(1)

Enligt artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska Europeiska regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf) bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Enligt den artikeln samt artikel 174 andra och tredje stycket i EUF-fördraget ska Eruf bidra till att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika regioner och minska eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, där särskild hänsyn ska tas till vissa kategorier av regioner , bland vilka gränsregioner uttryckligen anges .

(1)

Enligt artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) ska Europeiska regionala utvecklingsfonden (nedan kallad Eruf) bistå med att avhjälpa de viktigaste regionala obalanserna i unionen. Enligt den artikeln samt artikel 174 andra och tredje stycket i EUF-fördraget ska Eruf bidra till att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan olika regioner och minska eftersläpningen i de minst gynnade regionerna, landsbygdsområden, områden som påverkats av strukturomvandling , områden med låg befolkningstäthet samt öregioner .

(2)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [new CPR] (21) fastställs gemensamma bestämmelser för Eruf och vissa andra fonder och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [new ERDF] (22) fastställs bestämmelser om Eruf-stödets särskilda mål och tillämpningsområde. Det är nu nödvändigt att anta särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) när en eller flera medlemsstater samarbetar över gränserna med avseende på effektiv programplanering, inklusive bestämmelser om tekniskt stöd, övervakning, utvärdering, kommunikation, stödberättigande, förvaltning och kontroll samt ekonomisk förvaltning.

(2)

I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [new CPR] (21) fastställs gemensamma bestämmelser för Eruf och vissa andra fonder och i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) [new ERDF] (22) fastställs bestämmelser om Eruf-stödets särskilda mål och tillämpningsområde. Det är nu nödvändigt att anta särskilda bestämmelser för målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg) när en eller flera medlemsstater och deras regioner samarbetar över gränserna med avseende på effektiv programplanering, inklusive bestämmelser om tekniskt stöd, övervakning, utvärdering, kommunikation, stödberättigande, förvaltning och kontroll samt ekonomisk förvaltning.

(3)

För att stödja en harmonisk utveckling inom unionens territorium på olika nivåer bör Eruf stödja gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, havssamarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg).

(3)

För att stödja en harmonisk utveckling präglad av samarbete inom unionens territorium på olika nivåer och minska de skillnader som finns bör Eruf stödja gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, havssamarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete inom målet Europeiskt territoriellt samarbete (Interreg). I denna process bör principerna om flernivåstyrning och partnerskap beaktas, och platsbaserade strategier bör stärkas.

(3a)

De olika komponenterna i Interreg bör bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling i enlighet med Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs i september 2015.

(4)

Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör syfta till att angripa gemensamma utmaningar som fastställs gemensamt i gränsregioner och att ta tillvara den outnyttjade tillväxtpotential som beskrivs i kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden (23) (nedan kallat meddelandet om gränsområden). Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör därför begränsas till samarbete vid landgränser och det gränsöverskridande samarbetet vid sjögränser bör integreras i den transnationella komponenten .

(4)

Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör syfta till att angripa gemensamma utmaningar som fastställs gemensamt i gränsregioner och att ta tillvara den outnyttjade tillväxtpotential som beskrivs i kommissionens meddelande Att stärka tillväxt och sammanhållning i EU:s gränsområden (23)(nedan kallat meddelandet om gränsområden). Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör därför inbegripa samarbete vid såväl landgränser som sjögränser, utan att det påverkar den nya komponenten för de yttersta randområdenas samarbete .

(5)

Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör också omfatta samarbete mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera länder eller andra territorier utanför unionen. Det faktum att internt och externt gränsöverskridande samarbete ingår i denna förordning bör leda till en betydande förenkling och rationalisering av tillämpliga bestämmelser för programmyndigheterna i medlemsstaterna och för partnermyndigheterna och stödmottagarna utanför unionen i förhållande till programperioden 2014–2020.

(5)

Komponenten för gränsöverskridande samarbete bör också omfatta samarbete mellan en eller flera medlemsstater eller deras regioner, och ett eller flera länder eller regioner, eller andra territorier utanför unionen. Det faktum att internt och externt gränsöverskridande samarbete ingår i denna förordning bör leda till en betydande förenkling och rationalisering av tillämpliga bestämmelser för programmyndigheterna i medlemsstaterna och för partnermyndigheterna och stödmottagarna utanför unionen i förhållande till programperioden 2014–2020.

(6)

Komponenten för transnationellt samarbetet och havssamarbete bör syfta till att stärka samarbetet genom åtgärder som leder till integrerad territoriell utveckling med koppling till unionens prioriteringar inom sammanhållningspolitiken och bör även inbegripa gränsöverskridande havssamarbete . Det transnationella samarbetet bör omfatta större territorier på unionens fastland , medan havssamarbete bör omfatta territorier kring havsområden och inbegripa det gränsöverskridande samarbetet vid sjögränser under programperioden 2014–2020. En så stor flexibilitet som möjligt bör gälla för att fortsätta att genomföra tidigare gränsöverskridande samarbete vid sjögränser inom ramen för ett bredare havssamarbete, särskilt genom att man definierar det territorium som omfattas, de särskilda målen för detta samarbete, kraven för ett projektpartnerskap och inrättandet av delprogram och särskilda styrkommittéer.

(6)

Komponenten för transnationellt samarbete och havssamarbete bör syfta till att stärka samarbetet genom åtgärder som leder till integrerad territoriell utveckling med koppling till unionens prioriteringar inom sammanhållningspolitiken , med full respekt för subsidiariteten . Det transnationella samarbetet bör omfatta större transnationella territorier och , där så är lämpligt, territorier kring havsområden som har en större geografisk omfattning än de gränsöverskridande programmen .

(7)

På grundval av erfarenheten med gränsöverskridande och transnationellt samarbete under programperioden 2014–2020 i de yttersta randområdena, där en kombination av de båda komponenterna inom ett enda program per samarbetsområde inte har utmynnat i tillräcklig förenkling för programmyndigheterna och stödmottagarna, bör en särskild komponent för de yttersta randområdena införas så att de så effektivt och enkelt som möjligt kan samarbeta med sina angränsande länder och territorier.

