EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 12.9.2018
COM(2018) 639 final
2018/0332(COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
om avskaffande av säsongsbaserade tidsomställningar och om upphävande av direktiv 2000/84/EG
(Text av betydelse för EES)
{SWD(2018) 406 final}
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
EU:s sommartid innebär att klockorna ställs om två gånger per år för att följa förändringarna i dagsljuset och för att på bästa sätt ta till vara det tillgängliga dagsljuset under en viss period. Klockorna ställs fram en timme på morgonen den sista söndagen i mars och ställs tillbaka till standardtiden på morgonen den sista söndagen i oktober.
Medlemsstater har tidigare valt att införa sommartid av historiska skäl. Den infördes först av Tyskland och Frankrike för att spara kol under första världskriget, särskilt det som användes för belysning. Storbritannien, de flesta av landets allierade och många europeiska neutrala länder följde snart efter under krigsåren. Många europeiska länder övergav senare åtgärden efter slutet av andra världskriget. Sommartiden i sin moderna form tillkom på 1970-talet, och först ut var Italien (1966) och Grekland (1971). Förenade kungariket och Irland avskaffade sommartiden 1968 för att harmonisera med resten av Europa, men gick sedan tillbaka på nytt 1972. I Spanien infördes sommartiden 1974, och Frankrike följde efter 1976, med hänvisning till energibesparingar som mål. Tio EU-medlemsstater införde sommartid 1976–1981, främst för harmonisering med grannländerna.
Internationellt tillämpas sommartid i cirka 60 länder, bl.a. i Nordamerika och Oceanien. Allt fler av EU:s grannar eller handelspartner har dock valt att inte tillämpa, eller att helt avskaffa, sommartid. Så är det i t.ex. Island, Kina (sedan 1991), Ryssland (sedan 2011), Vitryssland (sedan 2011) och Turkiet (sedan 2016).
EU-lagstiftningen om sommartid infördes först 1980 1 , i syfte att förena befintliga nationella rutiner och planer för sommartid som skilde sig åt sinsemellan och därmed säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt för tidsomställningen inom den inre marknaden. EU:s sommartid har sedan 2001 reglerats genom direktiv 2000/84/EG 2 , där det fastställs att alla medlemsstater är skyldiga att byta till sommartid den sista söndagen i mars och att byta tillbaka till sin standardtid (eller ”vintertid”) den sista söndagen i oktober.
Parallellt med, och oberoende av, EU:s sommartid ingår medlemsstaternas territorier på den europeiska kontinenten i tre olika tidszoner, eller standardtider. Beslutet om standardtid fattas individuellt av varje medlemsstat, för hela dess territorium eller för olika delar av det 3 .
Systemet med tidsomställningar två gånger per år har i allt högre grad ifrågasatts, av medborgare, av Europaparlamentet och av ett växande antal medlemsstater. Kommissionen har därför analyserat tillgängliga uppgifter som pekar på vikten av harmoniserade unionsregler på detta område för att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Detta har stöd även av Europaparlamentet 4 och andra aktörer (t.ex. i transportsektorn). Kommissionen har också genomfört ett offentligt samråd som genererade omkring 4,6 miljoner svar, varav 84 % var positiva till att avskaffa tidsomställningarna två gånger per år, medan 16 % ville behålla dem. Frågan har också nyligen tagits upp av transportministrarna i rådets möten i juni 2018 och i december 2017, och ett antal medlemsstater har angett att de föredrar att avskaffa den nuvarande sommartiden.
