EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.10.2018

COM(2018) 676 final

2018/0347(NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2019 och 2020

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Djuphavsbestånd är fiskbestånd som fångas i vattnen bortom de viktigaste fiskeplatserna på kontinentalsockeln. De lever vid kontinentalbranterna eller nära undervattensberg.

Internationella havsforskningsrådet (Ices) tillhandahåller vartannat år en översyn av djuphavsbeståndens biologiska tillstånd. Det senaste utlåtandet från Ices offentliggjordes den 7 juni 2018 1 . Utlåtandena från Ices indikerar att fisketrycket på vissa djuphavsbestånd som omfattas av detta förslag fortfarande är för högt och att fiskemöjligheterna för dessa bestånd, för att de ska vara hållbara, bör minskas ytterligare till dess att beståndens utveckling uppvisar en positiv trend. Detta arbete utgör grunden för fastställandet av fiskemöjligheter för djuphavsbestånd i enlighet med principen i artikel 3 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013, enligt vilken beslutsprocessen inom den gemensamma fiskeripolitiken måste bygga på bland annat vetenskaplig rådgivning.

Allmän bakgrund

I EU regleras fisket efter djuphavsarter sedan 2003 genom totala tillåtna fångstmängder (TAC) per art och område, och utifrån maximal fiskekapacitet i Nordatlantens östra del. För 2017 och 2018 fastställdes de totala tillåtna fångstmängderna för vissa djuphavsarter genom rådets förordning (EU) 2016/2285 om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2017 och 2018 2 .

Unionen har exklusiv befogenhet att fastställa och fördela fiskemöjligheter. Skyldigheterna i samband med ett hållbart nyttjande av levande akvatiska resurser fastställs i artikel 2 i förordning (EU) nr 1380/2013. I förordningens artikel 2.2 anges att försiktighetsansatsen måste tillämpas i fiskeriförvaltningen (enligt definitionen i artikel 4.1.8) och att målet för den gemensamma fiskeripolitiken är att successivt återställa och bevara fiskbestånden på nivåer som säkerställer maximal hållbar avkastning (MSY). I artikel 16.4 i förordningen anges att fiskemöjligheterna måste fastställas i enlighet med de mål som anges i artikel 2.2.

Fiskemöjligheterna avseende djuphavsarter bör dessutom stå i överensstämmelse med internationella avtal, bland annat Förenta nationernas avtal om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd från 1995 (nedan kallat FN:s avtal om fiskbestånd från 1995). Det är i synnerhet viktigt att tillämpa försiktighetsprincipen när informationen är osäker, otillförlitlig eller otillräcklig. Enligt artikel 6.2 i FN:s avtal om fiskbestånd från 1995 får inte avsaknaden av tillräcklig vetenskaplig information användas som förevändning för att skjuta upp eller underlåta att vidta bevarande- eller förvaltningsåtgärder. Föreslagna TAC:er följer FAO:s (Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation) internationella riktlinjer för förvaltning av djuphavsfiske i det fria havet från 2008, vilka bekräftats genom flera efterföljande resolutioner i FN:s generalförsamling (resolution nr 61/105, 2007, resolution nr 64/72, 2009 och den senaste resolutionen 70/235, 2015).

Flera djuphavsbestånd utnyttjas även av andra fiskenationer, framför allt Norge, Island, Färöarna, Ryssland och Marocko, och samtidigt som det krävs avtal om harmoniserade förvaltningsåtgärder med dessa fiskenationer eller, i de fall bestånden lever i internationella vatten, avtal inom Nordostatlantiska fiskerikommissionen (NEAFC), krävs det också unilaterala åtgärder som är tillämpliga på EU-fartyg till dess att de ovannämnda avtalen ingåtts.

Gällande bestämmelser

Bestämmelserna på det område som förslaget gäller fastställs i rådets förordning (EU) 2016/2285 och är tillämpliga till och med den 31 december 2018. Särskilda villkor för fiske efter djuphavsbestånd i Nordostatlanten fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/2336.

Ett förslag till flerårig förvaltningsplan för västliga vatten diskuteras för närvarande av Europaparlamentet och rådet, vilken skulle täcka vissa av de bestånd som omfattas av den här förordningen.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

De föreslagna åtgärderna är utformade i enlighet med den gemensamma fiskeripolitikens mål och bestämmelser och är förenliga med unionens politik när det gäller hållbar utveckling, i synnerhet förordning (EU) 2016/2336, och de innebär att det fastställs särskilda villkor för fiske efter djuphavsbestånd i Nordostatlanten.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Enligt artikel 43.3 i EUF-fördraget ska rådet på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter. Detta förslag är begränsat till fastställande och fördelning av fiskemöjligheter och villkor som är funktionellt knutna till utnyttjandet av fiskemöjligheterna.

