(1)

Enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionen för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, och att särskild uppmärksamhet ägnas landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar. Enligt artikel 175 i EUF-fördraget ska unionen understödja strävandena att uppnå dessa mål genom åtgärder som den vidtar genom utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska investeringsbanken och andra instrument. Artikel 322 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för att anta finansiella regler som reglerar förfarandet för budgetens upprättande och genomförande och redovisningen och revisionen av räkenskaperna samt kontrollen av de ekonomiska aktörernas ansvar.

(1)

Enligt artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) ska unionen för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna eller öarna, och att särskild uppmärksamhet ägnas landsbygdsområden, områden som påverkas av strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar. Dessa regioner drar särskild nytta av sammanhållningspolitiken. Enligt artikel 175 i EUF-fördraget ska unionen understödja strävandena att uppnå dessa mål genom åtgärder som den vidtar genom utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska investeringsbanken och andra instrument. Artikel 322 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för att anta finansiella regler som reglerar förfarandet för budgetens upprättande och genomförande och redovisningen och revisionen av räkenskaperna samt kontrollen av de ekonomiska aktörernas ansvar.

(1a)

Det är viktigt för Europeiska unionen och dess invånare att sammanhållningspolitiken behålls som unionens viktigaste investeringspolitik, och att finansieringen för perioden 2021-2027 kvarstår på minst samma nivå som för programperioden 2014–2020. Nya medel till unionens övriga verksamhets- eller programområden bör inte tas från Eruf, ESF+ eller Sammanhållningsfonden.

(2)

I syfte att vidareutveckla ett samordnat och harmoniserat genomförande av unionens fonder med delad förvaltning, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, åtgärder som finansieras med delade förvaltning enligt Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) och Instrumentet för gränsförvaltning och visering, bör finansiella regler fastställas med stöd av artikel 322 i EUF-fördraget för alla dessa fonder (nedan kallade fonderna), med tydligt angivande av tillämpningsområdet för de relevanta bestämmelserna. Dessutom bör gemensamma bestämmelser fastställas med stöd av artikel 177 i EUF-fördraget för att täcka specifika regler för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF.

(2)

I syfte att vidareutveckla ett samordnat och harmoniserat genomförande av unionens fonder med delad förvaltning, närmare bestämt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, åtgärder som finansieras med delade förvaltning enligt Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) och Instrumentet för gränsförvaltning och visering, bör finansiella regler fastställas med stöd av artikel 322 i EUF-fördraget för alla dessa fonder (nedan kallade fonderna), med tydligt angivande av tillämpningsområdet för de relevanta bestämmelserna. Dessutom bör gemensamma bestämmelser fastställas med stöd av artikel 177 i EUF-fördraget för att täcka specifika regler för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden, EHFF och till en viss del Europeiska jordbruksfonden för landsbygdens utveckling (Ejflu) .

(4)

De yttersta randområdena och de nordliga glesbefolkade områdena bör omfattas av särskilda åtgärder och erhålla ytterligare finansiering enligt artikel 349 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 fogat till 1994 års anslutningsakt.

(4)

De yttersta randområdena och de nordliga glesbefolkade områdena bör omfattas av särskilda åtgärder och erhålla ytterligare finansiering enligt artikel 349 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 fogat till 1994 års anslutningsakt , för att kunna hantera de specifika nackdelar som deras geografiska plats medför .

(5)

De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet och proportionalitet i artikel 5 i EU-fördraget, bör iakttas när fonderna genomförs, med hänsyn tagen till unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör också iaktta skyldigheterna enligt Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i konventionen och i enlighet med unionslagstiftningen om harmoniserade tillgänglighetskrav för varor och tjänster. Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera ett genusperspektiv, samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Fonderna bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering. Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. I syfte att skydda den inre marknadens integritet, bör verksamhet som gynnar företag följa unionens regler om statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget.

(5)

De övergripande principerna i artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) och artikel 10 i EUF-fördraget, inbegripet principerna om subsidiaritet och proportionalitet i artikel 5 i EU-fördraget, bör iakttas när fonderna genomförs, med hänsyn tagen till unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna bör också iaktta skyldigheterna enligt Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter och Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, och säkerställa tillgänglighet i enlighet med artikel 9 i konventionen och i enlighet med unionslagstiftningen om harmoniserade tillgänglighetskrav för varor och tjänster . I detta sammanhang bör fonderna genomföras på ett sätt som främjar avinstitutionalisering och närvård . Medlemsstaterna och kommissionen bör sträva efter att undanröja ojämlikhet och främja jämställdhet mellan kvinnor och män och integrera ett genusperspektiv, samt bekämpa diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Fonderna bör inte stödja åtgärder som bidrar till någon form av segregering eller uteslutning, eller infrastruktur som är otillgänglig för personer med funktionsnedsättning . Målen för fonderna bör eftersträvas inom ramen för hållbar utveckling och unionens arbete för att bevara, skydda och förbättra miljöns kvalitet i enlighet med artiklarna 11 och 191.1 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar , och med beaktande av de åtaganden som man har enats om under Parisavtalet . I syfte att skydda den inre marknadens integritet, bör verksamhet som gynnar företag följa unionens regler om statligt stöd enligt artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget. Fattigdom är en av EU:s största utmaningar. Fonderna bör därför bidra till att utrota fattigdomen i unionen. De bör också bidra till att uppfylla unionens och dess medlemsstaters åtagande om att uppnå målen för hållbar utveckling.

(9)

Med tanke på betydelsen av att motverka klimatförändringar i enlighet med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling bör fonderna bidra till att integrera klimatåtgärder i den normala verksamheten och nå det övergripande målet att 25  % av unionens budget ska anslås till stöd för klimatmålen.

(9)

Med tanke på betydelsen av att motverka klimatförändringar i enlighet med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och Förenta nationernas mål för hållbar utveckling bör fonderna bidra till att integrera klimatåtgärder i den normala verksamheten och nå det övergripande målet att 30  % av unionens budget ska anslås till stöd för klimatmålen. Klimatsäkring bör utgöra en integrerad del av programplanering och genomförande.

(9a)

Med tanke på effekterna av migrantströmmarna från tredjeländer bör sammanhållningspolitiken bidra till integrationsprocesserna, i synnerhet genom att ge infrastrukturstöd åt de städer och lokala och regionala myndigheter som utför primärkontroller och är mest engagerade i genomförandet av integrationspolitiken.

(10)

Den del av unionens budget som anslås till fonderna bör genomföras av kommissionen genom delad förvaltning med medlemsstaterna i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) [den nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) (12). Därför kommissionen och medlemsstaterna vid genomförandet av de fonder som omfattas av delad förvaltning iaktta principerna i budgetförordningen, såsom sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering.

(10)

Den del av unionens budget som anslås till fonderna bör genomföras av kommissionen genom delad förvaltning med medlemsstaterna i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) [den nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) (12). Därför kommissionen och medlemsstaterna vid genomförandet av de fonder som omfattas av delad förvaltning iaktta principerna i budgetförordningen, såsom sund ekonomisk förvaltning, öppenhet och icke-diskriminering. Medlemsstaterna bör ha ansvaret för förberedandet och genomförandet av sådana program. Detta bör ske på lämplig territoriell nivå och i överensstämmelse med sina institutionella, rättsliga och finansiella ramar av de organ som medlemsstaterna har utsett i detta syfte. Medlemsstaterna bör inte lägga till bestämmelser som gör det svårare för stödmottagaren att använda medlen.

