(-1)

Enligt artikel 3 i EU-fördraget verkar unionen genom upprättandet av en inre marknad för en mycket konkurrenskraftig social marknadsekonomi där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter främjas, och social utestängning och diskriminering bekämpas. Enligt artikel 9 i EUF-fördraget ska unionen beakta de krav som är förknippade med bland annat främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet.

1.

Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social skydd och social inkludering. De tjugo principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ligga till grund för åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). För att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ESF+ stödja investeringar i människor och system på politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering, vilket bidrar till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget.

1.

Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen gemensamt den europeiska pelaren för sociala rättigheter som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social skydd och social inkludering. De tjugo principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ligga till grund för åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). För att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ESF+ stödja investeringar i människor och system på politikområdena sysselsättning, offentliga tjänster, hälso- och sjukvård, utbildning och social inkludering, vilket bidrar till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i enlighet med artiklarna 174 och 175 i EUF-fördraget. Alla åtgärder inom ESF+ bör innefatta respekt för Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan), Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, i vilka både Europeiska unionen och alla dess medlemsstater är parter.

2.

På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken en ram för att fastställa nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogramen som ett sätt att beskriva och samordna prioriterade investeringsprojekt som får stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. De bör också syfta till att använda unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och få ut största möjliga mervärde av det ekonomiska stöd som ska tas emot, särskilt från de program som finansieras av unionen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska investeringsbankens stabiliseringsfunktionen och InvestEU, där så är relevant.

2.

På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken en ram för att fastställa nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör utvecklas i partnerskap mellan nationella, regionala och lokala myndigheter, inbegripa ett jämställdhetsperspektiv och läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogrammen som ett sätt att beskriva och samordna prioriterade investeringsprojekt som får stöd genom nationell och/eller unionell finansiering. De bör också syfta till att använda unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och få ut största möjliga mervärde av det ekonomiska stöd som ska tas emot, särskilt från de program som finansieras av unionen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska investeringsbankens stabiliseringsfunktion och InvestEU, där så är relevant.

3.

Rådet […] antog de reviderade riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, så att texten anpassades till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i syfte att förbättra EU:s konkurrenskraft och att göra EU till en bättre plats för att investera , skapa arbetstillfällen och främja social sammanhållning . För att säkerställa att ESF+ anpassas helt och hållet till målen för dessa riktlinjer, särskilt i fråga om sysselsättning, utbildning, vidareutbildning och kampen mot social utestängning, fattigdom och diskriminering, bör ESF+ stödja medlemsstaterna med beaktande av de relevanta integrerade riktlinjer och relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt, i tillämpliga fall på nationell nivå, de nationella reformprogram som underbyggs av nationella strategier. ESF+ bör också bidra till relevanta aspekter av genomförandet av unionens viktigaste initiativ och verksamheter, särskilt kompetensagendan för Europa och det europeiska området för utbildning, relevanta rekommendationer från rådet och andra initiativ, såsom ungdomsgarantin, kompetenshöjningsvägar och långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.

3.

Riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, som har antagits av rådet i enlighet med artikel 148.2 i EUF-fördraget, närmare bestämt att stimulera efterfrågan på arbetskraft, öka arbetskraftsutbudet, tillgången till sysselsättning och arbetskraftens färdigheter och kompetens, förbättra arbetsmarknadens funktion och göra den sociala dialogen mer ändamålsenlig, främja lika möjligheter för alla, främja social inkludering och bekämpa fattigdom, inklusive förbättrade offentliga tjänster inom hälso- och sjukvård och andra sektorer, tillsammans med de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken vilka antas i enlighet med artikel 121.2 i EUF-fördraget, utgör en del av de integrerade riktlinjer som stöder Europa 2020-strategin. Rådet […] antog de reviderade riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, så att de anpassades till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i syfte att stimulera sysselsättningsskapande och främja social sammanhållning, och således förbättra EU:s konkurrenskraft och att göra EU till en bättre plats för att investera. För att säkerställa att ESF+ anpassas helt och hållet till målen för riktlinjerna för sysselsättningspolitiken bör medlemsstaterna planera det ESF+-stöd som är relevant för dem med beaktande av dessa riktlinjer, liksom av relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 148.4 och 121.2 i EUF-fördraget samt, på nationell nivå, av sysselsättningsaspekter och sociala aspekter på de nationella reformprogram som underbyggs av nationella strategier. ESF+ bör också bidra till relevanta aspekter av genomförandet av unionens viktigaste initiativ och verksamheter, särskilt kompetensagendan för Europa och det europeiska området för utbildning , ungdomsgarantin och andra relevanta rekommendationer från rådet och andra initiativ, såsom Bryta det sociala arvet – investera i barnens framtid, kompetenshöjningsvägar, långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden , en kvalitetsram för praktikplatser och handlingsplanen för integrering av tredjelandsmedborgare .

4.

Den 20 juni 2017 godkände rådet EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling – en hållbar europeisk framtid. Rådet betonade att det är viktigt att hållbar utveckling uppnås i alla tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga) på ett balanserat och integrerat sätt. Det är ytterst viktigt att hållbar utveckling integreras i EU:s alla interna och externa politikområden och att EU har höga ambitioner för den politik som används för att bemöta de globala utmaningarna. Rådet välkomnade kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid som lades fram den 22 november 2016 i en första konkret strävan att integrera målen för hållbar utveckling och låta dessa utgöra den vägledande principen för all EU-politik, inte minst när det gäller unionens finansieringsinstrument.

4.

Den 20 juni 2017 godkände rådet EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling – en hållbar europeisk framtid. Rådet betonade att det är viktigt att hållbar utveckling uppnås i alla tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga) på ett balanserat och integrerat sätt. Det är ytterst viktigt att hållbar utveckling integreras i EU:s alla interna och externa politikområden och att EU har höga ambitioner för den politik som används för att bemöta de globala utmaningarna. Rådet välkomnade kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid som lades fram den 22 november 2016 i en första konkret strävan att integrera målen för hållbar utveckling och låta dessa utgöra den vägledande principen för all EU-politik, inte minst när det gäller unionens finansieringsinstrument. ESF+ bör bidra till förverkligandet av målen för hållbar utveckling genom att bland annat utrota de extrema formerna av fattigdom (mål 1), främja en inkluderande utbildning av god kvalitet (mål 4), främja jämställdhet (mål 5), främja varaktig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning samt anständigt arbete för alla (mål 8), och minska ojämlikheten (mål 10).

(4a)

Unionen och medlemsstaterna bör, med beaktande av den europeiska sociala stadgan som undertecknades i Turin den 18 oktober 1961, bland sina mål ha främjandet av sysselsättning, bättre levnads- och arbetsvillkor, i syfte att uppnå varaktiga höga sysselsättningsnivåer och bekämpa utestängning, i enlighet med artikel 151 i EUF-fördraget.

(4b)

Det kvarstår flera sociala utmaningar inom det europeiska samhället. Över 100 miljoner människor riskerar att drabbas av fattigdom och social utestängning, ungdomsarbetslösheten är fortfarande mer än dubbelt så hög som den totala arbetslösheten och integreringen av tredjelandsmedborgare behöver förbättras. Dessa utmaningar hotar inte bara välbefinnandet för de medborgare som direkt påverkas, utan utsätter också hela det europeiska samhället för ekonomiska och sociala påfrestningar.

5.

Unionen står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, hanteringen av migrationsströmmar och det ökade säkerhetshotet , omställningen till ren energi, den tekniska utvecklingen och den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner, något som särskilt små och medelstora företag har fått erfara. Med tanke på förändringarna i arbetslivet bör unionen vara beredd att hantera nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i relevant kompetens, se till att tillväxten gynnar alla och förbättra sysselsättnings- och socialpolitiken, inbegripet när det gäller arbetskraftens rörlighet.

5.

Unionen står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, social ojämlikhet, hanteringen av migrationsströmmar och därav följande integreringsutmaningar , en rättvis omställning till ren energi, den tekniska utvecklingen, den demografiska tillbakagången, arbetslösheten i allmänhet och ungdomsarbetslösheten, den stigande genomsnittsåldern i samhället och bland arbetskraften och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner, något som särskilt små och medelstora företag har fått erfara. Med tanke på förändringarna i arbetslivet bör unionen vara beredd att hantera nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i relevant kompetens, utbildning och livslångt lärande, se till att tillväxten gynnar alla, förbättra färdigheter och kunskaper, sysselsättnings- och socialpolitiken, inbegripet när det gäller arbetskraftens rörlighet för unionsmedborgarnas del, och ta itu med den växande ojämlikheten i fråga om hälsa mellan och inom medlemsstaterna .

6.

I förordning (EU) nr […] fastställs handlingsplanen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl-, och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) samt Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och anges särskilt de politiska målen och reglerna för programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och kontroll av de av unionens fonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. Det är därför nödvändigt att fastställa de allmänna målen för ESF+ och fastställa särskilda bestämmelser för den typ av verksamhet som får finansieras av ESF+.

6.

I förordning (EU) nr […] fastställs handlingsplanen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl-, och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) samt Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och anges särskilt de politiska målen och reglerna för programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och kontroll av de av unionens fonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. Det är därför nödvändigt att fastställa de allmänna målen för ESF+ och dess samordning med andra fonder, och fastställa särskilda bestämmelser för den typ av verksamhet som får finansieras av ESF+.

7.

I förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier. I syfte att säkerställa enhetlighet i genomförandet av unionens finansieringsprogram ska budgetförordningen gälla för de åtgärder som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning inom ramen för ESF+.

7.

I förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier samt synergier mellan finansieringsinstrument . I syfte att säkerställa enhetlighet i genomförandet av unionens finansieringsprogram ska budgetförordningen gälla för de åtgärder som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning inom ramen för ESF+. Denna förordning bör specificera de operativa målen och fastställa särskilda bestämmelser om stödberättigande åtgärder som får finansieras av ESF+ inom ramen för direkt och indirekt förvaltning.

8.

Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. När det gäller bidrag bör detta inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. När det gäller att genomföra åtgärder som avser den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare, och i enlighet med artikel 88 i förordningen om gemensamma bestämmelser, får kommissionen ersätta de medlemsstater som använder förenklade kostnadsalternativ, inbegripet användningen av enhetsbelopp.

8.

Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. När det gäller bidrag bör detta inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. När det gäller att genomföra åtgärder som avser den socioekonomiska inkluderingen av tredjelandsmedborgare, och i enlighet med artikel 88 i förordningen om gemensamma bestämmelser, får kommissionen ersätta de medlemsstater som använder förenklade kostnadsalternativ, inbegripet användningen av enhetsbelopp.

9.

För att rationalisera och förenkla finansieringen och skapa ytterligare möjligheter till synergieffekter med hjälp av integrerade finansieringsstrategier bör de åtgärder som fått stöd från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad Fead), Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation samt programmet för unionsåtgärder på hälsoområdet integreras i ESF+. Därför bör ESF+ omfatta följande tre delar: ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning, delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa. Detta bör bidra till att minska den administrativa bördan i samband med förvaltningen av olika fonder, särskilt för medlemsstaterna, samtidigt som man behåller enklare regler för enklare insatser, såsom utdelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd.

9.

För att rationalisera och förenkla finansieringen och skapa ytterligare möjligheter till synergieffekter med hjälp av integrerade finansieringsstrategier bör de åtgärder som fått stöd från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad Fead), Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation samt programmet för unionsåtgärder på hälsoområdet integreras i ESF+. Därför bör ESF+ omfatta följande tre delar: Delen för social sammanhållning och sociala rättigheter inom ramen för delad förvaltning, delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa inom ramen för direkt och indirekt förvaltning . Detta bör bidra till att minska den administrativa bördan i samband med förvaltningen av olika fonder, särskilt för medlemsstaterna och förmånstagarna , samtidigt som man behåller enklare regler för enklare insatser, såsom utdelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd.

10.

Mot bakgrund av detta bredare tillämpningsområde för ESF+ är det lämpligt att föreskriva att målen att effektivisera arbetsmarknaderna och främja tillgången till sysselsättning av god kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och att minska fattigdomen inte bara ska genomföras inom ramen för delad förvaltning, utan också genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för sysselsättning och social innovation samt hälsa när det gäller åtgärder på unionsnivå.