(7)

På grundval av erfarenheten med gränsöverskridande och transnationellt samarbete under programperioden 2014–2020 i de yttersta randområdena, där en kombination av de båda komponenterna inom ett enda program per samarbetsområde inte har utmynnat i tillräcklig förenkling för programmyndigheterna och stödmottagarna, bör en särskild ytterligare komponent för de yttersta randområdena införas så att de , med hänsyn till sina särskilda förhållanden, så effektivt och enkelt som möjligt kan samarbeta med tredjeländer, utomeuropeiska länder och territorier (ULT) eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer .

(8)

På grundval av erfarenheten med programmen för interregionalt samarbete inom Interreg och bristen på sådant samarbete i programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” under programperioden 2014–2020 bör komponenten för interregionalt samarbete mer specifikt inriktas på att effektivisera sammanhållningspolitiken. Den komponenten bör därför begränsas till två program, ett program med syftet att möjliggöra alla typer av verksamhet, innovativa tillvägagångssätt och kapacitetsuppbyggnad för program inom båda målen och att främja europeiska grupperingar för territoriellt samarbete som har inrättats eller ska inrättas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006l  (24) och ett annat program med syftet att förbättra analysen av utvecklingstendenser. Det projektbaserade samarbetet inom unionen bör integreras i den nya komponenten för interregionala innovationsinvesteringar och kopplas nära till genomförandet av kommissionens meddelande Ökad innovation i EU:s regioner: strategier för motståndskraftig, inkluderande och hållbar tillväxt  (25), särskilt för att stödja tematiska plattformar för smart specialisering på sådana områden som energi , industriell modernisering eller jordbruk och livsmedel. Den integrerade territoriella utveckling som inriktas på funktionella stadsområden eller stadsområden bör slutligen koncentreras till programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” i ett kompletterande instrument, Europeiska stadsinitiativet. De två programmen inom komponenten för interregionalt samarbete bör omfatta hela unionen och bör också vara öppna för deltagande av tredjeländer .

(8)

På grundval av å ena sidan den positiva erfarenheten med programmen för interregionalt samarbete inom Interreg och å andra sidan bristen på sådant samarbete i programmen inom målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt” under programperioden 2014–2020 är interregionalt samarbete i form av utbyte av erfarenheter och utveckling av kapacitet för program inom båda målen (Europeiskt territoriellt samarbete och Investering för tillväxt och sysselsättning) mellan städer och regioner en viktig komponent för att finna gemensamma lösningar inom sammanhållningspolitiken och skapa bestående partnerskap. Därför bör befintliga program fortsätta , särskilt främjandet av projektbaserat samarbete , inbegripet främjandet av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete liksom makroregionala strategier .

(8a)

Det nya initiativet för interregionala innovationsinvesteringar bör baseras på smart specialisering och användas för att stödja tematiska plattformar för smart specialisering på områden som energi, industriell modernisering, cirkulär ekonomi, social innovation, miljö eller jordbruk och livsmedel, och hjälpa dem som deltar i strategier för smart specialisering att slå sig samman för att öka innovationen och få ut innovativa produkter, processer och ekosystem på den europeiska marknaden. Erfarenheterna visar att det fortfarande finns ett ihållande systemfel inom provnings- och valideringsskedet vid demonstration av ny teknik (t.ex. viktig möjliggörande teknik), särskilt när innovation är resultatet av integrering av kompletterande regionala specialiseringar som skapar innovativa värdekedjor. Det felet är särskilt kritiskt i fasen mellan försöksskedet och full spridning på marknaden. Inom vissa strategiska teknik- och industriområden kan små och medelstora företag för närvarande inte räkna med en högkvalitativ, öppen och sammankopplad transeuropeisk infrastruktur för demonstration. Programmen inom initiativet för interregionalt samarbete bör omfatta hela EU och bör också vara öppna för deltagande av ULT, tredjeländer och deras regioner samt regionala integrations- och samarbetsorganisationer, inbegripet i de angränsande yttersta randområdena. Synergier mellan interregionala innovationsinvesteringar och andra relevanta EU-program som de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Horisont 2020, den digitala inre marknaden och programmet för den inre marknaden bör uppmuntras, eftersom de kommer att öka investeringarnas effekt och ge medborgarna ett bättre värde.

(9)

Det bör fastställas objektiva kriterier för att bestämma stödberättigade regioner och områden. För detta ändamål bör fastställandet av stödberättigade regioner på unionsnivå grundas på det gemensamma system för klassificering av regioner som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (26).

(9)

Det bör fastställas gemensamma objektiva kriterier för att bestämma stödberättigade regioner och områden. För detta ändamål bör fastställandet av stödberättigade regioner på unionsnivå grundas på det gemensamma system för klassificering av regioner som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 (26).

(10)

Det är nödvändigt att fortsätta att stödja eller, beroende på vad som är lämpligt, upprätta samarbete i alla dess aspekter med tredjeländer som gränsar till unionen, eftersom sådant samarbete är ett viktigt politiskt verktyg för regional utveckling och bör gynna de regioner i medlemsstaterna som gränsar till tredjeländer. För detta ändamål bör Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder – instrumentet för stöd inför anslutningen (nedan kallat IPA) (27), instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (nedan kallat NDICI) (28) samt programmet för de utomeuropeiska länderna och territorierna (nedan kallat ULT-programmet) (29)– stödja program för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete och havssamarbete , de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete. Stödet från Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder bör grundas på ömsesidighet och proportionalitet. När det gäller gränsöverskridande samarbete med stöd av IPA III och NDICI bör dock stödet från Eruf kompletteras med minst motsvarande belopp från anslagen till gränsöverskridande samarbete inom IPA III och NDICI, med förbehåll för de högsta belopp som anges i respektive rättsakt , dvs. högst 3 % av finansieringsramen inom IPA III och högst 4 % av finansieringsramen för det geografiska område som omfattas av grannskapspolitiken enligt artikel 4.2 a i NDICI .

