa frågor som inte omfattas av principerna för den europeiska pelaren för sociala rättigheter (t.ex. skillnader i välstånd och inkomst inom eller mellan medlemsstater).

Resultat av omröstningen

För	50
Emot	113
Nedlagda röster	4

---

(1)   EUT C 440, 6.12.2018, s. 28, punkt 3.3.

(2)   EUT C 440, 6.12.2018, s. 28, punkt 3.3.

(3)   EUT C 13, 15.1.2016, s. 40.

(4)   EUT C 13, 15.1.2016, s. 40 .

(5)   https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/european_pillar_one_year_on.pdf

(6)   EUT C 81, 2.3.2018, s. 145, punkterna 8.3 och 1.3.

(7)   EUT C 177, 18.5.2016, s. 35 .

(8)   EUT C 227, 28.6.2018, s. 1 punkterna 1.8 och 3.6; EUT C 327, 12.11.2013, s. 11; årliga tillväxtöversikten 2018, punkt 1.4, ännu ej offentliggjord; EUT C 226, 16.7.2014, s. 21 och EUT C 262, 25.7.2018, s. 1, punkt 3.14 och EUT C 190, 5.6.2019, s. 24, punkt 1.8.

(9)   EUT C 177, 18.5.2016, s. 35 .

(10)   EUT C 227, 28.6.2018, s.1, punkt 1.6;Den ekonomiska politiken i euroområdet 2019, punkterna 1.8 och 3.6; EUT C 327, 12.11.2013, s. 11, punkt 1.4 och EUT C 226, 16.7.2014, s. 21.

(11)   EUT C 262, 25.7.2018, s. 1, punkt 1.5.

(12)   EUT C 262, 25.7.2018, s. 1, punkt 1.6.

(13)   EUT C 125, 21.4.2017, s. 10–26 .

(14)   EUT C 240, 16.7.2019, s. 3, punkt 1.3.

(15)  Den gemensamma förklaringen om jämställdhet som en prioriterad fråga för Europeiska unionen i dag och i framtiden (Gender Equality as a Priority of the European Union today and in the future) som skrevs under vid det informella mötet mellan jämställdhetsministrarna i Wien den 12 oktober 2018.

(16)   EUT C 110, 22.3.2019, s. 26, punkt 3.1.1 och 3.1.3.

(17)  EESK har antagit ett särskilt yttrande om offentliga arbetsförmedlingar, EUT C 353, 18.10.2019, s. 46.

(18)   EUT C 353, 18.10.2019, s. 46.

(19)   EUT C 237, 6.7.2018, s. 8, punkt 4.10.

(20)   Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar.

(21)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy.

(22)   EUT C 190, 5.6.2019, s. 1 .

(23)   EESK håller på att utarbeta ett yttrande (SOC/583) om ”Gemensamma miniminormer för arbetslöshetsförsäkring i EU-medlemsstaterna”.

(24)   EUT C 81, 2.3.2018, s. 145, punkterna 1.2 och 2.2.

(25)  T.ex. i dess yttranden i EUT C 13, 15.1.2016, s. 40; EUT C 81, 2.3.2018, s. 145 och EUT C 440, 6.12.2018, s. 135 .

(26)   Artikel 9 i EUF-fördraget.

(27)  Artikel 9 i EUF-fördraget.

(28)   EUT C 262, 25.7.2018, s. 1, punkt 1.5 och 1.6.

(29)   EUT C 262, 25.7.2018, s. 1, punkt 3.1.4 (och hänvisningarna i denna).

(30)   EUT C 81, 2.3.2018, s. 145, punkt 8.3.