Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ett strategiskt innovationsprogram för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) 2021–2027: en ökad innovationsförmåga för Europa

(COM(2019) 330 final – 2019/00152 (COD))

och

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska institutet för innovation och teknik (omarbetning)

(COM(2019) 331 final – 2019/00151 (COD))

(2020/C 47/10)

Huvudföredragande: Antonello PEZZINI

Remiss	Europaparlamentet, 18.7.2019 Rådet, 26.7.2019
Rättslig grund	Artiklarna 173.3 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Inre marknaden, produktion och konsumtion
Presidiets beslut	24.9.2019
Antagande vid plenarsessionen	31.10.2019
Plenarsession nr	547
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	168/0/1

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder till fullo den synergi mellan EIT och EU:s fleråriga ramprogram för forskning och innovation som föreslås i den omarbetade förordningen, som ett led i den rationalisering som inletts med Horisont Europa, som förenklar strukturen i fråga om forskning och innovation.

1.2

Kommittén är övertygad om att den ”öppna innovationen” i Horisont Europa kommer att leda till en enda kontaktpunkt för innovatörer med stor potential, genom Europeiska innovationsrådet, och till ett intensifierat samarbete med ekosystemen och aktörerna, i samverkan med EIT, och innebära att dubbelarbete och överlappningar undviks och att effektiv komplementaritet säkerställs, såsom rådet anger beträffande förslaget till program för genomförande av Horisont Europa (1).

1.3

I detta sammanhang bör EIT framstå som en av de främsta drivkrafterna för målinriktad innovation, i stånd att bemöta samhällsutmaningarna på sådana områden som ekosystem för hållbar innovation, företags- och innovationskompetens ur ett perspektiv av livslångt lärande, ökning av de högre utbildningsanstalternas operativa förmåga, nya marknadsinriktade lösningar på globala utmaningar, synergieffekter och mervärde inom hela ”Horisont Europa”.

1.4

Enligt EESK bör EIT och dess KI-grupper spela en tydligare roll i innovationen i EU, på nationell och regional nivå. De bör stärka den egna förmågan i syfte att öka och förbättra samordningen med alla berörda aktörer på olika nivåer och utöka de delar av verksamheten som riktar sig till alla företag, oavsett storlek, i syfte att stärka entreprenörskapskulturen i EU.

1.5

EESK rekommenderar att EIT behåller och framhäver det unika i sitt mervärde som europeisk ledare inom utbildning med avancerad specialiserad kompetens inom entreprenöriellt lärande (learning by doing) genom att identifiera och testa nya metoder för undervisning och inlärning. EIT-märkningen bör erkännas av de främsta internationella ackrediteringsorganen och spridas utanför kretsen av KI-grupper och deras partner, i syfte att i samarbete med länder utanför EU, framför allt Förenta staterna och länder i Asien, främja ett alltmer omfattande innovationssamhälle.

1.6

Enligt EESK bör EIT stödja utvecklingen av nya produkter som kännetecknas av ett starkt kommersiellt värde och har stöd i internationella utbildningserfarenheter, med industridoktorandprogrammen som förebild. Detta skulle utan tvekan främja ett starkare och mer aktivt deltagande av nya handelspartner i KI-gruppernas verksamhet.

1.7

För att bättre involvera de små och medelstora företagen bör KI-grupperna undersöka nya system för att utnyttja och främja ”närverkan”, särskilt genom att involvera de territoriella centrumen, som för regionala och lokala aktörer bör utgöra kontaktpunkten till plattformarna för global innovation.

1.8

EIT och KI-grupperna bör var för sig utveckla sina egna strategier för företagsfinansiering och utveckling för att stödja konsolideringen av innovativa företag. Nätverken med finansvärlden och olika riskkapitalfonder bör också stärkas.

1.9

EESK anser att KI-gruppernas fördelning i högre grad bör ligga i linje med den geopolitiska balansen och ha bättre täckning på EU:s territorium, till att börja med KI-gruppen ”kulturella och kreativa näringar”, också i syfte att täcka in områden som Adriatiska havet/Balkan och det kinesiska området.

1.10

När det gäller förslaget till beslut om det strategiska innovationsprogrammet för perioden 2021–2027 anser EESK att processen bör kännetecknas av ett helhetsgrepp och omfatta alla typer av partnerskap (P2P, offentlig-privata partnerskap, EIT:s KI-grupper och FET-flaggskepp), i enlighet med rådets slutsatser, för att se till att den täcker allt som görs genom partnerskapen och för att uppnå de politiska målen.