(11)

Principen om partnerskap är en viktig del i genomförandet av fonderna, och bygger på flernivåstyre och det civila samhällets och arbetsmarknadsparternas delaktighet. För att skapa kontinuitet i partnerskapens organisation bör kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 (13) fortsätta att gälla .

(11)

Principen om partnerskap är en viktig del i genomförandet av fonderna, och bygger på flernivåstyre och regionala, lokala och andra offentliga myndigheters, det civila samhällets och arbetsmarknadsparternas delaktighet. För att skapa kontinuitet i partnerskapens organisation bör kommissionen ges befogenhet att ändra och anta kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014 (13).

(12)

På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken ramen för att utpeka nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna tar fram sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram samtidigt med de årliga nationella reformprogrammen för att ange och samordna de prioriterade investeringsprojekt som bör få stöd med nationell finansiering och unionsfinansiering. De bör också bidra till att unionsfinansieringen används på ett enhetligt sätt och maximera det finansiella stödets mervärde, särskilt vad gäller stöd från fonderna, den europeiska investeringsstabiliseringsfunktionen och InvestEU.

(13)

Medlemsstaterna bör fastställa hur landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget och rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget (nedan kallade landsspecifika rekommendationer) beaktas när programdokumenten utarbetas. Under programperioden 2021–2027 (nedan kallad programperioden) bör medlemsstaterna regelbundet för övervakningskommittén och kommissionen rapportera om läget i programmen till stöd för de landsspecifika rekommendationerna. Under en halvtidsöversyn bör medlemsstaterna bland annat överväga behovet av ändringar av programmen för att ta hänsyn till relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits eller ändrats sedan början av programperioden.

(13)

Medlemsstaterna bör beakta hur landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget och rådsrekommendationer som antagits i enlighet med artikel 148.4 i EUF-fördraget (nedan kallade landsspecifika rekommendationer) beaktas när programdokumenten utarbetas , där de följer programmets mål . Under programperioden 2021–2027 (nedan kallad programperioden) bör medlemsstaterna regelbundet för övervakningskommittén och kommissionen rapportera om läget i programmen till stöd för de landsspecifika rekommendationerna och den europeiska pelaren för sociala rättigheter . Under en halvtidsöversyn bör medlemsstaterna bland annat överväga behovet av ändringar av programmen för att ta hänsyn till relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits eller ändrats sedan början av programperioden.

(14)

Medlemsstaterna bör ta hänsyn till innehållet i sina utkast till nationella energi- och klimatplaner, som ska utarbetas enligt förordningen om styrningen av energiunionen (14), och resultatet av den process som leder till att unionen rekommendationer om dessa planer, program, liksom för de finansiella behoven för koldioxidsnåla investeringar.

(14)

Medlemsstaterna bör ta hänsyn till innehållet i sina utkast till nationella energi- och klimatplaner, som ska utarbetas enligt förordningen om styrningen av energiunionen (14), och resultatet av den process som leder till att unionen rekommendationer om dessa planer, program, inklusive under halvtidsöversynen, liksom för de finansiella behoven för koldioxidsnåla investeringar.

(15)

Partnerskapsavtalet, som utarbetas av varje medlemsstat, bör vara ett strategiskt dokument som ligger till grund för förhandlingarna mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten om programmens utformning. För att minska den administrativa bördan bör det inte vara nödvändigt att ändra partnerskapsavtalen under programperioden. För att underlätta planeringen och undvika överlappande innehåll i programdokumenten bör partnerskapsavtalen kunna ingås som en del av ett program.

(15)

Partnerskapsavtalet, som utarbetas av varje medlemsstat, bör vara ett strategiskt dokument som ligger till grund för förhandlingarna mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten om programmens utformning. För att minska den administrativa bördan bör det inte vara nödvändigt att ändra partnerskapsavtalen under programperioden. För att underlätta planeringen och undvika överlappande innehåll i programdokumenten bör det vara möjligt att inkludera partnerskapsavtalen som en del av ett program.

(16)

Varje medlemsstat bör ha flexibilitet att bidra till InvestEU för tillhandahållande av budgetgarantier för investeringar i den medlemsstaten.

(16)

Varje medlemsstat kan bidra till InvestEU för tillhandahållande av budgetgarantier för investeringar i den medlemsstaten under de specifika villkor som anges i artikel 10 i denna förordning .

(17)

För att säkerställa att förutsättningarna föreligger för en ändamålsenlig och resurseffektiv användning av unionsstöd från fonderna, bör en begränsad förteckning över nödvändiga villkor samt en kortfattad och uttömmande uppsättning objektiva kriterier för bedömningen av dessa fastställas. Varje nödvändigt villkor bör vara kopplat till ett särskilt mål och bör vara automatiskt tillämpligt när det särskilda målet väljs ut för stöd. Om dessa villkor inte är uppfyllda bör utgifterna för insatser enligt de aktuella särskilda målen inte ingå i betalningsansökan. I syfte att upprätthålla en gynnsam investeringsmiljö bör det regelbundet övervakas att de nödvändiga villkoren fortsätter att vara uppfyllda. Det är också viktigt att se till att insatser som valts ut för stöd genomförs i överensstämmelse med de strategier och planeringsdokument som ligger till grund för de uppfyllda nödvändiga villkoren, och på så sätt säkerställa att alla medfinansierade insatser överensstämmer med unionens strategiska ram.

(17)

För att säkerställa att förutsättningarna föreligger för en inkluderande, icke-diskriminerande ändamålsenlig och resurseffektiv användning av unionsstöd från fonderna, bör en begränsad förteckning över nödvändiga villkor samt en kortfattad och uttömmande uppsättning objektiva kriterier för bedömningen av dessa fastställas. Varje nödvändigt villkor bör vara kopplat till ett särskilt mål och bör vara automatiskt tillämpligt när det särskilda målet väljs ut för stöd. Om dessa villkor inte är uppfyllda bör utgifterna för insatser enligt de aktuella särskilda målen inte ingå i betalningsansökan. I syfte att upprätthålla en gynnsam investeringsmiljö bör det regelbundet övervakas att de nödvändiga villkoren fortsätter att vara uppfyllda. Det är också viktigt att se till att insatser som valts ut för stöd genomförs i överensstämmelse med de strategier och planeringsdokument som ligger till grund för de uppfyllda nödvändiga villkoren, och på så sätt säkerställa att alla medfinansierade insatser överensstämmer med unionens strategiska ram.

(18)

Medlemsstaterna bör inrätta en resultatram för varje operativt program som omfattar alla indikatorer, delmål och mål för att övervaka, rapportera om och utvärdera programmets resultat.

(18)

Medlemsstaterna bör inrätta en resultatram för varje operativt program som omfattar alla indikatorer, delmål och mål för att övervaka, rapportera om och utvärdera programmets resultat. Detta bör leda till att projekturvalet och utvärderingen blir resultatdrivna.

(19)

Medlemsstaterna bör genomföra en halvtidsöversyn av alla program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden. Denna översyn bör leda till en heltäckande anpassning av programmen, med utgångspunkt i programmens resultat, och samtidigt ge tillfälle att beakta nya utmaningar och relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdas 2024. Samtidigt bör kommissionen 2024 tillsammans med den tekniska justeringen för 2025 se över alla medlemsstaters totala anslag till det sammanhållningspolitiska målet Investering för tillväxt och sysselsättning för åren 2025, 2026 och 2027 och tillämpa den fördelningsmetod som fastställs i den relevant grundrättsakten. Denna översyn tillsammans med resultatet av halvtidsöversynen bör leda till programändringar som ändrar medelstilldelningen för åren 2025, 2026 och 2027.

