EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 3.9.2018
COM(2018) 607 final
2018/0317(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet med Konungariket Norge, Island, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om dessa staters deltagande i Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
Genom förordning (EU) nr 1077/2011 inrättades Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa 1 , allmänt kallad eu-LISA (nedan kallad byrån), för att säkerställa den operativa förvaltningen av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II), Informationssystemet för viseringar (VIS) och Eurodac, samt potentiellt för att förbereda, utveckla och operativt förvalta andra stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa, dock endast om detta föreskrivs i relevanta lagstiftningsinstrument som grundas på artiklarna 67–89 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det tekniska stödet för den separata, säkra elektroniska överföringskanalen DubliNet, inrättad enligt artikel 18 i kommissionens förordning (EG) nr 1560/2003, vilken medlemsstaternas myndigheter som ansvarar för asylfrågor använder för att utbyta information om personer som sökt internationellt skydd, överfördes från kommissionen till eu-LISA genom ett servicenivåavtal den 31 juli 2014. Efter det att förordning (EU) 2017/2226 2 trädde i kraft den 29 december 2017 blev byrån ansvarig för utvecklingen och den operativa förvaltningen av in- och utresesystemet. I artikel 37 i förordning (EU) nr 1077/2011 föreskrivs följande: ”Inom ramen för tillämpliga bestämmelser i deras associeringsavtal ska det utarbetas arrangemang för att bland annat ange på vilket sätt och i vilken utsträckning de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder kommer att delta i byråns arbete samt de närmare reglerna för deras deltagande, inklusive bestämmelser om finansiella bidrag, personal och rösträtt”. De länder som avses i artikel 37 är Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein, nedan kallade de associerade länderna.
De associerade ländernas deltagande i byråns arbete är ett nödvändigt steg med tanke på deras associering till Schengenregelverket och till Dublin- och Eurodac-relaterade åtgärder samt deras deltagande i de stora it-system som förvaltas av byrån. På grundval av detta lade kommissionen den 29 februari 2012 fram en rekommendation till rådet om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar om ett avtal mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein, å andra sidan, om villkoren för dessa staters deltagande i Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa.
Kommissionen bemyndigades den 24 juli 2012 av rådet att inleda förhandlingar med Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein om ett avtal om villkoren för dessa länders deltagande i byrån.
Förhandlingarna fördes gemensamt med alla associerade länder. Flera förhandlingsomgångar ägde rum. De associerade länderna påmindes genom en skrivelse från generaldirektören för kommissionens generaldirektorat för migration och inrikes frågor den 21 april 2016 om att Norge och Schweiz formellt måste godkänna förordning (EU) nr 1077/2011, i den mening som avses i de relevanta associeringsavtalen, innan avtalet kan paraferas. Den 11 april 2017 anmälde Schweiz till rådet att landets konstitutionella krav avseende godkännandet av förordning (EU) nr 1077/2011 var uppfyllda. Den 16 augusti 2017 anmälde Norge till rådet att landets konstitutionella krav avseende godkännandet av förordningen var uppfyllda. Det krävdes därefter anpassningar av utkastet till avtal, bland annat för att anpassa texten efter ikraftträdandet av förordningen om in- och utresesystemet och för att täcka framtida Dublin-relaterade system.
Medlemsstaterna har informerats och hörts inom ramen för rådets arbetsgrupper.
Den slutliga texten i utkastet till avtal paraferades den 15 juni 2018.
2.FÖRHANDLINGSRESULTAT
Kommissionen anser att de mål som fastställts av lagstiftaren i artikel 37 i förordning (EU) nr 1077/2011 och av rådet i dess förhandlingsdirektiv har uppnåtts och att unionen kan godta utkastet till avtal.
Det slutliga innehållet i avtalet kan sammanfattas på följande sätt:
Utkastet till avtal föreskriver att Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein deltar fullt ut i byråns verksamhet [artikel 1], företräds i byråns styrelse med begränsad rösträtt avseende vissa beslut [artikel 2], företräds i byråns rådgivande grupper med begränsad rösträtt avseende de beslut som avses i artikel 2 [artikel 3], lämnar årliga ekonomiska bidrag till byråns budget när det gäller SIS, VIS, DubliNet och in- och utresesystemet genom en årlig summa som beräknas utifrån den procentandel som landets BNP utgör av sammanlagd BNP för alla stater som deltar i byråns arbete och, när det gäller Eurodac, genom en årlig summa som utgörs av en fast procentandel (specifik för varje associerat land) av de relevanta budgetanslagen för det budgetåret. [Artikel 4 och bilaga I]. I utkastet till avtal fastställs vidare byråns rättsliga ställning i Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein [artikel 5], byråns skadeståndsansvar vad gäller Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein [artikel 6], Islands, Norges, Schweiz och Liechtensteins erkännande av domstolens behörighet avseende byrån [artikel 7], byråns privilegier och immunitet i Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein, samt ett undantag från tjänsteföreskrifterna som gör det möjligt för isländska, norska, schweiziska och liechtensteinska medborgare att kontraktanställas av byrån [artikel 9]. Slutligen innehåller utkastet till avtal bestämmelser om bedrägeribekämpning [artikel 10], tvistlösning [artikel 12], ikraftträdande [artikel 14] samt giltighetstid och uppsägning [artikel 15].
3.FÖRSLAGETS RÄTTSLIGA ASPEKTER
Detta förslag till rådets beslut läggs fram i enlighet med artiklarna 74, 77.2 a, 77.2 b, 78.2 e, 79.2 c, 82.1 d, 85.1, 87.2 a och 88.2 i EUF-fördraget jämförda med artikel 218.5 i EUF-fördraget.
Det utgör det rättsliga instrumentet för undertecknande av avtalet. Rådet kommer att fatta beslut med kvalificerad majoritet. EU:s behörighet att ingå detta avtal fastställs uttryckligen i artikel 37 i förordning (EU) nr 1077/2011, där det anges att det inom ramen för tillämpliga bestämmelser i ländernas associeringsavtal ska utarbetas arrangemang för att bland annat ange på vilket sätt och i vilken utsträckning de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder kommer att delta i byråns arbete samt de närmare reglerna för deras deltagande, inklusive bestämmelser om finansiella bidrag, personal och rösträtt. Detta förslag överensstämmer med artikel 218.5 i EUF-fördraget, enligt vilket rådet ska anta beslut om internationella avtal. Inget annat rättsligt instrument kan användas för att nå målet i detta förslag.
Avtalet kommer att göra det möjligt för Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein att delta i byråns arbete med begränsad rösträtt och kommer att säkerställa tillräckliga ekonomiska bidrag till byrån.
4.BUDGETKONSEKVENSER
I artikel 4 och bilaga I i utkastet till avtal anges bestämmelser om Islands, Norges, Schweiz och Liechtensteins årliga ekonomiska bidrag till byråns budget.
5.SLUTSATS
Mot bakgrund av det ovan nämnda resultatet av förhandlingarna föreslår kommissionen att rådet beslutar att avtalet mellan Europeiska unionen och Island, Konungariket Norge, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om dessa staters deltagande i Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa ska undertecknas på unionens vägnar och bemyndigar rådets ordförande att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på unionens vägnar.