I detta förslag fastställs därför, genom en rådsförordning, fångstbegränsningar för unionens fiskeflotta med avseende på de kommersiellt viktigaste djuphavsarterna i unionens vatten och i de internationella vattnen i Nordatlantens östra del, med syftet att uppnå den gemensamma fiskeripolitikens mål att hålla fisket på nivåer som är miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbara. Förslaget omfattas av unionens exklusiva befogenhet i enlighet med artikel 3.1 d i EUF-fördraget. Subsidiaritetsprincipen är därför inte tillämplig.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget är förenligt med proportionalitetsprincipen av följande skäl: Den gemensamma fiskeripolitiken är en gemensam politik. Enligt artikel 43.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska rådet besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

Enligt artikel 16.6 i förordning (EU) nr 1380/2013 får varje medlemsstat själv bestämma hur de fiskemöjligheter som den har tilldelats, och som inte omfattas av ett system med överlåtbara fiskenyttjanderätter, ska fördelas mellan regioner och aktörer i enlighet med artikel 16.7 och de kriterier som anges i artikel 17. Medlemsstaterna har därmed utrymme att själva besluta vilken social/ekonomisk modell de vill använda för att utnyttja sina fiskemöjligheter.

3.RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

Förslaget har tagits fram på grundval av principer och vägledande rekommendationer i kommissionens meddelande om ett samråd om fiskemöjligheter för 2019 3 , i vilket kommissionen förklarar sina resonemang och avsikter vad gäller dess förslag om fiskemöjligheter för 2019 och i tillämpliga fall 2020 för samtliga bestånd. Inom ramen för det meddelandet genomförde kommissionen ett brett samråd med berörda parter, det civila samhället, medlemsstaterna och allmänheten 4 .

4.BUDGETKONSEKVENSER

Förslaget får inga nya ekonomiska följder för medlemsstaterna. Rådet antar denna förordning vartannat år och de offentliga och privata medel som behövs för att genomföra den finns redan.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

För samtliga bestånd som omfattas av detta förslag är den information som finns inte tillräcklig för att forskarna ska kunna göra en fullständig bedömning av beståndens tillstånd, varken i fråga om populationsstorlek eller fiskeridödlighet. Det finns flera orsaker till detta: Dessa arter lever ofta mycket länge och växer långsamt, och det gör det extremt svårt att dela in beståndet i ålderskategorier och att bedöma fiskets effekter på beståndet utifrån förändringar i längd- eller åldersstruktur i fångsterna. Frekvensen för rekrytering av ungfisk till bestånden är inte känd. Bestånden är vitt spridda på djup som av praktiska skäl är svåra att undersöka. Då dessa bestånd har mindre kommersiell betydelse finns data från vetenskapliga undersökningar ofta inte tillgängliga eller omfattar inte hela utbredningsområdet. Fiskeverksamheten är ibland bara delvis inriktad på dessa arter och en del fisken har endast pågått sedan relativt kort tid tillbaka.

De föreslagna fångstbegränsningarna är förenliga med principerna i ovannämnda meddelande från kommissionen om ett samråd om fiskemöjligheter för 2019. I meddelandet anges kommissionens syn på hur fiskemöjligheterna bör fastställas, och dessa regler har följts vid utarbetandet av detta förslag när det gäller de TAC som fastställts. Förslaget innehåller följande:

·Om relevant, har landningsskyldigheten beaktats.

·För dolkfisk i Cecaf-området en delgering till Portugal som enda TAC-innehavare.

·Jämfört med rådets förordning för åren 2017–2018 5 bör ingen TAC fastställas för dolkfisk i Ices-delområdena 1–4 (Nordsjön och Skagerrak) på grund av det låga kvotutnyttjandet och det faktum att det inte sker något riktat fiske.

·Jämfört med rådets förordning för åren 2017 och 2018 bör det, på grundval av vetenskapliga utlåtanden, inte fastställas några TAC:er för skoläst i Ices-delområdena 1, 2 och 4 (Nordsjön) och för fjällbrosme i Ices-delområdena 1–10, 12 och 14. I sitt utlåtande fastställer Ices att risken för att ett icke hållbart nyttjande skulle bli följden om inga TAC:er fastställs är obefintlig eller mycket låg.

·Om det finns vägledande vetenskapliga utlåtanden som bygger på kvalitativa analyser av tillgänglig information (även om denna är ofullständig eller innehåller expertutlåtanden) bör dessa användas som underlag för TAC-beslut. I enlighet med detta innehåller förslaget två TAC-ökningar för 2019 som fortsätter att gälla 2020, sex TAC-minskningar för 2019 som fortsätter att gälla 2020, och en TAC för vilken minskningar föreslås för både 2019 och 2020.