(10)

Unionen bör bidra till medlemsstaternas sysselsättningspolitik genom att uppmuntra samarbete och komplettera deras åtgärder. Mot bakgrund av detta bredare tillämpningsområde för ESF+ är det lämpligt att föreskriva att målen att effektivisera öppna och rättvisa arbetsmarknader med plats för alla, oavsett kön, och främja tillgången till sysselsättning av god kvalitet, bistå vid återintegreringen i utbildningsväsendet och främja livslångt lärande, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och att utrota fattigdomen fortsätter att genomföras främst inom ramen för delad förvaltning, och där det är lämpligt kompletteras genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för sysselsättning och social innovation samt hälsa när det gäller åtgärder på unionsnivå.

11.

Integreringen av programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet med ESF+ kommer också att skapa synergieffekter mellan utveckling och testning av de initiativ och politiska åtgärder för att förbättra effektiviteten, motståndskraften och hållbarheten i hälso- och sjukvårdssystemen som utvecklats av ESF+-programmets hälsodel och genomförandet av dem i medlemsstaterna med hjälp av de verktyg som tillhandahålls genom andra delar av ESF+-förordning.

(11)

Integreringen av programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet med ESF+ kommer också att skapa synergieffekter mellan utveckling och testning av de initiativ och politiska åtgärder för att förbättra effektiviteten, tillgängligheten, motståndskraften och hållbarheten i hälso- och sjukvårdssystemen som utvecklats av ESF+-programmets hälsodel och genomförandet av dem i medlemsstaterna på nationell, regional och lokal nivå med hjälp av de verktyg som tillhandahålls genom andra delar av ESF+-förordning.

(12)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för ESF+. Delar av denna finansieringsram bör användas för åtgärder som ska genomföras genom direkt och indirekt förvaltning i nom ramen för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa .

(12)

I denna förordning fastställs en finansieringsram för ESF+. Den bör specificera anslagen för verksamhet som ska genomföras inom ramen för delad förvaltning och anslagen för åtgärder som ska genomföras genom direkt och indirekt förvaltning.

(13)

ESF+ bör syfta till att främja sysselsättning genom aktiva insatser som möjliggör (åter)inträde på arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar, långtidsarbetslösa och personer utanför arbetskraften , och genom att främja egenföretagande och den sociala ekonomin. ESF+ bör syfta till att förbättra arbetsmarknadernas funktion genom att stödja modernisering av arbetsmarknadsinstitutionerna, såsom offentliga arbetsförmedlingar, i syfte att förbättra deras förmåga att tillhandahålla intensifierad, riktad rådgivning och vägledning under jobbsökandet och övergången till sysselsättning och att öka arbetstagarnas rörlighet. ESF+ bör främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom åtgärder som syftar till att säkerställa bland annat bättre balans mellan arbete och privatliv samt tillgång till barnomsorg. ESF+ bör också syfta till att tillhandahålla en hälsosam och väl anpassad arbetsmiljö för att hantera hälsorisker i samband med förändrade anställningsformer och behoven hos den åldrande arbetskraften.

(13)

ESF+ bör , i nära samarbete med medlemsstaterna, syfta till att främja sysselsättning genom aktiva insatser som möjliggör inträde och återinträde på arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar, långtidsarbetslösa , omsorgsgivare och personer utanför förvärvslivet och grupper med sämre förutsättningar , och genom att främja egenföretagande, företagaranda och den sociala ekonomin. ESF+ bör syfta till att förbättra sysselsättningspolitiken och arbetsmarknadernas funktion genom att stödja modernisering av arbetsmarknadsinstitutionerna, såsom offentliga arbetsförmedlingar, i syfte att förbättra deras förmåga att tillhandahålla intensifierad, riktad och, när så är lämpligt, individanpassad rådgivning och vägledning under jobbsökandet och övergången till sysselsättning, varvid grupper med sämre förutsättningar särskilt bör uppmärksammas, jämte att underlätta arbetstagarnas rörlighet samt att tillhandahålla sina tjänster utan diskriminering . ESF+ bör främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom åtgärder som syftar till att säkerställa bland annat bättre balans mellan arbete och privatliv samt okomplicerad tillgång till barnomsorg , äldreomsorg och andra omsorgs- eller stödtjänster av god kvalitet till överkomliga priser eller kostnadsfritt . ESF+ bör också syfta till att tillhandahålla en säker, hälsosam och väl anpassad arbetsmiljö för att hantera dels hälsorisker i samband med arbete och förändrade anställningsformer , dels behoven hos den åldrande arbetskraften. ESF+ bör också stödja åtgärder som har som mål att underlätta ungdomars övergång från utbildning till anställning.

(13a)

I syfte att stödja och frigöra den potential till jobbskapande som finns i den sociala ekonomin bör ESF+ bidra till att förbättra den sociala ekonomins företags integration i de nationella planerna för sysselsättning och social innovation, liksom i de nationella reformprogrammen. Definitionen av ett företag inom den sociala ekonomin bör följa definitionerna i de olika medlemsstaternas lagar om den sociala ekonomin, liksom i rådets slutsatser av den 7 december 2015 om främjandet av den sociala ekonomin som en viktig drivkraft för ekonomisk och social utveckling i Europa.

(14)

ESF+ bör tillhandahålla stöd för att förbättra utbildningssystemens kvalitet, ändamålsenlighet och relevans för arbetsmarknaden i syfte att underlätta tillägnandet av nyckelkompetenser, särskilt när det gäller de digitala färdigheter som alla individer behöver för självförverkligande och personlig utveckling, sysselsättning, social inkludering och ett aktivt medborgarskap. ESF+ bör bidra till framsteg inom utbildning och övergången till arbete, stödja livslångt lärande och anställbarhet och bidra till konkurrenskraften och samhällsinnovation och ekonomisk innovation genom att stödja anpassningsbara och hållbara initiativ på dessa områden. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom lärande på arbetsplatsen och lärlingsutbildning, livslång vägledning, planering av kompetensbehov i samarbete med industrin , aktuellt utbildningsmaterial, prognoser och uppföljning av utexaminerade, utbildning av lärare, validering av läranderesultat och erkännande av kvalifikationer.

(14)

Eftersom ESF+ är EU:s främsta instrument med inriktning på sysselsättning, färdigheter och social inkludering måste ESF+ kunna bidra till social, ekonomisk och territoriell sammanhållning överallt inom EU. ESF+ bör därför tillhandahålla stöd för att förbättra utbildningssystemens kvalitet, icke-diskriminerande karaktär, tillgänglighet, deltagandemöjligheter, ändamålsenlighet och relevans för arbetsmarknaden i syfte att underlätta tillägnandet av nyckelkompetenser, särskilt när det gäller de språkkunskaper, företagarkunskaper och digitala färdigheter , inbegripet dataskydd och informationsstyrning, som alla individer behöver för självförverkligande och personlig utveckling, sysselsättning, social inkludering och ett aktivt medborgarskap. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågan om egenmakt till långtidsarbetslösa och personer med missgynnad social bakgrund. ESF+ bör bidra till framsteg inom utbildning och övergången till arbete samt återinträde i arbetslivet , stödja livslångt lärande och anställbarhet för alla och bidra till deltagandemöjligheter, konkurrenskraft, minskad horisontell och vertikal segregering och samhällsinnovation och ekonomisk innovation genom att stödja anpassningsbara och hållbara initiativ på dessa områden. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom investeringar i yrkesutbildning, lärande på arbetsplatsen och lärlingsutbildning, med särskild tonvikt på det framgångsrika konceptet varvad utbildning, livslång vägledning, planering av kompetensbehov i samarbete med arbetsmarknadens parter , aktuellt utbildningsmaterial, prognoser och uppföljning av utexaminerade, utbildning av lärare, stöd till informellt och icke-formellt lärande, validering av läranderesultat och erkännande av kvalifikationer. ESF+ bör också uppmuntra och främja minoriteters tillträde till läraryrket och sträva efter en bättre integrering av marginaliserade grupper såsom romer, minoriteter och migranter.

(14a)

ESF+ bör stödja åtgärder som ingår i medlemsstaternas nationella planer och har som syfte att utrota energifattigdomen och främja energieffektiviteten i byggnader där det bor utsatta hushåll, också energifattiga hushåll och, när så är lämpligt, i subventionerade boenden, i linje med kommissionens meddelande Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning, och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (XX/XX) om styrningen av energiunionen och Europaparlamentets och rådets direktiv (XX/XX) om ändring av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet.

(14b)

ESF+-medel till medlemsstaterna bör i framtiden ha som villkor att det bevisas att ett effektivt arbete med projekt för att införa eller stärka varvad utbildning har utförts inom ramen för ungdomsanställningsgarantin.

(15)

Stöd genom ESF+ bör användas för att främja lika tillgång för alla, särskilt för grupper med sämre förutsättningar, till icke-segregerad och inkluderande utbildning av god kvalitet, från förskola och barnomsorg via allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning samt vuxenutbildning, och därigenom främja övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer, så att man förhindrar att elever lämnar skolan i förtid , förbättrar kunskaper om hälsa, stärker kopplingen till icke-formellt och informellt lärande och underlättar mobilitet i utbildningssyfte för alla. Synergieffekter med Erasmusprogrammet, särskilt för att främja mobilitet i utbildningssyfte för elever med sämre förutsättningar , bör i detta sammanhang stödjas .

(15)

Stöd genom ESF+ bör användas för att främja lika tillgång för alla, särskilt för grupper med sämre förutsättningar, till icke-segregerad och inkluderande utbildning av god kvalitet, från förskola och barnomsorg , med särskild uppmärksamhet på barn med en missgynnad social bakgrund, såsom barn i institutionsvård och hemlösa barn, via allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning och återinträde i utbildningssystemet , samt vuxenutbildning, och därigenom förhindra att fattigdom överförs från generation till generation, främja övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer, så att man minskar och förhindrar skolavhopp och socialt utanförskap , förbättrar kunskaper om hälsa, stärker kopplingen till icke-formellt och informellt lärande och underlättar mobilitet i utbildningssyfte för alla. Dessa former av informellt lärande bör inte träda i stället för formell utbildning, särskilt på förskole- och primärskolestadiet. I detta sammanhang bör det skapas synergieffekter , komplementaritet och politisk samstämmighet med Erasmusprogrammet , så att man på lämpligt sätt kan nå ut till och förbereda elever med sämre förutsättningar på mobilitetsupplevelser utomlands och förbättra deras mobilitet i utbildningssyfte .

(15a)

Stöd enligt investeringsprioriteringen ”lokalt ledd utveckling” bidrar till de mål som fastställs i denna förordning. Lokalt ledda strategier för utveckling som får stöd från ESF+ bör vara inkluderande med avseende på personer med sämre förutsättningar som finns inom territoriet, både i fråga om ledningen av lokala insatsgrupper och i fråga om strategins innehåll. ESF bör kunna stödja både lokalt ledda utvecklingsstrategier i stads- och landsbygdsområden och integrerade territoriella investeringar.

(15b)

Mervärdet av EU:s sammanhållningspolitik ligger särskilt i den platsbaserade strategin för territoriell dimension, flernivåstyre, den fleråriga planeringen samt gemensamma och mätbara mål, den integrerade strategin för utveckling och konvergensen mot europeiska normer inom administrativ kapacitet.

(15c)

Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa att jämställdhet och integrering av jämställdhetsperspektivet är en bindande princip i alla faser i programplaneringen, från utformningen av de operativa programmens prioriteringar till genomförande, övervakning och utvärdering, och att viktiga åtgärder för jämställdhetsanpassning får stöd.

(15d)

ESF bör stödja utbildningsprogram som erbjuder lågutbildade vuxna möjlighet att förvärva en miniminivå av läs-, skriv- och räknekunskaper och digital kompetens i linje med rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna  (1a) .

16.

ESF+ bör främja flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla, särskilt när det gäller digitala färdigheter och viktig möjliggörande teknik, i syfte att förse människor med färdigheter som är anpassade till digitaliseringen, de tekniska förändringarna, innovation samt sociala och ekonomiska förändringar och som underlättar karriärövergångar och rörlighet och stödjer särskilt lågutbildade och/eller lågkvalificerade vuxna i linje med den nya kompetensagendan för Europa.

(16)

ESF+ bör främja flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla, med beaktande av utmaningarna för olika grupper med sämre förutsättningar, särskilt när det gäller företagarkunskaper och digitala färdigheter och viktig möjliggörande teknik, i syfte att förse människor och lokalsamhällen med färdigheter , kompetens och kunskaper som är anpassade till digitaliseringen, de tekniska förändringarna, innovation samt sociala och ekonomiska förändringar , exempelvis de som uppstår till följd av övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, och som underlättar övergången från utbildning till anställning och rörlighet och stöder särskilt lågutbildade personer, personer med funktionsnedsättningar och/eller lågkvalificerade vuxna i linje med den nya kompetensagendan för Europa och i samordning med och komplettering av programmet för ett digitalt Europa .