1.11

EESK stöder i princip det strategiska innovationsprogrammet som det beskrivs i bilagan till förslaget till beslut, i den mån som de föreslagna åtgärderna kommer att utvecklas i full överensstämmelse med Horisont Europas strategiska plan, såsom anges i Europaparlamentets och rådets gemensamma ståndpunkt om det nionde ramprogrammet (2).

1.12

EESK uppskattar förklaringen att EIT kommer ”att fortsätta sina förenklingsinsatser för att minska den onödiga administrativa bördan för KI-grupperna, så att de kan genomföra sina årliga affärsplaner och sina fleråriga strategier på ett smidigt och effektivt sätt”.

1.13

EESK anser att EIT bör lägga fram en rapport om alla de framgångsrika innovativa produkter som släppts ut på marknaden under dess tio år (value for money).

1.14

EESK anser också att följande är viktigt: åtgärderna för rapportering och övervakning, med exakta effektindikatorer, bedömningen av KI-gruppernas verksamhetsresultat, det som faktiskt förverkligas, resultaten och framstegen i fråga om måluppfyllelse, i linje med Horisont Europas ram.

2.   Inledning

2.1

De svårigheter som Europa har att omvandla uppfinningar till produkter och tjänster som kan säljas har föranlett EU att se över sina politiska strategier i fråga om forskning för att avhjälpa sin oförmåga att i tid omvandla sin spetskompetens inom grundforskning till marknadsinriktad innovation.

2.2

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), som EESK fått tillfälle att yttra sig om redan tidigare (3), inrättades av EU 2008 för att stärka unionens innovationskapacitet och utgör en integrerad del av det europeiska ramprogrammet för forskning och innovation.

2.3

I nuläget är EIT Europas största integrerade ekosystem för innovation. Det för samman partner från företag och forsknings- och utbildningsinstitutioner och stöder kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupperna). Dessa grupper utgör breda europeiska partnerskap som både kan hantera specifika globala utmaningar och stärka utvecklingsekosystemen genom att främja integration av utbildning och forskning, i syfte att skapa innovationsvänliga miljöer och stimulera skapandet av innovativa företag, i nära samarbete med Europeiska innovationsrådet (EIC).

2.4

Det nuvarande ramprogrammet 2014–2020, ”Horisont 2020”, har i sin tur som uttryckligt mål att finansiera innovation med hjälp av nya offentliga verktyg som införts för att stärka innovationsverksamheten i Europa och ytterligare uppmuntra företagens deltagande i denna, t.ex. de offentlig-privata partnerskapen (såsom de gemensamma teknikinitiativen (JTI)), lån- och garantiordningarna (såsom RSFF) och riskkapital (såsom GIF) (4).

2.5

Med ett anslag på över 300 miljoner euro för perioden 2008–2013, 2,7 miljarder euro för 2014–2020 och 3,1 miljarder euro för 2021–2027 är avsikten att EIT ska spela en viktig roll inom ramen för Europa 2020-strategin (5).

2.6

EIT har som mål att förbättra innovationsprocesserna genom att integrera utbildning och företagande med forskning och innovation, med det uttryckliga målet att koncentrera sig konkret på påtagliga resultat och konkreta fördelar (6).

2.7

EIT bedriver sin verksamhet genom KI-grupperna: breda europeiska partnerskap som hanterar specifika sociala utmaningar genom att föra samman organisationer som är verksamma inom utbildning, forskning och företagande. EIT beviljar KI-grupperna bidrag och ska övervaka deras verksamhet, med en effektiv kontroll och spridning av resultaten.

2.8

EIT ingår nu i Horisont Europa som en del av den tredje pelaren (Innovativa Europa), men synergieffekter och komplementaritet bör skapas också med programmets övriga delar (7). KI-grupperna är en integrerad del av EIT och betraktas som ”institutionaliserade europeiska partnerskap”.

2.9

EIT:s allmänna mål återspeglas framför allt i dess insatsområden såsom dessa identifieras i Horisont Europa, där också följande fastställs: kriterier för hur de europeiska partnerskapen, däribland de som ingår i EIT:s KI-grupper, ska väljas ut, genomföras, övervakas, utvärderas och avslutas.

2.9.1

De främsta insatsområdena bör nämnas: — Att förstärka systemen för hållbar innovation i Europa. — Att främja utvecklingen av företags- och innovationskompetens ur ett perspektiv av livslångt lärande. — Att stödja övergången till en entreprenörskapskultur vid universiteten. — Att införa nya lösningar på globala samhällutmaningar på marknaden.