·Mot bakgrund av Ices utlåtande till förmån för en minskning av fiskemöjligheterna, kombinerat med ett högt utnyttjande och införandet av landningsskyldigheten under 2019, är det lämpligt att TAC:en för beryxar i Nordostatlanten övergår till att vara en TAC som endast gäller för bifångst

·Ices utlåtande rörande fläckpagell i Ices-delområdena 6,7 och 8 (nordvästliga vatten och Biscayabukten) innebär nollfångst under 2019 och 2020 eftersom allt tyder på att beståndet är utfiskat. Eftersom bifångster kan bli oundvikliga bör en TAC som endast gäller för bifångst fastställas.

·För fläckpagell i Ices-delområde 10 har inget Ices-utlåtande avgetts för 2020. Ett förslag om en TAC ingår för 2020, men när kommissionen mottar Ices utlåtande för 2020 kommer den att överväga om förslaget för 2020 bör ändras med anledning av detta utlåtande.

·Åtgärderna för djuphavshajar kommer att fastställas i enlighet med Ices vetenskapliga utlåtande, efter det att en fullständig analys av utlåtandet har gjorts. Det vetenskapliga utlåtandet för djuphavshajar kommer den 5 oktober 2018.

·Förbudet mot fiske, behållande ombord, omlastning och landning av atlantisk soldatfisk bör fortsätta att gälla. Beståndet är utfiskat och återhämtar sig inte. Ices konstaterar att det inte har förekommit något riktat EU-fiske i Nordostatlanten sedan 2010.

2018/0347 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2019 och 2020

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 43.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)Enligt artikel 43.3 i fördraget beslutar rådet på förslag av kommissionen om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter.

(2)I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 6 anges att bestämmelser om bevarandeåtgärder måste antas med beaktande av tillgängliga vetenskapliga, tekniska och ekonomiska rön, om lämpligt inbegripet de rapporter som utarbetats av den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF).

(3)Det åligger rådet att besluta om åtgärder om fastställande och fördelning av fiskemöjligheter, inbegripet vissa villkor som är funktionellt knutna till dessa, i förekommande fall. Fiskemöjligheterna bör fördelas mellan medlemsstaterna på ett sådant sätt att varje medlemsstat garanteras relativ stabilitet i fiskeverksamheten för varje bestånd eller fiske samt med beaktande av målen för den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) enligt förordning (EU) nr 1380/2013.

(4)De totala tillåtna fångstmängderna (TAC) bör fastställas på grundval av tillgängliga vetenskapliga utlåtanden, med beaktande av biologiska och socioekonomiska aspekter, samtidigt som de olika fiskerinäringarna säkerställs en rättvis behandling, samt mot bakgrund av de synpunkter som framkommer vid samråden med berörda parter, framför allt berörda rådgivande nämnder.

(5)Om en TAC för ett visst bestånd tilldelas endast en medlemsstat, bör den berörda medlemsstaten, i enlighet med artikel 2.1 i fördraget, bemyndigas att fastställa nivån på denna TAC. Det bör finnas bestämmelser som säkerställer att den berörda medlemsstaten, när den fastställer TAC-nivån, handlar helt i överensstämmelse med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler.

(6)Genom rådets förordning (EG) nr 847/96 7 infördes ytterligare villkor för förvaltning av TAC:er med fördelning mellan åren, däribland, genom artiklarna 3 och 4 i den förordningen, bestämmelser om flexibilitet för försiktighets-TAC:er och analytiska TAC:er. Enligt artikel 2 i den förordningen ska rådet, när det fastställer TAC, bestämma för vilka bestånd artiklarna 3 och 4 i den förordningen inte ska tillämpas, särskilt på grundval av beståndens biologiska tillstånd. Mer nyligen infördes, genom artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013, en ytterligare flexibilitet mellan åren för alla bestånd som omfattas av landningsskyldigheten. För att motverka en alltför stor flexibilitet som skulle underminera principen om ett rationellt och ansvarsfullt utnyttjande av marina biologiska resurser, förhindra att målen för den gemensamma fiskeripolitiken uppnås och försämra beståndens biologiska tillstånd, bör det därför fastställas att artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 är tillämpliga på analytiska TAC:er endast i de fall då den flexibilitet mellan åren som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013 inte utnyttjas.