17.

Synergieffekter med programmet Horisont Europa bör se till att ESF+ kan integrera och utöka innovativa kursplaner som stöds av Horisont Europa, så att människor får de färdigheter och den kompetens som kommer att behövas för framtidens arbetstillfällen.

(17)

Synergieffekter med programmet Horisont Europa bör se till att ESF+ kan integrera och utöka innovativa kursplaner som stöds av Horisont Europa, så att människor får de färdigheter och den kompetens de kommer att behöva för att utvecklas som människor och i yrkeslivet och som kommer att behövas för framtidens arbetstillfällen och för att bemöta nuvarande och framtida samhällsutmaningar . Kommissionen bör säkerställa synergieffekter mellan hälsodelen och programmet Horisont Europa för att främja de resultat som uppnås inom hälsoskydd och förebyggande av sjukdomar.

(17a)

Synergieffekter med programmet för rättigheter och värden bör se till att ESF+ kan integrera och utöka insatserna för att förebygga och bekämpa diskriminering, rasism, främlingsfientlighet, antisemitism, islamofobi och andra former av intolerans, samt ägna särskilda åtgärder åt att förhindra hat, segregering och stigmatisering, inklusive mobbning, trakasserier och intolerans.

(17b)

De synergieffekter som skapats tack vare europeiskt territoriellt samarbete på regional och gränsöverskridande nivå har även gett upphov till samarbetsprojekt för bättre arbetstillfällen, inkludering av de mest utsatta delarna av befolkningen, demografiska utmaningar, hälso- och sjukvård och utbildning, inte bara inom unionen utan även med länder som befinner sig i ett föranslutningsskede samt i grannländer, där unionssamarbetet innebär ett mervärde. ESF+ bör förbättra finansieringen av detta slags projekt samt säkerställa kunskapsöverföring mellan dem och lagstiftningsarbetet, för att förbättra det europeiska regelverket, och främja utbytet av god praxis mellan unionens olika regioner.

18.

ESF+ bör stödja medlemsstaternas insatser för att ta itu med fattigdom i syfte att bryta det sociala arvet mellan generationerna och främja social inkludering genom att garantera lika möjligheter för alla och ta itu med diskriminering och ojämlikhet när det gäller hälsa. Detta innebär att en rad strategier måste till som inriktas på de minst gynnade personerna oavsett ålder, inbegripet barn, marginaliserade befolkningsgrupper som romer och arbetande fattiga. ESF+ bör främja aktiv integration av de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden för att säkerställa deras socioekonomiska integration. ESF+ bör också användas för att främja snabb och lika tillgång till överkomliga, hållbara och högkvalitativa tjänster, såsom hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg, särskilt familjeomsorg och närvård. ESF+ bör bidra till moderniseringen av systemen för socialt skydd, särskilt i syfte att främja deras tillgänglighet.

(18)

ESF+ bör stödja medlemsstaternas insatser för att på alla förvaltningsnivåer, även på regional och lokal nivå, utrota fattigdom , inbegripet energifattigdom i enlighet med de nyligen antagna reglerna om styrningen av energiunionen [insätt förordningens nummer, efter att den offentliggjorts], i syfte att bryta det sociala arvet mellan generationerna och främja social inkludering genom att garantera lika möjligheter för alla , minska hinder, bekämpa diskriminering och åtgärda ojämlikhet när det gäller sociala frågor och hälsa. Detta innebär också men inte uteslutande, att en rad proaktiva och reaktiva strategier och politiska åtgärder måste till som inriktas på de minst gynnade personerna oavsett ålder, inbegripet barn, marginaliserade befolkningsgrupper som romer , personer med funktionsnedsättning, hemlösa, tredjelandsmedborgare, bland dem också migranter, och arbetande fattiga. ESF+ bör främja aktiv integration av de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden för att säkerställa deras socioekonomiska integration , även genom riktat stöd till den sociala ekonomin . Medlemsstaterna bör främja ESF+-åtgärder som kompletterar nationella åtgärder, i linje med kommissionens rekommendation av den 3 oktober 2008 om aktiv inkludering av människor som är utestängda från arbetsmarknaden  (1a) , också med hjälp av åtgärder för ett lämpligt inkomststöd. ESF+ bör också användas för att främja snabb och lika tillgång till överkomliga, hållbara och högkvalitativa tjänster, såsom människocentrerad hälso- och sjukvård , relaterad vård och långtidssjukvård, särskilt familjeomsorg och närvård och tjänster som vägleder tillgången till lämpligt subventionerat boende eller bostäder till ett överkomligt pris . Detta innefattar hälsofrämjande åtgärder och förebyggande av sjukdomar som en del av primärvårdstjänster. ESF+ bör bidra till moderniseringen av systemen för socialt skydd, särskilt i syfte att främja deras tillgänglighet , inkluderande karaktär och lyhördhet inför att verkligheten inom arbetslivet ständigt förändras . ESF bör också ta itu med fattigdom på landsbygden till följd av landsbygdsområdenas specifika nackdelar, till exempel en ogynnsam demografisk situation, en svag arbetsmarknad, begränsad tillgång till utbildningstjänster, eller till hälso- och sjukvård och sociala tjänster.

19.

ESF+ bör bidra till att minska fattigdomen genom att stödja nationella program som syftar till att åtgärda livsmedelsbrist och materiell fattigdom och främja social integration av människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning och av dem som har det sämst ställt. För att minst 4 % av medlen från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning på unionsnivå ska stödja dem som har det sämst ställt, bör medlemsstaterna avsätta minst 2  % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att komma till rätta med de typer av extrem fattigdom som i störst utsträckning leder till social utestängning, såsom hemlöshet, barnfattigdom och livsmedelsbrist. Beroende på insatsernas karaktär och typen av slutmottagare, är det nödvändigt att enklare regler tillämpas på stöd som avser materiell fattigdom för dem som har det sämst ställt.

(19)

ESF+ bör bidra till att utrota fattigdomen genom att stödja nationella program som syftar till att åtgärda livsmedelsbrist och materiell fattigdom och främja social integration av människor som lever i eller riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning och av dem som har det sämst ställt. Medlemsstaterna bör avsätta minst 3 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att bekämpa de typer av extrem fattigdom som i störst utsträckning leder till social utestängning, såsom hemlöshet, barnfattigdom , fattigdom bland äldre och livsmedelsbrist. Beroende på insatsernas karaktär och typen av slutmottagare, är det nödvändigt att enklast möjliga regler tillämpas på stöd som avser materiell fattigdom för dem som har det sämst ställt.

19a.

ESF+ bör sträva efter att åtgärda fattigdom bland äldre kvinnor i hela unionen, med hänsyn till att pensionsklyftan mellan könen, som för närvarande uppgår till 40 %, utgör en akut risk för högre fattigdomsnivå bland äldre kvinnor och särskilt bland dem som lever utan partner, och således efter att följa upp de åtaganden som gjordes i rådets slutsatser från 2015 om lika inkomstmöjligheter för kvinnor och män och att minska pensionsklyftan mellan könen  (1a) . Fattigdomen bland äldre kvinnor förstärks också av de växande vård- och läkemedelskostnader som de äldre patienterna själva måste stå för, särskilt kvinnor, som lider av nedsatt hälsa under en större andel av sitt liv än män, framför allt på grund av sin längre förväntade livslängd.

19b.

För att utrota fattigdom och säkerställa större social inkludering bör ESF+ främja ett aktivt deltagande av specialiserade icke-statliga organisationer, liksom av organisationer som företräder personer som lever i fattigdom, både i utarbetandet och i genomförandet av de särskilda programmen.

(20)

Mot bakgrund av det ständiga behovet av att öka insatserna för att komma till rätta med hanteringen av migrationsströmmarna i unionen som helhet och i syfte att säkerställa ett enhetligt, starkt och konsekvent stöd till solidaritet och ansvarsfördelning, bör ESF+ tillhandahålla stöd som främjar den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare för att komplettera de åtgärder som finansieras inom ramen för asyl- och migrationsfonden.

(20)

Mot bakgrund av det ständiga behovet av att öka insatserna för att komma till rätta med hanteringen av migrationsströmmarna i unionen som helhet och i syfte att säkerställa ett enhetligt, starkt och konsekvent stöd till solidaritet och rättvis ansvarsfördelning, bör ESF+ tillhandahålla stöd som främjar den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare , inklusive migranter, vilket kan omfatta initiativ på lokal nivå, för att komplettera de åtgärder som finansieras inom ramen för asyl- och migrationsfonden , Europeiska regionala utvecklingsfonden och de fonder som kan ha en positiv effekt på inkluderingen av tredjelandsmedborgare .

(20a)

Medlemsstaternas myndigheter med ansvar för planering och genomförande av ESF+ bör samordna med de myndigheter som medlemsstaterna har utsett för att förvalta insatserna inom ramen för Asyl-, integrations- och migrationsfonden för att på alla nivåer främja integrationen av tredjelandsmedborgare på bästa möjliga sätt genom strategier som i första hand genomförs av lokala och regionala myndigheter och icke-statliga organisationer och genom de åtgärder som är lämpligast för tredjelandsmedborgarnas speciella situation. Integrationsåtgärderna bör inriktas på tredjelandsmedborgare som är lagligen bosatta i en medlemsstat eller som i förekommande fall håller på att bli lagligt bosatta i en medlemsstat, inbegripet personer som beviljats internationellt skydd.

(21)

ESF+ bör stödja politiska reformer och reformer av systemen inom områdena för sysselsättning, social inkludering, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg samt utbildning. För att bättre anpassa sig till den europeiska planeringsterminen ska medlemsstaterna avsätta en lämplig andel av sina resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till att genomföra de relevanta landsspecifika rekommendationer som avser de strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar som faller inom tillämpningsområdet för ESF+. Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa samstämmighet, samordning och komplementaritet mellan delarna för delad förvaltning och för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. Särskilt kommissionen och medlemsstaterna bör, i alla skeden av processen, säkerställa effektiv samordning för att garantera konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor, inbegripet tekniskt bistånd från dessa.

(21)

ESF+ bör stödja politiska reformer och reformer av systemen inom områdena för sysselsättning, social inkludering, fattigdomsutrotning, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg samt utbildning. För att bättre anpassa sig till den europeiska planeringsterminen ska medlemsstaterna avsätta en lämplig andel av sina resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till att genomföra de relevanta landsspecifika rekommendationer som avser de strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar som faller inom tillämpningsområdet för ESF+. Kommissionen och medlemsstaterna bör involvera regionala och lokala myndigheter i processen för att säkerställa samstämmighet, samordning och komplementaritet mellan delarna för delad förvaltning och för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. Särskilt kommissionen och medlemsstaterna bör, i alla skeden av processen, säkerställa effektiv samordning för att garantera konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor, inbegripet tekniskt bistånd från dessa , med beaktande dels av de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, den sociala resultattavlan under den europeiska planeringsterminen och ILO:s agenda för anständigt arbete, dels av regionala särdrag, och således bidra till unionens mål om en starkare ekonomisk, social och territoriell sammanhållning enligt artikel 174 i EUF-fördraget .

(21a)

Med tanke på den skiftande utvecklingsnivån i regionerna och de olika sociala förhållandena runt om i unionen, måste ESF+ vara tillräckligt flexibelt för att kunna ta hänsyn till regionala och territoriella särdrag.

(22)

För att se till att Europas sociala dimension, såsom anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, vederbörligen framförs och att en miniminivå av resurser är inriktade på de mest behövande, bör medlemsstaterna avsätta minst 25  % av sina nationella ESF+-medel från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att främja social integration.

(22)

För att se till att Europas sociala dimension, såsom anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, vederbörligen framförs och att en miniminivå av resurser är inriktade på de mest behövande, bör medlemsstaterna avsätta minst 27 % av sina nationella ESF+-medel från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att främja social inkludering och fattigdomsutrotning . Denna procentandel bör komplettera de nationella resurserna mot extrem fattigdom.

