—

EESK efterlyser först och främst en övergripande hållbarhetsstrategi för hur Agenda 2030-målen ska uppnås, med stöd från en generös EU-budget.

—

Konkurrenskraft och hållbarhet står inte i konflikt med varandra så länge samhälls- och miljöaspekter ingår i definitionen av vad konkurrenskraft är. Konkurrenskraft får inte bara definieras utifrån kvantitet och priser, utan helst även med beaktande av europeiska värden, kvalitet och hållbarhet, inom ramen för en fullt utvecklad och välfungerande inre marknad.

—

Europa behöver en ny tillväxtmodell, en som är kvalitativt annorlunda än den vi har haft hittills, som är mer socialt inkluderande och ekologiskt hållbar och som kan främja och leda till konvergens i de digitala och ekologiska samhällsförändringarna i våra länder och samhällen.

—

Hållbara investeringar är ett viktigt instrument i arbetet för att stärka Europas ledande ställning när det gäller att skapa ett hållbart samhälle. Investeringarna bör ge upphov till arbetstillfällen med goda villkor och gå till sådant som förnybar energi, utbildningssystemen, billig, lättillgänglig och miljövänlig kollektivtrafik, ekodesign inom digital teknik, forskning och innovation.

—

Europeiska företag måste göra sin del och ta sitt ansvar och agera som föregångare för resten av världen så att konkurrenskraften och den ekonomiska hållbarheten i vårt europeiska system omdefinieras med respekt för vår enda planets gränser.

—

En strukturerad civil dialog måste bli ett verkligt verktyg för demokratisk delaktighet i enlighet med artikel 11.1 och 11.2 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) (8).

—

EESK kommer som EU:s institutionella företrädare för det organiserade civila samhället att fortsätta att spela en aktiv roll i det politiska beslutsfattandet.

—

Det europeiska medborgarinitiativet, som beskrivs i artikel 11.4 i EU-fördraget och som är det första gränsöverskridande verktyget för demokratiskt deltagande i världen, måste också förbättras och få bättre stöd. För sin del har EESK arbetat för enklare och mer lättförståeliga regler för initiativens genomförande (9) och även fungerat som mellanhand mellan kommissionen och medborgarna, särskilt genom att anordna konferensen under Europeiska medborgarinitiativets dag en gång om året och bistå och stötta de medborgare som inleder medborgarinitiativ.

—

Vi måste få de unga engagera sig och delta i den europeiska politiska processen (10) genom att främja bredare medborgardeltagande via bl.a. valdeltagande, frivilligarbete, medlemskap i ungdomsorganisationer och deltagande i demokrati på arbetsplatsen och den sociala dialogen (11). EESK kommer att uppmuntra unga att delta i dess verksamhet och anordna evenemang riktade till unga som ”Ditt Europa, din mening”och priset till unga entreprenörer.

—

Åtgärder bör vidtas för att säkerställa ökad ansvarsskyldighet och insyn i EU-institutionernas och de nationella regeringarnas beslutsfattande, även med deltagande av den regionala och lokala nivån, i syfte att vinna medborgarnas stöd, t.ex. en reform av rådets arbetsmetoder för att förbättra öppenheten och lösa de ansvarsskyldighets- och öppenhetsproblem som är kopplade till den omfattande användningen av slutna trepartsmöten innan rättsakter antas vid första och andra behandlingen i det ordinarie lagstiftningsförfarandet (12) (13).

—

Institutionella mekanismer bör inrättas för att öka EESK-yttrandenas genomslag i EU:s politikutformnings- och beslutsprocesser, till exempel genom bättre övervakning av vilken uppföljning EESK:s yttranden får och ingående av ett samarbetsavtal med rådet för att bland annat säkerställa att rådets arbetsgrupper systematiskt får information om EESK:s yttranden.

—

Att få allmänhetens stöd för att genomföra FN:s Agenda 2030 för en ny social politik är av yttersta vikt.