2018/0317 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet med Konungariket Norge, Island, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om dessa staters deltagande i Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 74, 77.2 a, 77.2 b, 78.2 e, 79.2 c, 82.1 d, 85.1, 87.2 a och 88.2 jämförda med artikel 218.5,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
av följande skäl:
(1)I Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 3 föreskrivs att det inom ramen för tillämpliga bestämmelser i ländernas associeringsavtal ska utarbetas arrangemang för att bland annat ange på vilket sätt och i vilken utsträckning de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder kommer att delta i byråns arbete samt de närmare reglerna för deras deltagande, inklusive bestämmelser om finansiella bidrag, personal och rösträtt.
(2)Den 24 juli 2012 bemyndigade rådet kommissionen att inleda förhandlingar med Island, Norge, Schweiz och Liechtenstein om ett avtal om villkoren för dessa länders deltagande i byrån (nedan kallat avtalet). Förhandlingarna slutfördes med framgång genom att avtalet paraferades den 15 juni 2018.
(3)Avtalstexten, som är ett resultat av förhandlingarna, innehåller de specifikationer som krävs för att de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder ska kunna delta i byråns arbete i praktiken.
(4)Avtalet bör undertecknas.
(5)Enligt skäl 33 i förordning (EU) nr 1077/2011 deltar Förenade kungariket i den förordningen, som är bindande för Förenade kungariket. Irland har begärt att få delta i den förordningen efter dess antagande i enlighet med protokoll nr 19 om Schengenregelverket införlivat inom Europeiska unionens ramar, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och protokoll nr 21 om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. De bör därför ge verkan åt artikel 37 i förordning (EU) nr 1077/2011 genom att delta i detta beslut. Förenade kungariket och Irland deltar därför i detta beslut.
(6)Enligt skäl 32 i förordning (EU) nr 1077/2011 deltar Danmark inte i den förordningen, som inte är bindande för Danmark. Danmark deltar därför inte i detta beslut. Eftersom detta beslut – i den mån det rör Schengens informationssystem (SIS II), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1987/2006 4 och rådets beslut 2007/533/RIF 5 , Informationssystemet för viseringar (VIS), som inrättades genom rådets beslut 2004/512/EG 6 och in- och utresesystemet, som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/2226 7 – är en utveckling av Schengenregelverket ska Danmark, i enlighet med artikel 4 i det protokollet, inom sex månader efter antagandet av detta beslut besluta huruvida landet ska genomföra det i sin nationella lagstiftning. I enlighet med artikel 3 i avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Konungariket Danmark om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredjeland har gett in i Danmark eller någon annan medlemsstat i Europeiska unionen, och om Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en effektiv tillämpning av Dublinkonventionen 8 , ska Danmark meddela kommissionen huruvida landet kommer att genomföra innehållet i detta beslut, i den mån det rör Eurodac och DubliNet.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Undertecknandet av avtalet mellan Europeiska unionen och Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein om dessa staters deltagande i Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa godkänns härmed på unionens vägnar, med förbehåll för att avtalet ingås 9 .
Texten till avtalet åtföljer detta beslut.
Artikel 2
Rådets ordförande bemyndigas att utse den eller de personer som ska ha rätt att underteckna avtalet på unionens vägnar.
Artikel 3
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 3.9.2018
COM(2018) 607 final
BILAGA
till
förslag till RÅDETS BESLUT
om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet med Konungariket Norge, Island, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om dessa staters deltagande i Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa
BILAGA
AVTAL
mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Konungariket Norge, Island, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein, å andra sidan, om dessa staters deltagande i
Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa
EUROPEISKA UNIONEN,
å ena sidan, och
KONUNGARIKET NORGE,
nedan kallat Norge,
ISLAND,
nedan kallat Island,
SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,
nedan kallat Schweiz, och
FURSTENDÖMET LIECHTENSTEIN,
nedan kallat Liechtenstein,
å andra sidan,
som beaktar avtalet mellan Europeiska unionens råd och Republiken Island och Konungariket Norge om dessa staters associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 1 (nedan kallat Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge),
som beaktar avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Republiken Island och Konungariket Norge om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som skall ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Island eller Norge 2 (nedan kallat Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Island och Norge),
som beaktar avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 3 (nedan kallat Schengenassocieringsavtalet med Schweiz),
som beaktar avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz 4 (nedan kallat Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz),
som beaktar protokollet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska unionen, Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om Schweiziska edsförbundets associering till genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket 5 (nedan kallat Schengenassocieringsprotokollet med Liechtenstein),
som beaktar protokollet mellan Europeiska gemenskapen, Schweiziska edsförbundet och Furstendömet Liechtenstein om Furstendömet Liechtensteins anslutning till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om kriterier och mekanismer för att fastställa vilken stat som ska ansvara för handläggningen av en asylansökan som görs i en medlemsstat eller i Schweiz 6 (nedan kallat Dublin/Eurodac-associeringsprotokollet med Liechtenstein), och
SOM BEAKTAR FÖLJANDE:
(1)Europeiska unionen inrättade genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1077/2011 av den 25 oktober 2011 7 (nedan kallad förordningen) Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (nedan kallad byrån).
(2)När det gäller Island och Norge utgör förordningen, i den mån den rör SIS II, VIS och in- och utresesystemet, en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge. I den mån förordningen rör Eurodac och DubliNet utgör den en ny åtgärd i den mening som avses i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Island och Norge.
(3)När det gäller Schweiz utgör förordningen, i den mån den rör SIS II, VIS och in- och utresesystemet, en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i Schengenassocieringsavtalet med Schweiz. I den mån förordningen rör Eurodac och DubliNet utgör den en ny åtgärd i den mening som avses i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz.
(4)När det gäller Liechtenstein utgör förordningen, i den mån den rör SIS II, VIS och in- och utresesystemet, en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i Schengenassocieringsavtalet med Liechtenstein. I den mån förordningen rör Eurodac och DubliNet utgör den en ny åtgärd i den mening som avses i Dublin/Eurodac-associeringsprotokollet med Liechtenstein.
(5)I förordningen anges att det, inom ramen för tillämpliga bestämmelser i ländernas associeringsavtal, ska utarbetas arrangemang för att bland annat ange på vilket sätt och i vilken utsträckning de länder som har åtagit sig att delta i genomförandet, tillämpningen och utvecklingen av Schengenregelverket samt Dublin- och Eurodac-relaterade åtgärder kommer att delta i byråns arbete samt de närmare reglerna för deras deltagande, inklusive bestämmelser om finansiella bidrag, personal och rösträtt.
(6)I associeringsavtalen anges inga villkor för Islands, Norges, Schweiz och Liechtensteins associering till verksamheten vid de nya organ som Europeiska unionen inrättar inom ramen för den fortsatta utvecklingen av Schengenregelverket och Eurodac-relaterade åtgärder, och vissa aspekter av associeringen till byrån bör fastställas i ytterligare ett avtal mellan de avtalsslutande parterna.
(7)Eurostat samlar inte längre in uppgifter om bruttonationalinkomst, och Norges och Islands ekonomiska bidrag bör därför beräknas på grundval av bruttonationalprodukten, i likhet med Schweiz och Liechtensteins bidrag, trots hänvisningen till bruttonationalinkomst i Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge och Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Island och Norge.
HAR ENATS OM FÖLJANDE.
Artikel 1
Deltagandets omfattning
Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ska delta fullt ut i byråns verksamhet som anges i förordningen och i enlighet med villkoren i detta avtal.