2.10

EIT fungerar som ett decentraliserat EU-organ och har sitt säte i Budapest. EIT är inte ett forskningscentrum och bidrar inte direkt till finansieringen av enskilda projekt utan erbjuder KI-grupperna bidrag.

2.11

KI-grupperna väljs ut i en öppen ansökningsomgång på grundval av prioriterade ämnen med stora samhälleliga effekter. EIT stöder för närvarande åtta KI-grupper som för samman företag, universitet och forskningscentrum i gränsöverskridande partnerskap (8).

2.12

Varje KI-grupp strävar efter att stärka innovationsförmågan genom att förvalta en balanserad portfölj av verksamhet inom följande tre sektorer: — Projekt till stöd för innovation inriktade på att stödja och utveckla nya och innovativa produkter, tjänster och lösningar. — Utbildning, innovativa utbildningsprogram som erbjuds av varje KI-grupp i form av forskarutbildningar (magister- och doktorandprogram), kurser för ledarskaps-/yrkesutveckling, former av livslångt lärande och sommarskolor med en EIT-kvalitetsmärkning. — Skapande av nya företag och stöd till företag, med uppstartsprogram, för att hjälpa företagare och potentiella företagare att omvandla sina idéer till framgångsrik verksamhet, med särskild inriktning på marknadstillträde, finansiering, nätverk, mentorskap och rådgivning.

2.13

Samtidigt ägnar sig varje KI-grupp, som ett led i sin strategi för utåtriktad verksamhet, åt utåtriktade insatser, kommunikation och spridning, däribland utveckling av det regionala innovationssystemet i nära samverkan med EIT.

2.14

EESK har redan haft tillfälle att understryka att KI-grupperna bör se till att ”det ingår företrädare för olika europeiska länder i de framtida KI-grupperna, särskilt när det gäller placeringen av innovationscentrumen” och att det ”entreprenörskap som främjas av den akademiska pelaren […] bör stärkas” (9).

2.15

EESK har också noterat att ”det finns en viss koncentration av KI-grupper” (till ett fåtal länder) och förklarat att ”det behövs specifika insatser för att i så många medlemsstater som möjligt skapa band med laboratorier, företag och forskningsinstitutioner” (10).

2.16

Europaparlamentet har å sin sida uppmanat kommissionen att behålla KI-grupperna i det nuvarande EIT och understrukit vikten av öppenhet och ett brett deltagande av berörda parter samt av att ”analysera hur EIT och KI-grupperna kan interagera med rådet för europeisk innovation” (11).

2.17

Europaparlamentet har utifrån revisionsrättens rapport för övrigt noterat att KI-grupperna inte till fullo utnyttjat de bidrag som beviljats av institutet, främst på grund av ett ofullständigt genomförande av verksamhetsplanerna (12). Revisionsrättens särskilda rapport om EIT har dessutom visat att institutets komplicerade verksamhetsregler och förvaltningsproblem har försämrat institutets genomslagskraft och lett till olika svagheter.

2.18

Rådet har i sin tur erkänt det påvisade mervärdet av de strategiska partnerskapen och initiativen, såsom EIT och Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna (13), och i överensstämmelse med det framtida Horisont Europa-programmet kommer den tredje pelaren (Innovativa Europa) att vara inriktad på banbrytande och disruptiv innovation genom inrättandet av Europeiska innovationsrådet. Innovationsrådet ska fungera som en kontaktpunkt för innovatörer med stor potential (14).

3.   Kommissionens förslag

3.1

Förslagen syftar till att säkerställa KI-gruppernas öppenhet och överblickbarhet och en anpassning av EIT till EU:s nästa program för forskning och innovation (2021–2027) och framför allt till det arbetssätt som föreslås för de europeiska partnerskapen inom Horisont Europa, i syfte att ytterligare stärka EU:s innovationspotential.

3.2

Med ett föreslaget anslag på 3 miljarder euro, en ökning med 600 miljoner euro (+ 25 %) jämfört med det nuvarande strategiska innovationsprogrammet (2014–2020) bör EIT på ett effektivt sätt kunna finansiera befintliga åtgärder och nya KI-grupper samt stödja 750 högre utbildningsanstalters innovationsförmåga.

3.3

EIT bör genomföra åtgärder som syftar till att — förstärka systemen för hållbar innovation i Europa, — främja utvecklingen av företags- och innovationskompetens ur ett perspektiv av livslångt lärande och stödja den entreprenörsinriktade omvandlingen av EU:s högre utbildningsanstalter, och — införa nya lösningar på de globala utmaningarna på marknaden.