—

Det går inte att fortsätta längre utan en ny social politik som ger alla medborgare ett rättvisare och jämlikare samhälle. Därför efterlyser EESK ett socialt handlingsprogram för att omsätta FN:s Agenda 2030 på alla nivåer.

—

EESK vill se en allmän förbättring av och ökade investeringar i utbildningssystemen och stöder en allmängiltig rätt till livslångt lärande som innebär att människor kan förvärva kompetens och omskola och fortbilda sig. Ökade investeringar i institutioner, politiska åtgärder och strategier som hjälper människorna igenom framtida omställningar på arbetsmarknaden samt genomförande av en omstöpande och mätbar agenda för jämställdhet är exempel på åtgärder som bör få brett stöd (14).

—

Den förda politiken och lagstiftningen måste säkerställa att alla EU:s medborgare och invånare får lika bra skydd och kan utnyttja sina grundläggande rättigheter och friheter. EU måste förbättra sina åtgärder och insatser för jämställdhet, samtidigt som man garanterar att alla som möter flera olika typer av diskriminering har samma möjligheter som alla andra i samhället.

—

Med tanke på den ökande oron för att utvecklingen går åt olika håll i olika medlemsstater kan åtgärder för att säkerställa minimilön och minimiinkomst, som ett led i en process för social konvergens i EU, utgöra ett viktigt inslag i det sociala skyddet. Detta skulle bidra till en anständig levnadsstandard i alla länder och samtidigt bidra till att stödja tillväxt och öka konvergensen, och undvika ökade klyftor, inom EU (15).

—

För en hållbar omställning behövs det investeringar i ändamålsenliga och sammanlänkade socialförsäkringssystem som ger samhällsservice av bra kvalitet (16).

—

Ett stabilt system med samtal och kollektiva förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter bör vara norm, eftersom det är ett bra verktyg för att föregripa och hantera omställningar och förändringar.

—

Ovanstående åtgärder bör bidra till att skapa lika villkor för att underlätta ett fullständigt genomförande av den inre marknaden.

—

Genom denna strategi måste man åtminstone säkerställa att Parisavtalet genomförs fullt ut och utan dröjsmål och avspeglas genom att EU:s utsläppsminskningsmål för 2030 och 2050 anpassas till åtagandet om att begränsa temperaturökningen till högst 1 °C samt genom att EU:s klimatpolitik är ambitiös och inbegriper en snabb utfasning av alla fossila bränslen, med en övergång från energieffektivitet till en absolut minskning av energiförbrukningen. EU bör påskynda den rättvisa och hållbara övergången till högsta möjliga nivå av förnybar energiförsörjning (21) som är ren och rimligt prissatt, stöder gemensamt lokalt ägande och varken förorsakar energifattigdom eller undergräver europeiska företags hållbara konkurrenskraft på global nivå.

—

Klimatfinansieringspakten måste inbegripa alla aspekter i klimatpolitiken, såsom en rättvis övergång, där effekterna av förändringarna mildras och skador och förluster ersätts, liksom konkreta åtgärder för att anpassa samhället efter klimatförändringarna.

—

EESK upprepar sin efterlysning av en heltäckande livsmedelspolitik (22) i EU, med målet att tillhandahålla hälsosam kost från hållbara livsmedelssystem, koppla samman jordbruk med nutritions- och ekosystemtjänster och säkerställa leveranskedjor som värnar folkhälsan för alla delar av det europeiska samhället. Det är viktigt att mervärdet i livsmedelsförsörjningskedjan fördelas rättvist.

—

Jordbruket bör vara en del av lösningen för att begränsa klimatförändringarna (genom bland annat en cirkulär ekonomi, koldioxidlagring m.m.), eftersom jordbruket tar upp en stor del av Europas yta. Dessutom spelar hållbart jordbruk en viktig roll när det gäller att bevara den socioekonomiska strukturen på landsbygden.

—

EU måste ställa om från en linjär ekonomi till en cirkulär, koldioxidfri ekonomi. Den politik som förs för en cirkulär ekonomi bör säkerställa att kretsloppen är varaktiga, små, lokala och rena. När det gäller vissa särskilda industriella verksamheter kan dock storleken på kretsloppen ofta vara stor (23).

