(1)

Europeiska unionen bygger på solidaritet mellan invånarna och mellan medlemsstaterna. Denna gemensamma värdegrund , som fastställs i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen, vägleder unionens handlande och ger den enighet som krävs för att hantera nuvarande och framtida samhällsutmaningar – utmaningar som unga EU-medborgare är beredda att anta genom att uttrycka sin solidaritet i praktiken. [Ändr. 1]

(1a)

Med tanke på den betydande ökningen av humanitära och globala kriser finns det ett behov av att utveckla solidariteten mellan medlemsstaterna och med tredjeländer som drabbats av katastrofer orsakade av människor eller naturkatastrofer, i syfte att på ett bättre sätt främja solidaritet och synliggöra humanitärt bistånd bland unionsmedborgarna. [Ändr. 2]

(1b)

Humanitärt bistånd grundar sig på principerna om opartiskhet, neutralitet och icke-diskriminering, som är en del av internationell humanitär rätt och unionsrätten. Humanitärt bistånd tillhandahåller en behovsbaserad katastrofinsats i syfte att rädda liv, förebygga och lindra mänskligt lidande, slå vakt om människovärdet och skydda utsatta grupper som drabbats av katastrofer orsakade av människor eller naturkatastrofer. Katastrofriskreducering och katastrofberedskap genom verksamhet som bygger upp kapacitet och motståndskraft är också viktiga delar av det humanitära biståndet. [Ändr. 3]

(2)

I talet om tillståndet i unionen den 14 september 2016 underströks behovet av att investera i unga och det tillkännagavs att kommissionen skulle inrätta en europeisk solidaritetskår (nedan kallad programmet) som ett sätt att ge unga i hela EU möjlighet att på ett meningsfullt sätt bidra till samhället, visa solidaritet och utveckla sin kompetens och på så sätt inte bara få arbetslivserfarenhet utan också ovärderlig livserfarenhet.

(3)

I sitt meddelande En europeisk solidaritetskår av den 7 december 2016 (4) underströk kommissionen behovet av att stärka solidaritetsarbetet i Europa, ge unga människor fler och bättre möjligheter till solidaritetsverksamhet inom flera olika områden och stödja nationella , regionala och lokala aktörer i deras ansträngningar att hantera olika utmaningar och kriser. Med meddelandet inleddes Europeiska solidaritetskårens första fas där olika unionsprogram har använts för att erbjuda unga i hela unionen volontärarbete, praktik eller jobb. [Ändr. 4]

(4)

I artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen betonas solidaritet som en av EU:s grundläggande principer. Denna princip nämns också i artikel 21.1 i fördraget om Europeiska unionen som en av grundvalarna för EU:s yttre åtgärder.

(4a)

I denna förordning definieras solidaritet som att alla känner ett ansvar gentemot alla att engagera sig i det allmänna bästa, vilket kommer till uttryck genom konkreta handlingar som görs utan tanke på motprestation. [Ändr. 5]

(4b)

Det är ett viktigt uttryck för solidaritet att ge stöd till människor och samhällen utanför unionen som drabbas av katastrofer eller som är särskilt sårbara för katastrofer och i behov av humanitärt bistånd som grundar sig på de grundläggande principerna om neutralitet, humanitet, oberoende och opartiskhet. [Ändr. 6]

(4c)

Deltagande volontärer och organisationer som genomför insatser inom ramen för Europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd bör följa de principer som anges i det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd. [Ändr. 7]

(4d)

Det finns ett behov av att vidareutveckla solidariteten med offren för kriser och katastrofer i tredjeländer och att göra det humanitära biståndet och volontärarbetet i allmänhet mer känt och synligt bland unionsmedborgarna som något man ägnar sig åt under hela livet. [Ändr. 8]

(4e)

Unionen och medlemsstaterna har åtagit sig att genomföra Förenta nationernas Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling, både internt och genom yttre åtgärder. [Ändr. 9]

(4f)

I sina slutsatser av den 19 maj 2017 om operationalisering av kopplingen mellan humanitärt arbete och utvecklingsarbete erkände rådet behovet av att stärka motståndskraften genom att bättre sammankoppla humanitärt bistånd med utvecklingssamarbete och att ytterligare stärka de operationella kopplingarna mellan de kompletterande strategierna för humanitärt bistånd, samarbetsutveckling och konfliktförebyggande. [Ändr. 10]

(5)

Unga bör erbjudas ett enkelt , inkluderande och meningsfullt sätt att engagera sig i solidaritetsverksamhet som låter dem uttrycka sitt samhällsengagemang och samtidigt förvärva nyttiga erfarenheter, kunskaper, färdigheter och kunskaper kompetenser som gagnar deras personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, och därmed förbättra sin anställbarhet. Sådan verksamhet bör också stödja mobilitet för unga volontärer, praktikanter och arbetstagare samt stödja mångkulturellt utbyte . [Ändr. 11]

(6)