Mot denna bakgrund anser kommissionen att det är nödvändigt att även fortsättningsvis säkerställa en väl fungerande inre marknad genom ett harmoniserat system som gäller för alla medlemsstater, dock med beaktande av den ovan beskrivna utvecklingen under senare tid. Kommissionen föreslår därför att de säsongsbaserade tidsomställningarna avskaffas i unionen, samtidigt som det säkerställs att medlemsstaterna behåller behörigheten att besluta om sin standardtid, och särskilt huruvida de på permanent basis kommer att byta standardtid till den som motsvarar deras sommartid eller tillämpa sin nuvarande standardtid.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
Det föreliggande förslaget om att avskaffa tidsomställningen två gånger per år förutsätter att direktiv 2000/84/EG samtidigt upphör att gälla.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
Det finns belägg för att ett harmoniserat tillvägagångssätt på detta område är nödvändigt för en väl fungerande inre marknad. Detta förslag kommer, genom att tidsomställningen två gånger per år avskaffas, att upprätthålla en gemensam regel på detta område, vilket är avgörande för en väl fungerande inre marknad i unionen.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Förslagets syfte är att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Artikel 114 i EUF-fördraget är därför den lämpliga rättsliga grunden. Denna utgör också den rättsliga grunden för direktiv 2000/84/EG.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Det finns belägg som pekar på vikten av att ha unionsregler på detta område för att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Mot bakgrund av att den nuvarande sommartiden alltmer ifrågasätts är ett samordnat avskaffande av tidsomställningarna två gånger per år, enligt vad som beskrivs i det föreliggande förslaget, det enda tillgängliga alternativet för att fortsättningsvis säkerställa ett harmoniserat tillvägagångssätt. Kommissionen föreslår därför, i syfte att säkerställa ett fortsatt harmoniserat tillvägagångssätt, att de säsongsbaserade tidsomställningarna i unionen avskaffas, samtidigt som varje medlemsstat kan besluta om sin standardtid, och särskilt huruvida medlemsstaten på permanent basis kommer att byta standardtid (en timme framåt) så att den sammanfaller med dess nuvarande sommartid eller tillämpa den standardtid som motsvarar dess nuvarande ”vintertid”.
•Proportionalitetsprincipen
Kommissionens förslag är förenligt med proportionalitetsprincipen eftersom det inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målet att säkerställa en väl fungerande inre marknad i fråga om tidsordningar. För detta ändamål föreskrivs harmoniserade tidsordningar i unionen, utan att medlemsstaterna fråntas rätten att besluta om de ska tillämpa sommartid eller ”vintertid”. Förslaget påverkar inte medlemsstaternas rätt att besluta om den standardtid eller de standardtider som ska tillämpas inom de territorier som omfattas av deras jurisdiktion.
•Val av instrument
Eftersom medlemsstaterna fortfarande har frihet att välja en eller flera standardtider, och särskilt eftersom de 2019 måste välja om de kommer att tillämpa sommartid eller ”vintertid”, och eftersom det kommer att bli nödvändigt att anta bestämmelser för detta ändamål enligt nationell lagstiftning, är ett direktiv den lämpligaste formen för detta förslag.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
Ett flertal undersökningar har genom åren genomförts om EU:s sommartid. Detta inbegriper olika undersökningar och rapporter som lagts ut på uppdrag eller utarbetats av kommissionen, t.ex. en undersökning från 1999 av hur EU:s sommartid påverkar de viktigaste ekonomiska sektorerna samt hälso- och sjukvård och fritid 5 , en kommissionsrapport från 2007 om effekterna av direktivet om sommartid 6 och en undersökning från 2014 av de möjliga konsekvenserna av ett icke-harmoniserat system för sommartid i EU 7 . Den tyska förbundsdagen offentliggjorde i februari 2016 en rapport en rapport om sommartidens effekter 8 , och Europaparlamentets utredningstjänst lämnade i oktober 2017 över en rapport med en sammanfattning av nuläget utifrån befintliga uppgifter om sommartid 9 .
I de ovannämnda rapporterna finns hänvisningar till uppgifter som påvisar följande effekter av sommartiden:
·Inre marknaden: Det finns i detta skede övertygande belägg för en sak: möjlighet till tidsomställning utan samordning mellan medlemsstaterna skulle vara till skada för den inre marknaden, till följd av högre kostnader för gränsöverskridande handel, besvär och möjliga störningar i fråga om transporter, kommunikation och resor, samt lägre produktivitet på den inre marknaden för varor och tjänster.