(19)

Medlemsstaterna bör genomföra en halvtidsöversyn av alla program som får stöd från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden. Denna översyn bör leda till en heltäckande anpassning av programmen, med utgångspunkt i programmens resultat, och samtidigt ge tillfälle att beakta nya utmaningar och relevanta landsspecifika rekommendationer som utfärdas 2024 , samt framsteg med de nationella energi- och klimatplanerna och den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Demografiska utmaningar bör också beaktas . Samtidigt bör kommissionen 2024 tillsammans med den tekniska justeringen för 2025 se över alla medlemsstaters totala anslag till det sammanhållningspolitiska målet Investering för tillväxt och sysselsättning för åren 2025, 2026 och 2027 och tillämpa den fördelningsmetod som fastställs i den relevanta grundrättsakten. Denna översyn tillsammans med resultatet av halvtidsöversynen bör leda till programändringar som ändrar medelstilldelningen för åren 2025, 2026 och 2027.

(20)

Mekanismerna för att knyta unionens finansieringsstrategier närmare till unionens ekonomiska styrning bör förbättras ytterligare, så att kommissionen kan lägga fram ett förslag till rådet om att helt eller delvis hålla inne åtagandena till ett eller flera program i den berörda medlemsstaten, om medlemsstaten underlåter att vidta effektiva åtgärder beträffande den ekonomiska styrningen. För att säkerställa ett enhetligt genomförande och med hänsyn till omfattningen av de ekonomiska effekterna av åtgärder som ska genomföras, bör genomförandebefogenheter ges till rådet, som bör agera på grundval av ett förslag från kommissionen. För att underlätta fattandet av beslut som är nödvändiga för att säkerställa effektiva åtgärder beträffande den ekonomiska styrningen bör omröstning med omvänd kvalificerad majoritet användas.

(20a)

Medlemsstaterna kan i vederbörligen motiverade fall lägga fram en begäran om flexibilitet inom den nuvarande ramen för stabilitets- och tillväxtpakten för offentliga eller motsvarande utgifter för strukturåtgärder, som bekostas av den offentliga förvaltningen genom medfinansiering av investeringar som aktiveras som en del av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (”ESI-fonderna”). Kommissionen ska noggrant bedöma denna begäran vid fastställandet av den finanspolitiska korrigeringen inom ramen för antingen stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del eller för dess korrigerande del.

(22a)

Större projekt står för en stor del av unionens utgifter och de är ofta av strategisk betydelse för att genomföra unionens strategi för smart och hållbar tillväxt för alla. Det är därför berättigat att insatser som överskrider vissa trösklar även i fortsättningen omfattas av särskilda godkännandeförfaranden i enlighet med denna förordning. Tröskeln bör fastställas i förhållande till sammanlagd stödberättigande kostnad, med hänsyn tagen till förväntade nettointäkter. För tydlighetens skull bör därför innehållet i större projektansökningar anges. Ansökan bör innehålla nödvändig information för att säkerställa att ekonomiska bidrag från fonderna inte leder till en betydande förlust av arbetstillfällen på befintliga orter inom unionen. Medlemsstaten bör lämna alla nödvändiga uppgifter, och kommissionen bör bedöma större projekt för att avgöra om ansökan om ekonomiskt bidrag är berättigat.

(23)

För att stärka den integrerade strategin för territoriell utveckling, bör investeringar i form av territoriella instrument som integrerade territoriella investeringar (ITI) och lokalt ledd utveckling (LLU) och andra territoriella verktyg inom ramen för målet ”Ett Europa närmare medborgarna” till stöd för initiativ som utformats av medlemsstaten för investeringar inom Eruf grundas på regionala och lokala utvecklingsstrategier. Vid tillämpningen av integrerade territoriella investeringar och territoriella verktyg som utformats av medlemsstaterna bör vissa minimikrav fastställas för de territoriella strategiernas innehåll. Dessa territoriella strategier bör utarbetas och godkännas under de behöriga myndigheternas eller organens ansvar. För att säkerställa att de behöriga myndigheterna eller organen är delaktiga i genomförandet av de territoriella strategierna, bör myndigheterna eller organen vara ansvariga för urvalet av de insatser som ska få stöd, eller delta i detta urval.

(23)

För att stärka den integrerade strategin för territoriell utveckling, bör investeringar i form av territoriella instrument som integrerade territoriella investeringar (ITI) och lokalt ledd utveckling (LLU) (kallad ”Leader” i Ejflu) och andra territoriella verktyg inom ramen för målet ”Ett Europa närmare medborgarna” till stöd för initiativ som utformats av medlemsstaten för investeringar inom Eruf grundas på regionala och lokala utvecklingsstrategier . Samma sak bör gälla för närliggande initiativ, såsom smarta byar . Vid tillämpningen av integrerade territoriella investeringar och territoriella verktyg som utformats av medlemsstaterna bör vissa minimikrav fastställas för de territoriella strategiernas innehåll. Dessa territoriella strategier bör utarbetas och godkännas under de behöriga myndigheternas eller organens ansvar. För att säkerställa att de behöriga myndigheterna eller organen är delaktiga i genomförandet av de territoriella strategierna, bör myndigheterna eller organen vara ansvariga för urvalet av de insatser som ska få stöd, eller delta i detta urval.

(24)

För att bättre ta vara på den lokala potentialen är det nödvändigt att stärka och underlätta lokalt ledd utveckling. Därvidlag bör hänsyn tas till lokala behov och lokal potential, samt relevanta sociokulturella egenskaper, och strukturförändringar, stärkt lokal kapacitet och stimulans av innovation bör också ingå. Ett nära samarbete och en integrerad användning av fonderna för att genomföra strategier för lokala utveckling bör stärkas. Lokala aktionsgrupper som representerar lokalsamhällets intressen bör som grundläggande princip vara ansvariga för utformningen och genomförandet av lokalt ledda strategier för lokal utveckling. I syfte att underlätta ett samordnat stöd från olika fonder till lokalt ledda strategier för lokal utveckling och underlätta genomförandet av dem, bör modellen med en samordnande fond underlättas.

(24)

För att bättre ta vara på den lokala potentialen är det nödvändigt att stärka och underlätta lokalt ledd utveckling. Därvidlag bör hänsyn tas till lokala behov och lokal potential, samt relevanta sociokulturella egenskaper, och strukturförändringar, stärkt lokal och administrativ kapacitet och stimulans av innovation bör också ingå. Ett nära samarbete och en integrerad användning av fonderna för att genomföra strategier för lokal utveckling bör stärkas. Lokala aktionsgrupper som representerar lokalsamhällets intressen bör som grundläggande princip vara ansvariga för utformningen och genomförandet av lokalt ledda strategier för lokal utveckling. I syfte att underlätta ett samordnat stöd från olika fonder till lokalt ledda strategier för lokal utveckling och underlätta genomförandet av dem, bör modellen med en samordnande fond underlättas.