(7)Den landningsskyldighet som avses i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 införs fiske för fiske. I de regioner om omfattas av denna förordning bör, från och med den 1 januari 2020, alla arter som omfattas av fångstbegränsningar landas. I artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1380/2013 föreskrivs att, när landningsskyldighet för ett fiskbestånd införs, fastställs fiskemöjligheter med beaktande av övergången från att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla landningar till att fiskemöjligheter fastställs för att återspegla fångster. Särskilda undantag från landningsskyldigheten beviljas dock i enlighet med artikel 15.4–15.7 i förordning (EU) nr 1380/2013. På grundval av de gemensamma rekommendationer som medlemsstaterna lämnat in och i enlighet med artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 har kommissionen antagit ett antal delegerade förordningar om fastställande av specifika utkastplaner som genomför landningsskyldigheten och som är tillämpliga under en inledande period på högst tre år, vilken kan förlängas med ytterligare en period på totalt tre år.

(8)Fiskemöjligheterna bör stå i överensstämmelse med internationella avtal och principer, till exempel Förenta nationernas avtal om bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd från 1995 8 , och de detaljerade förvaltningsprinciper som fastställts i FAO:s (Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation) internationella riktlinjer för förvaltning av djuphavsfiske i det fria havet från 2008, enligt vilka ett regleringsorgan bör vara försiktigare när informationen är osäker, otillförlitlig eller otillräcklig. Att det saknas adekvat vetenskaplig information bör inte användas som förevändning för att skjuta upp eller underlåta att vidta bevarande- och förvaltningsåtgärder.

(9)Mot bakgrund av Ices utlåtande till förmån för en minskning av fiskemöjligheterna, kombinerat med ett högt kvotutnyttjande och införandet av landningsskyldigheten under 2019, är det lämpligt att TAC:en för beryxar i delområdena 3–10, 12 och 14 (Nordsjön, nord- och sydvästliga vattnen) övergår till att vara en TAC som endast gäller för bifångst.

(10)Enligt Ices utlåtanden visar begränsade iakttagelser ombord att procentandelen långstjärt har varit mindre än 1 % av de rapporterade fångsterna av skoläst. På grundval av dessa överväganden rekommenderar Ices att det inte bör förekomma något riktat fiske efter långstjärt och att bifångsterna bör räknas av från TAC:en för skoläst för att minimera risken för felaktig rapportering av arter. Som Ices har angett föreligger det avsevärda skillnader på mer än en storleksordning (mer än tio gånger) mellan de relativa andelar skoläst och långstjärt som rapporterats i de officiella landningarna och de observerade fångsterna och vetenskapliga undersökningarna i de områden där fisket efter långstjärt för närvarande äger rum. Det finns ytterst begränsade data om denna art och vissa rapporterade landningsdata anses av Ices utgöra felrapportering av arter. Följaktligen är det inte möjligt att fastställa en korrekt historisk fångstdokumentering av långstjärt. Därför bör alla bifångster av långstjärt begränsas till 1 % av varje medlemsstats kvot av skoläst och räknas av mot den kvoten i linje med de vetenskapliga utlåtandena. Om långstjärt betraktas som en bifångst som endast förekommer tillsammans med skoläst och som tillhör samma TAC kommer det inte längre att ske någon felrapportering.

(11)Mot bakgrund av Ices utlåtande är det lämpligt att TAC:en för fläckpagell i Ices-delområdena 6, 7 och 8 (nordvästliga vatten) fortsätter att vara en TAC som endast gäller för bifångst.

(12)Fångster av fläckpagell tas i relevanta Cecaf-områden (Fiskerikommittén för östra Centralatlanten) och AKFM-områden (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet), som gränsar till Ices-delområde 9. Med hänsyn till att Ices-data för dessa angränsande delområden är ofullständiga bör räckvidden för denna TAC därför förbli begränsad till Ices-delområde 9. I syfte att säkerställa att förvaltningsbesluten fattas på bästa tillgängliga grund har dock bestämmelser om datarapportering antagits för dessa angränsande delområden.

(13)För fläckpagell i Ices-delområde 10 har inget Ices-utlåtande avgetts för 2020. Fiskemöjligheter bör dock föreslås för både 2019 och 2020. Det kan komma att krävas en lämplig ändring av de fiskemöjligheter som fastställs i förordningen, när det vetenskapliga utlåtandet har utfärdats för 2020.

(14)På grund av det låga utnyttjandet och det faktum att det inte sker något riktat fiske bör det inte längre fastställas någon TAC för dolkfisk i Ices-delområdena 1–4 (Nordsjön och Skagerrak).

