MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Bakgrund och syfte

Detta förslag läggs fram mot bakgrund av den fleråriga budgetramen (FBR) 2021–2027 som beskrivs i meddelandet ”En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021–2027” 1 från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet och rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. I meddelandet anges de viktigaste prioriteringarna och den övergripande budgetramen för EU:s program för yttre åtgärder under rubriken ”grannskapet och omvärlden”. Det europeiska instrumentet för kärnsäkerhet kompletterar denna ram med åtgärder som ska genomföras inom ramen för fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget).

Syftet med det nya europeiska instrumentet för kärnsäkerhet är att främja inrättandet av effektiva och ändamålsenliga normer för kärnsäkerhet i tredjeländer i enlighet med artikel 203 i Euratomfördraget, med utgångspunkt i erfarenheterna från verksamhet som gäller kärnsäkerhet inom ramen för Euratom.

Icke-spridningssystemet har ifrågasatts under de senaste åren och det finns behov av fortsatt stöd för att stärka den internationella ramen för att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta är den primära uppgiften för säkerhetskontrollen av kärnämnen som syftar till att förhindra och upptäcka spridning av kärnmaterial. Inom ramen för olika associerings- och partnerskapsavtal (t.ex. med Ukraina) har unionen dessutom åtagit sig att hjälpa de berörda länderna att i sin nationella lagstiftning anta gemenskapens regelverk, inbegripet kärnämneskontroll.

Inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2014–2020 var ett finansieringsinstrument, som kommer att upphöra att gälla den 31 december 2020, avsett att främja en hög kärnsäkerhetsnivå (förordning (Euratom) nr 237/2014 om inrättande av ett instrument för kärnsäkerhetssamarbete).

I överensstämmelse med meddelandet En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 2 och enligt slutsatsen i den konsekvensbedömning 3 som åtföljer denna förordning, bör de flesta instrumenten integreras i ett övergripande instrument. Delar av den verksamhet för kärnsäkerhetssamarbete som för närvarande omfattas av instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete får inte integreras i ett övergripande instrument, eftersom de måste följa det särskilda förfarandet enligt artikel 203 i Euratomfördraget vilket är oförenligt med förfarandet för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete som grundar sig på artiklarna 209 och 212 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

De översyner och utvärderingar 4 av de externa instrumenten som gjorts på senare tid har visat på de existerande instrumentens mervärde och relevans. Man har dock också framhållit möjligheter till förbättringar, och särskilt behovet av att förenkla arbetssätten och göra det möjligt för EU att reagera på oförutsedda omständigheter med större flexibilitet. Dessa lärdomar har tillsammans med de växande utmaningarna föranlett kommissionen att ändra strukturen på finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder i den utsträckning som är möjlig.

I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdag och förslaget läggs fram för en union med 27 medlemsstater, i enlighet med Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

• Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Detta förslag tillhandahåller ett ram genom vilken politiken för yttre åtgärder och internationella förpliktelser kan genomföras.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Vid genomförandet av denna förordning kommer samstämmighet med andra områden för yttre åtgärder och med andra berörda politikområden för unionen att säkerställas. Detta återspeglas i Agenda 2030 och innebär att den sammanlagda effekten av all politik på den hållbara utvecklingen ska beaktas på alla nivåer – såväl nationellt som inom EU, i andra länder och på global nivå.

Dessutom bör synergieffekter med åtgärder inom andra EU-program eftersträvas för att maximera effekten av de kombinerade insatserna. Genom samverkan och komplementaritet med sådana program bör effekterna av unionens program kunna förstärkas. Åtgärder som finansieras inom ramen för detta förslag bör överensstämma med och komplettera dem som genomförs inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete 5 och omfattar kärnteknisk verksamhet, instrumentet för stöd inför anslutningen III 6 , beslutet om de utomeuropeiska länderna och territorierna 7 , den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den nyligen föreslagna europeiska fredsfaciliteten 8 som finansieras utanför EU:s budget.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget grundar sig på artikel 203 i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen.

•Subsidiaritetsprincipen

Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (nedan kallad Euratom) har av flera olika skäl tillsammans en unik ställning för att erbjuda externt bistånd. Deras ställning som en överstatlig enhet innebär politiskt inflytande och får därmed en hävstångseffekt. Euratom har genom EU:s delegationer en global närvaro som säkerställer ett omfattande nät av information om förändringar som påverkar länder över hela världen. EU och Euratom är också parter i de flesta multilaterala processer som syftar till att bemästra globala utmaningar. Detta gör det möjligt för EU och Euratom att konstant vara uppmärksamma på nya behov och problem och att därför omfördela resurserna på ett ändamålsenligt sätt. Komplementariteten mellan Euratoms och EU:s åtgärder och de åtgärder som vidtas av medlemsstaterna ökar. Detta stärker dialogen och samarbetet med partnerländerna, som i allt större utsträckning kanaliseras genom gemensam programplanering med medlemsstaterna.

