Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Digitalisering, AI och rättvisa ‒ Hur man kan stärka EU i den globala kapplöpningen om framtida kompetens och utbildning och samtidigt säkerställa social inkludering

[förberedande yttrande på begäran av det finska ordförandeskapet]

(2020/C 14/06)

Föredragande: Tellervo KYLÄ-HARAKKA-RUONALA

Medföredragande: Giulia BARBUCCI

Begäran från det finländska rådsordförandeskapet	Skrivelse, 7.2.2019
Rättslig grund	Artikel 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig sektion	Sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	10.9.2019
Antagande vid plenarsessionen	25.9.2019
Plenarsession nr	546
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	118/0/0

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

Färdigheter och kompetens spelar en avgörande roll för att säkerställa att EU är framgångsrikt i den globala konkurrensen när det gäller digitalisering och artificiell intelligens (AI). Utöver att säkerställa talanger på hög nivå måste samhället som helhet utrustas med den förståelse, kunskap och kompetens som krävs för ”AI-tidsåldern” så att man kan utnyttja den sammanlagda potentialen fullt ut och se till att alla är med på noterna.

1.2

EESK uppmanar EU att anta en heltäckande strategi för utbildningspolitiken, med tanke på de ömsesidiga kopplingarna till andra områden, såsom data-, forsknings-, innovations- och industripolitiken samt den ekonomiska och sociala politiken. Eftersom detta också kräver nödvändiga offentliga och privata investeringar upprepar EESK sin rekommendation om reformer i syfte att skapa en gynnsam miljö för privata investeringar och för införandet av en gyllene regel som tillåter finansiering genom medlemsstaternas budgetar för socialt och ekonomiskt produktiva investeringar som inte hotar den framtida budgetmässiga hållbarheten (1).

1.3

EESK anser att intensivt samarbete mellan medlemsstaterna är avgörande för att nå framgångar i den globala kapplöpningen. Nätverkande mellan europeiska universitet bör uppmuntras för att stärka AI-relaterad kompetens. Likaså måste samarbetet på yrkesutbildningsområdet stärkas. EESK vill att mer EU-medel ska gå till att stödja de reformer och det gränsöverskridande utbyte och samarbete som krävs på utbildningsområdet, bland annat till att omskola arbetstagare så att de klarar av den digitala omställningen.

1.4

Liksom också anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter betonar EESK att tillgång till fortbildning och livslångt lärande måste vara en individuell rättighet för alla för att kunna hantera den digitala utvecklingen och utvecklingen av artificiell intelligens, forma utvecklingen och se till att människan fortsätter att ha kontrollen (2).

1.5

Kommittén anser att man bör ta fram en EU-strategi för att stärka inlärarcentrerad fortbildning, där digitalisering och användning av tillförlitlig artificiell intelligens står i centrum. Strategin bör innehålla de åtgärder som behöver vidtas för att uppfylla målet i punkt 1.4, och hänsyn bör tas till skillnader mellan de nationella systemen.

1.6

EESK anser att AI-tidsåldern kräver en stabil grund inom övergripande färdigheter som logiskt resonerande, kritiskt tänkande, kreativitet och interaktionsförmåga. Det behövs också gedigen kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt humaniora och samhällsvetenskap. Etiskt tänkande och ett entreprenörsinriktat förhållningssätt utgör likaså en central del av AI-tidsålderns färdigheter och kompetenser.

1.7

Inkludering innebär att alla måste ha tillgång till digital teknik och AI-teknik samt nödvändiga färdigheter, oberoende av kön, ålder och socioekonomisk bakgrund. Den offentliga utbildningen är central i detta avseende, men även icke-formell utbildning spelar en viktig roll för att öka inkluderingen och främja ett aktivt medborgarskap. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa att kvinnor och flickor samt äldre människor förvärvar de färdigheter som krävs.

1.8

För att uppnå konkurrenskraft behövs både talanger på högsta nivå och en bred bas av utbildade och kunniga människor. Yrkeskvalifikationerna måste ständigt anpassas för att överensstämma med den senaste utvecklingen och den kompetens som krävs. EESK anser att nya talanger i världsklass bäst kan främjas genom forskningsprojekt. Samarbetsprojekt med industrin är ett sätt att behålla talanger i EU och locka hit utländska talanger.

