Denna rapport om ett utökat övervakningsuppdrag i Rumänien översänds till rådet i enlighet med artikel -11.4 i förordning (EG) nr 1466/97 1 . De preliminära resultaten av övervakningsuppdraget har redan översänts till de rumänska myndigheterna för synpunkter på det sätt som anges i artikel -11.5 i förordning (EG) nr 1466/97.

Rumänien – förfarande vid betydande avvikelse

Utökat övervakningsuppdrag den 25 september 2019

Rapport

1. Inledning

Rumänien har omfattats av avvikelseförfaranden sedan våren 2017. Både i juni 2017 och juni 2018 konstaterade rådet i enlighet med artikel 121.4 i fördraget att en betydande avvikelse från det medelfristiga budgetmålet och från anpassningsbanan mot detta mål hade förelegat 2016 respektive 2017. Rådet utfärdade rekommendationer i vilka Rumänien uppmanades vidta nödvändiga politiska åtgärder för att komma till rätta med dessa avvikelser. Båda rekommendationerna reviderades sex månader senare sedan rådet konstaterat att Rumänien inte vidtagit några effektiva åtgärder till följd av junirekommendationerna. Rumänien vidtog emellertid inga effektiva åtgärder till följd av de reviderade rekommendationerna heller 2 .

På grund av den betydande avvikelsen 2018 inleddes ett nytt förfarande vid betydande avvikelse våren 2019. Den 5 juni 2019 utfärdade kommissionen en varning till Rumänien om att landet 2018 återigen hade avvikit från anpassningsbanan mot det medelfristiga budgetmålet och föreslog att rådet skulle inleda ett nytt förfarande vid betydande avvikelse. I sin nya rekommendation, som godkändes den 14 juni, uppmanade rådet Rumänien att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att den nominella ökningen i primära offentliga nettoutgifter inte överstiger 4,5 % 2019 och 5,1 % 2020, vilket motsvarar en årlig strukturell anpassning på 1,0 % av BNP 2019 och 0,75 % 2020. .

Denna rapport presenterar resultaten av det utökade övervakningsuppdraget i Rumänien som ägde rum den 25 september 2019. Övervakningsuppdraget utfördes på grundval av artikel -11.2 i förordning (EG) nr 1466/97. Delegationen träffade Daniela Pescaru och Tiberiu Valentin Mavrodin, statssekreterare på finansministeriet, Mirela Călugăreanu, chef för skatteförvaltningen (ANAF), Mugur Isărescu, chef för Rumäniens centralbank, och Daniel Dăianu, ordförande i Rumäniens finanspolitiska råd, samt deras personal. I likhet med tidigare undersökningsuppdrag var syftet att diskutera de budgetåtgärder som planeras av myndigheterna, att framhålla de offentligfinansiella risker som föreligger och uppmuntra efterlevnad av den rekommendation som utfärdats inom ramen för förfarandet vid betydande avvikelse. Denna rapport bygger på information som inhämtades före och under övervakningsuppdraget.

2. Resultat av övervakningsuppdraget

Myndigheterna har inte för avsikt att vidta några åtgärder för att följa den rekommendation som utfärdats inom ramen för förfarandet vid betydande avvikelse. Företrädarna för finansministeriet förklarade att regeringen inte planerar någon strukturell anpassning 2019 eller 2020. De rumänska myndigheterna fortsätter att fokusera på att hålla det samlade underskottet under fördragets referensvärde på 3 % av BNP och därigenom undgå stabilitets- och tillväxtpaktens korrigerande del. I den ändringsbudget som antogs i augusti 2019 kvarstod det samlade underskottsmålet på 2,76 % av BNP i nominella termer (2,78 % av BNP i ENS-termer). Den rumänska regeringen hade redan godkänt utgiftstaken för den kommande budgeten för 2020 och lade fram beräkningar på medellång sikt. Målet för det samlade underskottet är 2,92 % av BNP 2020, 2,99 % 2021, 2,74 % 2022 och 2,40 % 2023. Ministeriet presenterade inte några mål för det strukturella underskottet under delegationens besök, utan förklarade att målen för det samlade underskottet innebär att den strukturella anpassningen kommer att påbörjas först 2022. De olika ministerierna håller på att upprätta konkreta utgiftsplaner inom de godkända utgiftstaken.