Unionen och Euratom kan också komplettera medlemsstaternas insatser i potentiellt farliga situationer eller i samband med särskilt kostsamma insatser. I vissa områden där medlemsländerna inte är aktiva förblir unionen och Euratom de viktigaste, och ibland de enda, aktörer som ingriper.

Subsidiaritetsprincipen i samband med åtgärder rörande kärnsäkerhet och kärnämneskontroll nämns i Euratomfördraget och i synnerhet för att främja de mål som anges i kapitlen 3 och 7 i avdelning II. Euratom har även ett nära samarbete, i enlighet med kapitel 10, med Internationella atomenergiorganet (IAEA) inom detta särskilda område.

EU och Euratom har betydande sakkunskap på området som grundar sig i Europas historia och kommer av den egna kontrollverksamheten inom unionen, och från framgångsrik politik. De har ett erkänt internationellt anseende när det gäller kärnsäkerhet och säkerhetskontroll av kärnämnen, i synnerhet genom den roll de spelar i genomförandet av säkerhetskontroller i EU och i stödet av Internationella atomenergiorganet.

EU och Euratom kan tillföra ett mervärde på grundval av den mängd resurser som kanaliseras genom deras instrument, deras relativt flexibla förvaltningsmetoder och förutsägbarheten för medel under den fleråriga budgetramens löptid.

•Proportionalitetsprincipen

I enlighet med proportionalitetsprincipen går denna föreslagna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dess mål.

•Val av instrument

Ett av Euratomfördragets mål är att uppnå en hög kärnsäkerhetsnivå i unionen, vilket också bör uppnås utanför unionen. Eftersom Euratomfördraget inte tillhandahåller nödvändiga befogenheter på grundval av artikel 203 måste lämpliga åtgärder vidtas. Förslaget har formen av en förordning, vilket gör att den blir enhetligt tillämpad, är bindande i sin helhet och direkt tillämplig.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Den rapport om halvtidsöversyn 9 som kommissionen antog om de tio finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder 10 , rapporter avseende utvärdering i efterhand om makroekonomiskt stöd och halvtidsöversynen av Europeiska investeringsbankens (EIB) externa utlåningsmandat 11 , drog slutsatsen att finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder på det hela taget var ändamålsenliga och att en positiv utveckling kunde skönjas när det gäller uppnåendet av målen. Rapporterna visar att det behövs mer resurser till finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder, eftersom de har nått gränsen för sin kapacitet.

Instrumenten fastställer tillämpningsområdet, målen och förfarandena för genomförandet av politiken. Rapporten om halvtidsöversyn visade att instrumentens förutsättningar gör det möjligt att täcka de största behoven och målen för EU:s och Euratoms yttre åtgärder. På flera områden skulle de dock kunna återspegla utvecklingen på ett bättre sätt, t.ex. när det gäller den nya politiska ramen, inbegripet Agenda 2030:s globala täckning och den yttre spridningen av den interna politiken på olika områden. Dessutom behöver mer uppmärksamhet ägnas åt kopplingarna mellan säkerhet och utveckling och den övergripande ambitionsnivån för fred och säkerhet i de yttre åtgärderna.

Det kräver överensstämmelse mellan instrumentets komponenter, mellan olika instrument och mellan givare. I det stora hela visade rapporten om halvtidsöversynen på blandade resultat när det gäller samstämmighet. I fråga om samstämmighet inom instrumenten var resultatet tillfredsställande. Det fanns en viss nivå av konsekvens mellan instrumenten men mängden program har ibland lett till överlappande åtgärder, och i synnerhet ett komplext samarbete med mer avancerade utvecklingsländer. Dessutom har samspelet mellan geografiska och tematiska strategier ibland lett till inkonsekventa insatser på landsnivå.