1.9

EESK betonar att det är absolut nödvändigt att beslutsfattare, utbildningsanordnare, arbetsmarknadens parter och andra organisationer i det civila samhället samarbetar nära när det gäller digitalisering och artificiell intelligens samt relaterad utbildning och kompetensutveckling. Eftersom arbetsmarknadens parter spelar en särskild roll i enlighet med fördraget när det gäller arbetsrelaterade frågor bör de, i enlighet med relevant nationell lagstiftning, involveras i beslut som rör investeringar, teknik och arbetets organisation.

2.   Inledning

2.1

Den snabba utvecklingen inom digitalisering och artificiell intelligens innebär att EU måste vara väl rustat för att nå framgångar i den globala konkurrensen. Förbättrade färdigheter och stärkt kompetens har en viktig roll i detta avseende och gör det nödvändigt att aktivt utveckla utbildningen, som också bör bidra till att människor kan möta den växande efterfrågan och forma utvecklingen. Detta bör ske genom att hänsyn tas till dess olika former och innebörd.

2.2

Detta förberedande yttrande är ett svar på det finländska rådsordförandeskapets begäran rörande frågan om ”hur man kan stärka EU i den globala kapplöpningen om framtida kompetens och utbildning och samtidigt säkerställa social inkludering” mot bakgrund av digitaliseringen och artificiell intelligens. För att illustrera det framtidsorienterade synsättet används begreppet ”AI-tidsåldern”.

2.3

EESK har tidigare utarbetat flera yttranden som behandlar betydelsen av digitalisering och artificiell intelligens för framtidens arbete, kompetenskrav och investeringsbehov samt de etiska aspekterna av artificiell intelligens (3). I detta yttrande ligger fokus på kopplingen mellan digitala och AI-relaterade färdigheter, konkurrenskraft och inkludering (medan ingen hänsyn tas till annan kompetens som kommer att behövas i framtiden för att t.ex. bemöta klimatförändringarna).

2.4

Digitalisering och artificiell intelligens är på flera sätt kopplade till utbildning och kompetensutveckling. De skapar ny efterfrågan på färdigheter och kompetens och möjliggör samtidigt nya lärande- och undervisningssätt. Digital teknik och AI-teknik kan även användas för att förutse förändringar i arbetslivet och det dagliga livet och därmed i utbildningsbehovet. Samtidigt gör utbildning det möjligt för människor att forma den digitala utvecklingen.

2.5

Digitalisering och artificiell intelligens är även kopplat till inkludering på ett antal sätt. Det hjälper exempelvis människor med funktionsnedsättning att arbeta och bättre hantera livet. Dessutom kan det bidra till att minska människors isolering. Å andra sidan innebär inkludering att alla måste ha tillgång till dessa tekniktyper och de färdigheter som krävs, oberoende av kön, ålder och socioekonomisk bakgrund.

2.6

Utbildning i allmänhet hör till medlemsstaternas befogenheter. Det förekommer dock olika typer av samarbeten, t.ex. utbyte av god praxis. Arbete bedrivs även för att förverkliga ett europeiskt område för utbildning, som bygger på programmet Erasmus+ och andra EU-finansieringsinstrument. En annan central form av samarbete är erkännande av yrkeskvalifikationer.

2.7

För att behandla frågan om digital och AI-relaterad kompetens och utbildning med avseende på både framgångar i den globala konkurrensen och social inkludering tar EESK följande tre frågor i beaktande: — Vilka typer av färdigheter och kompetenser är mest meningsfulla i AI-tidsåldern? — Hur kan dessa färdigheter och kompetenser förvärvas och stärkas på bästa sätt? — Vilken typ av politik krävs på nationell nivå och EU-nivå för att främja denna utveckling?

3.   Vilka typer av färdigheter och kompetenser är mest meningsfulla i AI-tidsåldern?

3.1

Med tanke på att digitalisering och i synnerhet artificiell intelligens har betydande konsekvenser för människors dagliga liv och för utvecklingen av företag, arbetstillfällen och framtidens arbete måste utveckling och framsteg ske på flera kognitiva nivåer. Dels handlar det om medvetenhet, kunskap och förståelse, dels om kompetenser och färdigheter. För att nå framgång i den globala konkurrensen behövs kompetens och talanger på hög nivå, men även en omfattande bas av utbildade och kunniga människor.

