Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (ändrat genom direktiv (EU) 2018/2002) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (Styrningen av energiunionen), på grund av Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen

[COM(2018) 744 final – 2018/0385 (COD)]

(2019/C 159/11)

Huvudföredragande: Séamus BOLAND

Remiss	Europaparlamentet, 15.11.2018 Europeiska unionens råd, 26.11.2018
Rättslig grund	Artiklarna 192.1, 194.2 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig facksektion	Transporter, energi, infrastruktur och informationssamhället
Presidiets beslut	11.12.2018
Antagande vid plenarsessionen	23.1.2019
Plenarsession nr	540
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	106/0/0

1.   Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK välkomnar förslaget om att ändra EU:s lagstiftning om energieffektivitet eftersom ändringarna är nödvändiga till följd av att Förenade kungariket lämnar EU.

1.2

EESK konstaterar att ändringarna är tekniska, och välkomnar att de kommer att ge det nya EU med 27 medlemsstater möjlighet att fortsätta med planerna för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU (1) och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 (2).

1.3

EESK välkomnar att de föreslagna ändringarna inte kommer att påverka den fortsatta dynamiken i de relevanta energidirektiven, såsom anges i offentliggörandet av den politiska överenskommelsen i juni 2018.

1.4

EESK rekommenderar EU att uppmuntra Förenade kungariket att anpassa sig till målen i överenskommelsen om målen enligt direktivet, efter brexit.

1.5

EESK rekommenderar kommissionen att åta sig att införa en heltäckande EU-omfattande kommunikationsstrategi som garanterar att målen i direktivet om energieffektivitet och förordningen om styrningen av energiunionen uppnås snarast, i synnerhet efter brexit.

1.6

EESK rekommenderar starkt EU att utnyttja alla möjligheter att engagera det civila samhället i arbetet med att uppnå energieffektivitetsmålen, inklusive processen med ändringar, i enlighet med vad som blir nödvändigt till följd av brexit.

1.7

EESK rekommenderar kommissionen att noga se till att inga oavsiktliga konsekvenser uppstår i fråga om budget eller mänskliga rättigheter till följd av dessa ändringar.

2.   Sammanhang

2.1

EU:s direktiv om energieffektivitet och förordningen om styrningen av energiunionen är grundläggande instrument för att se till att EU fullgör sina åtaganden om att uppnå energieffektivitetsmålen till 2030 och därigenom fullgör sina miljöåtaganden enligt olika internationella avtal.

2.2

Som en led i förberedelserna inför Förenade kungarikets utträde ur Europeiska unionen har kommissionen föreslagit att EU:s lagstiftning om energieffektivitet och förordningen om styrningen av energiunionen ska ändras.

2.3

Att detta förslag är nödvändigt beror på att de energianvändningsuppgifter som anges i det reviderade direktivet om energieffektivitet och förordningen om styrningen av energiunionen bygger på en union med 28 stater och därför måste ändras för att återspegla en ny union med 27 medlemsstater.

2.4

Förslaget kommer inte att påverka EU:s energieffektivitetsmål enligt den politiska överenskommelsen från juni 2018, där man understryker åtagandet om att uppnå ett energieffektivitetsmål för 2030 på 32,5 %.

3.   Bakgrund

3.1

Den 23 juni 2016 röstade Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland i en folkomröstning om EU-medlemskapet för att lämna EU. Detta beslut omfattar Gibraltar.

3.2

Den 29 mars 2017 anmälde Förenade kungariket sin avsikt att utträda ur unionen. Detta innebär att om inget annat datum fastställs i ett ratificerat avtal kommer unionens hela primär- och sekundärrätt att upphöra att gälla Förenade kungariket från och med den 30 mars 2019. Förenade kungariket kommer då att bli ett tredjeland.

3.3

Direktivet om energieffektivitet syftar till att uppnå ett energieffektivitetsmål på 32,5 % för 2030 genom att ålägga medlemsstaterna att fastställa vägledande nationella energieffektivitetsbidrag.

3.4

Medlemsstaterna förväntas därför ta hänsyn till unionens energianvändningsprognoser.