•Samråd med berörda parter

Vid utarbetandet av de handlingar som låg till grund för rapporten om halvtidsöversyn hölls tre typer av samråd med berörda parter. Utvärderarna genomförde omkring 1 000 strukturerade eller halvstrukturerade intervjuer med EU-tjänstemän och företrädare för EU-institutioner, medlemsstater och partnerländer. Flera tekniska workshoppar där utkasten till utvärderingar presenterades och diskuterades hölls med deltagare från Europaparlamentet, rådets arbetsgrupper, medlemsstaternas kommittéer, det civila samhällets organisationer och lokala myndigheter. Ett öppet offentligt samråd hölls i början av 2017 12 . Det syftade till att samla in synpunkter från berörda parter om resultaten av utvärderingarna av instrumenten och om de framtida finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder efter 2020 13 .

De viktigaste budskapen från de berörda parter som konsulterades sammanfattas nedan.

Flexibilitet: De berörda parterna var eniga om att de nya finansieringsinstrumenten bör vara mer flexibla när det gäller att reagera på oförutsedda utmaningar och kriser. De lyfte särskilt fram behovet av att underlätta överföring av medel mellan regioner och olika stödsätt. Det betonades också att en ökad flexibilitet inte bör innebära en minskad förutsägbarhet, svagare nationellt ägarskap eller mindre fokus på att uppnå långsiktiga utvecklingsmål. För att säkerställa flexibiliteten och förutsägbarheten förespråkade vissa respondenter att det bör finnas tillräckligt med reserver.

Samstämmighet: De berörda parterna ansåg det nödvändigt att säkerställa större samstämmighet mellan unionens inre och yttre politik, liksom mellan de externa instrumenten. Vissa betonade behovet av att stärka komplementariteten och synergin mellan geografiska och tematiska instrument. Andra hävdade att målen för hållbar utveckling erbjuder den lämpligaste grunden för ökad konsekvens mellan EU:s interna och externa politik. De flesta rekommenderade att unionen intar en ledande roll när det gäller att förbättra komplementariteten mellan olika berörda parter både inom och utanför unionen.

Vissa deltagare framhöll risken för överlappning där samma politiska mål finansieras genom flera instrument. Respondenterna efterlyste också en klar avgränsning av olika instrument, och underströk behovet av att se till att de geografiska och tematiska programmen kan utnyttja sektorsövergripande synergier och kopplingar mellan dem.

Komplementaritet: Vad gäller strukturen för framtida instrument höll de berörda parterna med om att en kombination av geografiska och tematiska program ger positiva resultat. De betonade att värdet av geografiskt strukturerade instrument ligger i deras förmåga att beakta de särskilda behov som finns i partnerländerna på ett skräddarsytt sätt. Detta är avgörande med tanke på de olika utmaningarna och behoven i dessa länder. Globala, riktade insatser som erbjuds genom instrument såsom partnerskapsinstrumentet och instrumentet som bidrar till stabilitet och fred uppskattades också av de berörda parterna.

Förenkling: EU uppmanades ytterligare förenkla instrumentens övergripande utformning. EU bör också fortsätta sina ansträngningar för att förenkla tungrodda administrativa och finansiella förfaranden. Det civila samhället och lokala myndigheter betonade att nuvarande förfaranden och regler har stor inverkan på deras förmåga att bli mer delaktiga i utvecklingssamarbetet.

Hävstångseffekt: Bland de berörda aktörerna rådde enighet om att innovativa finansiella instrument kan spela en viktig roll när det gäller att uppbåda offentlig och privat finansiering för unionens yttre bistånd. De positiva slutsatserna om hävstångseffekterna och den ekonomiska additionaliteten för sådana instrument anses uppmuntrande i den senaste utvärdering av kombinerade mekanismer 14 . Respondenter från det civila samhället uttryckte dock farhågor över att den privata sektorns prioriteringar verkade överordnade målen för fattigdomsminskning i partnerländerna.

Eftersom kärnsäkerhet, inklusive säkerhetskontroll, faller under Euratomfördraget är detta förslag inte ett svar på de farhågor som de berörda aktörerna gett uttryck för. Icke desto mindre kommer samstämmighet och komplementaritet att säkerställas med instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, som är ett svar på de viktigaste farhågor som de berörda parterna tagit upp, bland annat genom verksamhet på kärnenergiområdet som är underordnad dess övergripande mål, huvudsakligen fredliga användningar av kärnenergi i överensstämmelse med politiken för utvecklingssamarbete och internationellt samarbete för hälsa, jordbruk och industri samt sociala projekt inriktade på konsekvenserna av en kärnenergiolycka.