3.2

Det är uppenbart att det flesta inte är medvetna om vilka möjligheter digitalisering, artificiell intelligens och robotteknik innebär för dem, samtidigt som det finns en tydlig oro när det gäller arbetstillfällen, säkerhet och integritet. Därför finns det behov av att öka medvetenheten om de möjligheter som digitalisering och artificiell intelligens medför för samhället i stort.

3.3

Det krävs också mer kunskap om vad AI är och hur tekniken fungerar för att människor ska förstå var och hur artificiell intelligens kan användas och tänka kritiskt kring detta. Behovet av ökad förståelse rör både arbetsgivare och företag, arbetstagare, konsumenter och beslutsfattare.

3.4

Vidare kräver AI-tidsåldern förmåga till etiskt tänkande för att användningen av digitala lösningar och artificiell intelligens ska ske i överensstämmelse med de mänskliga rättigheterna. Utöver mänskliga hänsynstaganden bör man även förstå de miljö- och klimataspekter som är förknippade med digitalisering och artificiell intelligens – både de möjligheter som dessa tekniktyper erbjuder och de risker som de medför. Dessa hänsyn, etiska och andra, måste tas genom deltagarbaserad styrning, vilket innebär att det civila samhället och arbetsmarknadens parter involveras i de olika områdena och förfarandena.

3.5

De akuta kortsiktiga behoven av att utveckla kompetens och färdigheter är kopplade till behovet av att minska kompetensklyftan och åtgärda kompetensglappet på arbetsmarknaden.

3.6

Eftersom det blir allt svårare att förbereda för vissa yrken på lång sikt måste yrkeskvalifikationer ständigt anpassas för att överensstämma med den nya utvecklingen och grundas på en uppsättning färdigheter och kompetenser som krävs oberoende av den exakta utvecklingen.

3.7

Det är relevant att fråga sig vilka färdigheter som har mervärde i förhållande till maskiner och robotar och vilka färdigheter vi vill behålla i vilket fall som helst. Detta visar på behovet av en stabil grund inom övergripande färdigheter som logiskt resonerande, kritiskt tänkande, kreativitet, social kompetens och interaktionsförmåga.

3.8

Det är även nödvändigt på kort och lång sikt att hela samhället har åtminstone grundläggande digitala färdigheter. Förutom digital kompetens och AI-kunskaper bör allmänna färdigheter inbegripa förmågan att använda AI för att skapa och tillämpa innovativa lösningar i det dagliga livet och arbetet. Detta rör människor i alla åldrar och oavsett bakgrund, liksom människor med funktionsnedsättning med tanke på de möjligheter som artificiell intelligens erbjuder dem.

3.9

I AI-tidsåldern framhävs betydelsen av naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, men även av humaniora och samhällsvetenskap. Likaså framhävs behovet av sektorsövergripande och tvärvetenskaplig kompetens för att förstå systemiska fenomen och multidimensionella problem som kan lösas med hjälp av digitalisering och artificiell intelligens.

3.10

Förändringar inom arbetslivet visar även på vikten av entreprenörsfärdigheter. Detta gäller inte bara faktiska entreprenörer, utan alla behöver sådana färdigheter för att kunna hantera det egna arbetet och livet. De snabba förändringarna ställer också krav på anpassningsbarhet och motståndskraft i jobbet och samhället i stort. Företagen måste söka vägar att säkerställa utbildning för arbetstagarna i syfte att underlätta sådana övergångar på arbetsmarknaden.

3.11

I AI-tidsåldern krävs även mångsidiga samarbets-, kommunikations- och undervisningsfärdigheter: Samarbete och kommunikation mellan människor och intelligenta system, som artificiell intelligens och robotar, blir mer allmänt utbrett både i jobbet och det dagliga livet. Dessutom undervisas det i allt större utsträckning i artificiell intelligens och robotteknik och inte enbart i programmering.

3.12

Utöver ökad kunskap och kompetens och ökade färdigheter i hela samhället krävs det även talanger på hög nivå för att EU ska kunna nå framgångar i den globala konkurrensen och ligga i framkant när det gäller innovation och investeringar inom digitalisering och artificiell intelligens. Inte bara AI-utvecklare behövs, utan även fler talangfulla personer och yrkesmänniskor för att artificiell intelligens ska kunna tillämpas inom specifika sektorer, från tillverkning till tjänster. Allt detta ställer krav på avancerad vetenskaplig, matematisk och teknisk kompetens.