Den solidaritetsverksamhet som erbjuds bör vara av hög kvalitet, i den meningen att den bör fylla syfta till att åtgärda icke tillgodosedda samhällsbehov, öka solidariteten och bidra till att stärka lokalsamhällen, och demokratiskt deltagande. Den bör ge unga möjlighet att skaffa sig värdefull kunskap värdefulla kunskaper, färdigheter och kompetens kompetenser , . Den bör vara ekonomiskt tillgänglig för unga, och genomföras under säkra , inkluderande och sunda förhållanden. En dialog mellan lokala och regionala myndigheter och europeiska nätverk som är specialiserade på akuta samhällsproblem bör uppmuntras för att på bästa sätt fastställa icke tillgodosedda samhällsbehov och säkerställa ett behovsinriktat program. Solidaritetsverksamheten bör inte inverka negativt på befintliga jobb eller praktikplatser och bör bidra till att stärka företagens åtaganden om socialt ansvar utan att för den skull ersätta dem. [Ändr. 12]

(7)

Europeiska solidaritetskåren fungerar som en gemensam inkörsport till solidaritetsverksamhet i och utanför unionen. Samstämmighet och komplementaritet bör säkerställas med unionens andra relevanta politikområden och program. Solidaritetskåren bör bygga vidare på styrkor och synergieffekter hos tidigare och befintliga program, särskilt Europeiska volontärtjänsten (5) och EU-frivilliga för humanitärt arbete (6). Den kompletterar också medlemsstaternas insatser för att stödja unga och underlätta deras övergång från skola till arbetsliv inom ramen för program såsom ungdomsgarantin genom att ge dem ytterligare möjligheter att komma in på arbetsmarknaden i form av praktik och jobb inom solidaritetsverksamhet i det egna landet eller utomlands. Man säkerställer också komplementaritet med befintliga nätverk på unionsnivå som är relevanta för kårens verksamhet, till exempel det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar Eures och Eurodesk och relevanta civilsamhällesorganisationer, inbegripet arbetsmarknadens parter och nätverk som företräder unga människor och volontärer . Dessutom bör man säkerställa att befintliga relevanta program, särskilt nationella solidaritets- solidaritetsprogram, till exempel volontär-, samhällstjänst- och utbytesprogram för ungdomar, och solidaritetskåren kompletterar varandra, med utgångspunkt i bästa praxis när så är lämpligt , för att ömsesidigt stärka och berika programmens genomslagskraft och kvalitet och bygga vidare på god praxis . Den europeiska solidaritetskåren bör inte ersätta nationella program. Det bör säkerställas att alla ungdomar har tillgång till nationell solidaritetsverksamhet. Kommissionen bör utarbeta praktiska riktlinjer för programmets komplementaritet med andra unionsprogram och finansieringskällor samt för synergierna mellan dem . [Ändr. 13]

(8)

Vad gäller tolkningen av relevant lagstiftning på unionsnivå bör både den gränsöverskridande volontärverksamheten inom Europeiska solidaritetskåren och den volontärverksamhet som fortsätter att få stöd enligt förordning (EU) nr 1288/2013 anses vara likvärdiga den verksamhet som genomförs inom Europeiska volontärtjänsten.

(8a)

Certifieringen av utsändar- och värdorganisationer som skett i överensstämmelse med förordning (EU) nr 375/2014 ska inte genomföras igen inom det nya programmet, utan bör erkännas som likvärdig när denna förordning genomförs från och med 2021. [Ändr. 14]

(9)

Europeiska solidaritetskåren bör ge unga nya möjligheter till icke-formellt och informellt lärande genom volontärarbete, praktik eller jobb inom solidaritetsverksamhet och möjlighet att utforma och utveckla solidaritetsprojekt på eget initiativ. Dessa möjligheter bidrar till att förbättra deras personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling. Europeiska solidaritetskåren stöder också nätverksarbete för kårens deltagare och organisationer samt åtgärder för att säkerställa kvaliteten på den understödda verksamheten och validera läranderesultaten. Den kommer därför också att bidra till europeiskt samarbete som är relevant för unga och öka insikten om dess positiva effekter. Den bör även bidra till att stärka samhällen och stödja befintliga organisationer som genomför solidaritetsverksamhet. [Ändr. 15]

(10)

Verksamheten bör ha ett tydligt europeiskt mervärde och gynna lokalsamhällen och samtidigt främja den enskildes personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, vilket kan . Verksamheten bör kunna ske i form av volontärarbete, praktik, jobb, projekt eller nätverksarbete inom olika områden, t.ex. utbildning, sysselsättning, jämställdhet, entreprenörskap (särskilt socialt företagande), medborgarskap och demokratiskt deltagande , interkulturell och interreligiös dialog, social inkludering, integration av personer med funktionsnedsättning , miljö- och naturskydd, klimatinsatser, katastrofförebyggande åtgärder, katastrofberedskap och återhämtning, jordbruk och landsbygdsutveckling, tillhandahållande av livsmedel och andra förnödenheter, hälsa och välbefinnande, kultur, inbegripet kulturarv, kreativitet och kultur, gymnastik och idrott, socialt stöd och välfärd, mottagande och integration av tredjelandsmedborgare, med inriktning på att övervinna de utmaningar som migranter ställs inför, territoriellt samarbete och sammanhållning samt samarbete över gränserna. Sådan solidaritetsverksamhet bör omfatta en gedigen aspekt av lärande och utbildning genom lämplig verksamhet som kan erbjudas deltagarna före, under och efter solidaritetsverksamheten. [Ändr. 16]