3.5

I förslaget hänvisar man till förordningen om styrningen av energiunionen, som också kräver att medlemsstaterna ska ta hänsyn till energianvändningen 2030 när de fastställer sina bidrag till unionens mål för 2030.

3.6

Eftersom de absoluta värdena i direktivet om energieffektivitet upprepas i förordningen om styrning måste dessa värden ändras i enlighet med detta.

3.7

EU:s prognoser visar att primärenergianvändningen år 2030 får vara högst 1 273 Mtoe (miljoner ton oljeekvivalenter) och den slutliga energianvändningen 956 Mtoe. Motsvarande prognoser för EU med 27 medlemsstater visar att primärenergianvändningen får vara högst 1 128 Mtoe och den slutliga energianvändningen 846 Mtoe.

3.8

Principerna om subsidiaritet (artikel 5.3 i EU-fördraget) och proportionalitet (artikel 5.4 i EU-fördraget) respekteras fullt ut, främst eftersom förslaget enbart avser tekniska ändringar som inte påverkar redan antagen lagstiftning.

3.9

Alla berörda parter har redan godtagit att det handlar om nödvändiga tekniska ändringar som kommer att ge det nya EU med 27 medlemsstater möjlighet att eftersträva målen i de relevanta direktiven.

4.   EESK:s synpunkter

4.1

Det är tydligt att syftet med detta förslag är att uppnå en nödvändig teknisk ändring av den relevanta EU-lagstiftningen om energieffektivitet och styrningen av energiunionen till följd av Förenade kungarikets utträde ur EU.

4.2

Med beaktande av EESK:s nyligen antagna yttranden om ”Styrningen av energiunionen” (3) och ”Översyn av direktivet om energieffektivitet” (4) (Mihai Manoliu) är det också tydligt att samtliga rekommendationer i dem förblir giltiga i sin helhet och måste främjas starkt av EESK.

4.3

Samtidigt som det godtas att förslaget inte påverkar bredare frågor såsom budget eller mänskliga rättigheter är det ändå nödvändigt att sörja för vaksamhet på detta område så att inga oavsiktliga konsekvenser, som skulle få effekter för budgeten eller mänskliga rättigheter, kan uppstå.

4.4

EESK välkomnar att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras fullt ut.

4.5

Samtidigt som det godtas att förslaget syftar till att ändra befintlig lagstiftning som rör energi och att de kraftfulla åtagandena om vissa mål kvarstår, måste det noteras att resultaten kan komma att påverkas av huruvida Förenade kungariket fortsätter att uppnå samma mål i linje med de återstående 27 medlemsstaterna.

4.6

I detta sammanhang rekommenderar EESK att en stark kommunikationsstrategi införs i syfte att säkerställa att det inte uppstår någon förvirring bland de berörda parterna till följd av brexit när det gäller åtagandet och genomförandet av planer som medlemsstaterna redan enats om för att uppnå vissa energieffektivitetsmål.

4.7

EESK noterar att de föreslagna ändringarna är tekniska och inte kräver offentligt samråd. Kommittén rekommenderar dock också starkt att alla möjligheter att engagera det civila samhället till stöd för regeringarnas genomförandeplaner ska utnyttjas.

4.8

EESK noterar att dessa tekniska ändringar är nödvändiga, och anser att de kommer att förbättra genomförandet av direktivet.

4.9

EESK välkomnar att den preliminära överenskommelsen från juni 2018 om en översyn av direktivet om energieffektivitet inte kommer att påverkas av detta beslut.

4.10

Bortsett från behovet av att sörja för en kommunikationsstrategi för att skingra eventuell förvirring om det fortsatta genomförandet av direktiven är EESK tillfreds med att förslaget inte väsentligt kommer att påverka medlemsstaternas planer för att uppnå de fastställda målen.

---

(1)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet, om ändring av direktiven 2009/125/EG och 2010/30/EU och om upphävande av direktiven 2004/8/EG och 2006/32/EG (EUT L 315, 14.11.2012, s. 1).

(2)  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

(3)  EUT C 246, 28.7.2017, s. 34.

(4)  EUT C 246, 28.7.2017, s. 42.