3.13

Solida affärsfärdigheter är också nödvändiga för att utnyttja de affärsmöjligheter som digitalisering och artificiell intelligens för med sig, t.ex. när det gäller utbyggnaden av företag. Med tanke på att tillförlitlig artificiell intelligens skulle kunna vara en konkurrensfördel för EU bör etik utgöra en central del av alla AI-utvecklares och AI-användares kompetens.

3.14

För att nå framgång i kompetenskapplöpningen är det viktigt att man utnyttjar samhällets hela potential fullt ut. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt kvinnors och flickors digitala färdigheter och intresse för naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik för att göra dem mer delaktiga i utvecklingen inom digitalisering och artificiell intelligens. Detta skulle förbättra förhållandena inom flera sektorer och ekonomin och samhället i stort samt bidra till att råda bot på könsdiskriminering med anknytning till data och teknik.

4.   Hur kan AI-tidsålderns färdigheter och kompetenser förvärvas och stärkas på bästa sätt?

4.1

Det är uppenbart att det krävs reformer inom nuvarande utbildningssystem, och nödvändiga finansiella medel för dessa, för att stärka AI-tidsålderns färdigheter och kompetenser. Å andra sidan för digitalisering och artificiell intelligens med sig så stora förändringar att hela idén med lärande och undervisning måste betraktas på ett nytt sätt. Därför är det viktigt att förbereda lärare och alla utbildare på det nya sättet att tänka och den nya kulturen.

4.2

Fortbildning måste vara en rättighet för alla för att kunna hantera den nuvarande och framtida utvecklingen inom ekonomin och samhället och för att kunna vara med och forma denna utveckling; tillgång bör ges i enlighet med principerna om lika möjligheter och att ingen ska hamna på efterkälken. Fortbildning handlar om att lära sig för arbetet, men bidrar samtidigt till självförverkligande på det personliga och yrkesmässiga planet samt social inkludering och aktivt medborgarskap.

4.3

Den grundläggande skolutbildningen bör ge eleverna grundläggande digitala färdigheter, men måste framför allt lägga grunden för fortbildning. Den bör således utrusta alla med kompetenser och färdigheter för inlärningsteknik och utveckling av mer djupgående färdigheter för AI-tidsåldern, även förståelse för sociala och etiska aspekter och för hur man kan se till att människan fortsätter att ha kontrollen.

4.4

I stället för att betrakta lärande som en ”kanal” för olika utbildningsinsatser bör målet vara ”lärandedesign” för enskilda personer. Lärandedesign för AI-tidsåldern kräver lämpliga metoder för att bedöma individuella lärandebehov samt ett anpassat utbud av lärandemöjligheter, samtidigt som den offentliga utbildningens särskilda ställning skyddas. Dessutom krävs att människor blir aktiva på ett nytt sätt och kan sätta upp mål för sig själva.

4.5

Den artificiella intelligensen erbjuder i sig möjligheter till mer inlärarcentrerat lärande. AI-assisterad lärandedesign tillåter att efterfrågan på färdigheter och kompetenser analyseras och kan möjliggöra självbedömning samt hjälpa till att skapa individuella vägar för kunskapsinhämtning och kombinera formella, icke-formella och informella lärandeval. Dessutom kan artificiell intelligens användas för att tillhandahålla innehåll till inlärarcentrerad utbildning.

4.6

För att möjliggöra mer individanpassat lärande och öka möjligheterna till tvärvetenskapliga och institutionsövergripande studier bör utbildningsinstitutionerna erbjuda modulbaserade lärandekomponenter som kan kombineras på flexibla sätt.

4.7

Utöver grundläggande utbildning och yrkesutbildning finns det även ett uppenbart behov av kompetensutveckling och omskolning. Denna typ av lärande äger i allt större utsträckning rum i arbetssammanhang. För att stärka den utbildning som behövs på arbetsplatserna är det avgörande att utbildningsinstitutioner och arbetsmarknadens parter samarbetar, vilket bör ske genom att man skapar nätverk som omfattar både stora och små och medelstora företag.