Artikel 2
Styrelsen
1.Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ska företrädas i byråns styrelse i enlighet med artikel 13.5 i förordningen.
2.Begränsat till de informationssystem som de deltar i ska de ha rösträtt avseende följande:
·Beslut om testning och om tekniska specifikationer avseende utvecklingen och den operativa förvaltningen av systemen och kommunikationsinfrastrukturen.
·Beslut om uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av SIS II, VIS, Eurodac och in- och utresesystemet i enlighet med artiklarna 3, 4, 5 respektive 5a i förordningen, utom när den gemensamma läroplanen fastställs.
·Beslut om uppgifter avseende utbildning i den tekniska användningen av andra stora informationssystem i enlighet med artikel 6 i förordningen, utom när den gemensamma läroplanen fastställs.
·Beslut om antagande av rapporter om den tekniska funktionen hos SIS II, VIS och in- och utresesystemet i enlighet med artikel 12.1 t i förordningen.
·Beslut om antagande av årsrapporten om verksamheten inom Eurodacs centrala system i enlighet med artikel 12.1 u i förordningen.
·Beslut om antagande av rapporterna om in- och utresesystemets utveckling i enlighet med artikel 12.1 sa.
·Beslut om offentliggörande av statistik rörande SIS II i enlighet med artikel 12.1 w i förordningen.
·Beslut om insamling av statistik om arbetet inom Eurodacs centrala system i enlighet med artikel 12.1 x i förordningen.
·Beslut om offentliggörande av statistik rörande in- och utresesystemet i enlighet med artikel 12.1 xa.
·Beslut om årligt offentliggörande av förteckningen över de behöriga myndigheter som har rätt att direkt hämta uppgifter ur SIS II i enlighet med artikel 12.1 y i förordningen.
·Beslut om årligt offentliggörande av förteckningen över enheter som har utsetts enligt artikel 27.2 i förordning (EU) nr 603/2013 i enlighet med artikel 12.1 z i förordningen.
·Beslut om den förteckning över behöriga myndigheter som avses i artikel 65.2 i förordning (EU) 2017/2226.
·Beslut om rapporter om den tekniska funktionen hos andra stora it-system som byrån har anförtrotts genom en ny rättsakt eller åtgärd som utgör en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge, Schengenassocieringsavtalet med Schweiz och Schengenassocieringsprotokollet med Liechtenstein eller genom en ny rättsakt eller åtgärd i den mening som avses i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Island och Norge, Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz och Dublin/Eurodac-associeringsprotokollet med Liechtenstein.
·Beslut om offentliggörande av statistik rörande andra stora it-system som byrån har anförtrotts genom en ny rättsakt eller åtgärd som utgör en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge, Schengenassocieringsavtalet med Schweiz och Schengenassocieringsprotokollet med Liechtenstein eller genom en ny rättsakt eller åtgärd i den mening som avses i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Island och Norge, Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz och Dublin/Eurodac-associeringsprotokollet med Liechtenstein.
·Beslut om årligt offentliggörande av förteckningen över behöriga myndigheter som har åtkomst till uppgifter som registrerats i andra stora it-system som byrån har anförtrotts genom en ny rättsakt eller åtgärd som utgör en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge, Schengenassocieringsavtalet med Schweiz och Schengenassocieringsprotokollet med Liechtenstein eller genom en ny rättsakt eller åtgärd i den mening som avses i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Island och Norge, Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz och Dublin/Eurodac-associeringsprotokollet med Liechtenstein.
Om ovannämnda beslut fattas i samband med det fleråriga och/eller årliga arbetsprogrammet ska styrelsens röstningsförfaranden säkerställa att Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ges möjlighet att rösta.
3.Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ska ha rätt att avge yttranden om alla frågor i vilka de inte har rösträtt.
Artikel 3
Rådgivande grupper
1.Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ska företrädas i byråns rådgivande grupper i enlighet med artikel 19.2 i förordningen.
2.De ska ha rösträtt när det gäller de rådgivande gruppernas yttranden om de beslut som anges i artikel 2.
3.De ska ha rätt att avge yttranden om alla frågor i vilka de inte har rösträtt.
Artikel 4
Ekonomiska bidrag
1.Norges, Islands, Liechtensteins och Schweiz enskilda bidrag till byråns intäkter ska begränsas till de informationssystem i vilka respektive stat deltar.
2.Vad gäller SIS II och VIS ska Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein bidra till byråns intäkter med ett årligt belopp som beräknas utifrån den procentandel deras respektive bruttonationalprodukt (BNP) utgör i förhållande till alla deltagande staters BNP enligt formeln i bilaga I, i enlighet med artikel 11.3 i Schengenassocieringsavtalet med Schweiz och artikel 3 i Schengenassocieringsprotokollet med Liechtenstein, som hänvisar till den bidragsmetod som avses i artikel 11.3 i Schengenassocieringsavtalet med Schweiz, och genom undantag från artikel 12.1 i Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge, som hänvisar till bruttonationalinkomsten.
3.Vad gäller in- och utresesystemet ska Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein bidra till byråns intäkter med ett årligt belopp som beräknas utifrån den procentandel deras respektive bruttonationalprodukt (BNP) utgör i förhållande till alla deltagande staters BNP enligt formeln i bilaga I, i enlighet med artikel 11.3 i Schengenassocieringsavtalet med Schweiz och artikel 3 i Schengenassocieringsprotokollet med Liechtenstein, som hänvisar till den bidragsmetod som avses i artikel 11.3 i Schengenassocieringsavtalet med Schweiz, och genom undantag från artikel 12.1 i Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge, som hänvisar till bruttonationalinkomsten.
4.Vad gäller Eurodac ska Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein bidra till byråns intäkter med ett årligt belopp som beräknas enligt formeln i bilaga I, i enlighet med artikel 9.1 första stycket i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Island och Norge, artikel 8.1 första stycket i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz och artikel 6 i Dublin/Eurodac-associeringsprotokollet med Liechtenstein.
5.Vad gäller DubliNet ska Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein bidra till byråns intäkter med ett årligt belopp som beräknas utifrån den procentandel deras respektive bruttonationalprodukt (BNP) utgör i förhållande till alla deltagande staters BNP enligt formeln i bilaga I, i enlighet med artikel 8.1 andra stycket i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz, artikel 3 i Dublin/Eurodac-associeringsprotokollet med Liechtenstein, som hänvisar till den bidragsmetod som avses i artikel 8.1 andra stycket i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz, och genom undantag från artikel 9.1 andra stycket i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Island och Norge, som hänvisar till bruttonationalinkomsten.
6.Vad gäller rubrikerna 1 och 2 i byråns budget inträder betalningsskyldigheten avseende det ekonomiska bidrag som nämns i punkterna 2 och 4 den 1 december 2012, vilket är den dag då byrån inledde sin verksamhet. Betalningsskyldigheten avseende det ekonomiska bidrag som nämns i punkt 5 inträder den 31 juli 2014, vilket är den dag då det tekniska stödet för den operativa förvaltningen av DubliNet överfördes till byrån. Betalningsskyldigheten avseende det ekonomiska bidrag som nämns i punkt 3 inträder den 29 december 2017, vilket är den dag då byrån blev ansvarig för utvecklingen och den operativa förvaltningen av in- och utresesystemet. De ekonomiska bidragen ska betalas från och med den dag som följer på ikraftträdandet av detta avtal, även de belopp som avser perioden mellan den 1 december 2012 och den dag då avtalet träder i kraft.