·Energi: Trots att energibesparingar varit en av de viktigaste drivkrafterna bakom den nuvarande sommartiden visar forskning att dess totala effekt är marginell. Resultaten visar dock på avvikelser beroende på t.ex. det geografiska läget. Här följer några exempel som rapporterats i medlemsstaterna:
·Terna, en italiensk systemansvarig för överföringssystem, rapporterade 2016 att den årliga energibesparingen i Italien till följd av sommartiden uppgick till cirka 580 GWh (~0,2 % av den årliga elförbrukningen), dvs. en årlig besparing på cirka 94,5 miljoner euro 10 .
·I Frankrike uppskattade ADEME (Agence de l'Environnement et de la Maitrise de l'Energie) 2010 att besparingarna i fråga om belysning uppgick till omkring 440 GWh (~0,1 % av den årliga elförbrukningen), eventuellt med vissa besparingar även i form av värme. EDF uppskattade 1995 besparingarna till omkring 1 200 GWh, men de senare uppskattningarna ligger dock närmare resultaten från 2010 11 .
·BDEW, den tyska sammanslutningen för vatten- och energiindustri, angav 2015 att besparingarna i Tyskland saknar betydelse eftersom energin för belysning minskat till omkring 8 % av energianvändningen, samtidigt som den energi som används för fritidsaktiviteter har ökat 12 .
·I Spanien rapporterar IDAE, institutet för diversifiering och energibesparingar, att sommartiden gav 5 % lägre totalförbrukning av el för belysning 2015, vilket motsvarar en årlig besparing på 300 miljoner euro 13 .
·Den undersökning från 2014 som beställdes av kommissionen visade att sommartiden orsakade administrativa problem för gasoperatörer när de reserverade kapacitet hos systemansvariga för överföringssystem 14 .
Spridningen av ny belysningsteknik (samt smarta mätare, programmeringsanordningar osv.) har redan minskat sommartidens energibesparingspotential.
·Hälso- och sjukvård: Vissa undersökningar visar att sommartid skulle kunna ge positiva effekter i form av fler fritidsaktiviteter utomhus. Å andra sidan finns det kronobiologiska forskningsresultat som tyder på att effekterna på människans biorytm är allvarligare än vad man tidigare trott. Exempelvis hänvisar den tyska förbundsdagens rapport från 2016 till resultat som tyder på att människans biologiska rytm anpassar sig till tidsomställningen på våren sämre än vad man tidigare trott och att människor med vissa kronotyper behöver flera veckor för att anpassa sig, medan höstens tidsomställning ger mindre problem. Beläggen för övergripande hälsoeffekter (dvs. avvägningen mellan de antagna positiva respektive negativa effekterna) ger dock ännu inte underlag för några slutsatser.
·Trafiksäkerhet: Det finns inga övertygande belägg för något samband mellan sommartid och trafikolyckor. Vissa undersökningar visar att sömnbrist till följd av att klockan ställs fram på våren skulle öka risken för olyckor. Det är dock i allmänhet svårt att direkt koppla sommartidens effekter till olycksfallsfrekvensen jämfört med andra faktorer.
·Jordbruk: Sommartiden har väckt farhågor om störningar av djurens biorytm och förändrade mjölknings- och utfodringstider på grund av tidsomställningen. Dessa farhågor verkar dock avta gradvis till följd av spridningen av ny utrustning, konstbelysning och automatiserad teknik.
•Samråd med berörda parter
Kommissionen genomförde ett offentligt samråd mellan den 4 juli och den 16 augusti 2018 för att samla synpunkter från europeiska medborgare, berörda parter och medlemsstater om EU:s sommartid i enlighet med direktiv 2000/84/EG, och om eventuella förändringar av sommartiden, särskilt avskaffandet av tidsomställningen två gånger per år.