(11)

Volontärverksamhet (både i och utanför unionen) är en värdefull erfarenhet som ger tillfälle till icke-formellt och informellt lärande som stärker de ungas personliga, sociala, utbildningsmässiga och yrkesmässiga utveckling, aktiva medborgarskap , demokratiska deltagande och anställbarhet. Volontärarbete bör baseras på ett skriftligt volontäravtal och volontärverksamheten bör inte inverka negativt på potentiell eller befintlig betald anställning och bör inte heller ses som en ersättning för denna. Kommissionen och medlemsstaterna bör samarbeta om ungdomspolitiska insatser för volontärarbete genom den öppna samordningsmetoden. [Ändr. 17]

(12)

Praktik Lättillgängliga praktikplatser och jobb inom solidaritetsverksamhet kan ge unga ytterligare möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt bidra till att lösa viktiga samhällsproblem. Detta bör vara tydligt åtskilda från volontärarbete både ekonomiskt och organisatoriskt . Praktikplatser bör aldrig leda till att arbetstillfällen ersätts. Avlönade praktikplatser och jobb kan dock vara ett incitament för missgynnade unga och unga med sämre förutsättningar att delta i solidaritetsrelaterad verksamhet som de annars kanske inte skulle ha tillgång till, och samtidigt ge ett tydligt europeiskt mervärde genom att bidra till att lösa viktiga, olösta samhällsproblem och stärka lokalsamhällen. Praktik kan främja ungas anställbarhet och produktivitet samtidigt som deras övergång från utbildning till sysselsättning underlättas, vilket är avgörande för att förbättra deras varaktiga inträde möjligheter på arbetsmarknaden. De praktikplatser och jobb som erbjuds utgör en språngbräda för unga så att de kan ta sig in på arbetsmarknaden . Praktik och jobb som erbjuds inom Europeiska solidaritetskåren uppfyller kvalitetsprinciperna bör alltid betalas av den deltagande organisation som tar emot eller anställer deltagaren. Praktikplatser bör grunda sig på ett skriftligt praktikavtal, i förekommande fall i enlighet med det tillämpliga regelverket i det land där praktiken äger rum, och bör följa principerna i rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram (7). De praktikplatser och Jobb som erbjuds utgör en språngbräda för unga så att de kan ta sig in på arbetsmarknaden och bör därför åtföljas av adekvat stöd efter verksamheten. Praktikplatser och jobb underlättas av berörda aktörer på arbetsmarknaden, särskilt offentliga och privata arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter och handelskammare, och finansieras av den deltagande organisationen bör baseras på ett anställningsavtal i enlighet med nationell rätt eller tillämpliga kollektivavtal, eller bådadera, i det deltagande land där jobbet utförs. Det ekonomiska stödet till de deltagande organisationer som erbjuder jobb bör inte överstiga tolv månader . Som Deltagande organisationer bör de ansöka om finansiering via Europeiska solidaritetskårens behöriga genomförandeorgan för förmedling mellan de unga deltagarna och arbetsgivare som erbjuder praktik och jobb på solidaritetsområdet. Praktikplatser och jobb bör åtföljas av lämplig förberedelse, utbildning på arbetsplatsen och stöd efter placeringen, anpassat till deltagarens deltagande. Praktikplatser och jobb kan underlättas av berörda aktörer på arbetsmarknaden, särskilt offentliga och privata arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter och handelskammare, samt medlemsorganisationer i Eures i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/589  (8) när det handlar om utlandsverksamhet. [Ändr. 18]

(12a)

Insatser bör göras för att säkerställa att praktikplatser och jobb är tillgängliga för alla unga, särskilt för unga med sämre förutsättningar, inbegripet unga med funktionsnedsättning eller som är socialt eller kulturellt missgynnade, migranter och invånare i isolerade landsbygdsområden och EU:s yttersta randområden. [Ändr. 19]

(13)

Ungas initiativförmåga är en viktig tillgång för samhället och arbetsmarknaden. Europeiska solidaritetskåren bidrar till att främja denna aspekt genom att ge unga möjlighet att utforma och genomföra egna projekt för att tillgodose särskilda behov i sina lokalsamhällen. Dessa projekt är ett tillfälle att pröva nya idéer för att utveckla innovativa lösningar på gemensamma problem genom en nedifrån-och-upp-strategi och hjälpa unga människor att själva genomföra solidaritetsinsatser. De kan också fungera som en språngbräda för ytterligare engagemang i solidaritetsverksamhet och är ett första steg för att uppmuntra kårdeltagarna att starta företag eller bilda och fortsätta vara aktiva medborgare som volontärer, praktikanter eller anställda i föreningar, icke-statliga organisationer eller andra organisationer med solidaritetsverksamhet, ungdomsverksamhet eller icke-vinstdrivande verksamhet. Europeiska solidaritetskåren bör framför allt skapa ett klimat där unga människor blir allt mer motiverade att engagera sig i solidaritetsverksamhet och tjäna samhällsintresset. [Ändr. 20]