Vad gäller rubrik 3 i byråns budget inträder betalningsskyldigheten för det ekonomiska bidrag som nämns i punkterna 2 och 4 den 1 december 2012, det ekonomiska bidrag som nämns i punkt 5 den 31 juli 2014 och det ekonomiska bidrag som nämns i punkt 3 den 29 december 2017 på grundval av respektive associeringsavtal.
7.När en ny rättsakt eller åtgärd som utgör en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge, Schengenassocieringsavtalet med Schweiz och Schengenassocieringsprotokollet med Liechtenstein utvidgar byråns mandat genom att den anförtros utvecklingen och/eller den operativa förvaltningen av andra stora it-system, ska Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein bidra till byråns intäkter med ett årligt belopp som beräknas utifrån den procentandel deras respektive BNP utgör i förhållande till alla deltagande staters BNP enligt formeln i bilaga I, i enlighet med artikel 11.3 i Schengenassocieringsavtalet med Schweiz och artikel 3 i Schengenassocieringsprotokollet med Liechtenstein, som hänvisar till den bidragsmetod som avses i artikel 11.3 i Schengenassocieringsavtalet med Schweiz, och genom undantag från artikel 12.1 i Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge, som hänvisar till bruttonationalinkomsten.
8.När en ny rättsakt eller åtgärd i den mening som avses i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Island och Norge, Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz och Dublin/Eurodac-associeringsprotokollet med Liechtenstein utvidgar byråns mandat genom att den anförtros utvecklingen och/eller den operativa förvaltningen av andra stora it-system, ska Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein bidra till byråns intäkter med ett årligt belopp som beräknas utifrån den procentandel deras respektive BNP utgör i förhållande till alla deltagande staters BNP enligt formeln i bilaga I, i enlighet med artikel 8.1 andra stycket i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz, artikel 3 i Dublin/Eurodac-associeringsprotokollet med Liechtenstein, som hänvisar till den bidragsmetod som avses i artikel 8.1 andra stycket i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz, och genom undantag från artikel 9.1 andra stycket i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Island och Norge, som hänvisar till bruttonationalinkomsten.
9.Om Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein redan har bidragit till utvecklingen eller den operativa förvaltningen av ett stort it-system genom andra EU-finansieringsinstrument, eller om utvecklingen och/eller den operativa förvaltningen av ett stort it-system finansieras genom avgifter eller andra inkomster avsatta för särskilda ändamål, ska Norges, Islands, Schweiz och Liechtensteins bidrag till byrån justeras i enlighet med detta.
Artikel 5
Rättslig ställning
Byrån ska ha ställning som juridisk person enligt gällande lag i Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein och ska i dessa stater ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt gällande lag i dessa stater. Byrån ska särskilt kunna förvärva och avyttra fast och lös egendom samt föra talan inför domstol.
Artikel 6
Skadeståndsansvar
Byråns ansvar ska regleras av artikel 24.1, 24.3 och 24.5 i förordningen.
Artikel 7
Domstolen
Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ska erkänna Europeiska unionens domstols behörighet i frågor som rör byrån enligt artikel 24.2 och 24.4 i förordningen.
Artikel 8
Privilegier och immunitet
Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ska på byrån och dess personal tillämpa de regler om privilegier och immunitet som anges i bilaga II till detta avtal, som härrör från protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier samt alla bestämmelser som antas i enlighet med det protokollet avseende byråns personalfrågor.
Artikel 9
Byråns personal
1.I enlighet med artikel 20.1 och 37 i förordningen ska norska, isländska, schweiziska och liechtensteinska medborgare som anställs vid byrån omfattas av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska unionen, anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen och bestämmelser som antagits gemensamt av Europeiska unionens institutioner för tillämpningen av dessa tjänsteföreskrifter samt de regler som antagits av byrån i enlighet med artikel 20.8 i förordningen.
2.Med avvikelse från artiklarna 12.2 a och 82.3 a i anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska unionen får norska, isländska, schweiziska och liechtensteinska medborgare som åtnjuter fulla medborgerliga rättigheter anställas på kontrakt av byråns verkställande direktör enligt byråns gällande regler för urval och rekrytering av personal.
3.Artikel 20.6 i förordningen ska tillämpas med nödvändiga ändringar på norska, isländska, schweiziska och liechtensteinska medborgare.
4.Norska, isländska, schweiziska och liechtensteinska medborgare får dock inte utnämnas till tjänsten som verkställande direktör för byrån.
Artikel 10
Utstationerade tjänstemän och experter
Vad gäller utstationerade tjänstemän och experter gäller följande bestämmelser:
i) Alla arvoden, ersättningar och andra betalningar från byrån ska vara befriade från nationella skatter.
ii) Så länge de fortfarande omfattas av det sociala trygghetssystemet i det land från vilket de utstationeras till byrån, ska de vara befriade från alla obligatoriska avgifter till det sociala trygghetssystemet i byråns värdländer. Följaktligen ska de under denna period inte omfattas av förordningar om social trygghet i det av byråns värdländer där de arbetar, om de inte själva frivilligt ansluter sig till det landets sociala trygghetssystem.
Bestämmelserna i denna punkt ska i tillämpliga delar tillämpas på familjemedlemmar som ingår i de utstationerade experternas hushåll, förutom om de är anställda av en annan arbetsgivare än byrån eller mottar sociala förmåner från ett av byråns värdländer.
Artikel 11
Bedrägeribekämpning
1.Vad gäller Norge ska bestämmelserna i artikel 35 i förordningen tillämpas, och Europeiska bedrägeribekämpningsbyrån (Olaf) samt Europeiska revisionsrätten har rätt att utöva sin behörighet.
Olaf och revisionsrätten ska informera Riksrevisjonen i god tid om eventuella planer på att utföra kontroller eller revisioner på plats, som på norsk begäran ska utföras tillsammans med Riksrevisjonen.
2.Vad gäller Island ska bestämmelserna i artikel 35 i förordningen tillämpas, och Europeiska bedrägeribekämpningsbyrån (Olaf) samt Europeiska revisionsrätten har rätt att utöva sin behörighet.
Olaf och revisionsrätten ska informera Ríkisendurskoðun i god tid om eventuella planer på att utföra kontroller eller revisioner på plats, som på isländsk begäran ska utföras tillsammans med Ríkisendurskoðun.
3.Vad gäller Schweiz anges bestämmelserna för artikel 35 i förordningen avseende EU:s ekonomiska kontroller i Schweiz rörande schweiziska deltagare i byråns verksamhet i bilaga III.
4.Vad gäller Liechtenstein anges bestämmelserna för artikel 35 i förordningen avseende EU:s ekonomiska kontroller i Liechtenstein rörande liechtensteinska deltagare i byråns verksamhet i bilaga IV.
Artikel 12
Tvistlösning
1.Vid tvist om tillämpningen av detta avtal ska frågan officiellt tas upp som en tvistefråga på dagordningen för den gemensamma kommittén på ministernivå.
2.Den gemensamma kommittén ska ha nittio dagar på sig för att lösa tvisten, från och med dagen för antagandet av den dagordning där tvisten tagits upp.