—

Gemensamma normer för ren luft och rent vatten och för att skydda våra hav bör upprättas och genomdrivas. Ambitiösa åtgärder måste vidtas för att stoppa avskogningen och förlusten av biologisk mångfald i Europa och övriga världen och för att den ohållbara exploateringen av naturresurserna ska upphöra, även på södra halvklotet. Åtgärder bör vidtas för att anpassa de europeiska förbrukningsnivåerna till jordens kapacitet att producera, bland annat genom att genomföra tillräcklighetsstrategier (24).

—

Den pågående fjärde industriella revolutionen håller på att radikalt förändra den globala ekonomin, och då särskilt för tillverknings- och industrirelaterade tjänster. Europa behöver en verklig digital omställning för att återfå hållbar konkurrenskraft globalt och skapa hållbar tillväxt och hållbar sysselsättning. Europa behöver ställa om alla delar av samhället för att bli den mest dynamiska digitala delen av världen med beaktande av att den digitala ekonomin är global och handeln sammanlänkad i globala värdekedjor.

—

För EU innebär stöd till dessa innovativa modeller en möjlighet att bli ledande inom modeller för en innovativ, hållbar ekonomi, genom vilka begreppen ekonomiskt välstånd, socialt skydd av god kvalitet och miljömässig hållbarhet blir oskiljaktiga och ett ”europeiskt varumärke”kan lanseras.

—

Europeiska företag måste fortsätta att skapa förutsättningar för innovation och kreativitet och följa höga normer för miljö-, arbets- och konsumenträtt i hela Europa. Ett förnuftigt politiskt beslutsfattande och god styrning är mycket centralt när det gäller att utforma rätt ram, men det är företagen med sina arbetstagare, i nära samarbete med vetenskapsmän och forskare, som tillhandahåller innovation och lösningar som svarar mot samhällets behov.

—

Detta kräver ett företagsklimat som bidrar till att lägga grunden för framtiden, som bygger på öppna marknader och rättvis konkurrens och som erbjuder villkor som möjliggör och stöder företagande.

—

Alla företag, och särskilt små och medelstora företag, måste få råd och stöd med digitaliseringsarbetet, och trenden med minskade investeringar i teknik och innovation måste vändas genom medvetandehöjande åtgärder, uppmuntran till finansiering, stöd till FoU och investeringar i rätt kompetens.

—

Precis som EU:s diplomati och grannskapspolitik måste dess handelspolitik återspegla och överensstämma med EU:s egna inhemska värden som global föregångare inom hållbarhet. EU bör kunna behålla sin konkurrenskraft och hantera sina förbindelser med viktiga samarbetspartner samtidigt som man bibehåller, stärker och förbättrar sin modell med höga miljö- och socialpolitiska krav.

—

EESK efterlyser särskilt en ambitiös handelspolitisk agenda på alla tre nivåer; den unilaterala, bilaterala och multilaterala, en politik som skapar tillväxt och arbetstillfällen i EU samtidigt som regelbaserad handelspolitik främjas på global nivå.

—

På unilateral nivå bör EU modernisera och förbättra det allmänna preferenssystemet och ”allt utom vapen”-ordningen för att på så sätt främja utvecklingen i de minst utvecklade länderna och i utvecklingsländer.

—

På bilateral nivå bör EU fortsätta att öppna nya marknader och öka affärsmöjligheterna och göra konsumenterna nöjdare genom fler samarbetspartner, samtidigt som man ställer höga social- och miljöpolitiska krav inom jordbruk, industri och tjänstesektorn.

—

På multilateral nivå bör EU spela en ledande roll i arbetet med att reformera WTO så att förlamning i tvistlösningsorganets överprövningsorgan undviks. EESK antog nyligen ett antal ambitiösa och framåtblickande förslag inför en sådan reform på kort och medellång sikt (27). Syftet är att säkerställa att WTO, den enda väktaren över internationell handel, väsentligen bidrar till att målen för hållbar utveckling uppnås, ser till att handelsregler och internationella arbetsrättsnormer inte motsäger varandra och underlättar fullgörandet av åtagandena i Parisavtalet.