(22a)

Alla medlemsstater har ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter, som utgör normen för främjandet och skyddet av barnets rättigheter. Främjandet av barns rättigheter är ett uttryckligt mål i unionens politik (artikel 3 i Lissabonfördraget), och enligt stadgan måste barnets bästa komma i främsta rummet i alla unionsåtgärder. Unionen och medlemsstaterna bör använda ESF+ på lämpligt sätt för att bryta cykeln av utsatthet för barn som lever i fattigdom och socialt utanförskap, enligt kommissionens rekommendation 2013 om investering i barn. ESF+ bör stödja åtgärder som främjar ändamålsenliga insatser som bidrar till att förverkliga barns rättigheter.

(22b)

Mot bakgrund av den ständigt höga nivån av barnfattigdom och social utestängning i unionen (26,4  % under 2017) och den europeiska pelaren för sociala rättigheter där det fastställs att barn har rätt till skydd mot fattigdom och barn från missgynnade miljöer har rätt till särskilda åtgärder för att främja lika möjligheter, bör medlemsstaterna avsätta minst 5 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning till den europeiska barngarantin för att bidra till att barn på lika villkor kan ta del av gratis hälso- och sjukvård, gratis utbildning, drägliga bostadsförhållanden och lämplig kost, så att barnfattigdom och social utestängning utrotas. Att investera tidigt i barn ger en betydande avkastning för dessa barn och samhället som helhet, och är utslagsgivande för att cykeln av utsatthet under den tidiga barndomen ska kunna brytas. Om barn får stöd för att utveckla färdigheter och förmågor kan de utveckla hela sin potential, få bästa resultat i form av utbildning och hälsa, bli aktiva samhällsmedborgare och öka sina chanser på arbetsmarknaden, när de kommit upp i ungdomsåren.

(23)

Med tanke på den fortsatt höga andelen ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften i ett antal medlemsstater och regioner, som särskilt drabbar ungdomar som varken arbetar eller studerar, är det nödvändigt att dessa medlemsstater fortsätter att anslå tillräckliga resurser till ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till åtgärder som främjar ungdomssysselsättningen, inbegripet genom att genomföra ungdomsgarantin. Med utgångspunkt i de åtgärder som stöds genom ungdomssysselsättningsinitiativet under programperioden 2014–2020 och som inriktar sig på enskilda personer, bör medlemsstaterna ytterligare främja sysselsättning, utbildnings- och återintegreringsstrategier och uppsökande åtgärder för ungdomar genom att vid behov prioritera långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och ungdomar med sämre förutsättningar, inbegripet genom ungdomsarbete. Medlemsstaterna bör också investera i åtgärder som syftar till att underlätta övergången från skola till arbetsliv och till att modernisera och anpassa arbetsförmedlingarna så att de tillhandahåller skräddarsytt stöd till ungdomar. De berörda medlemsstaterna bör därför avsätta minst 10  % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att stödja ungdomars anställbarhet.

(23)

Med tanke på den fortsatt höga andelen ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften i ett antal medlemsstater och regioner, som särskilt drabbar ungdomar som varken arbetar eller studerar, en andel som är ännu högre bland ungdomar med missgynnad social bakgrund, är det nödvändigt att medlemsstaterna fortsätter att anslå lämpliga resurser till ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till åtgärder som främjar ungdomssysselsättningen, framför allt genom att genomföra ungdomsgarantin. Med utgångspunkt i de åtgärder som stöds genom ungdomssysselsättningsinitiativet under programperioden 2014–2020 och som inriktar sig på enskilda personer, bör medlemsstaterna ytterligare främja sysselsättning av god kvalitet , samt utbildnings- och återintegreringsstrategier och effektiva uppsökande åtgärder för ungdomar genom att vid behov prioritera långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och ungdomar med sämre förutsättningar, de ungdomar som är svårast att nå ut till och ungdomar i ett utsatt läge, inbegripet genom ungdomsarbete. Medlemsstaterna bör också investera i åtgärder som syftar till att underlätta övergången från skola till arbetsliv och till att modernisera och anpassa arbetsförmedlingarna så att de utan någon diskriminering tillhandahåller skräddarsytt stöd till ungdomar. Medlemsstaterna bör därför avsätta minst 3 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att stödja politik inom områdena ungdomars anställbarhet, fortbildning, sysselsättning med hög kvalitet, samt lärlings- och praktikmöjligheter . Medlemsstater där andelen av dem som varken arbetar eller studerar är högre än unionens genomsnitt, eller överskrider 15 %, bör anslå minst 15 % av sina nationella ESF+-resurser till stöd för politiken inom detta område, och därvid agera på lämplig territoriell nivå.

(23a)

Skillnaderna på subregional nivå ökar, även i mera välmående regioner där det finns enklaver av fattigdom.

(23b)

Med tanke på utvidgningen av tillämpningsområdet för ESF+ bör de uppgifter som tillagts kombineras med en ökad budget för att målen i programmet ska kunna uppnås. Det behövs mer finansiering för att bekämpa arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslöshet, fattigdom och stöd till yrkesutveckling och utbildning, särskilt på den digitala arbetsplatsen, i linje med principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

(23c)

Eures bör förstärkas på lång sikt, särskilt genom en omfattande utbyggnad av internetplattformen och en utökning av medlemsstaternas aktiva deltagande. Medlemsstaterna bör effektivare utnyttja den befintliga modellen och offentliggöra alla lediga platser i medlemsstaterna i Euressystemet.

(24)

Medlemsstaterna bör säkerställa samordning och komplementaritet mellan de åtgärder som finansieras av dessa fonder.

(24)

Medlemsstaterna och kommissionen bör säkerställa samordning och komplementaritet och ta vara på synergier mellan de åtgärder som finansieras av ESF+ och de andra unionsprogrammen och unionsinstrumenten, däribland Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden, Erasmus, asyl-, migrations- och integrationsfonden, Horisont Europa, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, programmet för ett digitalt Europa, InvestEU Kreativa Europa eller Europeiska solidaritetskåren .

(25)

I enlighet med artikel  349 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt är de yttersta randområdena och de nordliga glesbefolkade regionerna berättigade till särskilda åtgärder inom ramen för den gemensamma politiken och EU:s olika program. Till följd av de bestående begränsningarna behöver dessa regioner särskilt stöd.

(25)

I enlighet med artiklarna  349 och 174 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt är de yttersta randområdena, de nordliga glesbefolkade regionerna samt öar berättigade till särskilda åtgärder inom ramen för den gemensamma politiken och EU:s olika program. Till följd av allvarliga och permanenta naturbetingade nackdelar behöver dessa regioner särskilt stöd.

(25a)

I enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget bör medlemsstaterna och kommissionen säkerställa att ESF+ bidrar till utformningen och genomförandet av särskilda politiska strategier för att ta itu med begränsningar och svårigheter för regioner som lider av allvarliga och permanenta demografiska nackdelar, till exempel avfolkade regioner och glesbygder.

(26)

Ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av ESF+-stödda insatser bygger på god förvaltning och partnerskap mellan alla aktörer på relevanta regionala nivåer och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Det är därför viktigt att medlemsstaterna uppmuntrar deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhället i genomförandet av ESF+ inom ramen för delad förvaltning .

(26)

Ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av ESF+-stödda insatser bygger på god förvaltning och partnerskap mellan unionens institutioner och lokala, regionala och nationella myndigheter och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Det är därför viktigt att medlemsstaterna , i partnerskap med regionala och lokala myndigheter, säkerställer ett meningsfullt deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer, jämställdhetsorgan och nationella människorättsinstitutioner och andra relevanta eller representativa organisationer i programplaneringen och förverkligandet av ESF+ , alltifrån uppställandet av prioriteringar för de operativa programmen till genomförandet, övervakningen och resultatutvärderingen i enlighet med den europeiska uppförandekoden för partnerskap inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna, vilken inrättats med stöd av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 240/2014  (1a) . För att slå vakt om icke-diskriminering och lika möjligheter bör jämställdhetsorgan och nationella människorättsinstitutioner också medverka i varje skede.

(26a)

God förvaltning och partnerskap mellan förvaltande myndigheter och partner kräver en effektiv och ändamålsenlig användning av kapacitetsuppbyggnad för intressenter, till vilka medlemsstaterna bör avsätta en lämplig andel av ESF+-resurserna. En investering i institutionell kapacitet och i den offentliga förvaltningens och de offentliga tjänsternas effektivitet på nationell, regional och lokal nivå för att uppnå reformer, bättre reglering och god förvaltning ingår inte längre som operativt mål för ESF+ inom ramen för delad förvaltning, men har inkluderats i reformprogrammet för strukturellt stöd, och det är därför nödvändigt att kommissionen och medlemsstaterna säkerställer en ändamålsenlig samordning mellan de två instrumenten.

(27)

För att man bättre ska kunna anpassa åtgärderna till sociala förändringar och främja och stödja innovativa lösningar är stöd till social innovation viktigt. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF+.

(27)

För att man bättre ska kunna anpassa åtgärderna till sociala förändringar och främja och stödja innovativa lösningar , även på lokal nivå, är stöd till social innovation och den sociala ekonomin viktigt . Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF+.

(27a)

För att man fullständigt ska kunna tillvarata potentialen i sektorsövergripande samarbete och förbättra synergierna och samstämmigheten med andra politikområden, så att de allmänna målen kan uppnås, bör ESF+ stödja innovativa åtgärder som via idrott, fysisk aktivitet och kultur syftar till att främja social inkludering och bekämpa ungdomsarbetslöshet särskilt bland grupper med sämre förutsättningar, förbättra den sociala inkluderingen av marginaliserade grupper samt god hälsa och förebyggande av sjukdomar.

(28)

Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att ESF+ bidrar till att främja jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget i syfte att främja lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. De bör också se till att ESF+ främjar lika möjligheter för alla utan diskriminering i enlighet med artikel 10 i EUF-fördraget och främjar inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, och bidrar till genomförandet av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa principer bör beaktas i alla aspekter och i alla skeden i utarbetandet, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av programmen i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som man säkerställer att särskilda åtgärder vidtas för att främja jämställdhet och lika möjligheter. ESF+ bör också stödja övergången från institutionsbaserad omsorg till anhörigvård och närvård, särskilt för de personer som ställs inför diskriminering på flera grunder. ESF+ bör inte stödja åtgärder som bidrar till segregering eller till social utestängning. Enligt förordning (EU) nr [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska regler för stöd berättigande utgifter fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser när det gäller ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.

(28)

Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att ESF+ bidrar till att främja jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget i syfte att främja lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. Jämställdhetsperspektivet bör beaktas vid utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av alla program. Dessutom bör ESF+ särskilt följa artikel 21 i stadgan där det fastslås att all diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska vara förbjuden. Vidare ska all diskriminering på grund av fysiska könsegenskaper eller könsidentitet och på grund av nationalitet också vara förbjuden. Medlemsstaterna och kommissionen bör också se till att ESF+ främjar inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, och bidrar till genomförandet av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning , bland annat i frågor som berör utbildning, arbete och allmän tillgänglighet . Dessa principer bör beaktas i alla aspekter och i alla skeden i utarbetandet, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av programmen i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som man säkerställer att särskilda åtgärder vidtas för att främja jämställdhet och lika möjligheter. ESF+ bör också stödja övergången från institutionsvård till anhörigvård och närvård, särskilt för de personer som ställs inför diskriminering på flera grunder och inom flera områden . ESF+ bör inte stödja åtgärder som bidrar till segregering eller till social utestängning. Enligt förordning (EU) nr [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska regler för stöd berättigande utgifter följa stadgan och fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser när det gäller ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.

(28a)

Man bör överväga att använda regionala indikatorer för att det ska gå bättre att ta hänsyn till skillnader på subregional nivå.

(28b)

ESF+ bör stödja språkstudier som ett sätt att främja ömsesidig förståelse och bygga ett inkluderande samhälle, bland annat genom att medlemsstaterna i högre grad inför den verktygslåda för språkstöd för flyktingar som Europarådet utvecklat.

(29)

I syfte att minska den administrativa bördan för insamling av uppgifter bör medlemsstaterna, när sådana uppgifter finns tillgängliga i register, ge de förvaltade myndigheterna möjlighet att samla in uppgifter från register.

(29)

I syfte att minska den administrativa bördan för insamling av uppgifter bör medlemsstaterna, när sådana uppgifter , eventuellt uppdelade efter kön, finns tillgängliga i register, ge de förvaltade myndigheterna möjlighet att samla in uppgifter från register , med respekt för skyddet av personuppgifter i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679  (1a) . Det är tillrådligt med incitament till fortsatt elektronisk överföring av uppgifter, eftersom det bidrar till att minska byråkratin.