(15)På grundval av vetenskapliga utlåtanden bör det inte längre fastställas några TAC:er för skoläst i Ices-delområdena 1, 2 och 4 (Nordsjön) och för fjällbrosme i Ices-delområdena 1–10, 12 och 14. I sitt utlåtande fastställer Ices att det faktum att inga TAC:er fastställs skulle innebära en mycket liten eller ingen risk för ett icke hållbart nyttjande.

(16)Ices rekommenderar att det inte bör förekomma några fångster av atlantisk soldatfisk före 2020. Det är lämpligt att fiske efter och behållande ombord, omlastning och landning av denna art förbjuds, eftersom beståndet är utfiskat och inte återhämtar sig. Ices bedömer att det inte har förekommit något riktat unionsfiske efter atlantisk soldatfisk i Nordostatlanten sedan 2010.

(17)För att undvika avbrott i fiskeverksamheten och för att trygga försörjningen för unionens fiskare bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2019. I syfte att möjliggöra för medlemsstaterna att säkerställa att denna förordning tillämpas i tid bör den träda i kraft omedelbart efter det att den har offentliggjorts.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs för 2019 och 2020 årliga fiskemöjligheter för unionsfiskefartyg avseende fiskbestånd av vissa djuphavsarter i unionens vatten och i vissa andra vatten där det krävs fångstbegränsningar.

Artikel 2

Definitioner

1. Vid tillämpning av den här förordningen ska definitionerna i artikel 4 i förordning (EU) nr 1380/2013 gälla. Dessutom gäller följande definitioner:

a)total tillåten fångstmängd (TAC):

i) i fisken som omfattas av det undantag från landningsskyldigheten som avses i artikel 15.4–7 i förordning (EU) nr 1380/2013, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får landas varje år.

ii) i alla övriga fisken, den kvantitet fisk ur varje bestånd som får fångas varje år.

b)kvot: en andel av TAC:en, som tilldelas unionen eller en medlemsstat.

c)internationella vatten: vatten som inte står under någon stats överhöghet eller jurisdiktion.

d)analytisk bedömning: kvantitativa bedömningar av trenderna inom ett visst bestånd baserade på uppgifter om beståndets biologi och om utnyttjandegrad, som efter vetenskaplig undersökning anses vara av tillräcklig kvalitet för att kunna ge vetenskaplig vägledning om framtida fångstalternativ.

2. I denna förordning gäller följande definitioner avseende områden:

a)Ices-områden (Internationella havsforskningsrådet): de geografiska områden som definieras i bilaga III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 9 .

b)Cecaf-områden (Fiskerikommittén för östra Centralatlanten): de geografiska områden som definieras i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 10 .

Artikel 3

TAC:er och fördelning

TAC:er för djuphavsarter som fångas av unionsfiskefartyg i unionens vatten eller i vissa andra vatten än unionens vatten, fördelningen av dessa TAC:er mellan medlemsstaterna samt, i förekommande fall, de villkor som är funktionellt knutna till dessa fastställs i bilagan.

Artikel 4

TAC:er som ska fastställas av medlemsstaterna

1. TAC:en för dolkfisk i Cecaf 34.1.2 ska fastställas av Portugal.

2. Den TAC som ska fastställas av Portugal ska

a)vara förenlig med den gemensamma fiskeripolitikens principer och regler, särskilt principen om hållbart utnyttjande av beståndet, och

b)ge följande resultat:

i) Om en analytisk bedömning finns att tillgå, ett utnyttjande av beståndet som med största möjliga sannolikhet är förenligt med en maximal hållbar avkastning från och med år 2019, eller

ii) om en analytisk bedömning inte finns att tillgå eller är ofullständig, ett utnyttjande av beståndet som är förenligt med försiktighetsansatsen i fiskeriförvaltningen.

3. Senast den 15 mars varje år som denna förordning tillämpas, ska Portugal lämna in information om följande till kommissionen:

a) Antagna TAC:er.

b) De data som samlats in och bedömts av Portugal, på vilka den antagna TAC:en grundar sig.

c) Närmare uppgifter om hur den antagna TAC:en är förenlig med punkt 2.

Artikel 5

Särskilda bestämmelser om fördelningen av fiskemöjligheter

1. Fördelningen mellan medlemsstaterna av fiskemöjligheterna enligt denna förordning ska inte påverka

a)utbyten enligt artikel 16.8 i förordning (EU) nr 1380/2013,

b)reduceringar och omfördelningar enligt artikel 37 i rådets förordning (EG) nr 1224/2009 11 ,

c)omfördelningar enligt artikel 12.7 i förordning (EU) 2017/2403 12 ,

d)ytterligare landningar som är tillåtna enligt artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

e)kvantiteter som hålls inne i enlighet med artikel 4 i förordning (EG) nr 847/96 och artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013,

f)avdrag enligt artiklarna 105, 106 och 107 i förordning (EG) nr 1224/2009.