(25)

För att minska den administrativa bördan bör tekniskt bistånd på medlemsstaternas initiativ genomföras enligt ett schablonbelopp baserat på framstegen i genomförandet av programmet. Sådant tekniskt stöd kan kompletteras med riktade åtgärder för administrativ kapacitetsuppbyggnad, där metoderna för ersättning inte är kostnadsbaserade. Åtgärder och resultat samt motsvarande unionsutbetalningar kan överenskommas i en färdplan och leda till betalningar för praktiska resultat.

(25)

För att minska den administrativa bördan bör tekniskt bistånd på medlemsstaternas initiativ genomföras enligt ett schablonbelopp baserat på framstegen i genomförandet av programmet. Sådant tekniskt stöd kan kompletteras med riktade åtgärder för administrativ kapacitetsuppbyggnad, exempelvis en utvärdering av personalkompetensen, där metoderna för ersättning inte är kostnadsbaserade. Åtgärder och resultat samt motsvarande unionsutbetalningar kan överenskommas i en färdplan och leda till betalningar för praktiska resultat.

(27)

För att granska programmens resultat bör medlemsstaterna inrätta övervakningskommittéer. För Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör de årliga genomföranderapporterna ersättas med en årlig strukturerad politisk dialog baserad på de senaste uppgifterna om genomförandet av programmet som medlemsstaten tillhandahåller.

(27)

För att granska programmens resultat bör medlemsstaterna inrätta övervakningskommittéer som även består av representanter för det civila samhället och arbetsmarknadens parter . För Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör de årliga genomföranderapporterna ersättas med en årlig strukturerad politisk dialog baserad på de senaste uppgifterna om genomförandet av programmet som medlemsstaten tillhandahåller.

(28)

I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (16) finns det ett behov av att utvärdera fonderna på grundval av den information som samlats in till följd av specifika krav på övervakning och samtidigt undvika överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan i förekommande fall innefatta mätbara indikatorer som kan användas som utgångspunkt för utvärdering av fondernas praktiska genomslag.

(28)

I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (16) finns det ett behov av att utvärdera fonderna på grundval av den information som samlats in till följd av specifika krav på övervakning och samtidigt undvika överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan i förekommande fall innefatta mätbara indikatorer som kan användas som utgångspunkt för utvärdering av fondernas praktiska genomslag. Indikatorer bör utvecklas på ett könsmedvetet sätt, om möjligt.

(29)

För att det ska finnas heltäckande och aktuell information om genomförandet av programmen att tillgå bör mer frekvent elektronisk rapportering av kvantitativa uppgifter fordras.

(29)

För att det ska finnas heltäckande och aktuell information om genomförandet av programmen att tillgå bör en effektiv och snabb elektronisk rapportering av kvantitativa uppgifter fordras.

(30)

Till stöd för utarbetandet av relaterade program och verksamheter under nästa programperiod bör kommissionen genomföra en halvtidsutvärdering av fonderna. Vid slutet av programperioden bör kommissionen genomföra efterhandsutvärderingar av fonderna, som bör inriktas på fondernas genomslag.

(30)

Till stöd för utarbetandet av relaterade program och verksamheter under nästa programperiod bör kommissionen genomföra en halvtidsutvärdering av fonderna. Vid slutet av programperioden bör kommissionen genomföra efterhandsutvärderingar av fonderna, som bör inriktas på fondernas genomslag. Resultaten av dessa utvärderingar bör offentliggöras.

(34)

För bidrag som ges till stödmottagare bör medlemsstaterna i ökad utsträckning använda sig av förenklade kostnadsalternativ. Tröskelvärdet för obligatorisk användning av förenklade kostnadsalternativ bör kopplas till insatsens totalkostnad, så att alla insatser under tröskelvärdet behandlas lika, oavsett om de är offentliga eller privata.

(34)

För bidrag som ges till stödmottagare bör medlemsstaterna i ökad utsträckning använda sig av förenklade kostnadsalternativ. Tröskelvärdet för obligatorisk användning av förenklade kostnadsalternativ bör kopplas till insatsens totalkostnad, så att alla insatser under tröskelvärdet behandlas lika, oavsett om de är offentliga eller privata. Om en medlemsstat har för avsikt att föreslå ett förenklat konstandsalternativ, bör den samråda med övervakningskommittén.

(36)

I syfte att öka utnyttjandet av medfinansierade miljöinvesteringar bör synergier säkerställas med Life-programmet för miljö och klimatpolitik, särskilt genom Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt.

(36)

I syfte att öka utnyttjandet av medfinansierade miljöinvesteringar bör synergier säkerställas med Life-programmet för miljö och klimatpolitik, särskilt genom Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt , samt med projekt som finansieras genom Horisont Europa och andra unionsprogram .

(38)

För att fonderna ska bli effektiva, rättvisa och leda till hållbara resultat, bör det finnas bestämmelser som garanterar att investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar har en lång livslängd och förhindrar att fonderna utnyttjas på ett otillbörligt sätt. De förvaltande myndigheterna bör fästa särskild uppmärksamhet vid att inte stödja utflyttning vid urvalet av insatser och att belopp som felaktigt utbetalats till insatser som inte uppfyller kravet på långsiktighet betraktas som oriktigheter.

(38)

För att fonderna ska bli inkluderande, effektiva, rättvisa och leda till hållbara resultat, bör det finnas bestämmelser som garanterar att investeringar i infrastruktur eller produktiva investeringar är icke-diskriminerande och har en lång livslängd och förhindrar att fonderna utnyttjas på ett otillbörligt sätt. De förvaltande myndigheterna bör fästa särskild uppmärksamhet vid att inte stödja utflyttning vid urvalet av insatser och att belopp som felaktigt utbetalats till insatser som inte uppfyller kravet på långsiktighet betraktas som oriktigheter.

(40)

För att optimera mervärdet av investeringar som finansieras helt eller delvis genom unionens budget bör synergieffekter eftersträvas framför allt mellan fonderna och direkt förvaltade instrument, däribland reformverktyget. Dessa synergieffekter bör uppnås med hjälp av viktiga mekanismer, närmare bestämt godkännande av schablonsatser för stödberättigande kostnader från Horisont Europa för liknande insatser och möjligheten att kombinera finansiering från olika unionsinstrument i samma insats så länge som dubbel finansiering undviks. Denna förordning bör därför innehålla regler om kompletterande finansiering från fonderna.

(40)

För att optimera mervärdet av investeringar som finansieras helt eller delvis genom unionens budget bör synergieffekter eftersträvas framför allt mellan fonderna och direkt förvaltade instrument, däribland reformverktyget. Denna politiska samordning bör främja lättanvända mekanismer och flernivåstyre. Dessa synergieffekter bör uppnås med hjälp av viktiga mekanismer, närmare bestämt godkännande av schablonsatser för stödberättigande kostnader från Horisont Europa för liknande insatser och möjligheten att kombinera finansiering från olika unionsinstrument i samma insats så länge som dubbel finansiering undviks. Denna förordning bör därför innehålla regler om kompletterande finansiering från fonderna.

(42a)

I fråga om finansieringsinstrument bör förvaltningsmyndigheterna ha möjlighet att genom direkt tilldelning av kontrakt låta genomförandeuppgifter skötas av EIB-gruppen, nationella utvecklingsbanker eller internationella finansinstitut.

(44)

Under fullständig hänsynstagande till de tillämpliga reglerna för statligt stöd och offentlig upphandling som klargjordes redan under programperioden 2014–2020 bör de förvaltande myndigheterna ha möjlighet att besluta om de lämpligaste alternativen för genomförande av finansieringsinstrument, för att tillgodose regionernas särskilda behov.