—

För att det ska råda öppenhet för handel krävs ändamålsenliga handelspolitiska skyddsinstrument och en mekanism för operativ kontroll av utländska direktinvesteringar i strategiska sektorer inom EU. Detta görs naturligtvis för att skydda EU och EU:s konsumenter, arbetstagare och företag mot illojala och rovlystna handelsmetoder.

—

För att på ett effektivt sätt kunna hantera sådana utmaningar som klimatförändringar, fattigdom, bedrägerier, skatteflykt och cyberangrepp måste samarbetet på internationell nivå med alla berörda organisationer (som OECD, Unece, ILO och WTO) fördjupas.

—

Myndigheterna måste genom sina offentliga upphandlingar se till att målen för hållbar utveckling beaktas genom att proaktivt ställa krav på miljö- och samhällsansvar enligt definitionerna i den nya EU-lagstiftningen om offentlig upphandling.

—

Grundläggande offentliga tjänster (30), som utbildning, hälso- och sjukvård, barnomsorg och kollektivtrafik, och kollektiva nyttigheter, som rent dricksvatten, ren luft, oförstörd mark osv., måste vara tillgängliga för alla till rimliga kostnader.

—

Den nödvändiga reformen av EMU bör omfatta en ökad skattesamordning mellan medlemmarna och en enad representation för euroområdet i internationella organisationer.

—

EESK stöder rättvis beskattning och kampen mot bedrägerier, skatteundandragande, penningtvätt och skatteparadisens finanspraxis. Ett gemensamt mål för EU:s institutioner, regeringar och näringsliv måste vara att samarbeta för att införa effektiva mekanismer, såsom de två direktiven mot skatteflykt (31).

—

Samordning i kampen mot bedrägerier och skatteundandragande bör omfatta åtgärder mot företags urholkning av skattebasen och överföring av vinster: Kommissionen har uppskattat att detta motsvarade 50–70 miljarder euro årligen innan man började genomföra åtgärder. Mervärdesskatt som inte uppbärs uppskattas uppgå till omkring 150 miljarder euro per år.

—

EU måste samarbeta med andra ekonomiska regioner för att effektivt bekämpa korruption och skatteundandragande i hela världen och se till att de internationella reglerna för bolagsskatt är tydliga, transparenta, objektiva och förutsägbara.

—

Allmänheten kräver i allt högre grad att beskattningen ska användas för att säkerställa social sammanhållning, bekämpa den globala uppvärmningen och främja hållbar tillväxt.

—

EESK efterlyser effektiva och samordnade beskattningsåtgärder för att se till att alla företag betalar sin rättmätiga andel av skatterna och bidrar till de nationella och europeiska offentliga budgetarna så att regeringarna kan uppfylla de sociala rättigheterna (32). EESK stöder kommissionens förslag om att inrätta en gemensam konsoliderad bolagsskattebas (33).

—

I och med de nya företagsmodeller som använder internetplattformar och andra digitala verktyg har det växt fram företag som i mindre utsträckning är beroende av en fysisk närvaro i ett land. EESK anser att det är mycket viktigt att utveckla nya principer för hur företagsvinster ska hänföras till ett EU-land och beskattas, i dialog med handelspartnerna, och att delta aktivt i de pågående diskussionerna på OECD/G20-nivå om en global överenskommelse om den digitaliserade ekonomin, för att undvika en eskalering av handels- och skatterelaterade spänningar mellan de viktigaste ekonomiska aktörerna i världen (34).

—

EU måste säkerställa att all dess inre och yttre politik är samstämmig och i linje med målen för hållbar utveckling så att principerna om effektivitet, proportionalitet och hållbarhet beaktas som sig bör.