(10)

Det är nödvändigt att fortsätta att stödja eller, beroende på vad som är lämpligt, upprätta samarbete i alla dess aspekter med tredjeländer som gränsar till unionen, eftersom sådant samarbete är ett viktigt politiskt verktyg för regional utveckling och bör gynna de regioner i medlemsstaterna som gränsar till tredjeländer. För detta ändamål bör Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder – instrumentet för stöd inför anslutningen (nedan kallat IPA) (27), instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete (nedan kallat NDICI) (28)– stödja program för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete. Stödet från Eruf och unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder bör grundas på ömsesidighet och proportionalitet. När det gäller gränsöverskridande samarbete med stöd av IPA III och NDICI bör dock stödet från Eruf kompletteras med minst motsvarande belopp från anslagen till gränsöverskridande samarbete inom IPA III och NDICI, med förbehåll för de högsta belopp som anges i respektive rättsakt (29). Rådets beslut (EU) XXX om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen samt förbindelser mellan Europeiska unionen å ena sidan och Grönland och Konungariket Danmark å andra sidan (EUT L xx, s. y).

(10a)

Särskild uppmärksamhet bör riktas mot regioner som blir nya yttre EU-gränser, för att säkerställa att de pågående samarbetsprogrammen fortsätter på lämpligt sätt.

(11)

Stödet från IPA III bör i huvudsak inriktas på att hjälpa IPA-stödmottagarna att stärka de demokratiska institutionerna och rättstaten , reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, respektera de grundläggande rättigheterna och främja jämställdhet, tolerans, social inkludering och icke-diskriminering. Stödet från IPA bör fortsätta att stödja IPA-stödmottagarnas ansträngningar att främja regionalt, makroregionalt och gränsöverskridande samarbete samt territoriell utveckling, inklusive genom genomförande av unionens makroregionala strategier. Stödet från IPA bör dessutom inriktas på frågor som rör säkerhet, migration och gränsförvaltning, säkerställande av tillgång till internationellt skydd, utbyte av relevant information, förbättring av gränskontroller samt fortsatta gemensamma ansträngningar att bekämpa irreguljär migration och smuggling av migranter.

(11)

Stödet från IPA III bör i huvudsak inriktas på att hjälpa IPA-stödmottagarna att stärka de demokratiska institutionerna och rättsstaten , reformera rättsväsendet och den offentliga förvaltningen, respektera de grundläggande rättigheterna och främja jämställdhet, tolerans, social inkludering och icke-diskriminering samt regional och lokal utveckling . Stödet från IPA bör fortsätta att stödja IPA-stödmottagarnas ansträngningar att främja regionalt, makroregionalt och gränsöverskridande samarbete samt territoriell utveckling, inklusive genom genomförande av unionens makroregionala strategier. Stödet från IPA bör dessutom inriktas på frågor som rör säkerhet, migration och gränsförvaltning, säkerställande av tillgång till internationellt skydd, utbyte av relevant information, förbättring av gränskontroller samt fortsatta gemensamma ansträngningar att bekämpa irreguljär migration och smuggling av migranter.

(12a)

Utvecklingen av synergier med unionens program för yttre åtgärder och utveckling bör också bidra till att säkerställa maximal inverkan och samtidigt uppfylla principen om konsekvent politik för utveckling i enlighet med artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). För att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås är det mycket viktigt att uppnå samstämmighet inom alla EU:s politikområden.

(14)

Med hänsyn till den särskilda situationen i unionens yttersta randområden måste det antas bestämmelser om på vilka villkor dessa områden kan få tillgång till strukturfonderna. Vissa bestämmelser i denna förordning bör därför anpassas till de särskilda förhållanden som råder i de yttersta randområdena i syfte att förenkla och främja samarbetet med deras grannar , med beaktande av kommissionens meddelande – Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden (31).

(14)

Med hänsyn till den särskilda situationen i unionens yttersta randområden måste det antas bestämmelser om förbättring av de villkor enligt vilka dessa områden kan få tillgång till strukturfonderna. Vissa bestämmelser i denna förordning bör därför anpassas till de särskilda förhållanden som råder i de yttersta randområdena i syfte att förenkla och främja deras samarbete med tredjeländer och ULT , med beaktande av kommissionens meddelande – Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden (31).

(14a)

I den här förordningen fastställs möjligheten för ULT att delta i Interreg-programmen. De särskilda förhållandena och utmaningarna för ULT bör beaktas för att underlätta deras faktiska tillträde och deltagande.

(15)

Det är nödvändigt att fastställa de medel som ska tilldelas var och en av de olika komponenterna inom Interreg, inbegripet varje medlemsstats andel av de totala beloppen för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete och havssamarbete , de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete samt medlemsstaternas möjligheter till flexibilitet mellan dessa komponenter. I förhållande till programperioden 2014–2020 bör andelen för gränsöverskridande samarbete sänkas, medan andelen för transnationellt samarbete och havssamarbete bör höjas till följd av att havssamarbete integreras , och en ny komponent för de yttersta randområdenas samarbete bör införas .

(15)

Det är nödvändigt att fastställa de medel som ska tilldelas var och en av de olika komponenterna inom Interreg, inbegripet varje medlemsstats andel av de totala beloppen för gränsöverskridande samarbete, transnationellt samarbete, de yttersta randområdenas samarbete och interregionalt samarbete samt medlemsstaternas möjligheter till flexibilitet mellan dessa komponenter. Med tanke på globaliseringen bör beslut om samarbete som syftar till att stimulera investeringar i fler arbetstillfällen och ökad tillväxt och investeringar som görs gemensamt med andra regioner dock även fattas med beaktande av regionernas gemensamma särdrag och ambitioner och inte nödvändigtvis av nationsgränser , och därför bör tillräckliga ytterligare medel för det nya initiativet för interregionala innovationsinvesteringar göras tillgängliga för att möta de globala marknadsförhållandena .

(18)

Mot bakgrund av de unika och särskilda förhållandena på Irland och i syfte att stödja samarbetet mellan Irland och Nordirland enligt långfredagsavtalet bör ett nytt Peace-plus-program för gränsöverskridande samarbete fortsätta att genomföras på grundval av tidigare samarbetsprogram mellan de irländska grevskap som gränsar till Nordirland och Nordirland. Med tanke på programmets praktiska betydelse är det nödvändigt att se till att, när programmet verkar för att stödja fred och försoning, Eruf även bidrar till att främja social, ekonomisk och regional stabilitet i de berörda regionerna, särskilt genom åtgärder som främjar sammanhållning mellan lokalsamhällen. Med hänsyn till programmets särdrag bör det förvaltas på ett integrerat sätt där Förenade kungarikets bidrag integreras i programmet som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Vidare bör vissa regler för urval av insatser i denna förordning inte tillämpas på det programmet när det gäller insatser till stöd för fred och försoning.