(44)

Under fullständigt hänsynstagande till de tillämpliga reglerna för statligt stöd och offentlig upphandling som klargjordes redan under programperioden 2014–2020 bör de förvaltande myndigheterna ha möjlighet att besluta om de lämpligaste alternativen för genomförande av finansieringsinstrument, för att tillgodose regionernas särskilda behov. Inom denna ram bör kommissionen, i samarbete med Europeiska revisionsrätten, ge råd till revisorer, förvaltande myndigheter och stödmottagare för att bedöma efterlevnaden av system för statligt stöd och statligt utvecklingsstöd.

(45a)

För att öka graden av ansvarighet och öppenhet bör kommissionen införa ett system för behandling av klagomål, som bör vara tillgängligt för alla medborgare och intressenter under alla skeden av utarbetade och genomförande av program, inbegripet övervakning och utvärdering.

(46)

För att programmen ska kunna börja genomföras snabbt bör det vara enkelt att ta över genomförandeformerna från den föregående programperioden. Det datoriserade system som redan inrättades för den föregående programperioden, anpassat vid behov, bör kunna fortsätta att användas, såvida inte ny teknik behövs.

(46)

För att programmen ska kunna börja genomföras snabbt bör det vara enkelt att ta över genomförandeformerna , inklusive administrations- och IT-systemen, från den föregående programperioden , där så är möjligt . Det datoriserade system som redan inrättades för den föregående programperioden, anpassat vid behov, bör kunna fortsätta att användas, såvida inte ny teknik behövs.

(48a)

För att främja ändamålsenlig användning av fonderna bör EIB:s stöd vara tillgängligt för alla medlemsstater på deras begäran. Detta kan inbegripa kapacitetsuppbyggnad, stöd till identifiering, utformning och genomförande av projekt samt rådgivning om finansieringsinstrument och investeringsplattformar.

(50)

För att säkerställa en lämplig balans mellan ett ändamålsenligt och resurseffektivt genomförande av fonderna och de därmed sammanhängande administrativa kostnaderna och bördorna, bör förvaltningskontrollernas frekvens, omfattning och täckning baseras på en riskbedömning som tar hänsyn till faktorer såsom typen av insatser, stödmottagarna och den risknivå som konstaterats genom tidigare förvaltningskontroller och revisioner.

(50)

För att säkerställa en lämplig balans mellan ett ändamålsenligt och resurseffektivt genomförande av fonderna och de därmed sammanhängande administrativa kostnaderna och bördorna, bör förvaltningskontrollernas frekvens, omfattning och täckning baseras på en riskbedömning som tar hänsyn till faktorer såsom typen av insatser, insatsernas komplexitet och antal, stödmottagarna och den risknivå som konstaterats genom tidigare förvaltningskontroller och revisioner. Förvaltnings- och kontrollåtgärderna för fonderna bör stå i proportion till graden av risk för unionens budget.

(58)

Medlemsstaterna bör också förebygga, upptäcka och effektivt beivra eventuella oriktigheter, inklusive bedrägeri som begås av stödmottagarna. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (18) och förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 (19) och nr 2185/96 (20) får dessutom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 (21) får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (22) om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder så att alla personer eller enheter som tar emot medel från unionen samarbetar till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, beviljar kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställer att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör rapportera till kommissionen om upptäckta oriktigheter, inklusive bedrägerier, och om uppföljningen av dessa samt om uppföljningen av Olafs utredningar.

(58)

Medlemsstaterna bör också förebygga, upptäcka och effektivt beivra eventuella oriktigheter, inklusive bedrägeri som begås av stödmottagarna. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 (18) och förordningarna (Euratom, EG) nr 2185/96 (19) och nr 2185/96 (20) får dessutom Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 (21) får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 (22) om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Medlemsstaterna bör vidta nödvändiga åtgärder så att alla personer eller enheter som tar emot medel från unionen samarbetar till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen, beviljar kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställer att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Medlemsstaterna bör ge en detaljerad rapport till kommissionen om upptäckta oriktigheter, inklusive bedrägerier, och om uppföljningen av dessa samt om uppföljningen av Olafs utredningar. Medlemsstater som inte deltar i det förstärkta EPPO-samarbetet bör rapportera till kommissionen om beslut som har fattats av de nationella åklagarmyndigheterna när oriktigheter påverkar unionens budget.

(61)

Objektiva kriterier bör fastställas för att avgöra vilka regioner och områden som är berättigade till stöd från fonderna. I detta syfte bör fastställandet av regioner och områden på unionsnivå bygga på det gemensamma klassificeringssystem för regioner som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (23), i dess ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EG) nr 868 / 2014  (24).

(61)

Objektiva kriterier bör fastställas för att avgöra vilka regioner och områden som är berättigade till stöd från fonderna. I detta syfte bör fastställandet av regioner och områden på unionsnivå bygga på det gemensamma klassificeringssystem för regioner som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (23), i dess senaste ändrade lydelse enligt kommissionens förordning (EU) 2016 / 2066  (24).

(62)

För att fastställa en lämplig budgetram för Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden, bör kommissionen slå fast den årliga fördelningen av tillgängliga anslag efter medlemsstat inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt tillsammans med en förteckning över stödberättigade regioner, samt anslag för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Eftersom medlemsstaternas nationella tilldelning bör fastställas på grundval av de statistiska uppgifter och prognoser som finns tillgängliga 2018 och eftersom prognosen är osäker, bör kommissionen se över samtliga medlemsstaters totala tilldelning 2024 på grundval av de senaste tillgängliga statistiska uppgifterna då och, om det föreligger en sammanlagd avvikelse på mer än ± 5 %, justera tilldelningen för åren 2025–2027, så att resultatet av halvtidsöversynen och den tekniska justeringen avspeglas i programändringarna samtidigt.

(62)

För att fastställa en lämplig budgetram för Eruf, ESF+ , EHFF och Sammanhållningsfonden, bör kommissionen slå fast den årliga fördelningen av tillgängliga anslag efter medlemsstat inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt tillsammans med en förteckning över stödberättigade regioner, samt anslag för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). Eftersom medlemsstaternas nationella tilldelning bör fastställas på grundval av de statistiska uppgifter och prognoser som finns tillgängliga 2018 och eftersom prognosen är osäker, bör kommissionen se över samtliga medlemsstaters totala tilldelning 2024 på grundval av de senaste tillgängliga statistiska uppgifterna då och, om det föreligger en sammanlagd avvikelse på mer än ± 5 %, justera tilldelningen för åren 2025–2027, så att resultatet av halvtidsöversynen och den tekniska justeringen avspeglas i programändringarna samtidigt.

(63)

Projekt inom det transeuropeiska transportnätet i enlighet med förordning (EU) [nya FSE-förordningen] (25) kommer att fortsätta att finansieras av Sammanhållningsfonden, både genom delad förvaltning och genom direkt genomförande inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Som fortsättning på den framgångsrika strategin under programperioden 2014–2020 bör 10 000 000 000  euro överföras från Sammanhållningsfonden till Fonden för ett sammanlänkat Europa för detta ändamål.

(63)

Projekt inom det transeuropeiska transportnätet i enlighet med förordning (EU) [nya FSE-förordningen] (25) kommer att fortsätta att finansieras av Sammanhållningsfonden, både genom delad förvaltning och genom direkt genomförande inom Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE). Som fortsättning på den framgångsrika strategin under programperioden 2014–2020 bör 4 000 000 000  euro överföras från Sammanhållningsfonden till Fonden för ett sammanlänkat Europa för detta ändamål.