•Extern experthjälp

Rapporten om halvtidsöversyn och de tillhörande arbetsdokumenten baserades till stor del på en uppsättning oberoende utvärderingsrapporter som gjorts mellan 2016 och 2017 (en utvärdering per instrument). Samtidigt gjordes även en oberoende rapport om den uppsättning instrument för yttre åtgärder som omfattades av rapporten om halvtidsöversyn, för att ta tillvara lärdomar och budskap från dem 15 .

Utöver dessa aktuella rapporter utmynnade den kollegiala granskning av EU:s utvecklingssamarbete som gjordes av OECD:s kommitté för utvecklingsbistånd (DAC) 2012 16 i en rad rekommendationer med avseende på struktur, regler och förfaranden för unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder. Exempelvis uppmanade OECD EU att ytterligare förenkla och modernisera samarbetet, genom att minska antalet budgetposter, anpassa reglerna för finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete och Europeiska utvecklingsfonden, effektivisera godkännandeförfaranden och öka samstämmigheten mellan regionala och tematiska program. EU uppmanades att bli mer effektivt, snabbt och flexibelt både på programnivå och avseende alla instrument. Detta efterfrågas särskilt i instabila situationer och krissituationer, där OECD ansåg att det fanns ett betydande utrymme för förbättringar.

•Konsekvensbedömning

Under 2018 genomförde kommissionen en konsekvensbedömning 17 som omfattar de yttre åtgärderna under rubriken ”Europa i världen” i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 med inriktning på de största förändringarna som föreslås för de yttre åtgärderna, däribland att samla flera instrument i ett brett instrument och integrera verksamhet som för närvarande finansieras av Europeiska utvecklingsfonden i EU:s budget.

I konsekvensbedömningen konstateras också att de flesta instrument, förutom dem med en mycket speciell karaktär såsom det för humanitärt bistånd och dess princip om neutralitet, skulle kunna slås samman i ett enda instrument, nämligen: den gemensamma genomförandeförordningen, finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, Europeiska utvecklingsfonden, Europeiska fonden för hållbar utveckling, externa utlåningsmandatet, det europeiska grannskapsinstrumentet, finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, garantifonden, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete 18 och partnerskapsinstrumentet. Följande instrument bör fortfarande vara separata: instrumentet för stöd inför anslutningen, humanitärt bistånd, budgeten för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, de utomeuropeiska länderna och territorierna inklusive Grönland, unionens civilskyddsmekanism, initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete, stöd till den turkcypriotiska befolkningsgruppen, reserven för katastrofbistånd och den nya europeiska fredsfaciliteten.

Såsom kommissionen har påpekat 19 och återkoppling från parter under det offentliga samrådet visat är den nuvarande strukturen för finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder alltför komplicerad. Genom att samla ett antal instrument i ett brett instrument skulle det bli möjligt att rationalisera förvaltningen och tillsynssystemen, och på så sätt minska den administrativa bördan för alla berörda parter. Med ett förenklat system för tillsyn skulle de berörda institutionerna kunna få en bättre och mer övergripande bild av EU:s utgifter för yttre åtgärder.

Ett brett instrument skulle ge en mer geografiskt och tematiskt övergripande strategi och underlätta genomförandet av olika politikområden på ett transregionalt, sektorsöverskridande och övergripande sätt. EU skulle underlätta konsekventa insatser och synergier, och bryta ner tematiska och geografiska silon.

Den 25 april 2018 granskades konsekvensbedömningen av nämnden för lagstiftningskontroll och fick ett positivt yttrande med reservationer 20 under förutsättning att bedömningen skulle anpassas för att ta hänsyn till nämndens rekommendationer avseende vissa aspekter. Som en följd ändrades bedömningen till att

–ge mer information om styrningsstrukturen för det nya instrumentet, inklusive information om förfaranden för beslutsfattande,

–ytterligare förklara flera finansieringsaspekter, såsom finansieringsgrunden, öronmärkningen för regioner och tematiska områden och bidragsnyckeln för medlemsstaterna till Europeiska utvecklingsfonden, samt

–utarbeta hur framtida system för övervakning och utvärdering skulle kunna fungera.

Nämndens yttrande och de därmed sammanhängande ändringarna till konsekvensbedömningen beskrivs mer ingående i bilaga 1 till konsekvensbedömningen.

Förenkling

En prioritet för kommissionen i den fleråriga budgetramen är att förenkla lagstiftningen.

Genom att samla ett flertal instrument i ett brett instrument ges tillfälle att rationalisera förvaltningen och tillsynssystemen, och därigenom minska den administrativa bördan för EU-institutionerna och medlemsstaterna. I stället för att fokusera på flera programplaneringsförfaranden skulle debatterna vara mer inriktade på politiska mål och samarbetet med externa partner. Åtgärder som får kumulativ finansiering från olika EU-program ska granskas endast en gång, varvid alla berörda program och deras respektive tillämpliga bestämmelser ska beaktas. Kärnteknisk verksamhet kommer därför att omfattas av det nya instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och enbart verksamhet som rör kärnsäkerhet, vars rättsliga grund måste vara Euratomfördraget, kommer att omfattas av det här instrumentet, vilket genomförs i full överensstämmelse med instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

När det gäller regelharmoniseringen kommer de bestämmelser från den gemensamma genomförandeförordningen som införlivas att ge det nya instrumentet en enhetlig uppsättning principer för alla dess komponenter och underlätta för partner och de som genomför projekten att förstå instrumentet. Dessa kommer antingen att återkallas eller att anpassas till denna förordning som innehåller hänvisningar till instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete för en mer sammanhängande och enklare strategi.

Grundläggande rättigheter

EU bygger på ett starkt engagemang att främja och skydda de grundläggande rättigheterna, de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen. EU stöder aktivt dessa rättigheter och principer inom sina gränser, men också i förbindelserna med tredjeländer.

4.BUDGETKONSEKVENSER

I sitt meddelande av den 2 maj 2018 21 föreslog Europeiska kommissionen att tilldela instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete 89 500 000 000 EUR (i löpande priser) för perioden 2021–2027, av vilka 300 000 000 (i löpande priser) kommer att tilldelas detta instrument som ett komplement till kärnteknisk verksamhet som omfattas av Euratomfördraget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Kommissionen kommer regelbundet att övervaka verksamheten och se över framstegen när det gäller att uppnå resultat. Kommissionen kommer att utföra en interimsutvärdering och en slutlig utvärdering i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 22 , där de tre institutionerna bekräftar att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare åtgärder. Utvärderingarna kommer att bedöma instrumentets praktiska effekter på grundval av relevanta indikatorer och en analys av i vilken utsträckning instrumentet kan anses vara relevant, effektivt, ändamålsenligt, ger tillräckligt mervärde för EU och stämmer överens med EU:s övriga politik. De kommer att inbegripa tillvaratagna erfarenheter för att identifiera eventuella problem och möjligheter att ytterligare förbättra åtgärderna eller deras resultat och att bidra till att maximera deras effekter.

Slutsatserna av dessa utvärderingar tillsammans med iakttagelser kommer att sändas till rådet och Europaparlamentet.

Framstegen kommer att övervakas på grundval av indikatorerna i överenstämmelse med målen i förslaget. Från och med 2022 kommer kommissionen att till Europaparlamentet och rådet överlämna en årlig rapport om uppnåendet av målen i denna förordning.

Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

• Geografiskt tillämpningsområde och deltagande av tredjeländer

Den föreslagna förordningen har en världsomfattande geografisk räckvidd.

När det gäller valet av partner utanför unionen kan kommissionen också besluta att arbeta med internationella organisationer, partnerländer eller enheter från andra tredjeländer inom ramen för indirekt förvaltning för genomförandet av en särskild åtgärd, när detta är av intresse för unionen och av målen för sådana åtgärder, och förebehållet de regler och villkor som fastställs i budgetförordningen. För ett sådant val krävs ett kommissionsbeslut.

• Bakgrund till förslaget

AVDELNING I: ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

AVDELNING II – GENOMFÖRANDE AV INSTRUMENTET

AVDELNING III – AVSLUTANDE BESTÄMMELSER

2018/0245 (NLE)

Förslag till

RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ett europeiskt instrument för kärnsäkerhet som kompletterar instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, och som grundar sig på Euratomfördraget

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 203,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets yttrande 23 , och

av följande skäl:

(1)Unionen bör slå vakt om och främja unionens värden och intressen i hela världen genom att sträva efter att genomföra de målsättningar och principer för unionens yttre åtgärder som fastställs i artiklarna 3.5, 8 och 21 i fördraget om Europeiska unionen.

(2)För att genomföra den nya internationella ram som fastställs genom Agenda 2030 och den globala strategin och samförståndet, syftar förordning (EU) nr.../... om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete till att öka samstämmigheten och effektiviteten i EU:s yttre åtgärder genom att koncentrera dess insatser i ett effektivt instrument för att förbättra genomförandet av olika strategier för yttre åtgärder.