2. Bestånd som omfattas av en försiktighets-TAC eller en analytisk TAC anges i bilagan till denna förordning, för förvaltningen av TAC:er och kvoter med fördelning mellan åren enligt förordning (EG) nr 847/96.

3. Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska tillämpas på bestånd som omfattas av försiktighets-TAC:er, medan artiklarna 3.2, 3.3 och 4 i den förordningen ska tillämpas på bestånd som omfattas av analytiska TAC:er, om inget annat anges i bilagan till den här förordningen.

4. Artiklarna 3 och 4 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas om en medlemsstat använder den flexibilitet mellan år som föreskrivs i artikel 15.9 i förordning (EU) nr 1380/2013.

Artikel 6

Villkor för landning av fångster och bifångster

1. Fångster som inte omfattas av den landningsskyldighet som fastställs i artikel 15 i förordning (EU) nr 1380/2013 ska behållas ombord eller landas endast om de

a)har gjorts av fartyg som för en medlemsstats flagg och denna medlemsstat har en kvot som inte är uttömd, eller

b)utgör en del av en unionskvot som inte har fördelats mellan medlemsstaterna med hjälp av kvoter och denna unionskvot inte är uttömd.

Artikel 7

Förbud

Det ska vara förbjudet för unionsfiskefartyg att fiska efter atlantisk soldatfisk (Hoplostethus atlanticus) i unionens vatten och internationella vatten i Ices-delområdena 1–10, 12 och 14, och att behålla ombord, omlasta eller landa atlantisk soldatfisk som fångats i det området,

Artikel 8

Dataöverföring

När medlemsstaterna, i enlighet med artiklarna 33 och 34 i förordning (EG) nr 1224/2009, sänder data till kommissionen om de fångstkvantiteter av varje bestånd som landats, ska de använda de beståndskoder som anges i bilagan till den här förordningen.

Artikel 9

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2019.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

(1) http://www.ices.dk/community/advisory-process/Pages/Latest-Advice.aspx

(2) Rådets förordning (EU) 2016/2285 av den 12 december 2016 om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2017 och 2018 och om ändring av rådets förordning (EU) 2016/72 (EUT L 344, 17.12.2016. s. 32).

(3) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om det nuvarande läget i den gemensamma fiskeripolitiken och samrådet om fiskemöjligheterna för 2019 (COM(2018) 452 final).

(4) https://ec.europa.eu/info/consultations/fishing-opportunities-2019-under-common-fisheries-policy_sv

(5) Rådets förordning (EU) 2016/2285 av den 12 december 2016 om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2017 och 2018 och om ändring av rådets förordning (EU) 2016/72 (EUT L 344, 17.12.2016. s. 32).

(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1380/2013 av den 11 december 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken, om ändring av rådets förordningar (EG) nr 1954/2003 och (EG) nr 1224/2009 och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2371/2002 och (EG) nr 639/2004 och rådets beslut 2004/585/EG (EUT L 354, 28.12.2013, s. 22).

(7) Rådets förordning (EG) nr 847/96 av den 6 maj 1996 om att införa ytterligare villkor för förvaltning av totala tillåtna fångstmängder (TAC) och kvoter med fördelning mellan åren (EGT L 115, 9.5.1996, s. 3).

(8) Avtal om genomförande av de bestämmelser i Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 som rör bevarande och förvaltning av gränsöverskridande och långvandrande fiskbestånd (EGT L 189, 3.7.1998, s. 16).

(9) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 218/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i Nordatlantens östra del (EUT L 87, 31.3.2009, s. 70).

(10) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2009 av den 11 mars 2009 om avlämnande av statistikuppgifter om nominell fångst från medlemsstater som bedriver fiske i vissa andra områden än dem i Nordatlanten (EUT L 87, 31.3.2009, s. 1).

(11) Rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i unionen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs, om ändring av förordningarna (EG) nr 847/96, (EG) nr 2371/2002, (EG) nr 811/2004, (EG) nr 768/2005, (EG) nr 2115/2005, (EG) nr 2166/2005, (EG) nr 388/2006, (EG) nr 509/2007, (EG) nr 676/2007, (EG) nr 1098/2007, (EG) nr 1300/2008, (EG) nr 1342/2008 och upphävande av förordningarna (EEG) nr 2847/93, (EG) nr 1627/94 och (EG) nr 1966/2006 (EUT L 343, 22.12.2009. s. 1).