Trots att samrådsperioden var kortare än standardperioden på tolv veckor mottogs cirka 4,6 miljoner svar, varav mer än 99 % från medborgare. Svaren kom från alla medlemsstater, även om svarsfrekvensen varierade mellan länderna. Tyskland, Österrike och Luxemburg hade den högsta svarsfrekvensen, och därefter följde Finland, Estland och Cypern. 84 % av samtliga svar är positiva till att avskaffa tidsomställningen två gånger per år, medan 16 % vill behålla den. Resultaten uppdelade per medlemsstat visar att medborgare och berörda parter i alla medlemsstater är positiva till att avskaffa tidsomställningen två gånger per år, undantaget Grekland och Cypern där en liten majoritet av de som svarat föredrar att behålla den nuvarande ordningen. I Malta är de båda sidorna i stort sett jämnstarka. Även i kategorin för offentliga myndigheter angav en majoritet att de föredrar att avskaffa tidsomställningen två gånger per år. Huvudanledningen som angavs av de svarande som vill avskaffa det nuvarande systemet är människors hälsa, följd av uteblivna energibesparingar.
Mer information om det offentliga samrådet om sommartid i EU finns i den åtföljande resultatrapporten 15 .
•Konsekvensbedömning
Anledningen till att man har lagstiftat inom detta område på EU-nivå har varit att man ville harmonisera befintliga nationella rutiner och planer för sommartid som avvek från varandra. Kommissionen tog först upp frågan om de negativa effekterna av avvikande nationella rutiner för sommartiden på den inre marknaden – på gränsöverskridande transporter, kommunikationer och handel – i ett meddelande 16 1975. I ICF:s undersökning från 2014, som beställdes av kommissionen, studerades de (hypotetiska) följderna av icke-harmoniserad sommartid, särskilt för den inre marknadens funktion men också för företag och medborgare, med slutsatsen att detta skulle leda till högre kostnader, större olägenheter och lägre produktivitet på den inre marknaden för varor och tjänster.
Andra undersökningar 17 visar också på fördelarna med ett harmoniserat tillvägagångssätt för den inre marknaden, och risken för fragmentering om ett sådant saknas. På andra områden finns det belägg som pekar på marginella effekter av sommartiden (t.ex. relativt små energibesparingar), eller så går det ännu inte att dra några säkra slutsatser (t.ex. i fråga om övergripande hälsoeffekter och trafiksäkerhet).
I Europaparlamentets resolution från februari 2018 uppmanades kommissionen att göra en bedömning av direktivet och, vid behov, lägga fram ett förslag till ändring av direktivet. Samtidigt angav man i resolutionen att det ”är oerhört viktigt att behålla ett enhetligt tidssystem för EU även efter det att omställningen mellan sommar- och vintertid har avslutats”.
Kommissionens bedömning är att gemensamma regler på detta område är fortsatt mycket viktiga för att säkerställa en väl fungerande inre marknad. De huvudsakliga politiska alternativen för att säkerställa en sådan harmoniserad ordning är att 1) behålla EU:s sommartid enligt direktiv 2000/84/EG, eller 2) avskaffa tidsomställningarna två gånger per år i samtliga medlemsstater. Detta skulle inte påverka valet av tidszon, och varje medlemsstat skulle fortfarande besluta om en övergång till permanent sommartid (genom att ändra sin nuvarande standardtid) eller behålla s.k. ”vintertid” (som motsvarar deras nuvarande ”standardtid”).
Kommissionen anser att det är nödvändigt att agera nu för att även fortsättningsvis säkerställa en väl fungerande inre marknad, samtidigt som hänsyn tas till utvecklingen under den senaste tiden, och undvika potentiellt betydande störningar på den inre marknaden.
På grundval av tillgängliga uppgifter om effekterna av EU:s sommartid, enligt hänvisningarna ovan, kan slutsatsen dras att en fortsatt harmoniserad ordning – där alla medlemsstater avskaffar tidsomställningen två gånger per år – skulle vara till fortsatt nytta för den inre marknadens funktion. Effekterna på andra områden är ganska osäkra och beror sannolikt på det geografiska läget och huruvida medlemsstaterna väljer att tillämpa permanent sommartid eller permanent vintertid.