(31)

Sociala experiment är försök i småskaliga projekt som gör det möjligt att samla in bevis om genomförbarheten av sociala innovationer. Det bör vara möjligt att följa upp genomförbara idéer i större skala eller i andra sammanhang med ekonomiskt stöd från ESF+ och från andra källor.

(31)

Sociala experiment är försök i småskaliga projekt som gör det möjligt att samla in bevis om genomförbarheten av sociala innovationer. Det bör vara möjligt och uppmuntras att testa idéer på lokal nivå och att följa upp de idéer som är genomförbara i större skala eller , om så är lämpligt, föra över dem till andra sammanhang i andra regioner eller medlemsstater med ekonomiskt stöd från ESF+ eller i kombination med andra källor.

(32)

I ESF+ fastställs bestämmelser som syftar till fri rörlighet för arbetstagare på icke-diskriminerande villkor genom att ett nära samarbete säkerställs mellan medlemsstaternas centrala arbetsmarknadsmyndigheter och med kommissionen. Det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar bör främja bättre fungerande arbetsmarknader genom att underlätta arbetstagares gränsöverskridande rörlighet och en större öppenhet när det gäller information om arbetsmarknaden. Tillämpningsområdet för ESF+ omfattar även utveckling av och stöd till riktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser, om man har konstaterat att det finns brister på arbetsmarknaden.

(32)

I ESF+ fastställs bestämmelser som syftar till fri rörlighet för arbetstagare på icke-diskriminerande villkor genom att ett nära samarbete säkerställs mellan medlemsstaternas offentliga arbetsmarknadsmyndigheter och med kommissionen och arbetsmarknadens parter . Det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar bör , tillsammans med arbetsmarknadens parter, främja bättre fungerande arbetsmarknader genom att underlätta arbetstagares gränsöverskridande rörlighet och en större öppenhet när det gäller information om arbetsmarknaden. Tillämpningsområdet för ESF+ omfattar även utveckling av och stöd till riktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser, om man har konstaterat att det finns brister på arbetsmarknaden. ESF+ omfattar gränsöverskridande partnerskap mellan regionala offentliga arbetsförmedlingar och arbetsmarknadens parter och deras aktiviteter för att främja rörlighet, samt öppenhet och integrering av gränsöverskridande arbetsmarknader genom information, råd och utplacering. I många gränsområden spelar de en viktig roll för utvecklingen av en verklig europeisk arbetsmarknad.

(33)

Svårigheter att få tillgång till finansiering för mikroföretag, social ekonomi och sociala företag är ett av de största hindren för nyföretagande, särskilt bland dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. I ESF+-förordningen fastställs bestämmelser som syftar till att skapa ett marknadsekosystem för att öka utbudet av och tillgången till finansiering för sociala företag och tillgodose efterfrågan från dem som behöver det mest, särskilt arbetslösa, kvinnor och utsatta människor som vill starta eller vidareutveckla ett mikroföretag. Detta mål kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för sociala investeringar och kompetensutveckling i InvestEU-fonden.

(33)

Svårigheter att få tillgång till finansiering för mikroföretag, social ekonomi och företag inom den sociala ekonomin är ett av de största hindren för nyföretagande, särskilt bland dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. I ESF+-förordningen fastställs bestämmelser som syftar till att skapa ett marknadsekosystem för att öka utbudet av och tillgången till finansiering och stödtjänster för företag inom den sociala ekonomin, även inom den kulturella och kreativa sektorn och tillgodose efterfrågan från dem som behöver det mest, särskilt arbetslösa, kvinnor och grupper med sämre förutsättningar som vill starta eller vidareutveckla ett mikroföretag. Detta mål kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för sociala investeringar och kompetensutveckling i InvestEU-fonden.

(33a)

Kommissionen bör på unionsnivå för sociala och solidaritetsbaserade företag införa en europeisk märkning med anknytning till den sociala ekonomin, baserat på tydliga kriterier avsedda att framhålla de kännetecknande egenskaperna hos dessa företag och deras inverkan på samhället, öka deras synlighet, ge incitament till investeringar och främja tillgången till finansiering och den inre marknaden för dem som vill expandera nationellt eller till andra medlemsstater, samtidigt som de olika rättsliga formerna och ramverken inom sektorn och i medlemsstaterna respekteras.

(34)

Marknadsaktörerna i fråga om sociala investeringar, inbegripet filantropiska aktörer, kan spela en viktig roll när det gäller att uppnå flera ESF+-mål, eftersom de erbjuder finansiering samt innovativa och kompletterande strategier för att bekämpa social utestängning och fattigdom, minska arbetslösheten och bidra till FN:s mål för hållbar utveckling. Filantropiska aktörer, såsom stiftelser och givare, bör därför involveras på lämpligt sätt i ESF+-åtgärder, särskilt sådana som syftar till att utveckla den sociala investeringsmarknadens ekosystem.

(34)

Marknadsaktörerna i fråga om sociala investeringar, inbegripet filantropiska aktörer, kan spela en viktig roll när det gäller att uppnå flera ESF+-mål, eftersom de erbjuder finansiering samt innovativa och kompletterande strategier för att bekämpa social utestängning och fattigdom, minska arbetslösheten och bidra till FN:s mål för hållbar utveckling. Filantropiska aktörer, såsom stiftelser och givare, bör därför involveras på lämpligt sätt i ESF+-åtgärder, särskilt sådana som syftar till att utveckla den sociala investeringsmarknadens ekosystem , så länge som de inte har någon politisk eller social agenda som står i strid med unionens ideal .

(34a)

Det gränsöverskridande samarbetet har betydande mervärde och bör därför stödjas av alla medlemsstater förutom i vederbörligen motiverade fall, varvid proportionalitetsprincipen bör beaktas. Kommissionens roll behöver även stärkas när det gäller att underlätta erfarenhetsutbytet och samordna genomförandet av relevanta initiativ.

(35a)

Kommissionen bör öka medlemsstaternas och underrepresenterade organisationers deltagande genom att så mycket som möjligt sänka hindren för deltagande, däribland den administrativa bördan när det gäller att ansöka om och få finansiering.

(35b)

Ett av unionens främsta mål består i att stärka hälso- och sjukvårdssystemen genom stöd till digitalisering inom hälso- och sjukvården och patientvården via utveckling av ett hållbart informationssystem för vården liksom genom stöd till nationella reformprocesser för att hälso- och sjukvårdssystemen ska bli effektivare, tillgängligare och motståndskraftigare .

(36)

Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, kommer det att få positiva hälsoeffekter, minska ojämlikhet i fråga om hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktighet , samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå sina mål för hållbar utveckling, särskilt det tredje målet för hållbar utveckling ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar” (17).

(36)

Fortsatta ansträngningar krävs för att uppfylla kraven i artikel 168 i EUF-fördraget. Om alla människor kan förbli friska och aktiva utan att diskrimineras och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, kommer det att få positiva hälsoeffekter, minska ojämlikhet i fråga om hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktigheten , samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar . Stöd till och erkännande av innovation, däribland social innovation, som påverkar hälsoområdet bidrar till att lösa frågan om hållbarhet inom hälsosektorn i samband med befolkningsförändringarna. Dessutom är åtgärder för att minska ojämlikhet i hälsa viktiga för att uppnå ”tillväxt för alla”. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå sina mål för hållbar utveckling, särskilt det tredje målet för hållbar utveckling ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar” (17).

(36a)

Enligt Världshälsoorganisationens (WHO) definition är hälsa ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och inte blott frånvaro av sjukdom och handikapp”. För att förbättra befolkningens hälsa i unionen är det nödvändigt att inte fokusera enbart på fysisk hälsa och socialt välbefinnande. Enligt WHO står psykisk ohälsa för nästan 40 procent av antalet levnadsår med funktionsnedsättning. Problemen med psykisk ohälsa är också omfattande, långvariga och en orsak till diskriminering, och bidrar i hög grad till att skapa ojämlikhet i hälsa. Dessutom påverkar den ekonomiska krisen de faktorer som skapar psykisk ohälsa eftersom de skyddande faktorerna försvagas och riskfaktorerna ökar.

(37)

Faktaunderlag och de gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem, såsom anges i rådets slutsatser av den 2 juni 2006, bör stödja beslutsprocessen för planering och förvaltning av innovativa, effektiva och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, främja verktyg för att säkerställa allmän tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och det frivilliga genomförandet av bästa praxis i större skala.

(37)

Faktaunderlag och de gemensamma värderingarna och principerna i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem, såsom anges i rådets slutsatser av den 2 juni 2006, bör stödja beslutsprocessen för planering och förvaltning av innovativa, effektiva och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, främja verktyg för att säkerställa allmän tillgång till personcentrerad hälso- och sjukvård och relaterad vård av hög kvalitet och det frivilliga genomförandet av bästa praxis i större skala. Detta innefattar hälsofrämjande åtgärder och förebyggande av sjukdomar som en del av primärvårdstjänster.

(37a)

Tidigare program för unionsåtgärder på folkhälsoområdet (2003–2008) och hälsoområdet (2008–2013 och 2014–2020), som fastställdes genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1786/2002/EG  (1a) och 1350/2007/EG  (1b) respektive Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014  (1c) , (nedan kallade de tidigare hälsoprogrammen) har fått positiva omdömen eftersom de har lett till viktig utveckling och stora förbättringar på ett antal områden. Delen för hälsa i ESF+ bör bygga på erfarenheterna från de tidigare hälsoprogrammen.

(37b)

Delen för hälsa i ESF+ bör främja åtgärder på områden där det finns ett mervärde för unionen som kan påvisas på grundval av följande: utbyte av god praxis mellan medlemsstater och mellan regioner, stöd till nätverk för kunskapsdelning eller ömsesidigt lärande, stöd till behörighet för hälso- och sjukvårdspersonal, hantering av gränsöverskridande hot så att riskerna minskas och följderna begränsas, åtgärder för vissa problem som rör den inre marknaden och där unionen har betydande legitimitet för att garantera högkvalitativa lösningar i alla medlemsstater, tillvaratagande av innovationspotentialen på hälsoområdet, åtgärder som kan leda till ett riktmärkningssystem som underlättar välgrundat beslutsfattande på unionsnivå, samt förbättrad effektivitet genom att resursslöseri på grund av dubbelarbete undviks och de ekonomiska resurserna utnyttjas på bästa sätt.

(38)

Delen för hälsa i ESF+ bör bidra till sjukdomsförebyggande åtgärder under hela livet för unionens medborgare och till hälsofrämjande åtgärder genom att den tar itu med hälsoriskfaktorer, såsom tobaksanvändning och passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion, konsumtion av olaglig narkotika och minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, ohälsosamma kostvanor och fysisk inaktivitet, och verkar för miljöer som stöder en hälsosam livsstil för att komplettera medlemsstaternas insatser i linje med de relevanta strategierna. Delen för hälsa i ESF + bör integrera effektiva modeller för förebyggande, innovativ teknik samt nya affärsmodeller och lösningar för att bidra till innovativa, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem i medlemsstaterna och underlätta tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård för unionsmedborgarna .

(38)

Delen för hälsa i ESF+ bör bidra till sjukdomsförebyggande åtgärder , tidig diagnostisering under hela livet för människor som bor i unionen och till hälsofrämjande åtgärder genom att den tar itu med hälsoriskfaktorer, såsom tobaksanvändning , rökning och passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion , miljörelaterade hälsoriskfaktorer , konsumtion av olaglig narkotika och minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, fetma och ohälsosamma kostvanor , även med koppling till fattigdom och fysisk inaktivitet, och verkar för miljöer som stöder en hälsosam livsstil , ökad medvetenhet hos allmänheten om riskfaktorer samt väl utformade folkhälsoinsatser för att minska bördan och konsekvenserna av infektioner och infektionssjukdomar som går att förebygga, bland annat genom vaccinationer, för den allmänna hälsan under hela livet för att komplettera medlemsstaternas insatser i linje med de relevanta strategierna. I detta sammanhang bör hälsoutbildning uppmärksammas särskilt, då det hjälper enskilda personer och samhällen att förbättra sin hälsa, öka sina kunskaper och påverka sina attityder. Det enda sättet att verkligen ta itu med dagens hälsoutmaningar är genom samarbete på unionsnivå och fortsatta unionsåtgärder på hälsoområdet. Delen för hälsa i ESF+ bör stödja genomförandet av relevant unionsrätt, integrera effektiva modeller för förebyggande och medvetandehöjande åtgärder som når ut till alla , innovativ teknik samt nya affärsmodeller och lösningar för att bidra till innovativa , tillgängliga , effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem i medlemsstaterna och underlätta tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård för människor som bor i unionen, både i städer och på landsbygden .