(18)

Mot bakgrund av de unika och särskilda förhållandena på Irland och i syfte att stödja samarbetet mellan Irland och Nordirland enligt långfredagsavtalet bör ett nytt Peace-plus-program för gränsöverskridande samarbete fortsätta att genomföras på grundval av tidigare samarbetsprogram mellan de irländska grevskap som gränsar till Nordirland och Nordirland. Med tanke på programmets praktiska betydelse är det nödvändigt att se till att, när programmet verkar för att stödja fred och försoning, Eruf även bidrar till att främja social, ekonomisk och regional stabilitet och samarbete i de berörda regionerna, särskilt genom åtgärder som främjar sammanhållning mellan lokalsamhällen. Med hänsyn till programmets särdrag bör det förvaltas på ett integrerat sätt där Förenade kungarikets bidrag integreras i programmet som externa inkomster avsatta för särskilda ändamål. Vidare bör vissa regler för urval av insatser i denna förordning inte tillämpas på det programmet när det gäller insatser till stöd för fred och försoning.

(20)

Den största delen av unionens stöd bör koncentreras till ett begränsat antal politiska mål i syfte att maximera genomslaget för Interreg.

(20)

Den största delen av unionens stöd bör koncentreras till ett begränsat antal politiska mål i syfte att maximera genomslaget för Interreg. Synergieffekter och komplementaritet mellan Interregkomponenterna bör förstärkas.

(21)

Bestämmelserna om utarbetande, godkännande och ändring av Interregprogrammen samt bestämmelserna om territoriell utveckling, urval av insatser, övervakning och utvärdering, programmyndigheter, insatsrevision och öppenhet och kommunikation bör anpassas till Interregprogrammens särdrag i förhållande till bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR].

(21)

Bestämmelserna om utarbetande, godkännande och ändring av Interregprogrammen samt bestämmelserna om territoriell utveckling, urval av insatser, övervakning och utvärdering, programmyndigheter, insatsrevision och öppenhet och kommunikation bör anpassas till Interregprogrammens särdrag i förhållande till bestämmelserna i förordning (EU) [new CPR]. Dessa särskilda bestämmelser bör vara enkla och tydliga för att undvika överreglering och ytterligare administrativa bördor för medlemsstater och stödmottagare.

(22)

De bestämmelser om kriterier för att insatser ska anses vara genuint gemensamma och kooperativa, om partnerskap inom en Interreginsats och om den samordnande partnerns skyldigheter som fastställts under programperioden 2014–2020 bör fortsätta att gälla. Interregpartnerna bör dock samarbeta när det gäller alla de fyra aspekterna ( utveckling, genomförande, bemanning och finansiering) och, när det gäller de yttersta randområdenas samarbete, tre av de fyra aspekterna, eftersom det bör vara enklare att kombinera stöd från Eruf med stöd genom unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, både på program- och på insatsnivå.

(22)

De bestämmelser om kriterier för att insatser ska anses vara genuint gemensamma och kooperativa, om partnerskap inom en Interreginsats och om den samordnande partnerns skyldigheter som fastställts under programperioden 2014–2020 bör fortsätta att gälla. Interregpartnerna bör samarbeta när det gäller såväl utveckling och genomförande som bemanning eller finansiering , eller både och, när det gäller de yttersta randområdenas samarbete, tre av de fyra aspekterna, eftersom det bör vara enklare att kombinera stöd från Eruf med stöd genom unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder, både på program- och på insatsnivå.

(22a)

Ett viktigt och framgångsrikt verktyg inom gränsöverskridande samarbetsprogram är projekt för kontakter mellan människor (”people-to-people” – P2P) och småskaliga projekt, som syftar till att övervinna gränsrelaterade hinder och främja kontakter mellan lokalbefolkningen och på så sätt föra gränsområden och deras invånare närmare varandra. P2P-projekt och småskaliga projekt genomförs inom ett stort antal områden, exempelvis kultur, idrott, turism, allmän och yrkesinriktad utbildning, ekonomi, forskning, miljöskydd och ekologi, hälso- och sjukvård, transporter och mindre infrastruktur, administrativt samarbete och pr-verksamhet. I enlighet med vad som också anges i Europeiska regionkommitténs yttrande Projekt för kontakter mellan människor och småskaliga projekt inom gränsöverskridande samarbetsprogram  (32) har P2P-projekt och småskaliga projekt stort europeiskt mervärde och bidrar i hög grad till det övergripande målet i programmen för gränsöverskridande samarbete.

(23)

Det är nödvändigt att förtydliga reglerna för de småprojektfonder som genomförts sedan Interreg inleddes , men som aldrig har omfattats av några särskilda bestämmelser. I enlighet med vad som också anges i Regionskommitténs yttrande Projekt för kontakter mellan människor och småskaliga projekt inom gränsöverskridande samarbetsprogram  (32) fyller sådana småprojektfonder en viktig funktion för att bygga upp förtroende mellan människor och institutioner samtidigt som de ger ett stort europeiskt mervärde och i  hög grad bidrar till det övergripande målet i programmen för gränsöverskridande samarbete genom att de övervinner gränshinder och integrerar gränsområden och deras invånare. I syfte att förenkla den ekonomiska förvaltningen av småskaliga projekt för slutmottagarna, som ofta inte är vana vid att ansöka om EU-medel, bör det bli obligatoriskt att använda förenklade kostnadsalternativ och enhetsbelopp under en viss gräns.

(23)

Sedan Interreg inleddes stöds P2P-projekt och småskaliga projekt främst genom småprojektfonder eller liknande instrument, som emellertid aldrig har omfattats av några särskilda bestämmelser, varför det är nödvändigt att förtydliga reglerna för småprojektfonder. I  syfte att bevara det mervärde och de fördelar som P2P-projekt och småskaliga projekt har, även avseende lokal och regional utveckling, och förenkla den ekonomiska förvaltningen av småskaliga projekt för slutmottagarna, som ofta inte är vana vid att ansöka om EU-medel, bör det bli obligatoriskt att använda förenklade kostnadsalternativ och enhetsbelopp under en viss gräns.