Som redan nämnts är valet av standardtid och valet mellan permanent sommartid eller permanent vintertid en fråga för varje medlemsstat. Effekterna av detta val måste därför bedömas på nationell nivå. De övergripande effekterna kommer sannolikt att skilja sig åt beroende på det geografiska läget för varje medlemsstat: Medlemstaterna i norr har redan en stor säsongsvariation när det gäller det tillgängliga dagsljuset under året. Vintern är mörk med lite dagsljus och sommaren är ljus med korta nätter. För medlemsstaterna längre söderut är dessa skillnader inte lika stora eftersom fördelningen mellan dag och natt inte förändras lika mycket under året. Ländernas läge i tidszonen kommer sannolikt också att ha stor betydelse. Ju längre västerut i tidszonen ett land är beläget, desto senare inträffar en soluppgång och solnedgång, medan ett läge österut i tidszonen innebär mer ljus på morgonen och tidigare solnedgång 18 .
En systemändring kommer också att innebära övergångskostnader. Samtidigt som de nuvarande kostnaderna till följd av tidsomställningen två gånger per år kommer att försvinna, skulle det uppstå övergångskostnader för att byta till en ny tidsordning utan säsongsbaserade omställningar. It-systemen skulle behöva omprogrammeras och omkonfigureras. Detta kommer att vara av avgörande betydelse för programvara som hanterar tidpunkter och datum (t.ex. i hälso- och sjukvårdssystem och system för resebokning) och tidsberoende programvara samt för all ”smart” teknik 19 . Tidtabeller för olika typer av transporter skulle behöva justeras. Det kommer därför att vara nödvändigt att medge en viss ledtid för en sådan förändring, vilket också betonas av vissa berörda parter i svaren till det offentliga samrådet.
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
Förslaget bygger på målet att öka lagstiftningens ändamålsenlighet och minska den rättsliga och administrativa bördan för företag och medborgare. Detta sker främst genom förenklade tidsordningar i unionen, med avskaffande av regelbundna säsongsbaserade tidsomställningar och införande av permanenta tidsordningar som bör vara enklare och mindre betungande att genomföra.
•Grundläggande rättigheter
Ej tillämpligt.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Ej tillämpligt.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
För att bedöma effekterna av detta direktiv, särskilt när det gäller den inre marknadens funktion, men även effekterna på berörda parter och medborgarnas vardagsliv, kommer kommissionen att rapportera om direktivets genomförande till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2024, när det bör finnas tillräcklig information om direktivets effekter.
För att kommissionen ska kunna rapportera om direktivets effekter bör medlemsstaterna bistå kommissionen och förse den med all relevant information vad gäller direktivets genomförande.
•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget
I artikel 1.1, jämförd med artikel 4.1, föreskrivs att medlemsstaterna från och med den 1 april 2019 inte längre kommer att tillämpa säsongsbaserade ändringar av sin standardtid (eller sina standardtider, för de medlemsstater som av geografiska skäl har flera tidszoner). Medlemsstaterna skulle fortfarande ändra till sommartid i enlighet med direktiv 2000/84/EG den 31 mars 2019, men därefter inte längre tillämpa säsongsbaserade tidsomställningar från och med den 1 april 2019.
Enligt artikel 1.2 har medlemsstaterna möjlighet att välja att göra ytterligare en säsongsbaserad ändring av sin standardtid (eller sina standardtider) söndagen den 27 oktober 2019 kl. 01.00 UTC-tid. Efter denna ändring skulle även de medlemsstater som valt att tillämpa artikel 1.2 upphöra att tillämpa säsongsbaserade ändringar av sin standardtid.
I artikel 2 betonas att medlemsstaterna har frihet att ändra sin standardtid, utan någon koppling till säsongsbaserade ändringar. Eftersom oförutsedda ändringar av standardtiden i enstaka medlemsstater skulle kunna påverka den inre marknadens funktion bör dock medlemsstaterna i god tid informera kommissionen om sin avsikt att ändra sin standardtid, så att störningar kan undvikas. För att undvika rättslig osäkerhet och eventuella ytterligare störningar på den inre marknaden bör medlemsstaterna genomföra de anmälda ändringarna från den dag då mindre än sex månader återstår till dess att den anmälda ändringen träder i kraft. Kommissionen kommer att informera alla medlemsstater och offentliggöra denna information så att nationella myndigheter, ekonomiska aktörer och medborgare i god tid kan informeras på ett korrekt sätt och därmed förbereda sig för ändringen.