(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2403 av den 12 december 2017 om hållbar förvaltning av externa fiskeflottor och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1006/2008 (EUT L 347, 28.12.2017, s. 81)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 9.10.2018

COM(2018) 676 final

BILAGA

till

förslag till rådets förordning

om fastställande av fiskemöjligheterna för unionsfiskefartyg med avseende på vissa djuphavsbestånd för 2019 och 2020

BILAGA

Hänvisningar till fiskezoner är hänvisningar till Ices-områden, om inte annat anges.

DEL 1
Definitioner av arter och grupper av arter

1. I förteckningen i del 2 i denna bilaga anges fiskbestånden i alfabetisk ordning enligt arternas latinska namn. Djuphavshajar är dock undantagna och har placerats först i förteckningen. För tillämpningen av denna förordning tillhandahålls följande jämförande tabell över de vetenskapliga namnen och motsvarande svenska namn:

Svenskt namn	Treställig bokstavskod	Vetenskapligt namn
Dolkfisk	BSF	Aphanopus carbo
Beryxar	ALF	Beryx spp.
Skoläst	RNG	Coryphaenoides rupestris
Långstjärt	RHG	Macrourus berglax
Fläckpagell	SBR	Pagellus bogaraveo

2. I denna förordning avses med djuphavshajar följande arter:

Svenskt namn	Treställig bokstavskod	Vetenskapligt namn
Rödhajar i släktet Apristurus	API	Apristurus spp.
Kråshaj	HXC	Chlamydoselachus anguineus
Sorghaj	CWO	Centrophorus spp.
Pailonahaj	CYO	Centroscymnus coelolepis
Långnospailona	CYP	Centroscymnus crepidater
Svart pigghaj	CFB	Centroscyllium fabricii
Skednoshaj	DCA	Deania calcea
Chokladhaj	SCK	Dalatias licha
Brunkäxa	ETR	Etmopterus princeps
Blåkäxa	ETX	Etmopterus spinax
Isländsk sågfenshaj	GAM	Galeus murinus
Sexbågig kamtandhaj	SBL	Hexanchus griseus
Spetsfenshaj	OXN	Oxynotus paradoxus
Knorrhaj	SYR	Scymnodon ringens
Håkäring	GSK	Somniosus microcephalus

DEL 2
Årliga fiskemöjligheter (i ton levande vikt)


Art:	Djuphavshajar					Zon:	Unionens vatten och internationella vatten i 5, 6, 7, 8 och 9
							(DWS/56789-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Unionen	pm			pm		Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.
TAC	pm			pm

Art:	Djuphavshajar					Zon:	Unionens vatten och internationella vatten i 10
							(DWS/10-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Portugal	pm			pm		Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.
Unionen	pm			pm
TAC	pm			pm

Art:	Djuphavshajar – Deania hystricosa och Deania profundorum					Zon:	Internationella vatten i 12
							(DWS/12INT-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Irland	pm			pm		Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.
Spanien	pm			pm
Frankrike	pm			pm
Förenade kungariket	pm			pm
Unionen	pm			pm
TAC	pm			pm

Art:	Djuphavshajar					Zon:	Unionens vatten i Cecaf 34.1.1, 34.1.2 och 34.2
							(DWS/F3412C)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Unionen	pm			pm		Artikel 3 i förordning (EG) nr 847/96 ska inte tillämpas.
TAC	pm			pm

Art:	Dolkfisk					Zon:	Unionens vatten och internationella vatten i 5, 6, 7, 8 och 12
	Aphanopus carbo						(BSF/56712-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Tyskland	27			27
Estland	13			13
Irland	68			68
Spanien	136			136
Frankrike	1 912			1 912
Lettland	89			89
Litauen	1			1
Polen	1			1
Förenade kungariket	136			136
Övriga	7	(1)		7	(1)
Unionen	2 390			2 390
TAC	2 390			2 390
(1)	Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

Art:	Dolkfisk					Zon:	Unionens vatten och internationella vatten i 8, 9 och 10
	Aphanopus carbo						(BSF/8910-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Spanien	9			9
Frankrike	22			22
Portugal	2 801			2 801
Unionen	2 832			2 832
TAC	2 832			2 832

Art:	Dolkfisk					Zon:	Unionens vatten och internationella vatten i Cecaf 34.1.2
	Aphanopus carbo						(BSF/C3412-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC Artikel 4 i denna förordning ska tillämpas.
Portugal	Fastställs senare			Fastställs senare
Unionen	Fastställs senare		(1)	Fastställs senare	(1)
TAC	Fastställs senare		(1)	Fastställs senare	(1)
(1)	Samma kvantitet som kvoten för Portugal.