(24)

Eftersom flera medlemsstater deltar och de administrativa kostnaderna därför är högre, särskilt för kontroller och översättning, bör utgiftstaket för tekniskt stöd vara högre än det för målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt”. För att kompensera för de högre administrativa kostnaderna bör medlemsstaterna när så är möjligt uppmuntras att minska den administrativa bördan för genomförandet av gemensamma projekt. Dessutom bör Interregprogram med begränsat stöd från unionen eller program för externt gränsöverskridande samarbete få ett visst minimibelopp för tekniskt stöd i syfte att säkerställa tillräcklig finansiering för ett effektivt tekniskt stöd.

(24)

Eftersom flera medlemsstater deltar och de administrativa kostnaderna därför är högre, bland annat för regionala kontaktpunkter (även kallade antenner), som är viktiga kontaktpunkter för dem som ansöker om och genomför projekt och i och med detta fungerar som direktkanaler till det gemensamma sekretariatet och respektive behörig myndighet, men särskilt även för kontroller och översättning, bör utgiftstaket för tekniskt stöd vara högre än det för målet ”Investering för sysselsättning och tillväxt”. För att kompensera för de högre administrativa kostnaderna bör medlemsstaterna när så är möjligt uppmuntras att minska den administrativa bördan för genomförandet av gemensamma projekt. Dessutom bör Interregprogram med begränsat stöd från unionen eller program för externt gränsöverskridande samarbete få ett visst minimibelopp för tekniskt stöd i syfte att säkerställa tillräcklig finansiering för ett effektivt tekniskt stöd.

(25a)

I samband med minskningen av de administrativa bördorna bör kommissionen, medlemsstaterna och regionerna samarbeta nära för att kunna använda de utökade proportionella arrangemang för ett Interregprograms förvaltnings- och kontrollsystem som anges i artikel 77 i förordning (EU) …/… [new CPR].

(27)

Medlemsstaterna bör uppmuntras att överlåta den förvaltande myndighetens uppgifter till en europeisk gruppering för territoriellt samarbete eller inrätta en sådan gruppering, liksom andra gränsöverskridande rättssubjekt som ansvarar för förvaltningen av ett delprogram, en integrerad territoriell investering eller en eller flera småprojektfonder, eller att agera som en enda partner.

(27)

Medlemsstaterna bör där så är lämpligt delegera den förvaltande myndighetens uppgifter till en ny eller, i förekommande fall, existerande europeisk gruppering för territoriellt samarbete eller inrätta en sådan gruppering, liksom andra gränsöverskridande rättssubjekt som ansvarar för förvaltningen av ett delprogram eller en integrerad territoriell investering, eller att agera som en enda partner. Medlemsstaterna bör göra det möjligt för regionala och lokala myndigheter liksom andra offentliga organ från olika medlemsstaterna att inrätta sådana samarbetsgrupperingar med ställning som juridisk person, och bör involvera lokala och regionala myndigheter i sin verksamhet.

(28)

För att fortsätta med den betalningskedja som fastställdes för programperioden 2014–2020, dvs. från kommissionen till den samordnande partnern via den attesterande myndigheten, bör den betalningskedjan fortsätta att tillämpas inom ramen för redovisningsfunktionen. Stödet från unionen bör utbetalas till den samordnande partnern, förutsatt att detta inte leder till dubbla avgifter vid omräkning till euro och tillbaka till en annan valuta eller vice versa mellan den samordnande partnern och övriga partner.

(28)

För att fortsätta med den betalningskedja som fastställdes för programperioden 2014–2020, dvs. från kommissionen till den samordnande partnern via den attesterande myndigheten, bör den betalningskedjan fortsätta att tillämpas inom ramen för redovisningsfunktionen. Stödet från unionen bör utbetalas till den samordnande partnern, förutsatt att detta inte leder till dubbla avgifter vid omräkning till euro och tillbaka till en annan valuta eller vice versa mellan den samordnande partnern och övriga partner. Om inget annat anges bör den samordnande partnern säkerställa att de övriga partnerna får det totala stödbeloppet från respektive unionsfond i sin helhet och inom den tidsfrist som alla partner kommit överens om, enligt samma förfarande som tillämpats för den samordnande partnern.

(29)

I enlighet med artikel [63.9] i förordning (EU, Euratom) [FR-Omnibus] ska sektorspecifika regler beakta behoven inom programmen för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), särskilt när det gäller revisionsfunktionen. Bestämmelserna om det årliga revisionsuttalandet, den årliga kontrollrapporten och insatsrevision bör därför förenklas och anpassas till dessa program som inbegriper flera medlemsstater .

(29)

I enlighet med artikel [63.9] i förordning (EU, Euratom) [FR-Omnibus] ska sektorspecifika regler beakta behoven inom programmen för europeiskt territoriellt samarbete (Interreg), särskilt när det gäller revisionsfunktionen. Bestämmelserna om det årliga revisionsuttalandet, den årliga kontrollrapporten och insatsrevision bör därför förenklas och anpassas till dessa program som inbegriper fler än en medlemsstat .

(30)

Det bör fastställas en tydlig kedja för det ekonomiska ansvaret för återkrav vid oriktigheter från en enda partner eller andra partner via den samordnande partnern och den förvaltande myndigheten till kommissionen. Det bör fastställas bestämmelser om medlemsstaternas, tredjeländernas, partnerländernas eller de utomeuropiska ländernas och territoriernas ansvar för de fall då återbetalning inte kan utverkas från den enda partnern, andra partner eller den samordnande partnern som innebär att medlemsstaten ansvarar för återbetalningen till den förvaltande myndigheten. Till följd av detta finns det inom Interregprogrammen inget utrymme för belopp som inte kan återkrävas på stödmottagarnivå. Det dock är nödvändigt att förtydliga reglerna för de fall då en medlemsstat eller ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium inte gör en återbetalning till den förvaltande myndigheten. Den samordnande partnerns skyldigheter för återkrav bör också förtydligas. Den förvaltande myndigheten bör närmare bestämt inte tillåtas att ålägga den samordnande partnern att inleda ett rättsligt förfarande i en annan medlemsstat.