För att utvärdera om direktivet har uppnått det ovannämnda målet att säkerställa en väl fungerande inre marknad och för att bedöma dess effekter kommer kommissionen, i enlighet med artikel 3, att lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet, på grundval av information från medlemsstaterna samt annan relevant information.
I artikel 4 föreskrivs att medlemsstaterna ska införliva direktivet senast den 1 april 2019. Detta förutsätter att rådet och Europaparlamentet utan dröjsmål antar det föreliggande förslaget senast i mars 2019. Medlemsstaterna ska tillämpa direktivet från och med den 1 april 2019. Detta innebär att medlemsstaterna senast den 27 april 2019, på grundval av eventuella samråd och bedömningar på nationell nivå och samordning med andra medlemsstater, ska anmäla huruvida de i oktober 2019 avser att ändra till en permanent standardtid som motsvarar deras nuvarande ”vintertid”, i stället för deras nuvarande sommartid.
När detta direktiv börjar tillämpas fullt ut kommer medlemsstaterna inte längre att tillämpa säsongsbaserade ändringar av sin standardtid i enlighet med direktiv 2000/84/EG. I artikel 5 föreskrivs därför att det direktivet bör upphöra att gälla.
2018/0332 (COD)
Förslag till
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
om avskaffande av säsongsbaserade tidsomställningar och om upphävande av direktiv 2000/84/EG
(Text av betydelse för EES)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 114,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 20 ,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och
av följande skäl:
(1)Medlemsstaterna kunde förr välja att införa sommartid på nationell nivå. Det var därför viktigt för den inre marknadens funktion att ett gemensamt datum och klockslag för sommartidens början och upphörande fastställdes för hela unionen. I enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/84/EG 21 tillämpar för närvarande alla medlemsstater sommartid från den sista söndagen i mars till den sista söndagen i oktober samma år.
(2)Europaparlamentet uppmanade i sin resolution av den 8 februari 2018 kommissionen att göra en bedömning av sommartiden såsom den fastställs i direktiv 2000/84/EG, och vid behov lägga fram ett förslag till ändring av direktivet. I resolutionen bekräftades också att det är av största vikt att upprätthålla ett harmoniserat tillvägagångssätt för tidsordningar i hela unionen.
(3)Kommissionen har undersökt tillgängliga uppgifter, vilka pekar på vikten av harmoniserade unionsregler på detta område för att säkerställa en väl fungerande inre marknad och för att undvika bl.a. störningar i fråga om transporter och informations- och kommunikationssystem, högre kostnader för gränsöverskridande handel och lägre produktivitet när det gäller varor och tjänster. Uppgifterna visar inte entydigt om sommartidens fördelar uppväger de olägenheter som är förknippade med en tidsomställning två gånger per år.
(4)Sommartiden är föremål för en livlig offentlig debatt, och vissa medlemsstater har redan uttryckt att de vill avskaffa denna tidsordning. Mot bakgrund av denna utveckling är det nödvändigt att även fortsättningsvis säkerställa en väl fungerande inre marknad, och att undvika eventuella betydande störningar av dess funktion som orsakas av skillnader mellan medlemsstater på detta område. Det är därför lämpligt att avskaffa sommartiden på ett samordnat sätt.
(5)Detta direktiv bör inte påverka varje medlemsstats rätt att besluta om standardtid eller standardtider för de territorier som omfattas av dess jurisdiktion och av fördragens territoriella tillämpningsområde. För att säkerställa att vissa medlemsstaters tillämpning av sommartid inte stör den inre marknadens funktion bör dock medlemsstaterna avstå från att ändra standardtiden för varje territorium under deras jurisdiktion av skäl som är kopplade till olika årstider, även om en sådan ändring skulle presenteras som en ändring av tidszon. De bör dessutom, i syfte att minimera störningar av bl.a. transporter, kommunikation och andra berörda sektorer, i god tid anmäla sin avsikt att ändra sin standardtid till kommissionen, och därefter tillämpa de anmälda ändringarna. Kommissionen bör på grundval av denna anmälan informera alla andra medlemsstater så att de kan vidta alla nödvändiga åtgärder. Den bör också informera allmänheten och berörda parter genom att offentliggöra denna information.