4.8

Eftersom antalet människor som deltar i fortbildning hela tiden ökar behövs enkelt skalbara metoder. Storskaliga öppna nätkurser är ett lovande alternativ i detta avseende. De kan t.ex. användas för att öka de allmänna kunskaperna om artificiell intelligens (såsom kursen Elements of AI som tagits fram i Finland) eller för att förbättra färdigheterna och kompetensen när det gäller att tillämpa artificiell intelligens och använda t.ex. virtuell eller förstärkt verklighet.

4.9

Icke-formell utbildning är avgörande för att främja inkluderande utbildningssystem och är en central möjlighet för livslångt och livsvitt lärande. Mer tonvikt bör läggas vid att bedöma och validera resultaten av icke-formell utbildning och informellt lärande på ett sätt som är så jämförbart som möjligt och vid att stödja alla berörda parter i detta avseende, så som EESK har föreslagit i ett tidigare yttrande (4).

4.10

Ungdomsorganisationer har en viktig roll att spela när det gäller att stärka ungdomar i deras egenskap av arbetstagare och medborgare. De tillhandahåller utbildning som tillgodoser individuella behov och kan således både nå ut till ungdomar som anordnare av formell utbildning inte når och fungera som ett komplement till formell utbildning genom att tillhandahålla en annan uppsättning färdigheter och kompetenser.

4.11

Det finns en positiv överensstämmelse mellan sådana mjuka färdigheter som arbetsgivarna efterfrågar och sådana som förvärvas genom ungdomsorganisationer. Icke-formell utbildning spelar också en viktig roll när det gäller omskolning och kompetensutveckling samt utvecklingen av digitala färdigheter bland äldre människor.

4.12

För att nå framgångar i den globala kapplöpningen om talanger kommer samarbete att behövas på både forsknings- och utbildningsområdet. Forskningsprojekt är en effektiv form av högre utbildning och ett bra sätt att främja nya talanger av världsklass. Nätverk av anslutna centrum för spetsforskning och innovationsnav är viktiga sätt att utbyta kompetens. Om forskningsprojekt är beroende av samarbete mellan universitet och industrin går talanger ofta vidare till att arbeta för företag. Forskningsprojekt på hög nivå kan därför också bidra till att talanger stannar i EU och till att utländska talanger lockas hit.

5.   Vilken typ av politik krävs för att stärka AI-tidsålderns färdigheter och kompetenser?

5.1

EESK anser att investeringar i utbildning måste utgöra en central del av strategier som rör digitalisering och artificiell intelligens och att digitalisering och artificiell intelligens bör utgöra en väsentlig dimension av framtidsorienterad utbildningspolitik och framtidsorienterade utbildningssystem. EU bör sträva efter att ligga i framkant globalt i detta avseende.

5.2

Digitalisering och artificiell intelligens har höjt fortbildningens betydelse till en ny nivå, och fortbildning är en central väg att gå för att stärka EU i den globala kapplöpningen om kompetens och utbildning och för att göra detta på ett inkluderande sätt. EESK föreslår att en EU-strategi tas fram som innehåller de åtgärder som behövs för att stärka inlärarcentrerad fortbildning, där digitalisering och användning av tillförlitlig artificiell intelligens står i centrum för strategin och hänsyn tas till skillnaderna mellan de nationella systemen. Ambitionsnivån när det gäller det europeiska området för utbildning bör höjas i linje med detta: det är inte tillräckligt att en fjärdedel av alla människor deltar i fortbildning, utan detta måste vara en rättighet för alla.

5.3

EESK efterlyser ett nära samarbete mellan medlemsstaterna på utbildningsområdet. Allmänna utbildningsprogram måste utnyttjas till fullo, inbegripet master- och doktorsprogram inom artificiell intelligens. EESK ser initiativet med nätverk av Europauniversitet som ett bra sätt att stärka AI-relaterad kompetens på hög nivå. Ett internationellt samarbete med ledande forsknings- och utbildningsorganisationer om tillförlitlig AI behövs, och samarbete på yrkesutbildningsområdet måste uppmuntras. Erkännande av kvalifikationer bör dessutom främjas ytterligare för att möjliggöra flexibel rörlighet för arbetstagare mellan medlemsstaterna.