(30)

Det bör fastställas en tydlig kedja för det ekonomiska ansvaret för återkrav vid oriktigheter från en enda partner eller andra partner via den samordnande partnern och den förvaltande myndigheten till kommissionen. Det bör fastställas bestämmelser om medlemsstaternas, tredjeländernas, partnerländernas eller de utomeuropiska ländernas och territoriernas ansvar för de fall då återbetalning inte kan utverkas från den enda partnern, andra partner eller den samordnande partnern som innebär att medlemsstaten ansvarar för återbetalningen till den förvaltande myndigheten. Till följd av detta finns det inom Interregprogrammen inget utrymme för belopp som inte kan återkrävas på stödmottagarnivå. Det är dock nödvändigt att förtydliga reglerna för de fall då en medlemsstat eller ett tredjeland, partnerland eller utomeuropeiskt land eller territorium inte gör en återbetalning till den förvaltande myndigheten. Den samordnande partnerns skyldigheter för återkrav bör också förtydligas. Dessutom bör förfarandena för återkrav fastställas och godkännas av övervakningskommittén. Den förvaltande myndigheten bör dock inte tillåtas att ålägga den samordnande partnern att inleda ett rättsligt förfarande i en annan medlemsstat.

(30a)

Finansiell disciplin bör uppmuntras. Samtidigt bör arrangemang för tillbakadragande av budgetåtaganden ta hänsyn till Interregprogrammens komplexitet och genomförande.

(32)

Trots att Interregprogram med deltagande av tredjeländer, partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier bör genomföras genom delad förvaltning bör de yttersta randområdenas samarbete får genomföras genom indirekt förvaltning. Det bör fastställas särskilda regler om hur dessa program helt eller delvis ska genomföras genom indirekt förvaltning.

(35)

För att säkerställa enhetliga villkor för antagande eller ändring av Interregprogrammen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Programmen för externt gränsöverskridande samarbete bör dock i tillämpliga fall följa de kommittéförfaranden som fastställs genom förordning (EU) [IPA III] och förordning (EU) [NDICI] när det gäller det första beslutet om godkännande av dessa program.

(35)

För att säkerställa enhetliga villkor för antagande eller ändring av Interregprogrammen bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dock bör, i tillämpliga fall, programmen för externt gränsöverskridande samarbete följa de kommittéförfaranden som fastställs genom förordning (EU) [IPA III] och förordning (EU) [NDICI] när det gäller det första beslutet om godkännande av dessa program.

(36a)

Främjandet av europeiskt territoriellt samarbete (ETS) är en viktig prioritering inom EU:s sammanhållningspolitik. Stöd till små och medelstora företag för kostnader som uppstår i samband med ETS-projekt är enligt kommissionens förordning (EU) nr 651/2014  (1a) (den allmänna gruppundantagsförordningen) redan undantaget från anmälningsskyldigheten. Särskilda bestämmelser om regionalstöd för investeringar som görs av företag av alla storlekar finns också i riktlinjerna för statligt regionalstöd för 2014–2020  (2a) och i avsnittet om regionalstöd i den allmänna gruppundantagsförordningen. Mot bakgrund av de erfarenheter som gjorts bör stöd till ETS-projekt endast få begränsade effekter på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna, och kommissionen bör därför kunna förklara att sådant stöd är förenligt med den inre marknaden och att finansiering som tillhandahålls till stöd för ETS-projekt kan omfattas av gruppundantag.

4)

gränsöverskridande rättssubjekt: ett rättssubjekt som inrättats enligt lagarna i något av de länder som deltar i ett Interregprogram, under förutsättning att det har inrättats av territoriella myndigheter eller andra organ från minst två deltagarländer.

4)

gränsöverskridande rättssubjekt: ett rättssubjekt , inbegripet en EU-region, som inrättats enligt lagarna i något av de länder som deltar i ett Interregprogram, under förutsättning att det har inrättats av territoriella myndigheter eller andra organ från minst två deltagarländer.

4a

1.

Gränsöverskridande samarbete mellan angränsande regioner i syfte att främja integrerad regional utveckling (komponent 1) i form av

1.

Gränsöverskridande samarbete mellan angränsande regioner i syfte att främja integrerad och harmonisk regional utveckling (komponent 1) i form av

a)

internt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande landgränsregioner som tillhör två eller flera medlemsstater eller mellan angränsande landgränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och ett eller flera tredjeländer som anges i artikel 4.3, eller

a)

internt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande land- eller sjögränsregioner som tillhör två eller flera medlemsstater eller mellan angränsande land- eller sjögränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och ett eller flera tredjeländer som anges i artikel 4.3, eller

b)

externt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande landgränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och en eller flera av följande:

b)

externt gränsöverskridande samarbete mellan angränsande land- eller sjögränsregioner som tillhör minst en medlemsstat och en eller flera av följande:

2.

Transnationellt samarbete och havssamarbete över större transnationella territorier och kring havsområden som involverar nationella, regionala och lokala programpartner i medlemsstaterna, tredjeländer och partnerländer samt Grönland , i syfte att uppnå ökad territoriell integration (”komponent 2” : vid hänvisning enbart till transnationellt samarbete – ”komponent 2A”, vid hänvisning enbart till havssamarbete – ”komponent 2B” ).

2.

Transnationellt samarbete över större transnationella territorier och kring havsområden som involverar nationella, regionala och lokala programpartner i medlemsstaterna, tredjeländer och partnerländer samt ULT , i syfte att uppnå ökad territoriell integration (”komponent 2”).

3.

De yttersta randområdenas samarbete sinsemellan och med deras angränsande tredjeländer eller partnerländer eller utomeuropeiska länder och territorier eller flera av dessa, i syfte att underlätta deras regionala integration i grannskapet (”komponent 3”).

3.