3.4

Förslaget till omarbetning av EIT-förordningen (15) syftar till att säkerställa större rättslig klarhet och en bättre anpassning till EU:s ramprogram för forskning och innovation, med en ny rättslig grund. Dessutom införs en förenklad finansieringsmodell för EIT för att på ett mer effektivt sätt främja ytterligare offentliga och privata investeringar och stärka EIT:s administrativa struktur.

3.5

Förslaget till beslut om det strategiska innovationsprogrammet för perioden 2021–2027 – som måste ligga i linje med ramprogrammet Horisont Europa för forskning och innovation – syftar till att uppnå följande mål: — Att öka KI-gruppernas regionala inverkan genom förstärkta EIT-nätverk med deltagande av fler högre utbildningsanstalter, företag och forskningsorganisationer, i anknytning till de regionala strategierna för smart specialisering. — Att stärka innovationsförmågan inom den högre utbildningen. — Att inrätta nya KI-grupper. EIT kommer att skapa två nya KI-grupper, inom de mest relevanta områdena, för prioriteringarna i Horisont Europa-programmet. Den första är inriktad på den kulturella och den kreativa sektorn och den andra kommer att fastställas i ett senare skede, under 2025.

4.   Allmänna kommentarer

4.1

EESK välkomnar EIT:s roll när det handlar om att främja EU:s konkurrenskraft genom sitt stöd till innovationsekosystemet, i den mån som institutet har kunnat bidra till utvecklingen av den så kallade kunskapstriangeln.

4.2

Kommittén är övertygad om att ”öppen innovation” kommer att leda till en enda kontaktpunkt för innovatörer med stor potential, genom Europeiska innovationsrådet, och till ett intensifierat samarbete med ekosystemen och med aktörerna i innovativa processer.

4.3

I detta sammanhang bör EIT vara en av de främsta drivkrafterna för målinriktad innovation för att bemöta samhällsutmaningarna på sådana områden som — ekosystem för hållbar innovation i hela Europa, — företags- och innovationskompetens ur ett perspektiv av livslångt lärande, bl.a. en förstärkning av de högre utbildningsanstalternas förmåga, — nya marknadsinriktade lösningar på globala utmaningar, — synergieffekter och mervärde inom hela ”Horisont Europa”.

4.4

EIT och KI-grupperna bör spela en tydligare roll i innovationen i EU, på nationell och regional nivå, och stärka den egna förmågan i syfte att öka och förbättra samordningen med alla berörda aktörer.

4.5

EIT bör vända sig till alla företag, oavsett storlek, och stärka entreprenörskapskulturen i EU genom att involvera alla arbetsmarknadsparter, skapa synergier med Europeiska innovationsrådet (EIC) och ge mervärde åt många projekt inom ramen för Horisont Europa.

4.6

Enligt EESK bör EIT och KI-grupperna prioritera såväl en systematisk förstärkning av kontakterna mellan stora och medelstora företag som är verksamma i KI-grupperna som nya företag och uppstartsföretag som involveras i KI-gruppernas initiativ.

4.7

EIT och KI-grupperna bör utveckla sina egna strategier för företagsfinansiering för att stödja konsolideringen av innovativa företag genom lämpliga band till finansvärlden och olika riskkapitalfonder.

4.8

EESK anser att det ekonomiska stödet från EIT bör stå i proportion till sektorns storlek, typ och mognad. Små och medelstora företag har svårare att hantera regelbördor och bör få ekonomiskt stöd.

4.9

För att bättre involvera de små och medelstora företagen bör KI-grupperna undersöka hur man kan utnyttja och främja ”närverkan”, särskilt genom de territoriella centrumen, som för regionala och lokala aktörer bör utgöra kontaktpunkten till plattformarna för global innovation och tillhandahålla strukturer och stöd inriktade på små och medelstora företag.

4.10

EESK anser att de territoriella centrumen är avgörande för KI-gruppernas framtid. Integreringen i de lokala innovationssystemen och funktionen som effektiv grindvakt, för externa partner, är två aspekter som är av avgörande betydelse för KI-gruppens framtida ekonomiska stabilitet.

4.11

KI-gruppernas öppenhet och överblickbarhet bör förstärkas. Förfarandena och kriterierna för valet av (fullständiga, associerade osv.) partner till KI-grupperna bör offentliggöras. Reglerna för urval av åtgärder/projekt (t.ex. för innovationsförslag) bör göras allmänt tillgängliga och spridas i hela EU, och lämpliga återkopplingsmekanismer bör införas och övervakas av oberoende organ.

4.12

EESK rekommenderar att EIT behåller och framhäver det unika i sitt mervärde på utbildningsområdet, som europeisk ledare inom utbildning på hög nivå, och utvecklar specialiserad kompetens inom entreprenöriellt lärande på fältet (learning by doing). EIT-märkningen bör erkännas av de främsta internationella ackrediteringsorganen.

4.13

Enligt EESK bör EIT stödja utvecklingen av nya produkter som kännetecknas av ett starkt kommersiellt värde och har stöd i internationella utbildningserfarenheter, med industridoktorandprogrammen som förebild.

4.13.1

EESK stöder till fullo anpassningen av EIT till EU:s fleråriga ramprogram för forskning och innovation, som föreslås i den reviderade förordningen, inom ramen för Horisont Europa och de föreslagna ”europeiska partnerskapen”.

4.14

Enligt EESK bör det ske en ytterligare förenkling av både EIT:s och KI-gruppernas funktionssätt. EIT:s styrning bör stärkas och KI-grupperna bör, på grundval av samma regler, ha årsrapporter och anta fleråriga i stället för årliga verksamhetsplaner.

4.15

EESK betonar behovet av att på ett effektivt sätt vidta åtgärder med anledning av revisionsrättens anmärkningar när det gäller vissa centrala inslag i EIT-modellen som inte har utformats tillräckligt väl för att säkerställa ett effektivt och innovativt offentligt system.

4.16

När det gäller förslaget till beslut om det strategiska innovationsprogrammet för perioden 2021–2027 anser EESK att processen bör kännetecknas av ett helhetsgrepp och omfatta alla de typer av partnerskap som finns i dag (P2P, offentlig-privata partnerskap, EIT:s KI-grupper och FET-flaggskepp), i enlighet med rådets slutsatser.

---

(1)  Interinstitutionellt ärende 2018/0225 (COD) – 8550/19, 15.4.2019.

(2)  Interinstitutionellt ärende 2018/0224 (COD) – 7942/19, 27.3.2019.

(3)  EUT C 161, 13.7.2007, s. 28, EUT C 181, 21.6.2012, s. 122, EUT C 62, 15.2.2019, s. 33.

(4)  JTI – gemensamma teknikinitiativ som införts för att bättre tillmötesgå näringslivets behov på specifika forskningsområden. Det handlar om oberoende EU-organ, i vilka näringslivet och i vissa fall också medlemsstaterna deltar. RSFF – en mekanism för finansiering med riskdelning som lanserats för att förbättra tillgången till skuldfinansiering för forskare, framför allt för sådana investeringar i forskning, teknisk utveckling och innovation som innebär en högre risk. GIF – instrument för innovativa små och medelstora högtillväxtföretag inom ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation som tillhandahåller riskkapital till innovativa små och medelstora företag och till små och medelstora företag med hög tillväxtpotential.

(5)  Artikel 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1292/2013 av den 11 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 294/2008 om inrättande av Europeiska institutet för innovation och teknik (EUT L 347, 20.12.2013, s. 174).

(6)  Beslut nr 1312/2013 av den 11 december 2013 om det strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT): institutets bidrag till ett mer innovativt Europa (EUT L 347, 20.12.2013, s. 892).

(7)  Se fotnot 1.

(8)  EIT Climate-KIC: Drivers of climate innovation in Europe and beyond; EIT Digital: For a strong, digital Europe; EIT Food: EIT Food connects businesses, research centres, universities and consumers; EIT Health: Together for healthy lives in Europe; EIT InnoEnergy: Pioneering change in sustainable Energy; EIT Manufacturing: Strengthening and increasing the competiveness of Europe’s manufacturing; EIT RawMaterials: Developing raw materials into a major strength for Europe; EIT Urban Mobility: Smart, green and integrated transport.

(9)  EUT C 62, 15.2.2019, s. 33.

(10)  EUT C 181, 21.6.2012, s. 122.

(11)  Europaparlamentets resolution av den 13 juni 2017 om bedömningen av genomförandet av Horisont 2020 inför halvtidsutvärderingen och förslaget till det nionde ramprogrammet (EUT C 331, 18.9.2018, s. 30).

(12)  Resolution (EU) 2019/1483 av den 26 mars 2019 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska institutet för innovation och teknik för budgetåret 2017 (EUT L 249, 27.9.2019, s. 229).

(13)  Rådets slutsatser om vägen mot en vision om ett europeiskt område för utbildning, 23.5.2018.

(14)  Europeiska unionens råd – pressmeddelande 27.3.2019.

(15)  Förordning (EU) nr 1292/2013.