(38a)

För att genomföra åtgärderna i delen för hälsa bör kommissionen stödja inrättandet av en styrgrupp för hälsofrågor. Dessutom bör kommissionen föreslå sätt och metoder för att passa in de hälsorelaterade verksamheterna med processen för den europeiska planeringsterminen, nu med befogenhet att rekommendera reformer av hälsosystem (och faktiskt också andra sociala bestämningsfaktorer för hälsa) i riktning mot tillgängligare och hållbarare bestämmelser för hälso- och sjukvård och socialt skydd i medlemsstaterna.

(39)

Icke smittsamma sjukdomar ligger bakom över 80 % av de förtida dödsfallen i unionen och ett effektivt förebyggande innebär flera gränsöverskridande dimensioner. Europaparlamentet och rådet har samtidigt betonat att man måste minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan, såsom smittsamma sjukdomar och andra biologiska, kemiska, miljörelaterade och okända hot, genom att stödja beredskap och kapacitetsuppbyggnad.

(39)

Icke smittsamma sjukdomar ligger bakom över 80 % av de förtida dödsfallen i unionen, och ett effektivt förebyggande innebär flera sektorsövergripande åtgärder och gränsöverskridande dimensioner. Europaparlamentet och rådet har samtidigt betonat att man måste minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan, såsom plötsliga och ackumulerade utsläpp och föroreningar i miljön, smittsamma sjukdomar och andra biologiska, kemiska, miljörelaterade och okända hot, genom att stödja beredskap och kapacitetsuppbyggnad.

(39a)

Det är mycket viktigt med kontinuerliga investeringar i innovativa, samhällsbaserade tillvägagångssätt för att bekämpa gränsöverskridande sjukdomar såsom epidemier av hiv/aids, tuberkulos och viral hepatit, eftersom sjukdomarnas sociala aspekter är en huvudfaktor som påverkar möjligheten att bekämpa dem som epidemier i unionen och grannländerna. Ett mer ambitiöst politiskt ledarskap och adekvata tekniska och finansiella resurser för en hållbar regional insats mot hiv/aids, tuberkulos och hepatit i Europa kommer att vara av avgörande betydelse för att nå delmålen för dessa sjukdomar inom ramen för målen för hållbar utveckling.

(40)

Det är avgörande för hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och för medborgarnas hälsa att minska bördan av resistenta infektioner och vårdrelaterade infektioner och säkra tillgången till effektiva antimikrobiella medel.

(40)

Det är avgörande för hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och för medborgarnas hälsa att minska bördan av resistenta infektioner och vårdrelaterade infektioner och säkra tillgången till effektiva antimikrobiella medel samtidigt som användningen av dem ändå minskas för att bekämpa antimikrobiell resistens .

(42)

Med tanke på särdragen hos vissa av de mål som omfattas av delen för hälsa i ESF+ och av typen av åtgärder enligt denna del är respektive behöriga myndigheter i medlemsstaterna mest lämpade att genomföra närliggande verksamhet. Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva, bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel [195] i [den nya budgetförordningen] och bidrag beviljas till dessa myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs.

(42)

Med tanke på särdragen hos vissa av de mål som omfattas av delen för hälsa i ESF+ och av typen av åtgärder enligt denna del är respektive behöriga myndigheter i medlemsstaterna mest lämpade att genomföra närliggande verksamhet , med det civila samhällets aktiva stöd . Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva , tillsammans med det civila samhällets organisationer efter lämplighet , bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel [195] i [den nya budgetförordningen] och bidrag beviljas till dessa myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs.

(42a)

För att förbättra programmets resultat och övervaka situationer där det fungerar ineffektivt och otillfredsställande bör kommissionen införa och använda program- och åtgärdsspecifika tillsynsindikatorer, så att målen för programmet kan nås.

(42b)

ESF+-programmet bör ta itu med faktorer som utgör ett hinder för det civila samhällets deltagande, t.ex. genom förenklade ansökningsförfaranden och enklare finansiella kriterier genom att samfinansieringssatsen frångås i vissa fall, men även genom kapacitetsuppbyggnad i form av utbildning för patienter, deras organisationer och andra berörda parter. Programmet bör även syfta till att möjliggöra fungerande civilsamhällesnätverk och civilsamhällesorganisationer på unionsnivå som bidrar till att uppnå dess mål, däribland organisationer på unionsnivå.

(42c)

Delen för hälsa i ESF+ bör genomföras på ett sådant sätt att medlemsstaternas behörighet att besluta om sin hälso- och sjukvårdspolitik och organisera och ge hälso- och sjukvård respekteras. Samtidigt som skyldigheterna i fördraget och medlemsstaternas roll som primär samtalspartner i unionens beslutsprocess respekteras, bör behöriga myndigheter på subnationell nivå göras delaktiga för att unionens hälso- och sjukvårdspolitik ska kunna få en ändamålsenlig och bestående inverkan genom att integreras med socialpolitiken ute på fältet.

(44)

EU:s lagstiftning har en omedelbar inverkan på det dagliga livet för medborgarna, på effektiviteten och motståndskraften hos hälso- och sjukvårdssystemen och på en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (medicinska produkter, medicinteknisk produkter och ämnen av mänskligt ursprung) samt tobakslagstiftningen och patienträttigheter vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Förordningen och dess genomförande och tillämpning måste hålla jämna steg med innovation och forskningsframsteg och med förändringarna i samhället på detta område , samtidigt som resultat måste uppnås när det gäller målen för hälsa . Det är därför nödvändigt att ständigt utveckla den kunskapsbas som krävs för att genomföra lagstiftning av en sådan vetenskaplig karaktär .

(44)

EU:s lagstiftning har en omedelbar inverkan på det dagliga livet för medborgarna, på effektiviteten och motståndskraften hos hälso- och sjukvårdssystemen och på en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (medicinska produkter, medicintekniska produkter och ämnen av mänskligt ursprung) samt tobakslagstiftningen och patienträttigheter vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Dessutom har många andra unionsrättsakter betydande inverkan på hälsan , t.ex. de som gäller livsmedel och livsmedelsmärkning, luftföroreningar, hormonstörande ämnen och bekämpningsmedel . I vissa fall saknas en tydlig insikt i miljöriskfaktorers kumulativa effekter, vilket potentiellt kan leda till oacceptabla risker för medborgarnas hälsa .

(44a)

En förordning som har konsekvenser för hälsan, samt dess genomförande och kontrollen av dess efterlevnad, bör hålla jämna steg med utvecklingen inom innovation och forskning och samhällsförändringarna på detta område, samtidigt som den fortsatt underbyggs av den i fördragen inskrivna försiktighetsprincipen. Det är därför nödvändigt att hela tiden utveckla den kunskapsbas som krävs för att genomföra lagstiftning av sådan vetenskaplig karaktär och för att säkra möjligheten till oberoende granskning och därmed återvinna allmänhetens förtroende för unionens olika processer, och eftersom det av naturliga skäl ligger i allmänhetens intresse att sådan kunskap delas bör största möjliga öppenhet garanteras.

(44b)

Hälso- och sjukvårdssektorn kan inte hantera hälsoutmaningar ensam, då hälsa avgörs av många olika faktorer utanför den. Som det står i Maastricht- och Amsterdamfördragen är därför principen om hälsofrågor inom alla politikområden viktig för unionens förmåga att möta kommande utmaningar. Att göra andra sektorer medvetna om hur deras beslut påverkar hälsan och se till att hälsa införlivas i deras politik är emellertid en av de största utmaningarna för den europeiska hälso- och sjukvårdssektorn just nu. Viktiga framsteg inom hälsa har hittills dokumenterats genom politiken i sektorer såsom utbildning, trafik, livsmedel, jordbruk, arbetskraft eller planering. Exempelvis har hjärthälsan sett märkbara förbättringar genom förändrad politik och lagstiftning avseende kvaliteten på livsmedel, ökad fysisk aktivitet och minskad rökning.

(46)

Denna förordning kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att fastställas under utarbetandet och genomförandet och omprövas i samband med halvtidsutvärderingen.

(46)

Denna förordning kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen under perioden för den fleråriga budgetramen 2021–2027 och ett årligt mål på 30 % så snart som möjligt, men senast 2027 , vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att fastställas under utarbetandet och genomförandet och omprövas i samband med halvtidsutvärderingen.

(47)

I enlighet med artikel [94 i rådets beslut 2013/755/EU (19)] ska personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(47)

I enlighet med artikel [94 i rådets beslut 2013/755/EU (19)] ska personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. I samband med programmet bör man ta hänsyn till de särskilda begränsningar som personer och enheter i dessa territorier står inför, för att de ska få effektiv tillgång till ovannämnda delar.

(48)

Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, där det föreskrivs för programmens genomförande genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.

(48)

Under förutsättning att de följer alla relevanta regler och föreskrifter får tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, där det föreskrivs för programmens genomförande genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.

(50a)

Det är viktigt att säkerställa en sund och rättvis ekonomisk förvaltning av fonden så att den kan genomföras på ett sätt som gör att den är tydlig, effektiv och enkel att använda, samtidigt som man säkerställer ett klart rättsläge och sörjer för att den är tillgänglig för alla deltagare. Eftersom verksamheten i ESF+ genomförs inom ramen för delad förvaltning bör medlemsstaterna inte lägga till ytterligare regler eller ändra reglerna allteftersom, eftersom det skulle göra det svårare för mottagarna att använda medlen och kan leda till försenade betalningar av räkningar.

(51)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förbättra effektiviteten på arbetsmarknaden och främja tillträde till sysselsättning av hög kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och minska fattigdomen samt åtgärderna inom delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

(51)

Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förbättra effektiviteten och rättvisan på arbetsmarknaden och främja tillträde till sysselsättning av hög kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning och omsorg , främja social inkludering , lika möjligheter och hälsa och utrota fattigdomen samt åtgärderna inom delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

1.

kompletterande åtgärder: verksamhet som tillhandahålls utöver fördelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd i syfte att komma till rätta med social utestängning, t.ex. hänvisning till och tillhandahållande av sociala tjänster eller råd om hur man sköter hushållsekonomin.

1.

kompletterande åtgärder: verksamhet som tillhandahålls utöver fördelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd i syfte att komma till rätta med social utestängning och utrota fattigdom , t.ex. hänvisning till och tillhandahållande av sociala tjänster och psykologiskt stöd, tillhandahållande av relevant information om allmännyttiga tjänster eller råd om hur man sköter hushållsekonomin.

2.

associerat land: ett land utanför EU (tredjeland) som är part i ett avtal med unionen, vilket gör det möjligt för landet att delta i ESF+-delarna sysselsättning och social innovation samt hälsa i enlighet med artikel 30.

2.

associerat land: ett land utanför EU (tredjeland) som är part i ett avtal med unionen, vilket gör det möjligt för landet att delta i ESF+-delarna sysselsättning och social innovation samt hälsa i enlighet med artikel 30.

3.

grundläggande materiellt bistånd: varor som uppfyller en persons grundläggande behov för ett värdigt liv, såsom kläder, hygienartiklar och skolmaterial.

3.

grundläggande materiellt bistånd: varor som uppfyller en persons grundläggande behov för ett värdigt liv, såsom kläder, hygienartiklar , inbegripet hygienprodukter för kvinnor, och skolmaterial.

4.

blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom unionens budget, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.

4.

blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom unionens budget, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.

5.

gemensamma omedelbara resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna inom fyra veckor från och med den dag då deltagaren lämnar insatsen (utträdesdag).

5.

gemensamma omedelbara resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna inom fyra veckor från och med den dag då deltagaren lämnar insatsen (utträdesdag).

6.

gemensamma långsiktiga resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna sex månader efter det att en deltagare har lämnat insatsen.

6.

gemensamma långsiktiga resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna sex och tolv månader efter det att en deltagare har lämnat insatsen.

7.

kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd: de faktiska kostnaderna i samband med bidragsmottagarens inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd och som inte är begränsade till priset för livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet.

7.

kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd: de faktiska kostnaderna i samband med bidragsmottagarens inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd och som inte är begränsade till priset för livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet.