(13a)

Volontärer kan bidra till att stärka unionens kapacitet att tillhandahålla behovs- och principbaserat humanitärt bistånd och bidra till att öka effektiviteten i den humanitära sektorn när de har valts ut, utbildats och förberetts för sin utplacering på ett korrekt sätt, så att de har de färdigheter och den kompetens som de behöver för att på bästa möjliga sätt kunna hjälpa de behövande, under förutsättning att de kan räkna med relevant stöd och handledning på plats. Det är därför ytterst viktigt att det finns högkvalificerade, välutbildade och erfarna handledare eller mentorer på fältet, då de bidrar till de humanitära insatsernas effektivitet och stöder volontärer. [Ändr. 21]

(14)

Unga människor och organisationer som deltar i Europeiska solidaritetskåren bör känna att de tillhör en gemenskap av personer och organ som är engagerade i att främja solidaritet i hela Europa. Samtidigt behöver deltagande organisationer stöd för att stärka sin kapacitet att erbjuda verksamhet av hög kvalitet till ett ökande antal deltagare. Europeiska solidaritetskåren stöder nätverksarbete som stärker ungas och deltagande organisationers engagemang i samhället, främjar en europeisk solidaritetskårsanda och uppmuntrar utbytet av användbara bästa metoder och erfarenheter. Nätverksarbetet bidrar också till att öka kunskapen om Europeiska solidaritetskåren bland offentliga och privata aktörer och till att samla in detaljerade och meningsfulla synpunkter från deltagare och deltagande organisationer på hur Europeiska solidaritetskåren genomförs under olika skeden . Insamlingen av synpunkter bör inbegripa frågor om programmets mål så att man bättre kan utvärdera hur väl de uppfylls . [Ändr. 22]

(14a)

För att programmet ska kunna genomföras framgångsrikt krävs ökad synlighet och medvetenhet samt ytterligare marknadsföring av de tillgängliga finansieringsmöjligheterna genom informationskampanjer (bland annat en årlig informationsdag om Europeiska solidaritetskåren) och dynamiska kommunikationsmedel, med särskilt fokus på sociala medier, för att säkerställa så stor medvetenhet som möjligt bland målgrupperna, både enskilda personer och organisationer. [Ändr. 23]

(15)

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa kvaliteten på de verksamheter och andra möjligheter som erbjuds genom Europeiska solidaritetskåren, och åt att målet om inkludering uppnås genom dessa, i synnerhet genom att erbjuda deltagarna lämplig utbildning online eller offline , språkstöd, skälig anpassning, försäkring, administrativt stöd förenklade administrativa förfaranden och stöd före och efter verksamheten samt validera de kunskaper och färdigheter som de förvärvat genom sin kårerfarenhet. Volontärernas Stödåtgärder bör utvecklas och tillhandahållas i samarbete med ungdomsorganisationer och andra icke-vinstdrivande organisationer och civilsamhällesorganisationer i syfte att utnyttja deras sakkunskap på området. Deltagarnas och de avsedda mottagarnas säkerhet och trygghet är av yttersta vikt och de . All verksamhet ska följa principen om att inte göra någon skada. Deltagarna bör inte skickas på uppdrag i områden där det råder internationella eller inhemska väpnade konflikter , eller till anläggningar som strider mot internationella människorättsstandarder . Verksamhet som omfattar direktkontakt med barn bör vägledas av principen om barnets bästa, och bör i lämpliga fall omfatta bakgrundskontroller av deltagarna eller andra åtgärder som syftar till att säkerställa barnens skydd . [Ändr. 24]

(15a)

I enlighet med EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter (2017) och artikel 9 i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska unionen och medlemsstaterna främja och stödja omställningen från placering på institution av sårbara personer, såsom personer med funktionsnedsättning och barn, till familje- och samhällsbaserad vård. I detta sammanhang bör programmet inte stödja åtgärder eller initiativ som hindrar åtagandet att sätta stopp för placeringar på institution eller placeringar som skulle vara skadliga för barn eller personer med funktionsnedsättning. [Ändr. 25]

(15b)

EU:s principer om lika möjligheter och icke-diskriminering bör respekteras fullt ut under hela genomförandet av programmet, inbegripet under identifieringen och urvalet av deltagare och organisationer. [Ändr. 26]

(16)