(64)

En viss del av medlen från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör anslås till Europeiska stadsinitiativet, som bör genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen.

(64)

En viss del av medlen från Eruf, ESF+ och Sammanhållningsfonden bör anslås till Europeiska stadsinitiativet, som bör genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning av kommissionen. I framtiden bör man ytterligare reflektera över det specifika stöd som ges till missgynnade regioner och samhällen.

(65a)

I syfte att bemöta de utmaningar som medelinkomstregioner ställs inför, i enlighet med beskrivningen i den sjunde sammanhållningsrapporten  (1 a) (låg tillväxt jämfört med mer utvecklade regioner, men även jämfört med mindre utvecklade regioner, vilket särskilt är ett problem för regioner vars BNP per capita är mellan 90 % och 100 % av genomsnittlig BNP i EU-27), bör ”övergångsregioner” få lämpligt stöd och betraktas som regioner vars BNP per capita är mellan 75 % och 100 % av genomsnittlig BNP i EU-27.

(66a)

När det gäller Förenade kungarikets utträde ur unionen kommer vissa regioner och medlemsstater att påverkas mer än andra, på grund av deras geografi, karaktär och/eller omfattning på handelsförbindelser. Det är därför viktigt att finna praktiska lösningar för att även inom ramen för sammanhållningspolitiken möta de utmaningar som de berörda regionerna och medlemsstaterna kommer att ställas inför när Förenade kungariket väl har utträtt. Dessutom kommer man att behöva upprätta ett kontinuerligt samarbete som inkluderar utbyte av information och god praxis mellan de lokala och regionala myndigheter samt medlemsstater som påverkas mest.

(67)

Det är nödvändigt att fastställa sammanhållningspolitikens högsta medfinansieringsgrader per regionkategori, för att säkerställa att medfinansieringsprincipen följs genom en lämplig nivå på medlemsstaternas offentliga eller privata stöd. Dessa grader bör återspegla den ekonomiska utvecklingen i regionerna i fråga om BNP per capita i förhållande till genomsnittet för EU-27.

(67)

Det är nödvändigt att fastställa sammanhållningspolitikens högsta medfinansieringsgrader per regionkategori, för att säkerställa att medfinansieringsprincipen följs genom en lämplig nivå på medlemsstaternas offentliga eller privata stöd. Dessa grader bör återspegla den ekonomiska utvecklingen i regionerna i fråga om BNP per capita i förhållande till genomsnittet för EU-27 , samtidigt som man ser till att inte försämra hanteringen på grund av att de tilldelas en ny kategori .

(69)

Dessutom bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på fastställandet av kriterierna för att avgöra vilka fall av oriktigheter som ska rapporteras, fastställandet av enhetskostnader, enhetsbelopp, schablonbelopp och icke-kostnadsbaserad finansiering för alla medlemsstater samt fastställandet av standardiserade färdiga stickprovsmetoder.

(69)

Dessutom bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på ändrandet av den europeiska uppförandekoden för partnerskap i syfte att anpassa koden till denna förordning, fastställandet av kriterierna för att avgöra vilka fall av oriktigheter som ska rapporteras, fastställandet av enhetskostnader, enhetsbelopp, schablonbelopp och icke-kostnadsbaserad finansiering för alla medlemsstater samt fastställandet av standardiserade färdiga stickprovsmetoder.

(70)

Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(70)

Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga , öppna samråd med alla berörda parter under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(73)

Målen för denna förordning, nämligen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och att fastställa gemensamma finansiella regler för den del av unionens budget som genomförs genom delad förvaltning, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på grund av dels skillnaderna i utvecklingsnivå mellan de olika regionerna och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna och de begränsade ekonomiska resurserna i medlemsstaterna och regionerna, dels behovet av en enhetlig ram som omfattar flera unionsfonder under delad förvaltning. Eftersom dessa mål kan uppnås bättre på unionsnivå kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EUF-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(73)

Målen för denna förordning, nämligen att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och att fastställa gemensamma finansiella regler för den del av unionens budget som genomförs genom delad förvaltning, kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på grund av dels skillnaderna i utvecklingsnivå mellan de olika regionerna och de särskilda utmaningarna för de minst gynnade regionerna och de begränsade ekonomiska resurserna i medlemsstaterna och regionerna, dels behovet av en enhetlig ram som omfattar flera unionsfonder under delad förvaltning. Eftersom dessa mål kan uppnås bättre på unionsnivå kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EUF-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

a)

Finansiella regler för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering (nedan kallade fonderna).

a)

Finansiella regler för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl- och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering (nedan kallade fonderna).

b)

Gemensamma bestämmelser för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF.

b)

Gemensamma bestämmelser för Eruf, ESF+, Sammanhållningsfonden och EHFF , och för Ejflu i enlighet med de bestämmelser som anges i punkt 1a i denna artikel .

1.

relevanta landsspecifika rekommendationer: rådets rekommendationer som antas i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget, om strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar inom tillämpningsområdet för fonderna såsom det anges i de fondspecifika förordningarna, samt relevanta rekommendationer som antas i enlighet med artikel [XX] i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [number of the new Energy Union Governance Regulation].

1.

relevanta landsspecifika rekommendationer: rådets rekommendationer som antas i enlighet med artiklarna 121.2 , 121.4 och 148.4 i EUF-fördraget, om strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar inom tillämpningsområdet för fonderna såsom det anges i de fondspecifika förordningarna, samt relevanta rekommendationer som antas i enlighet med artikel [XX] i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [number of the new Energy Union Governance Regulation].

1a.

4a.

c)

när det gäller statliga stödordningar avses det företag som tar emot stödet, och

c)

när det gäller statliga stödordningar avses det organ respektive det företag som tar emot stödet , förutom i de fall där stödet per företag är högst 200 000 euro, då den berörda medlemsstaten får besluta att stödmottagaren är det organ som beviljar stödet, utan att det påverkar tillämpningen av kommissionens förordningar (EU) nr 1407/2013  (1a) , (EU) nr 1408/2013  (1b) och (EU) nr 717/2014  (1c), och

9.

småprojektsfond: en insats inom ett Interregprogram för att välja ut och genomföra projekt av begränsad finansiell volym.

9.

småprojektsfond: en insats inom ett Interregprogram för att välja ut och genomföra projekt för bland annat kontakter mellan människor av begränsad finansiell volym.

21.

särskild fond: en fond som inrättats av en förvaltande myndighet eller en holdingfond för att tillhandahålla finansiella produkter till slutmottagare.

21.

särskild fond: en fond som inrättats av en förvaltande myndighet eller en holdingfond genom vilken de kan tillhandahålla finansiella produkter till slutmottagare.

36a.

37.

klimatsäkring: ett förfarande för att säkerställa att infrastruktur tål negativa klimateffekter i enlighet med nationella bestämmelser och riktlinjer, om sådana finns, eller internationellt erkända standarder .

37.

klimatsäkring: ett förfarande för att säkerställa att infrastruktur tål negativa klimateffekter i enlighet med internationellt erkända standarder eller nationella bestämmelser och riktlinjer, om sådana finns, att investeringar i infrastruktur sker i enlighet med principen om energieffektivitet först och att man väljer specifika metoder för att minska utsläppen och fasa ut fossila bränslen .