(6)Det är därför nödvändigt att upphöra med harmoniseringen av den period som omfattas av sommartiden enligt direktiv 2000/84/EG och att införa gemensamma regler som hindrar medlemsstaterna från att tillämpa olika säsongsbaserade tidsordningar genom att de ändrar sin standardtid mer än en gång under året och som fastställer en skyldighet att anmäla planerade ändringar av standardtiden. Målsättningen med detta direktiv är att tydligt bidra till att den inre marknaden fungerar friktionsfritt, och det bör således baseras på artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, så som artikeln tolkats i EU-domstolens fasta rättspraxis.
(7)Detta direktiv bör tillämpas från och med den 1 april 2019, så att den sista perioden med sommartid som omfattas av reglerna i direktiv 2000/84/EG i samtliga medlemsstater bör inledas kl. 01.00 UTC-tid den 31 mars 2019. Medlemsstater som efter denna period med sommartid avser att anta en standardtid som motsvarar den tid som tillämpats under vintersäsongen i enlighet med direktiv med direktiv 2000/84/EG bör ändra sin standardtid kl. 01.00 UTC-tid den 27 oktober 2019, så att likartade och varaktiga förändringar som äger rum i olika medlemsstater kan genomföras samtidigt. Det är önskvärt att medlemsstaterna på ett samordnat sätt beslutar om den standardtid som var och en av dem kommer att tillämpa från och med 2019.
(8)Genomförandet av detta direktiv bör övervakas. Kommissionen bör redovisa resultatet av denna övervakning i en rapport till Europaparlamentet och rådet. Rapporten bör baseras på information som i god tid tillhandahålls av medlemsstaterna, så att rapporten kan överlämnas inom den tidsfrist som fastställs.
(9)Eftersom målen för detta direktiv beträffande harmoniserade tidsordningar inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.
(10)De harmoniserade tidsordningarna bör tillämpas i enlighet med bestämmelserna om fördragens territoriella tillämpningsområde som anges i artikel 355 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
(11)Direktiv 2000/84/EG bör därför upphöra att gälla.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
1.Medlemsstaterna får inte tillämpa säsongsbaserade ändringar av sina standardtider.
2.Medlemsstaterna får, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 1, fortfarande tillämpa en säsongsbaserad ändring av sina standardtider under 2019, förutsatt att detta sker kl. 01.00 UTC-tid den 27 oktober 2019. Medlemsstaterna ska anmäla detta beslut i enlighet med artikel 2.
Artikel 2
1.Om en medlemsstat beslutar att ändra en eller flera av sina standardtider inom ett territorium som omfattas av dess jurisdiktion ska den, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1, anmäla detta till kommissionen minst sex månader innan ändringen träder i kraft. Om en medlemsstat har gjort en sådan anmälan och inte har dragit tillbaka den minst sex månader före dagen för den planerade ändringen ska medlemsstaten tillämpa denna ändring.
2.Kommissionen ska senast en månad efter anmälan informera de andra medlemsstaterna om anmälan och offentliggöra denna information i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 3
1.Kommissionen ska senast den 31 december 2024 rapportera till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av detta direktiv.
2.Medlemsstaterna ska senast den 30 april 2024 förse kommissionen med relevant information.
Artikel 4
1.Medlemsstaterna ska senast den 1 april 2019 anta och offentliggöra de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. De ska genast överlämna texten till dessa bestämmelser till kommissionen.
De ska tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 april 2019.
När en medlemsstat antar dessa bestämmelser ska de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. Närmare föreskrifter om hur hänvisningen ska göras ska varje medlemsstat själv utfärda.
2.Medlemsstaterna ska till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell rätt som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.
Artikel 5
Direktiv 2000/84/EG ska upphöra att gälla med verkan den 1 april 2019.
Artikel 6
Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Artikel 7
Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den
På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
Barbarulo, Eliana, 'Terna: con ora legale risparmio energetico pari a 94,5 mln di euro', 26/03/2016, http://www.ambientequotidiano.it/2016/03/26/ora-legale-risparmio-energetico/ .