7a.

gränsöverskridande partnerskap: i delen för sysselsättning och social innovation – permanenta strukturer för samarbete mellan offentliga arbetsförmedlingar, det civila samhället eller arbetsmarknadens parter i minst två medlemsstater.

8.

slutmottagare: den eller de personer som har det sämst ställt som erhåller stöd, såsom fastställs i artikel 4.1 xi.

8.

slutmottagare: den eller de personer som har det sämst ställt som erhåller stöd, såsom fastställs i artikel 4.1 xi.

9.

hälsokris: varje kris som vanligtvis uppfattas som ett hot och som har en hälsodimension och kräver att myndigheterna vidtar omedelbara åtgärder under osäkra förhållanden.

9.

hälsokris: varje kris som vanligtvis uppfattas som ett hot och som har en hälsodimension och kräver att myndigheterna vidtar omedelbara åtgärder under osäkra förhållanden.

10.

rättslig enhet: varje fysisk person eller varje juridisk person som inrättats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt och som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter.

10.

rättslig enhet: varje fysisk person eller varje juridisk person som inrättats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt och som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter.

11.

mikrofinansiering: garantier, mikrokrediter, eget kapital och kapital likställt med eget kapital, tillsammans med åtföljande företagsutvecklingstjänster, t.ex. i form av individuell rådgivning, utbildning och mentorskap, som ges till personer och mikroföretag som har svårt att få tillgång till krediter för yrkesmässig och/eller inkomstbringande verksamhet.

11.

mikrofinansiering: garantier, mikrokrediter, eget kapital och kapital likställt med eget kapital, tillsammans med åtföljande företagsutvecklingstjänster, t.ex. i form av individuell rådgivning, utbildning och mentorskap, som ges till personer och mikroföretag som har svårt att få tillgång till krediter för yrkesmässig och/eller inkomstbringande verksamhet.

12.

mikroföretag: ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger 2 000 000  euro.

12.

mikroföretag: ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger 2 000 000  euro.

13.

de personer som har det sämst ställt: fysiska personer, antingen enskilda, familjer, hushåll eller grupper bestående av sådana personer, vars behov av bistånd har fastställts på grundval av objektiva kriterier som angetts av behöriga nationella myndigheter i samråd med relevanta aktörer, med undvikande av intressekonflikter, och som godkänts av dessa nationella behöriga myndigheter och som kan innehålla sådana element som gör det möjligt att rikta in sig på de personer som har det sämst ställt i vissa geografiska områden.

13.

de personer som har det sämst ställt: fysiska personer, antingen enskilda, familjer, hushåll eller grupper bestående av sådana personer, inbegripet barn och hemlösa, vars behov av bistånd har fastställts på grundval av objektiva kriterier som angetts av behöriga nationella myndigheter i samråd med relevanta aktörer, med undvikande av intressekonflikter, och som godkänts av dessa nationella behöriga myndigheter och som kan innehålla sådana element som gör det möjligt att rikta in sig på de personer som har det sämst ställt i vissa geografiska områden.

14.

referensvärde: ett värde för att fastställa mål för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer som bygger på befintliga eller tidigare liknande insatser.

14.

referensvärde: ett värde för att fastställa mål för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer som bygger på befintliga eller tidigare liknande insatser.

15.

socialt företag: ett företag, oavsett juridisk form, eller en fysisk person som

15.

socialt företag: ett företag inom den sociala ekonomin , oavsett juridisk form, eller en fysisk person som

15a.

företag inom den sociala ekonomin: olika typer av företag och enheter som ingår i den sociala ekonomin, såsom kooperativ, ömsesidiga bolag, sammanslutningar, stiftelser, sociala företag och andra former av företag som regleras genom lagarna i de olika medlemsstaterna och som har sin grundval i att människan och det sociala målet ges företräde framför kapitalet samt i demokratisk styrning, solidaritet och återinvestering av huvudandelen av vinsten eller överskottet.

16.

social innovation: verksamhet som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks.

16.

social innovation: verksamhet , bland annat kollektiv verksamhet, som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster , metoder och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten, inbegripet mellan offentliga organisationer inom den tredje sektorn såsom frivillig- och samhällsorganisationer och företag inom den sociala ekonomin, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks.

17.

sociala experiment: politiska åtgärder som erbjuder innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra sammanhang eller i större skala, om resultaten är övertygande.

17.

sociala experiment: politiska åtgärder som erbjuder innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra , till exempel geografiska och sektoriella, sammanhang eller i större skala, om resultaten är övertygande.

18.

nyckelkompetenser: de kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla individer behöver, i alla skeden av livet, för självförverkligande och personlig utveckling, anställning, social inkludering och aktivt medborgarskap. Nyckelkompetenserna är följande: läs- och skrivkunnighet, flerspråkighet, matematik, vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap, digitala färdigheter, personlig kompetens, social kompetens och kompetensen att lära sig att lära, medborgarskap, entreprenörskap samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

18.

nyckelkompetenser: de kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla individer behöver, i alla skeden av livet, för självförverkligande och personlig utveckling, anställning, social inkludering och aktivt medborgarskap. Nyckelkompetenserna är följande: läs- och skrivkunnighet, flerspråkighet, matematik, vetenskap, teknik , konst och ingenjörsvetenskap, digitala färdigheter , medier, personlig kompetens, social kompetens och kompetensen att lära sig att lära, medborgarskap, entreprenörskap samt (inter) kulturell medvetenhet, kulturella uttrycksformer och kritiskt tänkande .

19.

tredjeland: ett land som inte är medlem i Europeiska unionen.

19.

tredjeland: ett land som inte är medlem i Europeiska unionen.

19a.

missgynnade grupper: målgrupper med en hög nivå av människor som lever i eller riskerar att drabbas av fattigdom, diskriminering eller social utestängning, bland annat etniska minoriteter såsom romer, tredjelandsmedborgare, inklusive migranter, äldre, barn, ensamstående föräldrar, personer med funktionsnedsättning eller personer med kroniska sjukdomar.

19b.

livslångt lärande: all utbildning (formellt lärande, icke-formellt lärande och informellt lärande) under hela livet, inbegripet förskola, allmän utbildning, yrkesinriktad utbildning, högre utbildning och vuxenutbildning, som leder till bättre kunskaper, färdigheter och kompetenser och möjligheter att delta i samhället.

a)

inom ramen för delad förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de särskilda mål som anges i artikel 4.1 (ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning) och

a)

inom ramen för delad förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de särskilda mål som anges i artikel 4.1 (ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning) och

b)

inom ramen för direkt och indirekt förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 23 (”Delen för sysselsättning och social innovation”) och för den del av stödet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 4.3 och 26 (”Delen för hälsa”).

b)

inom ramen för direkt och indirekt förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 23 (”Delen för sysselsättning och social innovation”) och för den del av stödet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 4.3 och 26 (”Delen för hälsa”).

i)

Förbättra tillgången till sysselsättning för alla arbetssökande, särskilt för unga , långtidsarbetslösa och personer utanför arbetskraften , och främja egenföretagande och den sociala ekonomin.

i)

Förbättra tillgången till högkvalitativ sysselsättning och aktiveringsåtgärder för alla arbetssökande, i synnerhet särskilda åtgärder för ungdomar – särskilt genom genomförandet av ungdomsgarantin , långtidsarbetslösa , ekonomiskt inaktiva personer och missgynnade grupper, med fokus på de personer som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden , och främja sysselsättning, egenföretagande , entreprenörskap och den sociala ekonomin.

ii)

Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och säkerställa snabbt och skräddarsytt bistånd och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden.

ii)

Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och säkerställa snabbt och skräddarsytt bistånd och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden.

iii)

Främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, en bättre balans mellan arbete och privatliv, inbegripet tillgång till barnomsorg, en hälsosam och väl lämpad arbetsmiljö där man tar itu med hälsorisker , arbetstagares, företags och företagares anpassning till förändringar samt ett aktivt och hälsosamt åldrande.

iii)

Främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och karriärutveckling, främja principen om lika lön för lika arbete , en bättre balans mellan arbete och privatliv, med särskilt fokus på ensamstående föräldrar, inbegripet tillgång till barnomsorg, förskola, äldreomsorg och andra omsorgstjänster och stödtjänster av god kvalitet till överkomliga priser för alla; och främja en hälsosam och väl lämpad arbetsmiljö där man tar itu med hälso- och sjukdomsrisker , arbetstagares, företags och företagares anpassning till förändringar , ändrad yrkesinriktning samt ett aktivt och hälsosamt åldrande.

iv)

Förbättra utbildningssystemens kvalitet, effektivitet och anpassning till arbetsmarknaden för att underlätta för människor att tillägna sig nyckelkompetenser, inbegripet digitala färdigheter.

iv)

Förbättra utbildningssystemens kvalitet, deltagandemöjligheter, effektivitet och anpassning till arbetsmarknaden för att underlätta för människor att tillägna sig nyckelkompetenser, inbegripet entreprenörsfärdigheter och digitala färdigheter , och erkänna icke-formellt och informellt lärande, främja e-integration och underlätta övergången från utbildning till arbete, i syfte att svara mot sociala och ekonomiska krav .

v)

Främja lika tillgång till och slutförande av utbildning av god kvalitet för alla, särskilt för personer från mindre gynnade grupper, hela vägen från förskola och barnomsorg, allmän utbildning och yrkesutbildning till högskoleutbildning samt vuxenutbildning, inbegripet underlätta rörlighet för alla i utbildningssyfte.

v)

Främja lika tillgång till och slutförande av utbildning av god kvalitet till överkomliga priser för alla, särskilt för personer från mindre gynnade grupper och omsorgsgivare , hela vägen från förskola och barnomsorg, allmän utbildning och yrkesutbildning till högskoleutbildning samt vuxenutbildning, ta itu med avhopp från skolan, främja införande av varvad utbildning, lärlingsutbildning, rörlighet för alla i utbildningssyfte samt tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning .

vi)

Främja livslångt lärande, särskilt flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla när det gäller digitala färdigheter, bättre förutse förändringar och nya krav på kompetens utifrån arbetsmarknadens behov, underlätta karriärövergångar och främja yrkesmässig rörlighet.

vi)

Främja livslångt lärande, särskilt flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla när det gäller entreprenörsfärdigheter och digitala färdigheter, bättre förutse förändringar och nya krav på kompetens utifrån arbetsmarknadens behov, underlätta karriärövergångar och främja yrkesmässig rörlighet och fullvärdigt samhällsdeltagande .

vii)

Uppmuntra aktiv inkludering i syfte att främja lika möjligheter och aktivt deltagande samt förbättra anställbarheten.

vii)

Uppmuntra aktiv inkludering i syfte att främja lika möjligheter , icke-diskriminering och aktivt deltagande samt förbättra anställbarheten , i synnerhet för missgynnade grupper .

viii)

Främja socioekonomisk integrering av tredjelandsmedborgare och av marginaliserade grupper , exempelvis romer .

viii)

Främja långsiktig socioekonomisk integrering av tredjelandsmedborgare, inklusive migranter .

viiia)

Bekämpa diskriminering mot och främja socioekonomisk integrering av marginaliserade grupper, exempelvis romer.

ix)

Förbättra lika och snabb tillgång till kvalitativa, hållbara och överkomliga tjänster. Modernisera systemen för socialt skydd, bland annat genom att främja tillgången till socialt skydd. Förbättra tillgänglighet, ändamålsenlighet och anpassningsförmåga när det gäller hälso- och sjukvårdssystemen samt långvarig vård och omsorg.

ix)

Förbättra lika och snabb tillgång till kvalitativa, hållbara , tillgängliga och överkomliga tjänster , inbegripet tjänster för tillgång till bostäder och personcentrerad hälso- och sjukvård och relaterad vård; modernisera socialförsäkringsmyndigheterna, de offentliga arbetsförmedlingarna, systemen för socialt skydd och social inkludering , bland annat genom att främja tillgången till likvärdigt socialt skydd , med särskild inriktning på barn och missgynnade grupper och de personer som har det sämst ställt; förbättra tillgänglighet , inklusive för personer med funktionsnedsättning , ändamålsenlighet och anpassningsförmåga när det gäller hälso- och sjukvårdssystemen samt långvarig vård och omsorg.

ixa)

Öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i syfte att förbättra deras deltagande i sysselsättning och utbildning.

x)

Främja social integrering av människor som befinner sig i riskzonen för fattigdom eller social utestängning, inbegripet de som har det sämst ställt och barn.

x)

Främja social integrering av människor som upplever eller befinner sig i riskzonen för fattigdom och/ eller social utestängning, inbegripet de som har det sämst ställt och barn.

xi)

Motverka materiell fattigdom genom livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, inbegripet kompletterande åtgärder.

xi)

Motverka materiell fattigdom genom livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, inbegripet kompletterande åtgärder , i syfte att säkerställa deras sociala inkludering, med tonvikt på barn i utsatta situationer .