När det gäller uppnåendet av budgetmålet 2019 föreligger vissa risker. I nominella termer var det offentliga underskottet under perioden januari–augusti 2019 0,6 procentenheter högre än motsvarande period ett år tidigare (det offentliga underskottet uppgick i nominella termer till 2,9 % av BNP år 2018 som helhet). Enligt det finanspolitiska rådet finns det en betydande risk att underskottsmålet för 2019 och även fördragets referensvärde på 3 % av BNP överskrids. Detta beror på att inkomsterna överskattats (särskilt inkomster från mervärdesskatt och sociala avgifter) medan utgifterna för sociala förmåner och varor och tjänster har underskattats. Enligt det finanspolitiska rådets beräkningar kan budgetunderskottet, om inga trovärdiga ytterligare kompenserande åtgärder antas, uppgå till mellan 3,4 % och 3,7 % av BNP 2019. Det finanspolitiska rådet anmärkte att regeringen förmodligen skulle försöka begränsa det samlade underskottet genom att minska de offentliga investeringarna, som redan nu ligger nära rekordlåga nivåer, och genom andra åtgärder med mer begränsad inverkan.

Den nya pensionslagen utgör en betydande uppåtrisk för det offentliga underskottet 2020 och därefter. Lagen har varit i kraft sedan juni 2019 och innehåller betydande årliga ad hoc-höjningar av pensionspoängen (som är den viktigaste parametern för indexering av ålderspension) under åren 2019–2021, bland annat en höjning med 40 % i september 2020. Den innehåller också generösa ändringar av standardformeln för indexering av pensioner och en uppräkning av nuvarande pensioner från och med 2022. Enligt regeringens officiella beräkningar i den motivering som åtföljde lagen skulle den höja de offentliga utgifterna med 0,8 % av BNP 2019, 2,3 % 2020 och 4,9 % 2021, jämfört med den nominella nivån 2018. Tjänstemän på finansministeriet uppgav att den finanspolitiska strategin för de närmaste åren skapar tillräckligt med offentligfinansiellt utrymme för att täcka dessa kostnader tack vare bättre efterlevnad av skatteregler och utgiftsstopp. Tjänstemännen erbjöd sig att presentera närmare uppgifter i samband med kommissionens kommande prognosbesök. Delegationens medlemmar framhöll att det är oklart hur den nya pensionslagen (i synnerhet pensionshöjningen med 40 %) ska kunna finansieras utan någon ändring av tidsplanen för genomförande). Enligt det finanspolitiska rådet och Rumäniens centralbank är genomförandet av pensionslagen enligt den lagstiftade tidsplanen inte förenligt med att hålla det samlade underskottet under fördragets referensvärde på 3 % av BNP.

Chefen för skatteförvaltningen (ANAF) sammanfattade planerade åtgärder och mål för att öka skatteuppbörden. Det handlar bland annat om att tillsätta en ny rådgivande nämnd, förenkla skattedeklarationer och skatteinbetalningar, åtgärder rörande internprissättning, utformning av kriterier för differentierad behandling av skattebetalare baserat på finansiell risk, omfördelning av skatteförvaltningens (ANAF) resurser till de regionala kontor som behöver dem bäst (t.ex. Bukarest), nya skatterevisioner baserade på integrerad riskanalys, aggregering och analyser av data från elektroniska kassaapparater, ökad digitalisering av skatteförvaltningen (ANAF), utveckling av ett övervakningssystem för transporterade varor och beräkning av mervärdesskattegapet. Delegationens medlemmar välkomnade dessa ansträngningar men varnade för att det tar tid att förbättra efterlevnaden av skatteregler och att det under alla omständigheter kanske inte är tillräckligt för att finansiera de lagstiftade höjningarna av pensioner. Det finanspolitiska rådet anser att finanspolitisk försiktighet förutsätter att eventuella positiva budgeteffekter av åtgärder som syftar till att öka skatteuppbörden inte bör räknas in i förväg när man uppskattar budgetinkomster.

Det finanspolitiska rådet uttryckte oro över de offentliga finansernas struktur och den rumänska centralbanken uttryckte oro över budgetunderskottens inverkan på penningpolitiken. Det finanspolitiska rådet är oroat över att budgetinkomsterna inte är tillräckliga för att finansiera nödvändiga offentliga utgifter. Skatteintäkterna är mycket låga, vilket beror på låga lagstadgade skattesatser och bristfällig efterlevnad av skatteregler, vilket framgår av det stora mervärdesskattegapet. Rumänien bör dra lärdom av de goda resultat som grannländer som Bulgarien och Polen har uppnått när det gäller att förbättra skatteuppbörden. Den rumänska centralbanken instämmer i denna analys och pekar på låga skatteintäkter och offentliga utgifter av låg kvalitet som de största strukturella problemen med de offentliga finanserna. Rumäniens centralbank är oroad över att höga budgetunderskott och en expansiv finanspolitik gör det svårare att bedriva penningpolitiken.