3.Om den gemensamma kommittén inte kan lösa en Schengenrelaterad tvist inom de nittio dagar som anges i punkt 2, ska ytterligare en period om trettio dagar anslås för att nå en slutlig lösning. Om ingen slutlig lösning nås ska detta avtal upphöra att gälla avseende den stat som tvisten rör sex månader efter det att trettiodagarsperioden har löpt ut.
4.Om den gemensamma kommittén inte kan lösa en Eurodacrelaterad tvist inom de nittio dagar som anges i punkt 2, ska ytterligare en period om nittio dagar anslås för att nå en slutlig lösning. Om den gemensamma kommittén inte har fattat något beslut när denna period löper ut, ska detta avtal anses ha upphört att gälla avseende den stat som tvisten rör vid slutet av den sista dagen av perioden.
Artikel 13
Bilagor
Bilagorna till detta avtal ska utgöra en integrerad del av detta avtal.
Artikel 14
Ikraftträdande
1.Generalsekreteraren vid Europeiska unionens råd ska vara depositarie för detta avtal.
2.Europeiska unionen, Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ska godkänna detta avtal i enlighet med sina egna förfaranden.
3.För att detta avtal ska träda i kraft krävs ett godkännande från Europeiska unionen och minst en annan avtalsslutande part i avtalet.
4.Detta avtal ska träda i kraft för alla parter i avtalet den första dagen i den första månaden efter det att godkännandeinstrumentet har deponerats hos depositarien.
Artikel 15
Giltighetstid och uppsägning
1.Detta avtal ska ingås på obestämd tid.
2.Vad gäller Island och Norge ska detta avtal upphöra att gälla sex månader efter det att Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge har sagts upp av Island eller Norge eller genom beslut av Europeiska unionens råd eller på annat sätt har upphört att gälla i enlighet med de förfaranden som anges i artiklarna 8.4, 11.3 eller 16 i det avtalet. Det ska också upphöra att gälla sex månader efter det att Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Island och Norge har upphört att gälla eller sagts upp i enlighet med de förfaranden som anges i artiklarna 4.7, 8.3 eller 15 i det avtalet.
Det avtal som avses i artikel 17 i Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge ska också omfatta konsekvenserna av uppsägning av föreliggande avtal.
3.Vad gäller Schweiz ska detta avtal upphöra att gälla sex månader efter det att Schengenassocieringsavtalet med Schweiz har sagts upp av Schweiz eller genom beslut av Europeiska unionens råd eller på annat sätt har upphört att gälla i enlighet med de förfaranden som anges i artiklarna 7.4, 10.3 eller 17 i Schengenassocieringsavtalet med Schweiz. Det ska också upphöra att gälla sex månader efter det att Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz har upphört att gälla eller sagts upp i enlighet med de förfaranden som anges i artiklarna 4.7, 7.3 eller 16 i det avtalet.
4.Vad gäller Liechtenstein ska detta avtal upphöra att gälla sex månader efter det att Schengenassocieringsprotokollet med Liechtenstein har sagts upp av Liechtenstein eller genom beslut av Europeiska unionens råd eller på annat sätt har upphört att gälla i enlighet med de förfaranden som anges i artiklarna 3, 5.4, 11.1 eller 11.3 i Schengenassocieringsprotokollet med Liechtenstein. Det ska också upphöra att gälla sex månader efter det att Dublin/Eurodac-associeringsprotokollet med Liechtenstein har upphört att gälla eller sagts upp i enlighet med de förfaranden som anges i artiklarna 3, 5.7, 11.1 eller 11.3 i det protokollet.
5.Detta avtal är upprättat i ett exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, isländska, italienska, kroatiska, lettiska, litauiska, maltesiska, nederländska, norska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska språken, vilka alla texter är lika giltiga.
BILAGA I
Formel för att beräkna bidraget
1.Norges, Islands, Schweiz och Liechtensteins ekonomiska bidrag till byråns intäkter som avses i artikel 32.1 b i förordningen ska beräknas på följande sätt:
Rubrik 3
1.1.Vad gäller SIS II, VIS, in- och utresesystemet och alla andra stora informationssystem som anförtrotts byrån genom en rättsakt eller åtgärd som utgör en utveckling av bestämmelserna i Schengenregelverket i den mening som avses i Schengenassocieringsavtalet med Island och Norge, Schengenassocieringsavtalet med Schweiz och Schengenassocieringsprotokollet med Liechtenstein, ska de senaste slutliga uppgifter för bruttonationalprodukten (BNP) som finns tillgängliga för varje associerat land när faktureringen görs år n+1 för år n delas med summan av tillgängliga BNP-uppgifter för år n för alla stater som deltar i byrån. För att erhålla bidraget för varje associerat land multipliceras den resulterande procentsatsen med de totala betalningar som gjorts under år n för rubrik 3 i byråns budget för ovan nämnda system.
1.2.Vad gäller Eurodac ska bidraget från varje associerat land bestå av ett årligt belopp enligt en fast procentsats (0,071 % för Liechtenstein, 4,995 % för Norge, 0,1 % för Island och 7,286 % för Schweiz) av de relevanta budgetanslagen för det budgetåret. Varje associerat lands bidrag beräknas under år n+1 och erhålls genom att multiplicera den fasta procentsatsen med de totala utbetalningar som gjorts under år n för rubrik 3 i byråns budget för Eurodac.
1.3.Vad gäller DubliNet och alla andra stora informationssystem som anförtrotts byrån genom en rättsakt eller åtgärd i den mening som avses i Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Island och Norge, Dublin/Eurodac-associeringsavtalet med Schweiz och Dublin/Eurodac-associeringsprotokollet med Liechtenstein, ska de senaste slutliga BNP-uppgifter som finns tillgängliga för varje associerat land när faktureringen görs år n+1 för år n delas med summan av tillgängliga BNP-uppgifter för år n för alla stater som deltar i byrån. För att erhålla bidraget för varje associerat land multipliceras den resulterande procentsatsen med de totala utbetalningar som gjorts under år n för rubrik 3 i byråns budget för ovan nämnda system.
Rubrikerna 1 och 2
1.4.Varje associerat lands bidrag till rubrikerna 1 och 2 i byråns budget för de system som avses i 1.1, 1.2 och 1.3 ska erhållas genom att de senaste slutliga BNP-uppgifter som finns tillgängliga för varje associerat land när faktureringen görs år n+1 för år n delas med summan av tillgängliga BNP-uppgifter för år n för alla stater som deltar i byrån. Den resulterande procentsatsen multipliceras med de totala utbetalningar som gjorts under år n för rubrikerna 1 och 2 i byråns budget för de system som avses i 1.1, 1.2 och 1.3.
1.5.Om byrån anförtros ytterligare stora it-system som de associerande länderna inte deltar i, ska beräkningen av de associerade ländernas bidrag till rubrikerna 1 och 2 revideras i enlighet med detta.
2.Det ekonomiska bidraget ska betalas i euro.
3.Varje associerat land ska betala sitt bidrag senast 45 dagar efter mottagande av debetnotan. Vid försenad betalning av bidraget ska dröjsmålsränta erläggas på utestående belopp räknat från förfallodagen. Räntan ska beräknas enligt den räntesats som Europeiska centralbanken tillämpar på sina större refinansieringstransaktioner och som offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, C-serien. Den räntesats som ska användas är den som gäller den första kalenderdagen i den månad då förfallodagen infaller, plus tre och en halv procentenheter.