Art:	Beryxar					Zon:	Unionens vatten och internationella vatten i 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12 och 14
	Beryx spp.						(ALF/3X14-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Irland	7(1)			7(1)
Spanien	51(1)			51(1)
Frankrike	14(1)			14(1)
Portugal	145(1)			145(1)
Förenade kungariket	7(1)			7(1)
Unionen	224(1)			224(1)
TAC	224(1)			224(1)
(1)	Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

Art:	Skoläst					Zon:	Unionens vatten och internationella vatten i 3
	Coryphaenoides rupestris						(RNG/03-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Danmark	48	(1)(2)		48	(1)(2)
Tyskland	0	(1)(2)		0	(1)(2)
Sverige	2	(1)(2)		2	(1)(2)
Unionen	50	(1)(2)		50	(1)(2)
TAC	50	(1)(2)		50	(1)(2)
(1)	Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.
(2)	Inget riktat fiske efter långstjärt är tillåtet. Bifångster av långstjärt (RHG 03-) ska räknas av från denna kvot. De får inte överstiga 1 % av kvoten.

Art:	Skoläst					Zon:	Unionens vatten och internationella vatten i 5b, 6 och 7
	Coryphaenoides rupestris						(RNG/5B67-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Tyskland	5	(1)(2)		5	(1)(2)
Estland	36	(1)(2)		36	(1)(2)
Irland	160	(1)(2)		160	(1)(2)
Spanien	40	(1)(2)		40	(1)(2)
Frankrike	2028	(1)(2)		2028	(1)(2)
Litauen	46	(1)(2)		46	(1)(2)
Polen	23	(1)(2)		23	(1)(2)
Förenade kungariket	119	(1)(2)		119	(1)(2)
Övriga	5	(1)(2)(3)		5	(1)(2)(3)
Unionen	2462	(1)(2)		2462	(1)(2)
TAC	2462	(1)(2)		2462	(1)(2)
(1)	Högst 10 % av varje kvot får fiskas i unionens vatten och internationella vatten i 8, 9, 10, 12 och 14 (RNG/8X14- för skoläst, RHG/8X14- för bifångster av långstjärt).
(2)	Inget riktat fiske efter långstjärt är tillåtet. Bifångster av långstjärt (RHG/5B67-) ska räknas av från denna kvot. De får inte överstiga 1 % av kvoten.
(3)	Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet .

Art:	Skoläst					Zon:	Unionens vatten och internationella vatten i 8, 9, 10, 12 och 14
	Coryphaenoides rupestris						(RNG/8X14-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Tyskland	15	(1)(2)		15	(1)(2)
Irland	3	(1)(2)		3	(1)(2)
Spanien	1638	(1)(2)		1638	(1)(2)
Frankrike	76	(1)(2)		76	(1)(2)
Lettland	26	(1)(2)		26	(1)(2)
Litauen	3	(1)(2)		3	(1)(2)
Polen	513	(1)(2)		513	(1)(2)
Förenade kungariket	7	(1)(2)		7	(1)(2)
Unionen	2281	(1)(2)		2281	(1)(2)
TAC	2281	(1)(2)		2281	(1)(2)
(1)	Högst 10 % av varje kvot får fiskas i unionens vatten och internationella vatten i 5b, 6, 7 (RNG/5B67- för skoläst, RHG/5B67- för bifångster av långstjärt).
(2)	Inget riktat fiske efter långstjärt är tillåtet. Bifångster av långstjärt (RHG/8X14-) ska räknas av från denna kvot. De får inte överstiga 1 % av kvoten.

Art:	Fläckpagell					Zon:	Unionens vatten och internationella vatten i 6, 7 och 8
	Pagellus bogaraveo						(SBR/678-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Irland	3	(1)		2	(1)
Spanien	84	(1)		68	(1)
Frankrike	4	(1)		3	(1)
Förenade kungariket	10	(1)		8	(1)
Övriga	3	(1)		2	(1)
Unionen	104	(1)		83	(1)
TAC	104	(1)		83	(1)
(1)	Gäller endast bifångster. Inget riktat fiske är tillåtet inom denna kvot.

Art:	Fläckpagell					Zon:	Unionens vatten och internationella vatten i 9(1)
	Pagellus bogaraveo						(SBR/9-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Spanien	117			117
Portugal	32			32
Unionen	149			149
TAC	149			149
(1)	Fångster i AKFM-område 37.1.1 ska ändå rapporteras (SBR/F3711). Fångster i Cecaf-område 34.1.11 ska ändå rapporteras (SBR/F34111).

Art:	Fläckpagell					Zon:	Unionens vatten och internationella vatten i 10
	Pagellus bogaraveo						(SBR/10-)
År	2019			2020		Försiktighets-TAC
Spanien	5			5
Portugal	566			566
Förenade kungariket	5			5
Unionen	576			576
TAC	576			576