37a.

a)

Ett smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling.

a)

Ett mer konkurrenskraftigt och smartare Europa genom innovativ och smart ekonomisk omvandling och stärkta små och medelstora företag .

b)

Ett grönare och koldioxidsnålare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin, klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering.

b)

En grönare , koldioxidsnål övergång på väg mot en ekonomi med noll nettoutsläpp och ett motståndskraftigare Europa genom ren och rättvis energiomställning, gröna och blå investeringar, den cirkulära ekonomin , begräsning av klimatförändringar , klimatanpassning, riskförebyggande och riskhantering.

c)

Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad mobilitet och regional IKT-konnektivitet.

c)

Ett mer sammanlänkat Europa genom förbättrad rörlighet, inklusive smart och hållbar mobilitet, och regional IKT-konnektivitet.

d)

Ett mer socialt Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

d)

Ett mer socialt och inkluderande Europa genom den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

e)

Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av stads-, landsbygds- och kustområden och lokala initiativ.

e)

Ett Europa närmare medborgarna genom hållbar och integrerad utveckling av alla regioner, områden och lokala initiativ.

a)

kommuner och andra myndigheter,

a)

kommuner och regionala, lokala och andra myndigheter,

c)

relevanta organ som företräder civilsamhället, miljöorganisationer samt organ som främjar social inkludering, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet och icke-diskriminering.

c)

relevanta organ som företräder civilsamhället, t.ex. miljöorganisationer , icke-statliga organisationer samt organ som främjar social inkludering, grundläggande rättigheter, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, jämställdhet och icke-diskriminering.

ca)

forskningsinstitutioner och universitet, i tillämpliga fall.

a)

De valda politiska målen, med uppgift om vilka fonder och program som ska användas för att uppnå dessa mål och en motivering för detta, samt i tillämpliga fall en motivering för varför man valt att använda InvestEU:s genomförandemodell, med beaktande av relevanta landsspecifika rekommendationer.

a)

De valda politiska målen, med uppgift om vilka fonder och program som ska användas för att uppnå dessa mål och en motivering för detta, med beaktande och uppräkning av relevanta landsspecifika rekommendationer samt regionala utmaningar .

i)

En sammanfattning av strategivalen och av de viktigaste resultaten som förväntas för var och en av fonderna , inklusive, i tillämpliga fall, genom användning av InvestEU .

i)

En sammanfattning av strategivalen och av de viktigaste resultaten som förväntas för var och en av fonderna.

ii)

Samordning, avgränsning och komplementaritet mellan fonderna och, om lämpligt, samordning mellan nationella och regionala program.

ii)

Samordning, avgränsning och komplementaritet mellan fonderna och, om lämpligt, samordning mellan nationella och regionala program , i synnerhet när det gäller de strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken som omnämns i förordning (EU) […] om strategiska planer inom den gemensamma jordbrukspolitiken .

iii)

Komplementaritet mellan fonderna och andra unionsinstrument, inklusive Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt.

iii)

Komplementaritet och synergieffekter mellan fonderna och andra unionsinstrument, inklusive Lifes strategiska integrerade projekt och strategiska naturprojekt och, i tillämpliga fall, projekt som finansieras genom Horisont Europa .

iiia)

Resultat i förhållande till mål, strategier och åtgärder inom ramen för de nationella energi- och klimatplanerna.

c)

Det preliminära anslaget från var och en av fonderna, uppdelat per politiskt mål på nationell nivå, med beaktande av de fondspecifika bestämmelserna om tematisk koncentration.

c)

Det preliminära anslaget från var och en av fonderna, uppdelat per politiskt mål på nationell och i tillämpliga fall regional nivå, med beaktande av de fondspecifika bestämmelserna om tematisk koncentration

d)

I relevanta fall, fördelningen av medel per regionkategori enligt artikel 102.2, och de anslagsbelopp som föreslås ska föras över mellan regionkategorierna i enlighet med artikel 105.

d)

Fördelningen av medel per regionkategori enligt artikel 102.2, och de anslagsbelopp som föreslås ska föras över mellan regionkategorierna i enlighet med artikel 105.

e)

De belopp som ska ges som bidrag till InvestEU, per fond och per regionkategori.

g)

En sammanfattning av de åtgärder som berörd medlemsstat ska vidta för att stärka sin administrativa kapacitet att genomföra fonderna.

g)

En sammanfattning av de åtgärder som berörd medlemsstat ska vidta för att stärka sin administrativa kapacitet att genomföra fonderna och dess förvaltning och kontrollsystem .

ga)

Där så är relevant, ett integrerat tillvägagångssätt för att ta itu med demografiska utmaningar och/eller särskilda behov i regioner och områden.

gb)

En kommunikations- och synlighetsstrategi.

a)

De utmaningar som identifieras i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antas 2024.

a)

Nya utmaningar som identifieras i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antas 2024 och i relevanta fall de mål som identifierats i genomförandet av de integrerade nationella klimat- och energiplanerna .

b)

Den socioekonomiska situationen i berörd medlemsstat eller region.

b)

Den socioekonomiska situationen i berörd medlemsstat eller region , inklusive läget för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och territoriella behov i syfte att minska skillnader samt ekonomiska och sociala ojämlikheter .

da)

Alla större finansiella, ekonomiska och sociala utvecklingar som kräver anpassning av programmen, däribland effekterna av symmetriska och asymmetriska chocker i medlemsstaterna och deras regioner.

a)

Tilldelade medel per prioritering, inklusive beloppen för 2026 och 2027.

a)

Reviderad ursprunglig tilldelning per prioritering, inklusive beloppen för 2026 och 2027.

ba)

De belopp som ska ges som bidrag till InvestEU per fond och per regionkategori, i tillämpliga fall.

i)

ekonomiska, sociala och territoriella skillnader, utom för program som får stöd från EHFF,

i)

ekonomiska, sociala och territoriella skillnader, samt ojämlikheter, utom för program som får stöd från EHFF,

ii)

marknadsmisslyckanden, investeringsbehov och komplementaritet med andra former av stöd,

ii)

marknadsmisslyckanden, investeringsbehov, komplementaritet och synergieffekter med andra former av stöd,

iii)

utmaningar som identifieras i relevanta landsspecifika rekommendationer och andra relevanta rekommendationer från unionen till medlemsstaten ,

iii)

utmaningar som identifieras i  de relevanta landsspecifika rekommendationerna ,

iv)

utmaningar i fråga om administrativ kapacitet och styrning,

iv)

utmaningar i fråga om administrativ kapacitet och styrning samt förenklingsåtgärder ,

iva)

en integrerad strategi för att vid behov åtgärda demografiska utmaningar,

via)

utmaningar och relaterade mål som identifieras i nationella energi- och klimatplaner och i den europeiska pelaren för sociala rättigheter,

vii)

för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering, framsteg när det gäller att genomföra relevanta delar av unionens regelverk och handlingsplaner.

vii)

för program som får stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering, framsteg när det gäller att genomföra relevanta delar av unionens regelverk och handlingsplaner samt fastställda brister .

i)

relaterade typer av åtgärder, inklusive en förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall,

i)

relaterade typer av åtgärder, inklusive en vägledande förteckning och tidplan över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall,

iiia)

åtgärder för säkerställande av jämställdhet, inkludering och icke-diskriminering,

v)

interregionala och transnationella åtgärder, där stödmottagarna finns i minst en annan medlemsstat,

v)

interregionala , gränsöverskridande och transnationella åtgärder, där stödmottagarna finns i minst en annan medlemsstat,

va)

investeringarnas hållbarhet,

viia)