För att säkerställa att erfarenheten från Europeiska solidaritetskåren bidrar till deltagarnas personliga, utbildningsmässiga, sociala, kulturella, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, bör de kunskaper och färdigheter som verksamheten resulterar i kartläggas och dokumenteras ordentligt, med beaktande av nationella omständigheter och särdrag, i enlighet med rådets rekommendation av den 20 december 2012 om valideringen av icke formellt och informellt lärande (9). För att säkerställa att registrerade sökande erbjuds passande solidaritetsverksamheter bör de få tillgång till solidaritetsverksamheternas läranderesultat innan de väljer att delta. Därför bör man, när så är lämpligt, uppmuntra användningen av ändamålsenliga instrument på unionsnivå och nationell nivå för erkännande av icke-formellt och informellt lärande, såsom ungdomspasset och Europass. [Ändr. 27]

(16a)

De nationella programkontoren bör även uppmuntra unga volontärer att bli ambassadörer för programmet och dela med sig av sina erfarenheter i ungdomsnätverk, på utbildningsinstitutioner och på workshoppar. Före detta volontärer och ambassadörer skulle också kunna bidra till utbildningen av framtida kandidater. [Ändr. 28]

(17)

En kvalitetsmärkning bör säkerställa att de deltagande organisationerna uppfyller unionens värden, principer och mål samt Europeiska solidaritetskårens principer och krav vad gäller deras rättigheter och skyldigheter samt säkerhetsnormer under alla skeden av solidaritetsverksamheten , inbegripet före och efter verksamheten . Att ha fått kvalitetsmärkningen är en förutsättning för att få delta, men bör inte automatiskt leda till finansiering inom Europeiska solidaritetskåren. Olika kvalitetsmärkningar bör användas för olika typer av solidaritetsverksamheter. [Ändr. 29]

(18)

Alla enheter som vill delta i Europeiska solidaritetskåren bör kvalitetsmärkas under förutsättning att de uppfyller tillämpliga villkor. För att säkerställa att de deltagande organisationerna verkligen uppfyller Europeiska solidaritetskårens principer och krav vad gäller deras rättigheter och skyldigheter bör separata kvalitetsmärkningar införas för volontärarbete i solidaritetsverksamhet, volontärarbete till stöd för humanitära biståndsinsatser och praktik och jobb, och de bör även skilja sig åt beroende på den deltagande organisationens funktion. Arbetet med kvalitetsmärkning bör utföras fortlöpande av Europeiska solidaritetskårens genomförandeorgan. Den tilldelade kvalitetsmärkningen bör regelbundet omprövas och kunna bör upphävas om det vid kontroller konstateras att villkoren inte längre är uppfyllda. Det administrativa förfarandet bör minimeras för att inte avskräcka mindre organisationer. [Ändr. 30]

(19)

En enhet som vill ansöka om finansiering för att erbjuda verksamhet inom Europeiska solidaritetskåren bör först ha fått en kvalitetsmärkning. Det här kravet gäller dock inte fysiska personer som söker ekonomiskt stöd för sina solidaritetsprojekt för en informell grupp av kårdeltagare.

(19a)

Ansökningar om bidrag bör som regel lämnas in till det nationella programkontoret i det land där den deltagande organisationen är baserad. Ansökningar om bidrag för solidaritetsverksamhet som organiseras av Europaomfattande eller internationella organisationer, solidaritetsverksamhet som utförs av volontärgrupper på prioriterade områden som fastställts på EU-nivå och solidaritetsverksamhet till stöd för humanitära biståndsinsatser i tredjeländer bör lämnas in till genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea), som inrättades genom kommissionens genomförandebeslut 2013/776/EU  (10) . [Ändr. 31]

(20)

De deltagande organisationerna kan ha flera funktioner i Europeiska solidaritetskåren. Som värdar bedriver de verksamhet för att ta emot deltagare och kan bland annat anordna verksamhet och ge deltagarna vägledning och stöd under solidaritetsverksamheten samt återkoppling efter verksamheten , beroende på vad som är lämpligt. I en stödfunktion bedriver de verksamhet för att sända ut och förbereda deltagarna före avresan, under och efter solidaritetsverksamheten och kan bland annat utbilda och leda deltagarna vidare till lokala organisationer efter verksamheten , i syfte att skapa fler möjligheter för ytterligare solidaritetserfarenheter . De nationella programkontoren bör även uppmuntra volontärer att bli ambassadörer för programmet och dela med sig av sina personliga erfarenheter i ungdomsnätverk och på utbildningsinstitutioner och därmed bidra till att främja programmet. De nationella programkontoren bör ge volontärerna stöd i detta syfte . [Ändr. 32]

(20a)

För att stödja solidaritetsverksamhet bland unga människor bör de deltagande organisationerna vara offentliga eller privata enheter eller internationella organisationer, icke-vinstdrivande eller vinstdrivande, och får inbegripa ungdomsorganisationer, religiösa institutioner och välgörenhetsorganisationer, sekulära humanistiska organisationer, icke-statliga organisationer och andra aktörer från civilsamhället. Finansieringen från programmet bör endast täcka den icke-vinstdrivna delen av de deltagande organisationernas verksamheter. [Ändr. 33]

(21)