4.Varje associerat lands ekonomiska bidrag ska anpassas i enlighet med denna bilaga i händelse av en ändring av Europeiska unionens ekonomiska bidrag som tas upp i Europeiska unionens allmänna budget i enlighet med artikel 41 i budgetförordningen 8 .
BILAGA II
Privilegier och immunitet
1.Byråns lokaler och byggnader ska vara okränkbara. De får inte genomsökas, beslagtas, konfiskeras eller exproprieras. Byråns egendom och tillgångar får inte utan tillstånd från domstolen bli föremål för några administrativa eller rättsliga tvångsåtgärder.
2.Byråns arkiv ska vara okränkbara.
3.Byrån, dess tillgångar, inkomster och övrig egendom ska vara befriade från alla direkta skatter.
Varor och tjänster som exporteras till byrån för tjänstebruk från Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ska inte omfattas av några indirekta skatter och avgifter.
För varor och tjänster som tillhandahålls byrån i Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein för tjänstebruk ska befrielse från mervärdesskatt beviljas genom återbetalning eller eftergift.
För varor som levereras till byrån i Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein för tjänstebruk ska befrielse från punktskatt beviljas genom återbetalning eller eftergift.
Alla andra indirekta skatter som betalas av byrån i Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ska återbetalas eller efterges.
Ansökningar om återbetalning ska som regel behandlas inom tre månader.
Ingen befrielse ska beviljas för sådana skatter och avgifter som utgör betalning för allmännyttiga tjänster.
Villkoren för undantag från mervärdesskatt, punktskatt och andra indirekta skatter i Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein fastställs i tilläggen till denna bilaga. Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein ska underrätta kommissionen och byrån om alla eventuella ändringar av sina respektive tillägg. Denna underrättelse ska om möjligt ske två månader innan ändringarna träder i kraft. Europeiska kommissionen ska informera unionens medlemsstater om ändringarna.
4.Byrån ska vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av varor som är avsedda för tjänstebruk. Varor som på detta sätt har förts in i en stat får inte avyttras – vare sig detta sker mot betalning eller inte – inom denna stats territorium, om det inte sker på villkor som godkänts av den statens regering.
Byrån ska också vara befriad från alla tullar, förbud och restriktioner vad avser import och export av dess publikationer.
5.Vad avser byråns officiella meddelanden och översändandet av alla dess dokument ska byrån inom varje associerat lands territorium åtnjuta samma behandling som staten i fråga ger diplomatiska beskickningar.
Byråns officiella korrespondens och andra former av officiella meddelanden får inte censureras.
6.Företrädare för unionens medlemsstater samt för Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein vilka deltar i byråns arbete, liksom deras rådgivare och tekniska experter, ska i sin tjänsteutövning och under resan till och från platsen för mötet åtnjuta sedvanliga privilegier, immunitet och lättnader.
7.Byråns anställda i den mening som avses i artikel 1 i rådets förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 549/69 av den 25 mars 1969 9 ska, oberoende av medborgarskap, inom Norges, Islands, Schweiz och Liechtensteins territorium
(a)åtnjuta immunitet mot rättsliga förfaranden vad avser handlingar som de har begått i sin tjänsteutövning, inbegripet muntliga och skriftliga uttalanden, om inte annat följer av bestämmelserna i de fördrag som dels behandlar reglerna för tjänstemännens och de anställdas ansvar gentemot unionen, dels Europeiska unionens domstols behörighet att döma i tvister mellan byrån och dess anställda; de ska åtnjuta denna immunitet även efter det att deras uppdrag har upphört,
(b) beviljas samma lättnader i fråga om valuta- och växlingsbestämmelser som normalt beviljas tjänstemän i internationella organisationer.
8.Byråns anställda ska vara skyldiga att betala skatt till unionen på de löner och arvoden de får av byrån enligt de villkor och det förfarande som fastställts av Europaparlamentet och rådet.
Byråns anställda i den mening som avses i artikel 2 i rådets förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 549/69 av den 25 mars 1969 ska befrias från nationella, federala, kantonala, regionala och kommunala skatter på löner och arvoden som betalas av byrån. Vad gäller Schweiz ska detta undantag beviljas enligt principerna i dess nationella lagstiftning.
Byråns anställda ska inte vara skyldiga att vara anslutna till det norska, isländska, schweiziska eller liechtensteinska sociala trygghetssystemet om de redan omfattas av ordningen för sociala förmåner för unionens tjänstemän och övriga anställda. Familjemedlemmar till byråns anställda vilka ingår i deras hushåll ska omfattas av EU:s gemensamma sjukförsäkringssystem om de inte är anställda av en annan arbetsgivare än byrån och förutsatt att de inte mottar sociala förmåner från en medlemsstat eller från Norge, Island, Schweiz eller Liechtenstein.
9.Byråns anställda, i den mening som avses i artikel 3 i rådets förordning (Euratom, EKSG, EEG) nr 549/69 av den 25 mars 1969, vilka enbart på grund av sin tjänsteutövning vid byrån bosätter sig inom territoriet för en annan av unionens medlemsstater än den i vilken de vid tiden för sitt tjänstetillträde till byrån var skatterättsligt bosatta, ska – vad avser inkomst- och förmögenhetsbeskattning samt arvsskatt och tillämpningen av avtal om undvikande av dubbelbeskattning som ingåtts mellan Norge, Island, Schweiz eller Liechtenstein och unionens medlemsstater – både i det land där de faktiskt bor och i det land där de är skatterättsligt bosatta behandlas som om de fortfarande var bosatta på sin tidigare bostadsort, förutsatt att denna ligger inom en av unionens medlemsstater eller i Norge, Island, Schweiz eller Liechtenstein. Detta gäller även för äkta makar, förutsatt att de inte utövar någon egen yrkesverksamhet, och för barn som de personer som avses i denna bestämmelse försörjer och har hand om.
Lös egendom som tillhör de personer som avses i förra stycket och som finns inom territoriet för den av unionens medlemsstater i vilken de uppehåller sig, ska vara befriad från arvsskatt i den staten. Vid fastställande av sådan skatt ska den lösa egendomen anses finnas i den stat där personerna skatterättsligt är bosatta, om inte annat följer av tredjelands rätt och eventuell tillämpning av bestämmelser i internationella avtal om dubbelbeskattning.
Vid tillämpningen av de två föregående styckena ska ingen hänsyn tas till en bostadsort som enbart beror på tjänsteutövning inom andra internationella organisationer.
10.Privilegier, immunitet och lättnader ska endast beviljas byråns anställda om det ligger i byråns intresse.
Byråns verkställande direktör ska vara skyldig att häva den immunitet som har beviljats en av dess anställda i samtliga fall där immuniteten skulle hindra att rättvisa skipas och om den verkställande direktören anser att hävandet av sådan immunitet inte strider mot byråns eller unionens intressen.
11.Byrån ska vid tillämpning av bestämmelserna i denna bilaga samarbeta med de ansvariga myndigheterna i de berörda associerade länderna eller medlemsstaterna.
Tillägg 1 till bilaga II
Norge:
Befrielse från mervärdesskatt ska beviljas i form av återbetalning.