1.

Ett smartare Europa genom utveckling av färdigheter för smart specialisering, kompetensutveckling för viktig möjliggörande teknik, industriell omvandling, sektoriellt samarbete om färdigheter och företagande, forskarutbildning, nätverksarbete och partnerskap mellan institutioner för högre utbildning, yrkesutbildningsinstitutioner, forsknings- och teknikcentrum samt företag och kluster, stöd till mikroföretag, små och medelstora företag samt den sociala ekonomin.

1.

Ett smartare Europa genom utveckling av färdigheter för smart specialisering, kompetensutveckling för viktig möjliggörande teknik, industriell omvandling, sektoriellt samarbete om färdigheter och företagande, forskarutbildning, nätverksarbete och partnerskap mellan institutioner för högre utbildning, yrkesutbildningsinstitutioner, forsknings- och teknikcentrum , vårdinrättningar samt företag och kluster, stöd till mikroföretag, små och medelstora företag samt den sociala ekonomin , med beaktande av den sociala ekonomins lagar och ramar som fastställts i medlemsstaterna .

2.

Ett grönare, koldioxidsnålt Europa genom förbättring av utbildningssystemen på det sätt som behövs för att kompetens och kvalifikationer ska motsvara behoven, kompetenslyft för alla, inklusive arbetskraften och skapande av nya arbetstillfällen i sektorer som rör miljö, klimat och energi samt bioekonomi .

2.

Ett grönare, koldioxidsnålt Europa genom förbättring av utbildningssystemen på det sätt som behövs för att kompetens och kvalifikationer ska motsvara behoven, ökad medvetenhet hos befolkningen om hållbar utveckling och livsstilar, kompetenslyft för alla, inklusive arbetskraften och skapande av nya arbetstillfällen av hög kvalitet i sektorer som rör miljö, klimat och energi samt den cirkulära ekonomin och bioekonomin .

(a)

761 000 000 euro för genomförandet av delen för sysselsättning och social innovation.

(a)

675 000 000  EUR i 2018 års priser ( 761 000 000 euro i löpande priser) för genomförandet av delen för sysselsättning och social innovation.

(b)

413 000 000 euro för genomförandet av delen för hälsa.

(b)

420 000 000  EUR i 2018 års priser (473 000 000  euro i löpande priser eller 0,36  % av den fleråriga budgetramen 2021–2027) för genomförandet av delen för hälsa.

(a)

Förvärv av mark och fastigheter samt tillhandahållande av infrastruktur och

(a)

Förvärv av mark och fastigheter samt förvärv av infrastruktur och

(b)

inköp av möbler, utrustning och fordon, såvida inte inköpet är nödvändigt för att uppnå syftet med verksamheten eller dessa produkter är helt avskrivna eller inköpet av dessa produkter är det mest ekonomiska alternativet.

(b)

inköp av möbler, utrustning och fordon, såvida inte inköpet är absolut nödvändigt för att uppnå syftet med verksamheten eller dessa produkter är helt avskrivna eller inköpet av dessa produkter är det mest ekonomiska alternativet.

a)

Kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd, inklusive kostnader för transport av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till slutmottagarna.

a)

Kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd, inklusive kostnader för transport av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till slutmottagarna.

b)

Om transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de stödmottagare som delar ut dem till slutmottagarna inte omfattas av punkt a, de kostnader som bärs av det inköpsorgan som är kopplat till transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till lagren och/eller stödmottagarna och lagringskostnader med en schablonsats på 1 % av de kostnader som avses i led a eller, i vederbörligen motiverade fall, kostnader som faktiskt uppkommit och betalats.

b)

Om transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de stödmottagare som delar ut dem till slutmottagarna inte omfattas av punkt a, de kostnader som bärs av det inköpsorgan som är kopplat till transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till lagren och/eller stödmottagarna och lagringskostnader med en schablonsats på 1 % av de kostnader som avses i led a eller, i vederbörligen motiverade fall, kostnader som faktiskt uppkommit och betalats.

c)

De kostnader för administration, frakt och lagring som de stödmottagare har som är inblandade i utdelningen av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a, eller 5 % av värdet av de livsmedel som avyttrats i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1308/2013.

c)

De kostnader för administration, frakt och lagring som de stödmottagare har som är inblandade i utdelningen av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a, eller 5 % av värdet av de livsmedel som avyttrats i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1308/2013.

d)

Kostnaden för insamling, transport, lagring och utdelning av livsmedelsgåvor och för upplysningsverksamhet som är direkt knuten till detta.

d)

Kostnaden för insamling, transport, lagring och utdelning av livsmedelsgåvor och för upplysningsverksamhet som är direkt knuten till detta.

e)

Kostnader för kompletterande åtgärder som vidtagits av stödmottagarna eller på deras vägnar och deklarerats av de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5  % av de kostnader som avses i led a.

e)

Kostnader för kompletterande åtgärder som vidtagits av stödmottagarna eller på deras vägnar och deklarerats av de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5,5 % av de kostnader som avses i led a.

a)

Låneräntor.

a)

Låneräntor.

b)

Tillhandahållande av infrastruktur.

b)

Förvärv av infrastruktur.

c)

Kostnader för begagnade varor.

c)

Kostnader för begagnade varor av lägre kvalitet .

a)

Utveckla jämförande analytisk kunskap av hög kvalitet i syfte att säkerställa att den politik för att uppnå de särskilda mål som avses i artikel 4 bygger på välgrundade fakta och är relevant för behoven, problemen och förutsättningarna i de associerade länderna.

a)

Utveckla jämförande analytisk kunskap av hög kvalitet i syfte att säkerställa att den politik för att uppnå de särskilda mål som avses i artikel 4 bygger på välgrundade fakta och är relevant för behoven, problemen och förutsättningarna i de associerade länderna.

b)

Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande, inbördes utvärderingar och den politiska dialogen inom de områden som avses i artikel 4 för att bistå de associerade länderna när det gäller att vidta lämpliga politiska åtgärder.

b)

Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande, inbördes utvärderingar och den politiska dialogen inom de områden som avses i artikel 4 för att bistå de associerade länderna när det gäller att vidta lämpliga politiska åtgärder.

c)

Stödja sociala experiment inom de områden som avses i artikel 4 och bygga upp de berörda parternas kapacitet att genomföra, överföra eller utöka beprövade socialpolitiska innovationer.

c)

Stödja sociala experiment inom de områden som avses i artikel 4 och bygga upp de berörda parternas kapacitet att förbereda, utforma, genomföra, överföra eller utöka beprövade socialpolitiska innovationer , med särskilt fokus på att främja en utökning av lokala projekt som tagits fram av städer, lokala och regionala myndigheter, arbetsmarknadens parter, det civila samhällets organisationer och socioekonomiska aktörer på området mottagande samt social inkludering och integration av tredjelandsmedborgare .

d)

Tillhandahålla särskilda stödtjänster för arbetsgivare och arbetssökande när det gäller att utveckla integrerade europeiska arbetsmarknader, som omfattar allt från förberedelser för rekrytering till stöd efter anställning för att tillsätta lediga platser i vissa branscher, yrken, länder, gränsområden eller för särskilda grupper (t.ex. utsatta personer).

d)

Utveckla och tillhandahålla särskilda stödtjänster för arbetsgivare och arbetssökande när det gäller att utveckla integrerade europeiska arbetsmarknader, som omfattar allt från förberedelser för rekrytering till stöd efter anställning för att tillsätta lediga platser i vissa branscher, yrken, länder, gränsområden eller för särskilda grupper (t.ex. personer i utsatta situationer ).

da)

Stödja gränsöverskridande partnerskap mellan offentliga arbetsförmedlingar, det civila samhället och arbetsmarknadens parter för att främja en gränsöverskridande arbetsmarknad och gränsöverskridande rörlighet på lämpliga villkor.

db)

Stödja tillhandahållandet av Eures-tjänster för rekrytering och anställning av arbetstagare i sysselsättning som är hållbar och av god kvalitet, genom förmedling av lediga platser och platsansökningar, bland annat genom gränsöverskridande partnerskap.

dc)

Underlätta frivillig geografisk rörlighet för arbetstagare under lämpliga sociala villkor och öka sysselsättningsmöjligheterna genom utveckling av högkvalitativa och inkluderande arbetsmarknader i unionen som är öppna och tillgängliga för alla, samtidigt som arbetstagarnas rättigheter respekteras i hela unionen.

e)

Stödja utvecklingen av marknadsekosystem som är knutna till tillhandahållandet av mikrofinansiering för mikroföretag i inlednings- och utvecklingsfasen, särskilt sådana som anställer utsatta personer .

e)

Stödja utvecklingen av marknadsekosystem som är knutna till tillhandahållandet av mikrofinansiering , samt tillgång och tillgänglighet till denna för mikroföretag , företag inom den sociala ekonomin och utsatta människor i inlednings- och utvecklingsfasen, särskilt dem som anställer personer i utsatta situationer, inklusive missgynnade grupper .

f)

Stödja nätverksarbete på unionsnivå och dialog med och mellan berörda parter på de områden som avses i artikel 4 och bidra till att bygga upp den institutionella kapaciteten för dessa berörda parter, inbegripet offentliga arbetsförmedlingar, socialförsäkringsmyndigheter, mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till sociala företag och företag inom den sociala ekonomin.

f)

Stödja nätverksarbete på unionsnivå och dialog med och mellan berörda parter på de områden som avses i artikel 4 och bidra till att bygga upp den institutionella kapaciteten för berörda parter, inbegripet offentliga arbetsförmedlingar, socialförsäkringsmyndigheter, det civila samhället, mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till företag inom den sociala ekonomin samt till den sociala ekonomin.

g)

Stödja utvecklingen av sociala företag och framväxten av den sociala investeringsmarknaden och underlätta offentligt och privat samarbete samt stiftelsers och filantropiska aktörers deltagande på denna marknad.

g)

Stödja utvecklingen av företag inom den sociala ekonomin och framväxten av den sociala investeringsmarknaden och underlätta offentligt och privat samarbete samt stiftelsers och filantropiska aktörers deltagande på denna marknad.

h)

Ge vägledning när det gäller utvecklingen av den sociala infrastruktur (inklusive boende, barnomsorg och utbildning, hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg) som behövs för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

h)

Ge vägledning när det gäller utvecklingen av den sociala infrastruktur (inklusive boende, förskola och småbarnsomsorg, äldreomsorg, tillgänglighetskrav och övergång från institutionsbaserad omsorg till anhörigvård och samhällsbaserad vård med inkluderande av tillgänglighetskrav från personer med funktionsnedsättning, barnomsorg och utbildning, hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg) som behövs för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

i)

Stödja transnationellt samarbete för att påskynda överföringen av och underlätta utökningen av innovativa lösningar, särskilt på områdena för sysselsättning, kompetensutveckling och social inkludering i hela Europa.

i)

Stödja transnationellt samarbete för att påskynda överföringen av och underlätta utökningen av innovativa lösningar, särskilt på områdena fattigdomsbekämpning, sysselsättning, kompetensutveckling och social inkludering i hela Europa.

j)

Stödja genomförandet av relevanta internationella sociala och arbetsrättsliga normer när det gäller att bemöta globaliseringen och EU-politikens yttre dimension inom de områden som avses i artikel 4.

j)

Stödja genomförandet av relevanta internationella sociala och arbetsrättsliga normer när det gäller att bemöta globaliseringen och EU-politikens yttre dimension inom de områden som avses i artikel 4.

(d)

Analytisk verksamhet, även i förhållande till tredjeländer, särskilt följande verksamhet:

a)

Analytisk verksamhet, även i förhållande till tredjeländer, särskilt följande verksamhet:

(e)

Genomförandet av politiken, särskilt följande:

b)

Genomförandet av politiken, särskilt följande:

c)

Kapacitetsuppbyggnad, särskilt enligt följande:

c)

Kapacitetsuppbyggnad, särskilt enligt följande:

d)

Kommunikations- och spridningsverksamhet, särskilt följande:

d)

Kommunikations- och spridningsverksamhet, särskilt följande: