Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Sammanfattning av kostnader och fördelar vid investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

(förberedande yttrande på begäran av det finländska ordförandeskapet)

(2020/C 14/07)

Föredragande: Adam ROGALEWSKI

Medföredragande: Ana BONTEA

Remiss	Finländska rådsordförandeskapet, 7.2.2019
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	10.9.2019
Antagande vid plenarsessionen	26.9.2019
Plenarsession nr	546
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	149/14/3

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

I detta yttrande identifieras nya utmaningar inom området för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, till exempel kvalitet i arbetet, jämställdhet, digitalisering och klimatförändringar, som bör spela en viktig roll inte bara i diskussioner om fördelarna med investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen utan också mer allmänt i EU:s framtida politik för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

1.2

EESK betonar den viktiga roll som arbetsmarknadsparter och organisationer i det civila samhället spelar för att utveckla och genomföra hållbar politik för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen kommer endast att ge fördelar om det finns en verklig dialog och omfattande kollektivförhandlingar. Det är viktigt att främja den roll som arbetsmiljökommittéer och arbetstagarrepresentanter spelar.

1.3

Många studier samt arbetsmarknadsparters och civilsamhällesorganisationers erfarenheter visar att investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bidrar inte bara till stärkt välbefinnande för arbetstagare och företagare utan även till hög avkastning, särskilt vad gäller kostnadsminskning, ökad produktivitet och de sociala trygghetssystemens hållbarhet.

1.4

Det finns en tydlig ekonomisk motivering för samhälleliga investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, med tanke på att 3,3 % av Europas BNP varje år används för att hantera arbetsrelaterade skador och sjukdomar. Dessutom faller en betydande andel av kostnaderna för arbetsrelaterade olyckor och sjukdomar inte bara på de offentliga hälso- och sjukvårdssystemen utan även på arbetstagare och deras familjer (1).

1.5

EESK efterlyser ökade offentliga och privata investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och fler ekonomiska incitament för företag som investerar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. De offentliga investeringarna bör skräddarsys för behoven hos specifika typer av arbetsmarknadsaktörer, med särskilt fokus på små och medelstora företag. Större företag med större ekonomisk kapacitet bör främja och investera i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, även i sina leverantörsnätverk.

1.6

EESK efterlyser ett holistiskt tillvägagångssätt för investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt frågor som psykosociala risker, muskel- och skelettbesvär, hjärt-kärlsjukdomar och cancer, med tanke på deras koppling till arbetslivet, samhället och miljön.

1.7

EU behöver investera i den europeiska befolkningens psykiska hälsa. Fler arbetstillfällen håller på att bli känslomässigt krävande, särskilt inom den växande tjänstesektorn, och alla aktörer på arbetsmarknaden – inklusive små och medelstora företag – upplever stress.

1.8

EESK efterlyser mer omfattande studier för att bättre förstå fördelarna med att investera i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. I detta syfte måste medlemsstaterna visa större öppenhet när det gäller att utbyta statistiska uppgifter om arbetsrelaterade sjukdomar och infektioner och att anpassa erkännandet och registreringen av arbetssjukdomar.

1.9

EESK uppmanar EU, medlemsstaterna och alla andra relevanta aktörer att främja utbyte av god praxis inom hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, i synnerhet finansiella incitament för företag som investerar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

1.10

EESK understryker den påverkan som arbetsvillkoren, inbegripet jämställdhet, har på arbetstagarnas hälsa och välbefinnande. Investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bör behandlas med fokus på kvalitet i arbetet. Standardiserade arbetsvillkor och jämställdhet är det bästa sättet att förebygga psykosociala risker och leder till stärkt välbefinnande och högre produktivitet.

1.11

EESK befarar att tillgången till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och därmed fördelarna med investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen inte är jämt fördelade bland EU:s medlemsstater. Inom initiativen bör hänsyn tas till dimensioner såsom kön, etnicitet, ålder och funktionsnedsättning, och strategin för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bör kopplas till diskussionen om jämlikhet.

1.12

Digitaliseringsprocessen skulle kunna föra med sig många positiva utvecklingstendenser på området för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Kommittén är dock mycket oroad över att vissa nya typer av arbeten som skapas genom digitaliseringen kan falla utanför tillämpningsområdet för föreskrifter om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Alla arbetstagare i EU bör skyddas genom lagstiftningen om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

1.13

EESK betonar att hälsa och säkerhet på arbetsplatsen inte bara ger fördelar för EU:s ekonomi utan också är en grundläggande arbetstagarrättighet. Främjandet av standarder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bör inte begränsas till medlemsstaterna – det bör omfatta alla länder i hela världen och särskilt de som EU har ratificerat handelsavtal med eller bedriver andra former av samarbete med, såsom länderna i det östliga partnerskapet eller det södra grannskapet. Europeiska investeringar bör gynna de företag som har fullgoda strategier för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och som stöder hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i leveranskedjorna.

2. Bakgrund

2.1

Varje år sker över 3,2 miljoner arbetsolyckor utan dödlig utgång i EU och nästan 4 000 människor dör i olyckor. Enligt en försiktig uppskattning dör 100 000 människor till följd av arbetsrelaterad cancer. Många olyckor rapporteras inte och de verkliga siffrorna är troligtvis mycket högre. Exempelvis inbegrips inte uppgifter om arbetstagare som avlidit på väg till arbetet i denna siffra och heller inte antalet arbetsrelaterade självmord. Vissa arbetstagare rapporterar inte arbetsolyckor utan dödlig utgång (2).

2.2

24,2 % av arbetstagarna anser att de riskerar sin hälsa på grund av sitt jobb och 25 % anger att arbetet har en huvudsakligen negativ inverkan på deras välbefinnande (3). 7,9 % av arbetstagarna led av arbetsrelaterade problem, och i 36 % av fallen ledde detta till frånvaro från arbetet minst fyra dagar per år (4).

2.3

I 30 år har EU haft ett lagstiftningssystem som syftar till att skydda arbetstagare mot olyckor och andra former av arbetsrelaterad ohälsa. Grunden för EU:s lagstiftning om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är artikel 153 i EUF-fördraget och det europeiska ramdirektivet (89/391/EEG). I direktivet fastställs allmänna principer för hantering av hälsa och säkerhet, och det är tillämpligt på samtliga arbetstagare inom verksamheter i hela EU. Dessutom har EU antagit 23 enskilda direktiv om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Nyligen hänvisade den europeiska pelaren för sociala rättigheter till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i sin tionde princip.

2.4

Olika europeiska undersökningar visar att det har skett förbättringar inom hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, men den totala kostnadsbördan till följd av olyckor på arbetsplatsen och arbetsrelaterad ohälsa är fortsatt hög. Enligt Europeiska arbetsmiljöbyråns (EU-Osha) beräkningar går 3,9 % av den globala BNP:n och 3,3 % av den europeiska BNP:n till att hantera arbetsskador och arbetssjukdomar. Denna procentsats skiljer sig åt mellan olika länder, beroende på ekonomi, rättslig ram och incitament till förebyggande. Den främsta orsaken till de höga kostnaderna är arbetsrelaterad cancer, följt av muskel- och skelettbesvär (5).

2.5

Studier visar att det fortfarande är en betydande utmaning att säkerställa god hantering av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen inom små och medelstora företag samt familjejordbruk. I EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020 anges till exempel ökade möjligheter för de små och medelstora företagen att införa effektiva och ändamålsenliga riskförebyggande åtgärder som ett av de centrala strategiska målen när det gäller hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

2.6

Forskning om sammanhang och åtgärder för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen inom små och medelstora företag i EU visar på en allmän och mångfacetterad resursbrist (6), vilket tvingar en stor andel av de små företagen att välja företagsstrategier som går ut på att skära ned på utgifterna och pressa priserna för att konkurrera. Typiska egenskaper när det gäller sådana företag är en svag ekonomisk ställning, oro i fråga om ekonomisk överlevnad, brist på investeringar inom hälsa och säkerhet på arbetsplatsen samt begränsad kunskap, medvetenhet och kompetens på området för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

3. Allmänna kommentarer

3.1

Många studier samt arbetsmarknadsparters och civilsamhällesorganisationers erfarenheter visar på att investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bidrar inte bara till stärkt välbefinnande för arbetstagare utan även till hög avkastning, särskilt vad gäller kostnadsminskning, ökad produktivitet och de sociala trygghetssystemens hållbarhet (7). Finländska studier har visat att det kan finnas positiva lönsamhetseffekter även utan omedelbart mätbara produktivitetseffekter, vilket tyder på att mekanismerna när det gäller ekonomiska fördelar med hälsa och säkerhet på arbetsplatsen är mer svårdefinierade än vad som ofta antas (8).

3.2

Med tanke på att arbetstagare och deras familjer täcker en större del av kostnaderna för arbetssjukdomar eller arbetsolyckor finns det tydliga ekonomiska argument för samhälleliga investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (9).

3.3

EESK välkomnar det faktum att det i vissa medlemsstater har införts system för att ekonomiskt belöna de organisationer som har säkra och hälsosamma arbetsplatser och uppmanar fler medlemsstater att införa liknande system. Dessa incitament inbegriper lägre försäkringspremier, skattelättnader eller statsbidrag, och gör systemen ekonomiskt gynnsamma för försäkringsgivare genom att de minskar antalet ersättningskrav, ersättningskravens storlek och kostnaden för dem.

3.4

EESK anser att incitamentsystem inte enbart bör belöna tidigare goda resultat när det gäller hantering av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (t.ex. få olyckor) utan även specifika förebyggande åtgärder som syftar till att minska framtida olyckor och ohälsa. Utöver finansiella system bör man särskilt uppmärksamma befintliga frivilliga sektorsvisa initiativ för industriell produkthantering och kvalitetsprestanda (10).

3.5

Med tanke på den allmänna nedåtgående trenden när det gäller antalet olyckor som orsakar skador och dödsfall på arbetsplatsen föreslår EESK att man ska fokusera mer på arbetsrelaterade sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar samt de sjukdomar med anknytning till psykosociala risker som är de mest dödliga och de vanligaste orsakerna till sjukfrånvaro i EU.

3.6

EESK uppmanar till ett mer holistiskt tillvägagångssätt för investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Genom detta tillvägagångssätt bör övergeneralisering undvikas och med tanke på de begränsade resurserna bör fokus inledningsvis riktas på de mest effektiva sätten att förbättra politiken inom hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

3.7

Investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bör analyseras inom ramen för en diskussion om kvalitet i arbetet. Uppgifter från Eurofound visar att tillfälligt anställda har den lägsta tillgången till information om risker i samband med hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (11). Dessutom bidrar otrygga anställningsformer och arbetslöshet till psykisk ohälsa. Standardiserade arbetsvillkor och jämställdhet är det bästa sättet att förebygga psykosociala risker och leder till stärkt välbefinnande och högre produktivitet. I detta syfte stöder EESK den studie som Eurofound nyligen offentliggjorde som anger att när det gäller faktorer på nationell nivå som kan ha betydelse för förhållandet mellan arbetsvillkoren och arbetstagarnas hälsa och välbefinnande visar analyser att en högre andel arbetstagare som är medlemmar i fackföreningar, ett bättre arbetstagarskydd och mer jämställdhet kan kopplas till högre ersättning, mer arbetsresurser och kortare arbetstid. Medlemsstaterna bör därför uppmanas att investera i initiativ som främjar medlemskap i fackföreningar, arbetstagarskydd och jämställdhet, och på så sätt bidra till en friskare arbetskraft på medellång och lång sikt (12).

3.8

Mer omfattande studier krävs för att göra fördelarna med investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen mer synliga. Kommittén välkomnar den senaste tidens studier och efterlyser mer djupgående studier som främjar en ökad medvetenhet om vikten av investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och bidrar till en mer ändamålsenlig resursfördelning genom att fokusera på de områden där investeringar kan ge störst och snabbast avkastning.

3.9

Erkännandet och registreringen av arbetssjukdomar i EU måste bli enhetliga och man måste börja samla in uppgifter med koppling till detta för att följa tendenser på EU-nivå. EESK anser att bristande enhetlighet när det gäller erkännandet av arbetssjukdomar kan leda till diskriminering av vissa företag och arbetstagare i EU, vilkas länder har antingen högre eller lägre erkännandenivåer för arbetssjukdomar.

3.10

Vidare krävs större öppenhet bland medlemsstaterna i fråga om att dela statistisk information om arbetsrelaterade sjukdomar och infektioner.

3.11

EESK föreslår att relevanta EU-organ, Eurostat och medlemsstaterna bör samarbeta för att inrätta ett lämpligt system för insamling av information och uppgifter med utgångspunkt i pilotprojektet om Europeisk statistik över arbetssjukdomar.

3.12

Med tanke på att utbildning och förebyggande åtgärder är en central del av investeringarna i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen riktar EESK särskild uppmärksamhet på fackföreningsföreträdare för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och andra volontärer. Det är viktigt att främja den roll som arbetsmiljökommittéer och arbetstagarrepresentanter spelar, samt att vid behov öka det rättsliga skyddet för arbetstagarrepresentanter.

3.13

EESK har tidigare rekommenderat att relevanta organ för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, förebyggande, tillsyn och forskning bör ha tillräckliga finansiella och mänskliga resurser för att utföra sina uppdrag (13).

3.14

EESK ser med oro på att tillgången till hälsa och säkerhet på arbetsplatsen varierar mellan EU:s medlemsstater, vilket innebär att fördelarna med investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen också gör det. Inom ramen för olika initiativ bör hänsyn tas till faktorer som kön, etnicitet, ålder och funktionsnedsättning, och strategin för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bör kopplas till diskussionen om jämlikhet.

3.15

4. Vikten av att investera i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för små och medelstora företag

4.1

Små och medelstora företag står inför en rad interventionskostnader för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen: startinvesteringar (inköp av ny utrustning, installation, anpassning, utbildning), återkommande kostnader (underhåll, utrustning som måste förnyas, utbildningskostnader i form av pengar och tid) och kostnader för tjänster inom området hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. De flesta små och medelstora företag har begränsade ekonomiska och administrativa resurser och det är därför nödvändigt att tillhandahålla billiga eller kostnadsfria program och verktyg för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för att nå en större andel av de små och medelstora företagen.

4.2

Politiken måste skräddarsys efter de små och medelstora företagens samt familjejordbrukens behov, företagsstruktur och kontext på sektors-, undersektors- och arbetsprocessnivå. Relevanta företagsorganisationer och arbetsmarknadsparter kan underlätta anpassningen till de små och medelstora företagens behov och krav.

4.3

Små och medelstora företag behöver mer stöd för att tillhandahålla fullgoda strategier för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Detta omfattar följande:

4.3.1

Ekonomiskt stöd (ekonomiska incitament), skräddarsydd vägledning och rådgivning.

4.3.2

Stöd från yrkesinspektörer som bör spela en mer relevant roll för att öka medvetenheten om lagstiftningen om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och ge stöd och råd.

4.3.3

Skräddarsydda, konkreta och kostnadseffektiva verktyg.

4.3.4

Åtgärder för att öka medvetenheten bland arbetsgivare och arbetstagare samt utbyte av god praxis.

4.3.5

Konsekvent tillämpning av principen att ”tänka småskaligt först”, bestämmelserna i ”Small Business Act”för Europa och funktionerna för företrädarna för små och medelstora företag, för att undvika onödiga eller oproportionerliga bördor med syftet att förbättra efterlevnaden.

4.3.6

Bättre samarbete och partnerskap för att stödja små och medelstora företag, i synnerhet på regional eller lokal nivå, med alla relevanta berörda parter såsom arbetsmarknadens parter, försäkringsorgan och offentliga myndigheter.

4.4

Små och medelstora företag föredrar ofta mellanhänder av olika slag. Personliga möten är dock också dyra, varför det är mycket viktigt att hitta kostnadseffektiva lösningar.

4.5

EU-Osha och Enterprise Europe Network kan erbjuda praktiskt stöd – till exempel kostnadsfria, användarvänliga verktyg, information och rådgivning – och bör fortsätta att bygga ut de särskilda programmen på detta område.

5. Särskilda kommentarer

5.1

Psykosociala risker hör till de mest utmanande och växande hälso- och säkerhetsproblemen på arbetsplatsen och även små och medelstora företagare upplever höga stressnivåer (14). Det må vara dyrt att ta itu med stress och psykosociala risker, men forskning visar att det är dyrare för både företagen och ekonomin att ignorera dem.

5.2

EESK framhåller att det krävs ytterligare diskussion och forskning om definitionen av utbrändhet om man ska kunna införa relevanta strategier för att förebygga detta fenomen.

5.3

Samtidigt behöver EU fokusera på att minska sjuknärvaron. Sjuknärvaro kan inte bara komma att öka sannolikheten för försämrad hälsa utan även sänka arbetstagarnas produktivitet (15).

5.4

Även om män och kvinnor arbetar på samma arbetsplatser kan de utsättas för olika risker på grund av biologiska skillnader, krav eller exponering. EESK uppmanar därför till ett mer genusmedvetet tillvägagångssätt för investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. I synnerhet bör man ägna stor uppmärksamhet åt att förebygga muskel- och skelettbesvär samt cancer bland kvinnor.

5.5

I enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i linje med tidigare yttranden efterlyser EESK ett större fokus på personer med olika typer av funktionsnedsättningar. EESK betonar att kopplingen mellan funktionsnedsättning och arbetsmarknad inte bara gäller åtgärder för att säkerställa rätten till tillträde, såsom kvoter, incitament eller skattelättnader, utan också ett större engagemang för att förebygga hälsorisker för personer med funktionsnedsättning i alla typer av arbetsmiljöer. Investeringar i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen bör skräddarsys efter funktionshindrade personers behov.

5.6

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt mobila och migrerande arbetstagare samt säsongsarbetare, eftersom de, på grund av språkliga och andra hinder, löper större risk att drabbas av arbetsolyckor. Många av dem, och särskilt irreguljära migranter, omfattas inte i tillräcklig utsträckning av sociala system och uppgiftsrapportering.

5.7

EESK konstaterar att hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i den specifika kontext som rör den europeiska befolkningens snabba åldrande är en central fråga där EU har en viktig roll att spela. Till exempel löper äldre arbetstagare mycket större risk att råka ut för arbetsolyckor med dödlig utgång än yngre arbetstagare, trots att de mer sällan drabbas av arbetsolyckor utan dödlig utgång. Vidare drabbas de i större utsträckning av sjukdomar med lång latenstid, såsom arbetsrelaterad cancer och hjärt-kärlsjukdomar.

5.8

Företag med leverantörsnätverk har större kapacitet att investera i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen (16) och har ansvar för att främja och investera i hälsa och säkerhet på arbetsplatsen för att tillhandahålla en säker och hälsosam miljö för alla arbetstagare sina leveranskedjor.

5.9

Offentliga organ måste erbjuda kostnadsfria it-verktyg av hög kvalitet till företag för att hjälpa dem att bedöma arbetsrisker. Dessa verktyg måste vara enkla och praktiska och på ett exakt sätt motsvara företagens förväntningar. Verktygen bör integreras i bredare initiativ för att mobilisera berörda sektorer och åtföljas av kampanjer som främjar riskförebyggande insatser. Det är absolut nödvändigt att involvera arbetsmarknadens parter och arbetstagare. Företag bör ha möjlighet att använda intressenter som sakkunniga inom hälsa och säkerhet på arbetsplatsen.

5.10

EESK noterar att innovationer på området för att bekämpa cancer skulle kunna föra med sig stora fördelar för patienter, men de för även med sig utmaningar för nuvarande normer för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Det är absolut nödvändigt att kontrollera att sjukhus har höga nivåer av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen på området för nuklearmedicin och cellgifter för att utnyttja cancerbehandlingarnas potential till fullo utan att försätta hälso- och sjukvårdspersonal i fara.

5.11

Kunskapen ökar om vissa genetiska villkor som ger anlag för elakartade tumörer, medan det är okänt vilken typ av cancer som eventuellt uppstår och utvecklas samt när detta kommer att ske. Å andra sidan vet man att ett ökande antal miljömässiga och arbetsrelaterade omständigheter är kända för att vara cancerogena. En kombination av dessa två faktorer ökar sannolikt risken för att cancer utvecklas. Det är lämpligt att arbetstagare får veta vilken typ av skadlig DNA-struktur de kan ha, och ansvariga arbetsgivare bör informera arbetstagare om möjliga riskfaktorer på arbetsplatsen.

5.12

Välgrundade policyer och strategier för återgång till arbete måste främjas för att se till att arbetsplatserna är hållbara. Lämpliga rehabiliteringsprocesser bör införas för arbetstagare som önskar återgå till arbetet, däribland till exempel anpassning av arbetsplatsen.

5.13

Kommittén är fast övertygad om att klimatförändringarna kommer att kräva en anpassning av strategierna för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Högre temperaturer eller ovanliga naturkatastrofer kommer att utgöra ett verkligt hot för EU-befolkningens arbetsvillkor.

6. Digitalisering och hälsa och säkerhet på arbetsplatsen

6.1

Digitaliseringsprocessen skulle kunna föra med sig många positiva utvecklingstendenser på området för hälsa och säkerhet på arbetsplatsen. Exempelvis skulle robotar kunna användas för högriskarbeten inom gruvdrift och byggindustri, och it-tekniken kommer att förbättra det sätt som övervakningen av hälsa och säkerhet på arbetsplatsen organiseras. Digitaliseringen kan också minska de psykosociala risker som orsakas av monotont arbete, och äldre personer eller personer med funktionsnedsättning kan dra nytta av ett digitalt stödsystem.

6.2

Å andra sidan ser EESK med stor oro på digitaliseringens negativa effekter på hälsa och säkerhet på arbetsplatsen och på arbetstagarna. Väsentliga risker har redan påvisats på digitaliserade arbetsplatser, såsom arbetsintensifiering, stress och psykosocialt våld (17). I framtiden kan vi vidare förvänta oss olyckor som orsakats av artificiell intelligens, och detta är något som måste förebyggas.

6.3

Digitaliseringen har också ökat möjligheterna att ständigt vara uppkopplad till arbetet genom e-postmeddelanden och andra kommunikationsformer, vilket kan sudda ut gränsen mellan privatliv och arbetsliv och göra människor mer beroende av it-tekniken. Särskilt yngre människor löper risk för att bli beroende av it-teknik och sociala plattformar, vilket kan få negativ inverkan på deras hälsa och säkerhet. EESK uppmanar arbetsmarknadens parter att utforma lämpliga åtgärder för att skydda arbetstagarna från dessa risker, med beaktande av behovet av att säkerställa en god balans mellan arbetsliv och privatliv. Att föra en dialog med allmänheten är också viktigt i detta sammanhang. Ett exempel på sådana åtgärder är ”rätten att koppla ned”, som nyligen infördes i Frankrike, och tillämpas i vissa sektorer och avtal på företagsnivå i vissa EU-länder.

6.4

EESK ser med stor oro på att vissa nya arbetsformer som skapats genom digitalisering (t.ex. arbetsplattformar och gigekonomin) kan falla utanför tillämpningsområdet för föreskrifter om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen, vilka utformats för att skydda arbetstagare inom standardformer av arbete. Denna utveckling skulle kunna leda till en oacceptabel situation där vissa nya typer av arbetstagare, såsom plattformsarbetare, i Europa inte ges tillräckligt skydd. Samtliga arbetstagare i EU bör omfattas av det skydd som lagstiftningen om hälsa och säkerhet på arbetsplatsen ger. I det avseendet håller EESK med om rådets slutsatser (18) att ”nya arbetsformer […] inte [bör] minska eller begränsa arbetsgivarens ansvar att trygga arbetstagarnas hälsa och säkerhet på arbetsplatsen i alla avseenden som är relaterade till arbetet”.

Bryssel den 26 september 2019.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

(1) https://osha.europa.eu/sv/tools-and-publications/publications/value-occupational-safety-and-health-and-societal-costs-work/view

(2) Meddelande om EU:s strategiska ram för arbetsmiljö 2014–2020 (COM(2014) 332 final).

(3) Eurostat (2015), Accidents at work statistics (ESAW): http://appsso.eurostat.ec.europa.eu/nui/show.do?dataset=hsw_mi07&lang=en

(4) EU:s arbetskraftsundersökning 2013.

(5) https://osha.europa.eu/sv/tools-and-publications/publications/international-comparison-cost-work-related-accidents-and

(6) https://osha.europa.eu/en/tools-and-publications/publications/contexts-and-arrangements-occupational-safety-and-health-micro

(7) https://osha.europa.eu/en/tools-and-publications/publications/reports/the-business-case-for-safety-and-health-cost-benefit-analyses-of-interventions-in-small-and-medium-sized-enterprises, EU-Oshas rapport från juli 2019.

(8) Murphy, R. and Cooper, C. (2000), Healthy and productive work.

(9) https://osha.europa.eu/sv/tools-and-publications/publications/value-occupational-safety-and-health-and-societal-costs-work/view

(10) Ett exempel är Responsible Care® som är den europeiska och globala kemiska industrins ramverk för att förbättra säker produktion, hantering och användning av kemikalier i hela distributionskedjan.

(11) Se bilagan.

(12) Eurofound (2019), ”Arbetsvillkor och arbetstagares hälsa”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, s. 51.

(13) EUT C 288, 31.8.2017, s. 56.

(14) European Working Condition Survey 2015.

(15) Eurofound (2019), ”Arbetsvillkor och arbetstagares hälsa”, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg.

(16) https://osha.europa.eu/en/tools-and-publications/publications/literature_reviews/promoting-occupational-safety-and-health-through-the-supply-chain/view

(17) ILO (2019) The Threat of Physical and Psychosocial Violence and Harassment in Digitalized Work.

(18) Rådet (sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor), 9686/19, den 13 juni 2019.