Mervärdesskatten ska restitueras efter insändande av erforderliga norska ansökningsformulär till norska skattemyndighetens centrala skattekontor (Skatt øst). Ansökningar om återbetalning ska som regel behandlas inom tre månader från det att ansökan om återbetalning ingetts tillsammans med erforderliga underlag.
Befrielse från punktskatter och andra indirekta skatter ska beviljas i form av återbetalning. Samma förfarande ska tillämpas som för återbetalningar av mervärdesskatt.
Tillägg 2 till bilaga II
Island:
Befrielse från mervärdesskatt ska beviljas i form av återbetalning.
Befrielse från mervärdesskatt ska beviljas om det faktiska inköpspris som är angivet i fakturan eller motsvarande dokument för varan eller tjänsten uppgår till minst 36 400 isländska kronor, inklusive skatter och avgifter.
Mervärdesskatten ska restitueras efter insändande av erforderliga isländska ansökningsformulär till den isländska skattemyndigheten (Ríkisskattstjóri). Ansökningar om återbetalning ska som regel behandlas inom tre månader från det att ansökan om återbetalning ingetts tillsammans med erforderliga underlag.
Befrielse från punktskatter och andra indirekta skatter ska beviljas i form av återbetalning. Samma förfarande ska tillämpas som för återbetalningar av mervärdesskatt.
Tillägg 3 till bilaga II
Schweiz:
Befrielse från mervärdesskatt, punktskatt och andra indirekta skatter ska beviljas i form av eftergift efter uppvisande av erforderliga schweiziska ansökningsformulär till leverantören av varor eller tjänster.
Befrielse från mervärdesskatt ska beviljas om det faktiska inköpspris som är angivet i fakturan eller motsvarande dokument för varan eller tjänsten uppgår till minst 100 schweiziska franc, inklusive skatter och avgifter.
Tillägg 4 till bilaga II
Liechtenstein:
Befrielse från mervärdesskatt, punktskatt och andra indirekta skatter ska beviljas i form av eftergift efter uppvisande av erforderliga liechtensteinska ansökningsformulär till leverantören av varor eller tjänster.
Befrielse från mervärdesskatt ska beviljas om det faktiska inköpspris som är angivet i fakturan eller motsvarande dokument för varan eller tjänsten uppgår till minst 100 schweiziska franc, inklusive skatter och avgifter.
BILAGA III
Ekonomisk kontroll av schweiziska deltagare i byråns verksamhet
Artikel 1
Direkt förbindelse
Byrån och Europeiska kommissionen ska stå i direkt förbindelse med alla personer och enheter som har hemvist i Schweiz och som deltar i byråns verksamhet i egenskap av avtalsparter, deltagare i något av byråns program, underleverantörer eller mottagare av utbetalningar från byråns eller unionens budget. De får direkt till Europeiska kommissionen och byrån överlämna alla relevanta uppgifter och underlag som de är skyldiga att tillhandahålla enligt de rättsakter som det hänvisas till i det här avtalet och enligt de kontrakt och avtal som slutits eller beslut som fattats inom ramen för dessa.
Artikel 2
Revisioner
1.I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 10 , kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 23 december 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget 11 och de övriga bestämmelser som det hänvisas till i detta avtal, får det i kontrakt och avtal som ingåtts med och beslut som fattats avseende mottagare med hemvist i Schweiz föreskrivas att byråns och Europeiska kommissionens tjänstemän eller andra personer som byrån och Europeiska kommissionen bemyndigat när som helst kan genomföra vetenskapliga, ekonomiska, tekniska eller andra revisioner hos mottagarna och deras underleverantörer.
2.Byråns och Europeiska kommissionens tjänstemän och andra personer som byrån och Europeiska kommissionen bemyndigat ska i rimlig omfattning ges tillträde till anläggningar, arbetsplatser och dokumentation samt till all information, även i elektronisk form, som krävs för att genomföra revisionerna. Tillträdesrätten ska vara uttryckligen fastställd i kontrakt och överenskommelser som ingås inom ramen för de rättsakter som det hänvisas till i det här avtalet.
3.Europeiska revisionsrätten ska ha samma rättigheter som Europeiska kommissionen.
4.Revisioner får genomföras upp till fem år efter det att det här avtalet löpt ut eller enligt de villkor som anges i ingångna kontrakt eller överenskommelser och fattade beslut.
5.Den schweiziska federala revisionsmyndigheten ska underrättas i förväg om revisioner som genomförs på schweiziskt territorium. En sådan underrättelse utgör inte ett rättsligt krav för att revisionerna ska kunna genomföras.
Artikel 3
Kontroller på plats
1.Inom ramen för detta avtal får Europeiska kommissionen (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats på schweiziskt territorium, i enlighet med de bestämmelser och villkor som anges i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar Europeiska unionens ekonomiska intressen.
2.Dessa kontroller och inspektioner på plats ska förberedas och genomföras av Olaf i nära samarbete med den schweiziska federala revisionsmyndigheten eller med andra behöriga schweiziska myndigheter som utsetts av den schweiziska federala revisionsmyndigheten, som ska underrättas i god tid om föremålet för, syftet med och den rättsliga grunden för kontrollerna och inspektionerna, så att de kan tillhandahålla all erforderlig hjälp. Tjänstemän från de behöriga schweiziska myndigheterna får för detta ändamål delta i kontrollerna och inspektionerna på plats.
3.Om de berörda schweiziska myndigheterna så önskar kan Olaf genomföra kontrollerna och inspektionerna på plats tillsammans med dem.
4.Om deltagarna i programmet motsätter sig en kontroll eller inspektion på plats, ska de schweiziska myndigheterna, inom ramen för sina nationella bestämmelser, lämna Olafs inspektörer erforderligt bistånd så att de kan genomföra den kontroll eller inspektion på plats som de blivit ålagda att göra.
5.Olaf ska snarast möjligt underrätta den schweiziska federala revisionsmyndigheten eller andra behöriga schweiziska myndigheter som utsetts av den schweiziska federala revisionsmyndigheten om alla omständigheter eller misstankar rörande någon oriktighet som Olaf har fått kännedom om i samband med kontrollen eller inspektionen på plats. Olaf ska under alla omständigheter informera ovannämnda myndigheter om resultatet av dessa kontroller och inspektioner.
Artikel 4
Information och samråd
1.För att denna bilaga ska tillämpas korrekt ska berörda schweiziska myndigheter och EU-myndigheter regelbundet utbyta information och på begäran av någon av parterna utföra samråd.
2.De berörda schweiziska myndigheterna ska underrätta byrån och kommissionen så fort de får kännedom om omständigheter eller misstankar rörande någon oriktighet i samband med ingående och genomförande av kontrakt och överenskommelser som sluts inom ramen för de rättsakter som det hänvisas till i det här avtalet.
Artikel 5
Sekretess
Uppgifter som meddelats eller erhållits i enlighet med denna bilaga ska, oavsett form, omfattas av tystnadsplikt och ges samma skydd som motsvarande uppgifter har enligt schweizisk lagstiftning och enligt de motsvarande bestämmelser som är tillämpliga på EU:s institutioner.
Uppgifterna får endast överlämnas till personer inom EU-institutionerna, medlemsstaterna eller i Schweiz som i kraft av sin befattning ska ha vetskap om dem, och de får inte användas i andra syften än att säkerställa ett effektivt skydd av parternas ekonomiska intressen.