En beskrivning av hur komplementaritet och synergier med andra fonder och instrument kommer att eftersträvas.

i)

Det tillvägagångssätt som planeras för att informera om och göra programmet synligt, genom att fastställa programmets mål, målgrupper, kommunikationskanaler, användning av sociala medier, planerad budget och relevanta indikatorer för övervakning och utvärdering.

i)

Det tillvägagångssätt som planeras för att informera om och göra programmet synligt, genom att fastställa programmets mål, målgrupper, kommunikationskanaler, användning av sociala medier där så är lämpligt samt en planerad budget och relevanta indikatorer för övervakning och utvärdering,

j)

Förvaltande myndighet, revisionsmyndighet och organ tar emot betalningar från kommissionen.

j)

Förvaltande myndighet, revisionsmyndighet , den myndighet som ansvarar för redovisningsfunktionen enligt artikel 70 och organ tar emot betalningar från kommissionen.

a)

Uppgifter om det organ som ska ansvara för genomförandet av det större projektet och dess mandat.

b)

En beskrivning av investeringen och dess läge.

c)

Sammanlagd kostnad och sammanlagd stödberättigande kostnad.

d)

De genomförbarhetsstudier som genomförts, inklusive analys av alternativ och resultat.

e)

En kostnads-nyttoanalys, där det ingår en ekonomisk och finansiell analys, samt en riskbedömning.

f)

En miljökonsekvensbeskrivning där hänsyn tas till behovet av begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt motståndskraft mot katastrofer.

g)

En förklaring om på vilket sätt det större projektet överensstämmer med relevanta prioriteringar inom det eller de berörda programmen, och hur man förväntar sig att det kan bidra till att de specifika målen inom dessa prioriteringar kan uppnås samt det förväntade bidraget till socioekonomisk utveckling.

h)

En finansieringsplan där det redogörs för de totala ekonomiska medel som planeras ingå och det planerade stödet från fonderna, EIB och andra finansieringskällor, tillsammans med fysiska och finansiella indikatorer för att övervaka framstegen med beaktande av de identifierade riskerna.

i)

En tidsplan för genomförandet av det större projektet och, om genomförandeperioden förväntas bli längre än programperioden, de olika etapper för vilka stöd från fonderna kommer att krävas under programperioden.

c)

Något annat territoriellt verktyg för att stödja initiativ som medlemsstaten utformar för att investeringar som planeras för Eruf inom det politiska mål som avses i artikel 4.1 e.

c)

Något annat territoriellt verktyg för att stödja initiativ som medlemsstaten utformar för att investeringar som planeras inom det politiska mål som avses i artikel 4.1 e.

a)

Det geografiska område som omfattas av strategin.

a)

Det geografiska område som omfattas av strategin , däribland funktionella kopplingar av ekonomisk, social och miljömässig karaktär .

d)

En beskrivning av parternas deltagande i enlighet med artikel 6 när det gäller att utarbeta och genomföra strategin.

d)

En beskrivning av parternas deltagande under artikel 6. när det gäller att utarbeta och genomföra strategin.

b)

leds av lokala aktionsgrupper som består av företrädare för offentliga och privata lokala socioekonomiska intressegrupper och där ingen enskild intressegrupp styr beslutsfattandet,

b)

leds av lokala aktionsgrupper som består av företrädare för offentliga och privata lokala socioekonomiska intressegrupper och där ingen enskild intressegrupp , inklusive den offentliga sektorn, styr beslutsfattandet,

d)

stöder nätverksarbete, innovativa inslag i det lokala sammanhanget och, när så är lämpligt, samarbete med andra territoriella aktörer.

d)

stöder nätverksarbete, nedifrån och upp-strategier, tillgänglighet, innovativa inslag i det lokala sammanhanget och, när så är lämpligt, samarbete med andra territoriella aktörer.

d)

Målen för strategin, inklusive mätbara mål för resultaten och relaterade planerade åtgärder.

d)

Målen för strategin, inklusive mätbara mål för resultaten och relaterade planerade åtgärder som ett svar på lokala behov såsom de identifieras av lokalsamhället .

f)

En finansieringsplan, inklusive det planerade anslaget från varje fond och program som berörs.

f)

En finansieringsplan, inklusive det planerade anslaget från varje fond , inklusive i tillämpliga fall Ejflu och varje program som berörs.

a)

Främja de lokala aktörernas kapacitet att utveckla och genomföra insatser.

a)

Främja de lokala aktörernas administrativa kapacitet att utveckla och genomföra insatser.

a)

Kapacitetsbyggande och förberedande åtgärder som stöder utformningen och det framtida genomförandet av strategierna.

a)

Administrativt kapacitetsbyggande och förberedande åtgärder som stöder utformningen och det framtida genomförandet av strategierna.

ba)

Styrning av den lokalt ledda utvecklingsstrategin för att underlätta utbyte mellan berörda parter, förse dem med information och stödja potentiella stödmottagare i deras utarbetande av ansökningar.

a)

Bistånd till projektens utformning och bedömning.

b)

Stöd till en förstärkning av den institutionella och administrativa kapaciteten för effektiv förvaltning av fonderna.

c)

Studier kopplade till kommissionens rapporter om fonderna och till sammanhållningsrapporten.

d)

Åtgärder som rör analys, förvaltning, övervakning, informationsutbyte och genomförande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna, liksom åtgärder rörande genomförandet av kontrollsystemen samt tekniskt och administrativt stöd.

e)

Utvärderingar, expertutlåtanden, statistik och studier, även av allmän art, som hänför sig till fondens nuvarande och framtida verksamhet.

f)

Åtgärder för att, i tillämpliga fall, sprida information, stödja nätverksarbete, utföra kommunikationsverksamhet med särskild uppmärksamhet på resultaten och mervärdet av stödet från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, öka medvetenheten och främja samarbete och erfarenhetsutbyte, även med tredjeländer.

g)

Inrättande, drift och sammanlänkning av datasystem för förvaltning, övervakning, revision, kontroll och utvärdering.

h)

Insatser för att förbättra utvärderingsmetoderna och informationsutbytet om utvärderingspraxis.

i)

Insatser rörande revision.

j)

Förstärkning av nationell och regional kapacitet när det gäller investeringsplanering, finansieringsbehov, förberedelser, utformning och genomförande av finansieringsinstrument, gemensamma handlingsplaner och större projekt.

k)

Spridning av god praxis för att hjälpa medlemsstaterna att stärka kapaciteten hos de relevanta parter som avses i artikel 6.1 och deras paraplyorganisationer.

a)

Stöd från Eruf inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt samt stöd från Sammanhållningsfonden: 2,5 %.

a)

Stöd från Eruf inom målet Investering för sysselsättning och tillväxt samt stöd från Sammanhållningsfonden: 3  %.

b)

Stöd från ESF+: 4 %, program enligt artikel 4.1 c vii i ESF+-förordningen: 5 %.

b)

Stöd från ESF+: 5 %, program enligt artikel 4.1  xi i ESF+-förordningen: 6  %.

d)

Stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering: 6 %.

d)

Stöd från Amif, Fonden för inre säkerhet och instrumentet för gränsförvaltning och visering: 7 %.

aa)

förslaget till möjliga förenklingsåtgärder för mottagarna,