—

Att använda kommissionens verktyg för bättre lagstiftning är ett annat sätt att säkerställa att hållbar utveckling integreras i alla delar av EU:s politik. Konsekvenserna för miljön, klimatet, samhället och ekonomin måste utvärderas i alla kommissionens konsekvensbedömningar så att hållbarhet vederbörligen beaktas och vägs in. Även i efterhandsutvärderingarna måste alla tre dimensioner analyseras som sammanlänkade. Även samråd med arbetsmarknadens parter krävs i enlighet med fördragsbestämmelserna om att kommissionen ska samråda med arbetsmarknadens parter om socialpolitisk lagstiftning (artikel 154.2). Samråd med Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Europeiska regionkommittén och nationella parlament utgör ett annat av verktygen för bättre lagstiftning som bör användas för att uppfylla de krav på delaktighet som utgör kärnan i Agenda 2030.

—

I Refit-plattformen, konsekvensbedömningarna och utvärderingarna måste hänsyn tas till målen för hållbar utveckling samtidigt som man kontrollerar att lagstiftningen är till gagn för företag och medborgare. I dessa verktyg bör man även fortsättningsvis använda sig av alla tillgängliga källor, även det civila samhället, för att bedöma hur ändamålsenligheten och effektiviteten i EU:s lagstiftning kan förbättras med hänsyn till dess mål. Genom dessa verktyg bör regelverket rörande alla dimensioner i hållbar utveckling förbättras på ett genomgripande sätt. Syftet ska inte endast vara att förenkla och minska onödiga bördor och säkerställa att målen med lagstiftningen faktiskt uppnås och inte sänks, utan också att se över, validera, ändra, förbättra eller bättre tillämpa befintlig lagstiftning.

—

I den europeiska planeringsterminen som EU:s ram för ekonomisk styrning behandlas sysselsättnings- och socialpolitiska resultat i viss mån, men det finns brister i fråga om de faror som klimatförändringarna medför och EU:s framsteg mot att uppnå Parismålen, såsom framgår av den årliga tillväxtöversikten 2019 (35). EESK efterlyser en framåtblickande strategi för hållbar utveckling som ingår i en cykel för hållbar utveckling och bygger på kompletterande sociala, ekonomiska och miljörelaterade indikatorer och mål.

—

Den sociala dialogen bör erkännas som ett instrument för att genomföra utvecklingsagendan. För att kunna föra en social dialog krävs gynnsamma förhållanden och en ändamålsenlig institutionell ram. Förutsättningen för detta är föreningsfrihet och rätt till kollektivförhandlingar. EU bör tillsammans med arbetsmarknadens parter arbeta för att skapa sunda arbetsmarknadsrelationer och välfungerande offentlig förvaltning på arbetsmarknadsområdet.

—

EU bör stärka sina band till medlemsstaterna och återvinna medborgarnas förtroende genom att arbeta enligt en modell med lokalt ledd utveckling (LLU) som möjliggör integrerad lokal utveckling där medborgarna och deras organisationer på gräsrotsnivå kan delta. Kommittén är övertygad om att LLU kan ha många fördelar som ett framgångsrikt europeiskt verktyg för lokal utveckling (36).

—

EU bör anta strategier och åtgärder för att stödja en säker, ordnad och reguljär migration och också stärka integration och social sammanhållning. EU bör upprätta ett närmare samarbete med ILO när det gäller arbetskraftsinvandring och integrationsprogram.

—

EESK vill se säkra, lagliga vägar in i EU för flyktingar. Det behövs en samlad insats från alla medlemsstater och europeiska och nationella aktörer med grund i gemensamt ansvar, rättvis fördelning, samstämmighet och respekt för grundläggande rättigheter och som innebär fler möjligheter till familjeåterförening, omplaceringar och vidarebosättning.

—

Bristande integration innebär ekonomiska, sociokulturella och politiska risker och kostnader. Investeringar i integration av migranter är därför den bästa försäkringen mot potentiella framtida kostnader, problem och spänningar.