Artikel 6
Administrativa åtgärder och påföljder
Utan att det hindrar tillämpningen av schweizisk straffrätt får byrån eller Europeiska kommissionen utdöma administrativa åtgärder och påföljder i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 12 , kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget 13 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen 14 .
Artikel 7
Indrivning och verkställighet
Beslut som fattas av byrån eller Europeiska kommissionen inom ramen för det här avtalet, och som innebär betalningsskyldighet för andra personer än stater, ska vara verkställbara i Schweiz. Verkställighetsbeslutet ska utfärdas – utan andra formaliteter än kontroll av aktens äkthet – av den myndighet som utses av den schweiziska regeringen, som i sin tur ska underrätta byrån eller Europeiska kommissionen. Verkställigheten ska ske i enlighet med de civilprocessrättsliga regler som gäller i Schweiz. Europeiska unionens domstol ska ansvara för kontrollen av att verkställighetsbeslutet är lagligt.
Domar som Europeiska unionens domstol avkunnar i enlighet med en skiljedomsklausul ska vara verkställbara på samma villkor.
BILAGA IV
Ekonomisk kontroll av liechtensteinska deltagare i byråns verksamhet
Artikel 1
Direkt förbindelse
Byrån och Europeiska kommissionen ska stå i direkt förbindelse med alla personer och enheter som har hemvist i Liechtenstein och som deltar i byråns verksamhet i egenskap av avtalsparter, deltagare i något av byråns program, underleverantörer eller mottagare av utbetalningar från byråns eller unionens budget. De får direkt till Europeiska kommissionen och byrån överlämna alla relevanta uppgifter och underlag som de är skyldiga att tillhandahålla enligt de rättsakter som det hänvisas till i det här avtalet och enligt de kontrakt och avtal som slutits eller beslut som fattats inom ramen för dessa.
Artikel 2
Revisioner
1.I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 15 , kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 23 december 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget 16 och de övriga bestämmelser som det hänvisas till i detta avtal, får det i kontrakt och avtal som ingåtts med och beslut som fattats avseende mottagare med hemvist i Liechtenstein föreskrivas att byråns och Europeiska kommissionens tjänstemän eller andra personer som byrån och Europeiska kommissionen bemyndigat när som helst får genomföra vetenskapliga, ekonomiska, tekniska eller andra revisioner hos mottagarna och deras underleverantörer.
2.Byråns och Europeiska kommissionens tjänstemän och andra personer som byrån och Europeiska kommissionen bemyndigat ska i rimlig omfattning ges tillträde till anläggningar, arbetsplatser och dokumentation samt till all information, även i elektronisk form, som krävs för att genomföra revisionerna. Tillträdesrätten ska vara uttryckligen fastställd i kontrakt och överenskommelser som ingås inom ramen för de rättsakter som det hänvisas till i det här avtalet.
3.Europeiska revisionsrätten ska ha samma rättigheter som Europeiska kommissionen.
4.Revisioner får genomföras upp till fem år efter det att det här avtalet löpt ut eller enligt de villkor som anges i ingångna kontrakt eller överenskommelser och fattade beslut.
5.Liechtensteins nationella revisionsmyndighet ska underrättas i förväg om revisioner som genomförs på Liechtensteins territorium. En sådan underrättelse utgör inte ett rättsligt krav för att revisionerna ska kunna genomföras.
Artikel 3
Kontroller på plats
1.Inom ramen för detta avtal får Europeiska kommissionen (Olaf) utföra utredningar inbegripet kontroller och inspektioner på plats på liechtensteinskt territorium, i enlighet med de bestämmelser och villkor som anges i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar Europeiska unionens ekonomiska intressen.
2.Dessa kontroller och inspektioner på plats ska förberedas och utföras av Olaf i nära samarbete med Liechtensteins nationella revisionsmyndighet eller med andra behöriga liechtensteinska myndigheter som utsetts av den nationella revisionsmyndigheten, vilka ska underrättas i god tid om föremålet för, syftet med och den rättsliga grunden för kontrollerna och inspektionerna, så att de kan lämna allt erforderligt bistånd. Tjänstemän från de behöriga myndigheterna i Liechtenstein får för detta ändamål delta i kontrollerna och inspektionerna på plats.
3.Om de berörda liechtensteinska myndigheterna så önskar kan Olaf genomföra kontrollerna och inspektionerna på plats tillsammans med dem.
4.Om deltagarna i programmet motsätter sig en kontroll eller inspektion på plats, ska de liechtensteinska myndigheterna, inom ramen för sina nationella bestämmelser, lämna Olafs inspektörer erforderligt bistånd så att de kan genomföra den kontroll eller inspektion på plats som de blivit ålagda att göra.
5.Olaf ska snarast möjligt underrätta Liechtensteins nationella revisionsmyndighet eller andra behöriga liechtensteinska myndigheter som utsetts av Liechtensteins nationella revisionsmyndighet om alla omständigheter eller misstankar rörande någon oriktighet som Olaf har fått kännedom om i samband med kontrollen eller inspektionen på plats. Olaf ska under alla omständigheter informera ovannämnda myndigheter om resultatet av dessa kontroller och inspektioner.
Artikel 4
Information och samråd
1.För att denna bilaga ska tillämpas väl ska berörda myndigheter i Liechtenstein och EU:s myndigheter regelbundet utbyta information och på begäran av någon av parterna inleda samråd.
2.De berörda myndigheterna i Liechtenstein ska underrätta byrån och Europeiska kommissionen så fort de får kännedom om omständigheter eller misstankar rörande någon oriktighet i samband med ingående och genomförande av kontrakt och överenskommelser som sluts inom ramen för de rättsakter som det hänvisas till i det här avtalet.
Artikel 5
Sekretess
Uppgifter som meddelats eller erhållits i enlighet med denna bilaga ska, oavsett form, omfattas av tystnadsplikt och ges samma skydd som motsvarande uppgifter har enligt Liechtensteins lagstiftning och enligt de motsvarande bestämmelser som är tillämpliga på EU:s institutioner. Uppgifterna får endast överlämnas till personer inom EU-institutionerna, medlemsstaterna eller i Liechtenstein som i kraft av sin befattning ska ha vetskap om dem, och de får inte användas i andra syften än att säkerställa ett effektivt skydd av parternas ekonomiska intressen.
Artikel 6
Administrativa åtgärder och påföljder
Utan att det hindrar tillämpningen av liechtensteinsk straffrätt får byrån eller Europeiska kommissionen utdöma administrativa åtgärder och påföljder i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 17 , kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget 18 och rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen 19 .
Artikel 7
Indrivning och verkställighet
Beslut som fattas av byrån eller Europeiska kommissionen inom ramen för det här avtalet, och som innebär betalningsskyldighet för andra personer än stater, ska vara verkställbara i Liechtenstein. Verkställighetsbeslutet ska påtecknas – utan andra formaliteter än kontroll av aktens äkthet – av den myndighet som utses av Liechtensteins regering, som i sin tur ska underrätta byrån eller Europeiska kommissionen. Verkställigheten ska ske i enlighet med de civilprocessrättsliga regler som gäller i Liechtenstein. Europeiska unionens domstol ska ansvara för kontrollen av att verkställighetsbeslutet är lagligt.
Domar som Europeiska unionens domstol avkunnar i enlighet med en skiljedomsklausul ska vara verkställbara på samma villkor.