De yttersta randområdenas samarbete sinsemellan och med deras angränsande tredjeländer eller partnerländer eller ULT, eller regionala integrations- och samarbetsorganisationer, eller flera av dessa, i syfte att underlätta deras regionala integration och harmoniska utveckling i grannskapet (”komponent 3”).

ia)

genomförandet av gemensamma interregionala utvecklingsprojekt,

ib)

kapacitetsutveckling mellan partner i hela unionen i samband med

iia)

kartläggning och spridning av god praxis i syfte att överföra dessa, huvudsakligen till operativa program inom målet Investering för tillväxt och sysselsättning,

iib)

utbyte av erfarenheter när det gäller att kartlägga, överföra och sprida bästa praxis rörande hållbar stadsutveckling, däribland kopplingar mellan stads- och landsbygdsområden,

iiia)

inrättandet och användningen av den europeiska gränsöverskridande mekanismen och dess funktionssätt i enlighet med förordning (EU) …/… [ny europeisk gränsöverskridande mekanism],

5.

b)

Grönland ,

b)

ULT som får stöd genom ULT-programmet ,

a)

52,7  % (dvs. totalt 4 440 000 000  euro ) för gränsöverskridande samarbete (komponent 1).

a)

7 500 000 000 euro (67,16  % ) för gränsöverskridande samarbete (komponent 1).

b)

31,4  % (dvs. totalt 2 649 900 000  euro) för transnationellt samarbete och havssamarbete (komponent 2).

b)

1 973 600 880 euro (17,68  %) för transnationellt samarbete (komponent 2).

c)

3,2  % (dvs. totalt 270 100 000 euro ) för de yttersta randområdenas samarbete (komponent 3).

c)

357 309 120 euro ( 3,2  %) för de yttersta randområdenas samarbete (komponent 3).

d)

1,2  % (dvs. totalt 100 000 000 euro) för interregionalt samarbete (komponent 4).

d)

365 000 000 euro (3,27  %) för interregionalt samarbete (komponent 4).

e)

11,5  % (dvs. totalt 970 000 000 euro) för interregionala innovationsinvesteringar (komponent 5).

a)

Regioner på Nuts 3-nivå för komponent 1 och de regioner på Nuts 3-nivå för komponent 2B som anges i den genomförandeakt som avses i artikel 8.2.

a)

Regioner på Nuts 3-nivå för komponent 1 som anges i den genomförandeakt som avses i artikel 8.2.

b)

Regioner på Nuts 2-nivå för komponenterna 2A och 3 .

b)

Regioner på Nuts 2-nivå för komponent 2 .

ba)

Regioner på Nuts 2-nivå och Nuts 3-nivå för komponent 3.

b)

Interregprogrammet inte kan genomföras som planerat på grund av problem i relationerna mellan de deltagande länderna.

b)

Interregprogrammet , i vederbörligen motiverade fall, inte kan genomföras som planerat på grund av problem i relationerna mellan de deltagande länderna.

a)

Att Interregprogrammet helt avbryts, särskilt om de viktigaste gemensamma utvecklingsmålen i programmet inte kan uppnås utan deltagande av det partnerlandet eller Grönland .

a)

Att Interregprogrammet helt avbryts, särskilt om de viktigaste gemensamma utvecklingsmålen i programmet inte kan uppnås utan deltagande av det partnerlandet eller ULT .

c)

Att Interregprogrammet fortsätter att genomföras utan deltagande av det partnerlandet eller Grönland .

c)

Att Interregprogrammet fortsätter att genomföras utan deltagande av det partnerlandet eller ett ULT .

a)

Interregprogram inom komponenterna 1 och 2B :

a)

Interregprogram inom komponenterna 1 och 2 :

ii)

Effektivisera den offentliga förvaltningen genom att främja rättsligt och administrativt samarbete och samarbete mellan enskilda och institutioner, särskilt i syfte att undanröja rättsliga hinder och andra hinder i gränsregioner.

ii)

Effektivisera den offentliga förvaltningen genom att främja rättsligt och administrativt samarbete och samarbete mellan enskilda , inbegripet projekt för kontakter mellan människor (”people-to-people”, P2P), aktörer i civilsamhället och institutioner, särskilt i syfte att undanröja rättsliga hinder och andra hinder i gränsregioner.

a)

kommersialisering och utökning av gemensamma innovationsprojekt som kan stimulera utveckling av europeiska värdekedjor,

b)

sammanförande av forskare, företag, organisationer i civilsamhället och offentliga förvaltningar som är involverade i strategier för smart specialisering och social innovation på nationell eller regional nivå,

c)

pilotprojekt för att hitta eller testa nya utvecklingslösningar på regional och lokal nivå som bygger på strategier för smart specialisering eller

d)

utbyte av erfarenheter på innovationsområdet i syfte att dra lärdomar därav på området regional eller lokal utveckling.

b)

En sammanfattning av de viktigaste gemensamma utmaningarna med beaktande av

b)

En sammanfattning av de viktigaste gemensamma utmaningarna med beaktande av i synnerhet

ii)

gemensamma investeringsbehov och komplementaritet med andra former av stöd,

ii)

gemensamma investeringsbehov och komplementaritet med andra former av stöd och potentiella synergier som kan uppnås ,

iii)

lärdomar av tidigare erfarenhet,

iii)

lärdomar av tidigare erfarenhet och hur de har beaktats i programmet ,

c)

En motivering till de utvalda politiska målen och de särskilda Interregmålen, motsvarande prioriteringar , särskilda mål och former av stöd , i tillämpliga fall, med uppgift om förbindelser som saknas i gränsöverskridande infrastruktur.

c)

En motivering till de utvalda politiska målen och de särskilda Interregmålen, motsvarande prioriteringar och, i tillämpliga fall, uppgift om förbindelser som saknas i gränsöverskridande infrastruktur.

i)

De typer av åtgärder som hänför sig till detta, inklusive en förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall.

i)

De typer av åtgärder som hänför sig till detta, inklusive en förteckning över planerade insatser av strategisk betydelse och deras förväntade bidrag till dessa särskilda mål och till de makroregionala strategierna och havsområdesstrategierna, i tillämpliga fall , respektive kriterier och motsvarande transparenta urvalskriterier för sådana insatser .

iii)

De huvudsakliga målgrupperna.

v)

Planerad användning av finansieringsinstrument.

iii)

För Interregprogram inom komponent 2 som får stöd genom ULT-programmet, genom uppdelning per finansieringsinstrument (Eruf och ULT-programmet – Grönland ).