—

Integration är en dubbelriktad process och både värdsamhället och migranterna har rättigheter och skyldigheter. Därför måste ansvaret delas mellan dem. Det är varken rättvist eller hållbart att förvänta sig att nyanlända ska integrera sig utan hjälp med hänsyn till de stora sociala, kulturella och ekonomiska hindren. För att underlätta denna process bör den offentliga politiken ta itu med den rädsla, de farhågor och den oro som finns bland olika delar av befolkningen i EU:s samhällen för att förhindra att EU- och främlingsfientliga stämningar uppstår. Strategierna för detta bör därför innefatta en tydlig, konsekvent och genomtänkt uppsättning skyldigheter samt ett konsekvent fördömande av retorik och beteenden som präglas av fientlighet mot migranter.

—

Krig, klimatförändringar och bristande framtidsutsikter i tredjeländer kan skapa ett fortsatt och till och med ökat inflöde av flyktingar och migranter. Att begränsa pushfaktorer för migration i allmänhet är en global utmaning. Migration av alla typer (även klimatflyktingar) kommer att öka eftersom antalet fördrivna personer ökar. EU måste därför förbereda sig bättre på att samordna fördelningen mellan alla medlemsstater. EESK har redan betonat hur obalanserade ekonomiska processer kan öka destabiliseringen i detta sammanhang. EESK stöder därför ståndpunkten att Lissabonfördraget ger ett tillräckligt omfattande mandat för att se över invandringspolitiken i syfte att reglera ställningen för ”personer som fördrivits av miljöskäl”.

—

För att klara prioriteringarna för ekonomi, samhälle och miljö, kommande såväl som befintliga, behöver EU i dessa politiskt osäkra tider en stark EU-budget. Kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2021–2027 är tam och tandlös. Liksom Europaparlamentet och Europeiska regionkommittén vill EESK att resurserna ska uppgå till 1,3 % av BNI och att inkomsterna främst ska komma från EU:s egna medel enligt de skattesiffror som föreslås av högnivågruppen för egna medel under ledning av Mario Monti (38).

—

EESK anser att resurser måste överföras till medlemsstaterna enligt principen om fördelningsrättvisa så att man kan återuppta den strävan efter ekonomisk och social konvergens som avbröts i och med krisen (39).

—

EESK anser att finansieringen i nästa fleråriga budgetram måste ökas så att i) medlemsstaterna kan genomföra Göteborgsdeklarationen om den europeiska pelaren för sociala rättigheter som ska leda till att det skapas arbetstillfällen med bra villkor inom ramen för hållbar utveckling, ii) FN:s Agenda 2030 kan förverkligas och iii) kraven i Parisavtalet om en rättvis omställning till ett miljövänligt och digitaliserat samhälle kan uppfyllas.

—

EU behöver ambitiösa budgetar som fungerar som politiska instrument för att utveckla en tydlig strategi för att stärka unionen, med mer integration, mer demokrati, starkare stöd till det civila samhällets organisationer, såväl inom som utanför EU, mer stöd till företagen när det gäller miljö- och digitaliseringsutmaningar, en starkare social dimension och mer stöd till landsbygden. Enbart på detta sätt kan EU begränsa och övervinna de interna centrifugalkrafterna och hantera de externa geopolitiska riskerna.

—

EESK stöder förslaget om att medlemsstaterna endast ska få EU-stöd om rättsstatsprincipen respekteras, eftersom den är en grundpelare i unionens värden enligt artikel 2 i EU-fördraget.

—

EU måste i större utsträckning inse vilken väsentlig roll EESK spelar för att överbrygga avståndet till medborgarna, och EESK måste även få mer stöd.

—

EU måste även decentralisera sin dialog med medborgarna så att kommuner och regioner kan börja skapa sig ett gemensamt europeiskt syfte och en gemensam europeisk identitet.

—

EU måste ta större hänsyn till förslag från medborgare, lokalsamhällen och civilsamhällesorganisationer så att dessa ser att det går att påverka.

—

EESK bör utvärdera genomförandet av EU:s politik i medlemsstaterna varje år utifrån de politiska mål som tas upp i detta yttrande för att sedan kunna upplysa medborgarna om vilken påverkan EU-medlemskapet konkret har på deras vardag.