5.4

EESK vill att mer EU-medel ska gå till initiativ inom AI-relaterad utbildning. De möjligheter som erbjuds genom programmet Erasmus+ och andra finansieringsinstrument bör undersökas ytterligare för att stärka gränsöverskridande utbyten och samarbeten. Det är också viktigt att mer finansiering går till forskningsprogram, t.ex. det initiativ till ett europeiskt nätverk av AI-kompetenscentrum som finansieras genom Horisont 2020, för att skapa och locka talanger på hög nivå.

5.5

Även Europeiska socialfonden och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter bör användas för att stödja en inkluderande utveckling av digitala färdigheter och AI-färdigheter, bland annat genom ett välkommunicerat program som ska hjälpa arbetstagare att förvärva nya färdigheter för att hantera den digitala övergången.

5.6

Data och digital infrastruktur spelar en viktig roll för att möjliggöra användning av digitala verktyg och artificiell intelligens inom utbildning och lärande. Tillgänglighet, kvalitet, tillförlitlighet, åtkomst, interoperabilitet och det fria flödet av data är därför avgörande för utbildning och lärande i AI-tidsåldern. Detta måste tas i beaktande inom datapolitiken, i kombination med dataskydds- och integritetsaspekter. Att investera i digital infrastruktur inom samtliga områden är också viktigt för att stärka de digitala möjligheterna inom utbildning och lärande och för att undvika en digital klyfta.

5.7

Investeringar i AI-relaterad innovation är ett annat område som har nära koppling till utbildning. Mer resurser måste anslås till innovation inom både offentlig och privat sektor. EU måste även ägna vederbörlig uppmärksamhet åt en industristrategi, säkerställa en gynnsam miljö för europeiska industrier och främja uppdragsinriktade innovationer och investeringar för att ta itu med de främsta ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna.

5.8

Sammantaget behöver EU en övergripande strategi för utbildningspolitiken, med tanke på dess strategiska roll och ömsesidiga kopplingar till andra politikområden, bland annat den ekonomiska och sociala politiken. Detta måste stödjas genom de offentliga och privata investeringar som krävs och bör underlättas genom reformer för att skapa en gynnsam miljö för privata investeringar, en lämplig EU-budget och ett åtagande om en ”gyllene regel” som tillåter finansiering genom medlemsstaternas budgetar för socialt och ekonomiskt produktiva investeringar som inte hotar den framtida budgetmässiga hållbarheten (5). Således bör utbildning och färdigheter spela en viktig roll i den europeiska planeringsterminen. Det första gemensamma mötet mellan EU:s utbildnings- och finansministrar under det finländska rådsordförandeskapet bör vara en lämplig katalysator för detta.

5.9

Slutligen framhåller kommittén vikten av att nära involvera civilsamhället i utvecklingen av utbildningspolitiken och relaterade politikområden samt i utformningen och genomförandet av nya utbildningsprogram, även när det gäller etiska aspekter. Samarbete krävs mellan regeringar, utbildningsinstitutioner, arbetsmarknadens parter, konsumentorganisationer och övriga berörda organisationer i det civila samhället.

5.10

Arbetsmarknadens parter spelar en särskild roll i överensstämmelse med fördraget. Eftersom de spelar en särskild roll när det gäller arbetsrelaterade frågor bör de, i enlighet med relevant nationell lagstiftning, involveras i beslut som rör investeringar, teknik och arbetets organisation. EESK noterar att digitalisering är en av de sex prioriteringar som behandlas i arbetsprogrammet för den europeiska sociala dialogen 2019–2021.

---

(1)  EUT C 190, 5.6.2019, s. 24.

(2)  Princip 1 i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Utbildning och livslångt lärande: Var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att individen deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar på arbetsmarknaden.

(3)  EUT C 240, 16.7.2019, s. 51, EUT C 228, 5.7.2019, s. 16, EUT C 62, 15.2.2019, s. 292, EUT C 440, 6.12.2018, s. 1, EUT C 110, 22.3.2019, s. 41, EUT C 367, 10.10.2018, s. 15, EUT C 434, 15.12.2017, s. 36, EUT C 288, 31.8.2017, s. 43.

(4)  EUT C 13, 15.1.2016, s. 49.

(5)  EUT C 190, 5.6.2019, s. 24.