Det bör bli lättare att driva Europeiska solidaritetskårens projekt i större skala. Samtidigt bör potentiella bidragsmottagare ges tillgång till korrekta och kontinuerligt uppdaterade uppgifter om dessa möjligheter. Särskilda åtgärder bör vidtas för att hjälpa dem som ansvarar för solidaritetskårsprojekt att söka bidrag eller skapa synergieffekter genom stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och programmen för migration, säkerhet, rättvisa och medborgarskap, hälsa och kultur. [Ändr. 34]

(22)

Europeiska solidaritetskårens resurscentrum bör bistå de organ som ansvarar för genomförandet, de deltagande organisationerna och de unga kårdeltagarna för att höja kvaliteten på Europeiska solidaritetskårens verksamhet och förbättra kartläggningen och valideringen av de färdigheter som förvärvats genom verksamheten, bland annat genom att utfärda ungdomspassintyg.

(23)

En portal för Europeiska solidaritetskåren bör utvecklas fortlöpande för att ge enkel , hinderfri och användarvänlig tillgång till Europeiska solidaritetskåren och fungera , i enlighet med de standarder som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2102  (11) . Portalen för Europeiska solidaritetskåren fungerar som en gemensam kontaktpunkt för både intresserade personer och organisationer vad gäller exempelvis registrering, kartläggning och matchning av profiler och möjligheter, nätverksbyggande och virtuella utbyten, kurser på nätet, språkstöd och stöd före och efter verksamheten , mekanismer för återkoppling och utvärdering samt andra användbara funktioner som kan uppkomma i framtiden. Fördelen med en gemensam kontaktpunkt är att den ger samlad tillgång till olika aktiviteter, men enskilda personer kan stöta på fysiska, sociala eller andra hinder vid anslutning till portalen. För att övervinna sådana hinder bör de deltagande organisationerna ge deltagarna stöd vid registreringen. [Ändr. 35]

(24)

Europeiska solidaritetskårens portal bör vidareutvecklas med beaktande av den europeiska interoperabilitetsramen (12), som ger särskild vägledning om hur man skapar driftskompatibla digitala offentliga tjänster. Ramen genomförs i medlemsstaterna och andra medlemmar av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) genom nationella ramar för interoperabilitet. Den innehåller 47 konkreta rekommendationer om hur de offentliga förvaltningarna bättre kan förvalta sina initiativ för interoperabilitet, etablera kontakter över organisationsgränserna, rationalisera processer som stöder obrutna digitala tjänster och säkerställa att varken befintlig eller ny lagstiftning äventyrar insatser för interoperabilitet. Portalen bör dessutom vara uppbyggd i enlighet med de standarder som fastställs i direktiv (EU) 2016/2102. [Ändr. 36]

(24a)

För att öka insynen i genomförandet och förbättra programmets effektivitet bör kommissionen regelbundet samråda med de viktigaste intressenterna, däribland de deltagande organisationerna, om programmets genomförande. [Ändr. 37]

(24b)

För att programmet ska fungera väl och programmets åtgärder vidtas i tid är det mycket viktigt att det införs mekanismer i programmets arbetsprogram som garanterar att registrerade sökande får erbjudanden inom en rimlig och relativt förutsägbar tidsperiod. Registrerade sökande bör därför löpande delges information och uppdateringar om tillgängliga placeringar och aktivt engagerade deltagande organisationer, i syfte att stimulera deras engagemang i programmet efter att de registrerats, och de bör även erbjudas möjlighet att direkt kontakta de aktörer som är engagerade på solidaritetsområdet på både nationell och europeisk nivå. [Ändr. 38]

(25)

Förordning [den nya budgetförordningen] (13) (nedan kallad budgetförordningen) gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier.

(26)

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (14) och rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 (15) får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med rådets förordning (EU) 2017/1939 (16) får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägerier och andra brott som påverkar unionens ekonomiska intressen i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (17). I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(27)

Europeiska solidaritetskåren vänder sig till unga mellan 18 och 30 år och för att få delta i kårens verksamhet bör det krävas att man registrerar sig på kårens portal.

(27a)

I enlighet med unionens principer om lika möjligheter och icke-diskriminering bör medborgare och varaktigt bosatta i unionen från alla samhällsgrupper och alla åldrar ha möjlighet att visa ett aktivt samhällsengagemang. Med tanke på de särskilda utmaningarna med humanitära insatser bör deltagarna i initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete vara minst 18 år gamla, och de kan komma från en rad olika bakgrunder och åldersgrupper vilkas kompetens är relevant för ett framgångsrikt genomförande av sådana humanitära insatser. [Ändr. 39]

(28)