iii)

För Interregprogram inom komponent 2 som får stöd genom ULT-programmet, genom uppdelning per finansieringsinstrument (Eruf och ULT-programmet).

b)

Den tabell som avses i punkt 4 g ii ska bara innehålla beloppen för åren 2021–2025.

b)

Förfarandet för inrättande av det gemensamma sekretariatet.

b)

Förfarandet för inrättande av det gemensamma sekretariatet och, i tillämpliga fall, förfarandet för stöd till förvaltningsstrukturer i medlemsstaterna eller tredjeländer .

a)

Interregprogram för internt gränsöverskridande samarbete som får stöd genom Eruf: 6 % .

a)

Interregprogram för internt gränsöverskridande samarbete som får stöd genom Eruf: 7 % .

c)

Interregprogram inom komponenterna 2, 3 och 4, både för Eruf och, i tillämpliga fall, för unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder: 7 % .

c)

Interregprogram inom komponenterna 2, 3 och 4, både för Eruf och, i tillämpliga fall, för unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder: 8 % .

g)

framstegen med att bygga upp administrativ kapacitet hos offentliga institutioner och stödmottagare, om det är relevant.

g)

framstegen med att bygga upp administrativ kapacitet hos offentliga institutioner och stödmottagare, om det är relevant , och vid behov föreslå ytterligare stödåtgärder .

a)

de metoder och kriterier som tillämpas för urvalet av insatser, inklusive alla ändringar av dessa, efter samråd med kommissionen i enlighet med artikel 22.2, utan att det påverkar tillämpningen av [artikel 27.3 b, c och d] i förordning (EU) [new CPR],

a)

de metoder och kriterier som tillämpas för urvalet av insatser, inklusive alla ändringar av dessa, efter att ha underrättat kommissionen i enlighet med artikel 22.2, utan att det påverkar tillämpningen av [artikel 27.3 b, c och d] i förordning (EU) [new CPR],

b)

värden för output- och resultatindikatorer för de utvalda Interreginsatserna och värden som uppnåtts genom Interreginsatserna.

b)

värden för output- och resultatindikatorer för de utvalda Interreginsatserna och värden som uppnåtts genom de slutförda Interreginsatserna.

c)

sätta upp skyltar eller anslagstavlor på offentliga platser så snart det praktiska genomförandet av en Interreginsats som innebär fysiska investeringar eller inköp av utrustning inleds, om den totala kostnaden för insatsen överstiger 100 000  euro,

c)

sätta upp skyltar eller anslagstavlor på offentliga platser så snart det praktiska genomförandet av en Interreginsats som innebär fysiska investeringar eller inköp av utrustning inleds, om den totala kostnaden för insatsen överstiger 50 000  euro,

d)

att för Interreginsatser som inte omfattas av led c, offentligt anslå minst en tryckt affisch eller elektronisk bildskärm (minsta format: A3 ) med information om Interreginsatsen som framhäver att insatsen stöds genom en Interregfond,

d)

att för Interreginsatser som inte omfattas av led c, offentligt anslå minst en tryckt affisch och där så är lämpligt en elektronisk bildskärm (minsta format: A2 ) med information om Interreginsatsen som framhäver att insatsen stöds genom en Interregfond,

e)

att för insatser av strategisk betydelse och insatser vars totala kostnad överstiger 10 000 000 euro, anordna ett informationsevenemang som i god tid involverar kommissionen och ansvarig förvaltande myndighet.

e)

att för insatser av strategisk betydelse och insatser vars totala kostnad överstiger 5 000 000 euro, anordna ett informationsevenemang som i god tid involverar kommissionen och ansvarig förvaltande myndighet.

c)

som ett schablonbelopp i enlighet med artikel [50.1] i förordning (EU) [new CPR] .

c)

de direkta personalkostnaderna för en insats får beräknas som ett schablonbelopp upp till 20 % av insatsens andra direkta kostnader än direkta personalkostnader utan något krav på att medlemsstaten ska fastställa den tillämpliga satsen på grundval av en beräkning .

a)

genom att bruttopersonalkostnaden per månad divideras med det antal arbetstimmar per månad som anges i  anställningsbeviset, eller

a)

genom att de senast dokumenterade bruttopersonalkostnaderna per månad divideras med antalet arbetstimmar per månad för den berörda personen i enlighet med tillämplig lag som anges i  anställningsavtalet och artikel 50.2 b i förordning …/… [New CPR], eller

o)

Resor och logi för externa experter , talare, mötesordförande samt tjänsteleverantörer .

o)

Resor och logi för externa experter.

a)

Förvärv av mark i enlighet med [artikel 58.1  c ] i förordning (EU) [new CPR].

a)

Förvärv av mark i enlighet med [artikel 58.1 b ] i förordning (EU) [new CPR].

a)

2021: 1 % .

a)

2021: 3 % .

b)

2022: 1 % .

b)

2022: 2,25  % .

c)

2023: 1 % .

c)

2023: 2,25  % .

d)

2024: 1 % .

d)

2024: 2,25  % .

e)

2025: 1 % .

e)

2025: 2,25  % .

f)

2026: 1 % .

f)

2026: 2,25  % .

a)

Genom delad förvaltning både i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller utomeuropeiska länder och territorier .

a)

Genom delad förvaltning både i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller ULT eller grupper av tredjeländer som ingår i en regional organisation .

b)

Genom delad förvaltning bara i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller utomeuropeiska länder och territorier när det gäller Eruf-utgifter utanför unionen för en eller flera insatser, medan bidragen från ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska förvaltas genom indirekt förvaltning.

b)

Genom delad förvaltning bara i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller ULT, eller grupper av tredjeländer som ingår i en regional organisation, när det gäller Eruf-utgifter utanför unionen för en eller flera insatser, medan bidragen från ett eller flera av unionens finansieringsinstrument för externa åtgärder ska förvaltas genom indirekt förvaltning.

c)

Genom indirekt förvaltning både i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller utomeuropeiska länder och territorier .

c)

Genom indirekt förvaltning både i medlemsstaterna och i eventuella deltagande tredjeländer eller ULT eller grupper av tredjeländer som ingår i en regional organisation .