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att se till att alla unga, särskilt de med sämst sämre förutsättningar, kan delta i Europeiska solidaritetskårens verksamhet , enligt vad som beskrivs närmare i strategin för inkludering och mångfald, som utvecklats och tillämpas inom ramen för programmet Erasmus+ . Särskilda åtgärder , såsom lämpliga former av solidaritetsverksamhet och personlig vägledning, bör vidtas för att främja social inkludering och deltagande av missgynnade unga med sämre förutsättningar , samt för att ta hänsyn till begränsningar som beror på att vissa landsbygdsområden, unionens yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna är så avlägset belägna. Unga människor med sämre förutsättningar bör därför även ha möjlighet att delta på deltid eller i det land där de är bosatta, utan att det påverkar deras möjlighet att delta på heltid eller i ett annat land än det där de är bosatta, och bör kunna dra nytta av andra åtgärder som syftar till att underlätta deras deltagande i programmet. De deltagande länderna bör på samma sätt sträva efter att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder så att Europeiska solidaritetskåren fungerar väl. Åtgärderna bör, när så är möjligt och utan att det påverkar tillämpningen av Schengenregelverket och unionens lagstiftning om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare, lösa administrativa problem som gör det svårt att få visum och uppehållstillstånd eller att få ett europeiskt sjukförsäkringskort vid verksamhet i ett annat EU-land. [Ändr. 40]

(28a)

Man bör särskilt uppmärksamma och stödja kapaciteten hos de partnerorganisationer som agerar värdar i tredjeländer samt behovet av att integrera volontärarbetet i det lokala sammanhanget och underlätta volontärernas samverkan med lokala humanitära aktörer, värdsamhället och civilsamhället. [Ändr. 41]

(29)

För att visa på vikten att bekämpa klimatförändringarna, i linje med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och nå FN:s mål för hållbar utveckling, kommer detta program att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att nå det övergripande målet om att minst 25 % av utgifterna i unionsbudgeten ska stödja klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027, och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027 . Relevanta åtgärder kommer att identifieras under förberedelserna och genomförandet av programmet och på nytt bedömas i samband med relevanta utvärderingar och översyner. [Ändr. 42]

(30)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för perioden 2021–2027 som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning, för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet (18).

(30a)

En lämplig del av budgeten bör avsättas för utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och utveckling av ungdomsnätverk. [Ändr. 43]

(31)

Valet av finansieringstyp och genomförandemetod inom ramen för denna förordning ska göras utifrån vad som är bäst för att nå insatsernas särskilda mål och åstadkomma resultat, med särskild hänsyn till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande efterlevnad av reglerna. När det gäller bidrag ska hänsyn tas till enhetskostnader, schablonsatser och skalor för enhetskostnader.

(32)

Tredjeländer som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i programmet inom ramen för det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, som ligger till grund för genomförandet av unionsprogrammen genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. Denna förordning bör ge de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter. Tredjeländers fulla deltagande i programmet bör omfattas av de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar deltagande i programmet för det tredjeland som berörs. Fullt deltagande innebär även en skyldighet att inrätta ett nationellt programkontor och att förvalta vissa av programmets insatser på en decentraliserad nivå. Enskilda personer och enheter från tredjeländer som inte är associerade till programmet bör kunna delta i vissa av programmets insatser, i enlighet med arbetsprogrammet och de ansökningsomgångar som kommissionen utlyser.

(33)

För att maximera Europeiska solidaritetskårens genomslag bör de deltagande länderna och andra EU-program få möjlighet att anslå ytterligare nationell finansiering i enlighet med bestämmelserna för Europeiska solidaritetskåren.

(34)

I enlighet med [artikel 88 i rådets nya beslut om associering av ULT] (19) är personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) berättigade till finansiering i enlighet med bestämmelserna och målen för programmet och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(35)

I linje med kommissionens meddelande Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden (20) bör programmet ta hänsyn till den särskilda situationen i dessa regioner. Åtgärder kommer att vidtas för att öka de yttersta randområdenas deltagande i alla insatser , bland annat ökad publicitet . Sådana åtgärder kommer att övervakas regelbundet och utvärderas. [Ändr. 44]

(36)

Eftersom programmet genomförs under en sjuårsperiod måste det vara tillräckligt flexibelt för att kunna anpassas efter en förändrad verklighet och nya politiska prioriteringar för genomförandet av solidaritetsverksamhet. Förordningen anger därför inte i detalj hur insatserna ska utformas, och det fastställs inte några politiska prioriteringar eller motsvarande budgetprioriteringar för de kommande sju åren. I stället bör de underordnade politiska beslut och prioriteringar, inbegripet detaljer om särskilda insatser, som ska genomföras genom de olika verksamheterna fastställas i ett årligt arbetsprogram i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) 2018/1046  (21) (budgetförordningen) bör kommissionen anta arbetsprogram och informera Europaparlamentet och rådet om detta. Arbetsprogrammet bör fastställa de åtgärder som behövs för att genomföra dem i enlighet med programmets allmänna och särskilda mål, urvals- och tilldelningskriterierna för bidrag samt alla andra uppgifter som krävs. Arbetsprogram och eventuella ändringar av dessa bör antas genom genomförandeakter i enlighet med granskningsförfarandet en delegerad akt . När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den genomföra lämpliga samråd under det förberedande arbetet, även på expertnivå, och säkerställa att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt, i syfte att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter . [Ändr. 45]

(37)

I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning måste detta program utvärderas på grundval av de uppgifter som har samlats in genom specifika krav på övervakning, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, bör undvikas. Sådana krav bör omfatta specifika, mätbara och realistiska indikatorer som kan mätas över tid som en grund för att utvärdera effekterna av programmet på fältet.

(38)

Lämplig utåtriktad verksamhet, med offentliggörande och spridning av de möjligheter och resultat som de insatser som stöds av programmet medför, bör säkerställas på europeisk, regional, nationell och lokal nivå. Information om programmet bör spridas genom dynamiska kommunikationsmedel, med särskilt fokus på sociala medier, för att nå ut till ett stort antal potentiella sökande. Man bör särskilt uppmuntra sociala företag att stödja Europeiska solidaritetskårens verksamhet. Den utåtriktade verksamheten, offentliggörandet och spridningen bör utgå från alla de organ som genomför programmet med, unionens webbplatser och unionsprogram som hör samman med Europeiska solidaritetskåren, och bör i förekommande fall , inbegripa stöd av andra viktiga parter. [Ändr. 46]

(39)

För att bättre nå programmets mål bör kommissionen, medlemsstaterna och nationella myndigheter samarbeta nära i partnerskap med icke-statliga organisationer, sociala företag, ungdomsorganisationer , organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning och lokala aktörer med sakkunskap om solidaritetsinsatser , däribland byråer som arbetar med infrastruktur för och stöd till volontärarbete, till exempel volontärcentrum . [Ändr. 47]

(40)

För att effektivisera kommunikationen med allmänheten och stärka synergieffekterna mellan de kommunikationsinsatser som vidtas på kommissionens initiativ, bör de budgetmedel som anslås för kommunikationsinsatser enligt den här förordningen också bidra till att hinderfritt sprida information om unionens politiska prioriteringar i den mån de berör den här förordningens allmänna mål. [Ändr. 48]

(41)

För att säkerställa ett effektivt och verksamt genomförande av denna förordning bör programmet i största möjliga mån använda sig av befintliga administrativa arrangemang. Genomförandet av programmet överlåts därför till befintliga strukturer, dvs. kommissionen och de nationella programkontor som utses för förvaltningen av de insatser som avses i kapitel III i [den nya Erasmusförordningen]. Kommissionen bör regelbundet samråda med viktiga intressenter, bland annat deltagande organisationer, om genomförandet av Europeiska solidaritetskåren.

42)

För att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning , kostnadsoptimering och rättssäkerhet i varje deltagande land bör varje nationell myndighet utse ett oberoende revisionsorgan. När så är möjligt, och för att maximera effektiviteten, kan det oberoende revisionsorganet vara samma som det som utsetts för de åtgärder som anges i kapitel III i [den nya Erasmusförordningen]. [Ändr. 49]

(43)

Medlemsstaterna bör sträva efter att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder för att programmet ska fungera väl. Detta omfattar inbegriper att, när så är möjligt, och utan att det påverkar tillämpningen av unionens lagstiftning om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare , lösa problem som skapar svårigheter att få visum visering och uppehållstillstånd, utan att det påverkar tillämpningen unionens lagstiftning om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare samt andra rättsliga problem som skulle kunna hindra unga människors tillgång till programmet . I överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 (22) uppmuntras medlemsstaterna att inrätta skyndsamma ansökningsförfaranden. [Ändr. 50]

(44)

Rapporteringssystemet bör säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och utvärdering samlas in på ett effektivt och ändamålsenligt sätt, i lämplig tid och på rätt detaljnivå. Uppgifterna bör lämnas till kommissionen på ett sätt som är förenligt med relevanta regler för skydd av personuppgifter.

(45)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (23). [Ändr. 51]

(46)

För att förenkla kraven på bidragsmottagarna bör enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonfinansiering användas i största möjliga utsträckning. De förenklade bidragen för att stödja programmets mobilitetsinsatser, som fastställts av kommissionen, bör beakta levnads- och försörjningskostnaderna i värdlandet. I enlighet med nationell rätt bör medlemsstaterna också uppmuntras att låta dessa bidrag vara befriade från skatter och sociala avgifter. Samma undantag bör gälla för offentliga och privata enheter som beviljar sådant ekonomiskt stöd till de berörda personerna.

(47)

I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 (24), rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och rådets förordning (EU) 2017/1939 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I syfte att se över eller komplettera programmets prestationsindikatorer bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet få alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter bör systematiskt få tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(48)

Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (25). Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för rätten till jämställdhet och rätten att inte utsättas för diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning eller socioekonomisk bakgrund , och att främja tillämpningen av artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. [Ändr. 52]

(49)

De övergripande finansiella bestämmelser som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt gäller för denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande samt föreskriver kontroll av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv EU-finansiering.

(50)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att stärka ungas och organisationers deltagande i solidarisk verksamhet som är tillgänglig och av hög kvalitet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan, på grund av dess omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(51)

[Förordningen om den europeiska solidaritetskåren] bör upphöra att gälla den 1 januari 2021.

(52)

För att säkerställa kontinuitet i det ekonomiska stöd som ges genom programmet bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2021.