(3)Målet med programmet det europeiska instrumentet för kärnsäkerhet som kompletterar instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete på grundval av Euratomfördraget bör vara att främja inrättandet av effektiv och ändamålsenlig kärnsäkerhet, strålskyddsnivå och tillämpning av en effektiv och ändamålsenlig säkerhetskontroll av kärnämnen i tredjeländer, med utgångspunkt i den egna verksamheten i unionen.

(4)Denna förordning utgör en del av det ramverk som utformats för planeringen av samarbetet och bör komplettera de åtgärder som rör kärntekniskt samarbete som finansieras genom [förordningen om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete].

(5)Medlemsstaterna är signatärstater i icke-spridningsfördraget och tilläggsprotokollet.

(6)Euratom bör fortsätta sitt nära samarbete, i enlighet med kapitel 10 i Euratomfördraget, med Internationella atomenergiorganet (IAEA) kring kärnsäkerhet och kärnämneskontroll, för att främja de mål som anges i avdelning II kapitel 3 och 7 i Euratomfördraget.

(7)Detta instrument bör innehålla åtgärder för att stödja dessa mål och bygga vidare på de åtgärder som tidigare fått stöd genom förordning (Euratom) nr 237/2014 24 och som rör kärnsäkerhet och kärnämneskontroll i tredjeländer, särskilt anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater.

(8)Genomförandet av denna förordning bör bygga på samråd, i förekommande fall, med de berörda nationella myndigheterna i medlemsstaterna, och dialog med partnerländerna.

(9)När det är möjligt och lämpligt bör resultaten av Euratoms yttre åtgärder övervakas och bedömas på grundval av på förhand fastställda, transparenta, landsspecifika och mätbara indikatorer som är anpassade till instrumentets särdrag och mål och helst på grundval av partnerlandets resultatram.

(10)Unionen och Euratom bör sträva efter att utnyttja de tillgängliga resurserna så effektivt som möjligt för att optimera effekterna av sina yttre åtgärder. Detta bör uppnås genom samstämmighet och komplementaritet mellan unionens finansieringsinstrument för yttre åtgärder samt genom skapande av synergieffekter med annan unionspolitik och andra unionsprogram. För att maximera effekten av samlade insatser för att uppnå ett gemensamt mål, bör denna förordning möjliggöra kombination av stöd med andra unionsprogram, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader.

(11)I denna förordning fastställs en finansieringsram för detta instrument som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 18 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 25 för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(12)De bestämmelser och förfaranden som fastställs i förordning (EU) nr.../... om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete bör vara tillämpliga vid genomförandet av den här förordningen, när så är lämpligt, och genomförandebestämmelserna i den här förordningen bör spegla bestämmelserna i förordning (EU) nr .../.... om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

(13)Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 106 a i Euratomfördraget och artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör gälla för denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och reglerar särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, offentlig upphandling, priser, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, budgetstöd, förvaltningsfonder, finansieringsinstrument och budgetgarantier, samt föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 106 a i Euratomfördarget och artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister i medlemsstaternas och tredjeländers efterlevnad av rättsstatsprincipen, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en effektiv EU-finansiering.

(14)Valet av finansieringstyp och metod för genomförande inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå åtgärdernas särskilda mål och leverera resultat. Hänsyn ska särskilt tas till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa beaktande av användning av såväl klumpsummor, schablonsatser och enhetskostnader som finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(15)Årliga eller fleråriga handlingsplaner och åtgärder bör utgöra arbetsprogram inom ramen för budgetförordningen. Årliga eller fleråriga handlingsplaner består av en uppsättning åtgärder samlade i ett dokument.

(16)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 26 , rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 27 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 28 och rådets förordning (EU) 2017/1939 29 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom effektiva och proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt, korrigering och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i förekommande fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 30 . I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som mottar medel från unionen samarbeta till fullo för att skydda unionens ekonomiska intressen och bevilja kommissionen, Olaf och Europeiska revisionsrätten de rättigheter och den tillgång som krävs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter. Av denna anledning ska avtal med tredjeländer och tredjeterritorier och med internationella organisationer, och kontrakt eller avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen, innehålla bestämmelser som uttryckligen ger kommissionen, revisionsrätten och Olaf befogenhet att utföra sådana revisioner och kontroller och inspektioner på platsen enligt sina respektive behörigheter och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(17)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av relevanta bestämmelser i denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 31 .

(18)Hänvisningarna till unionsinstrument i artikel 9 i rådets beslut 2010/427/EU 32 , bör läsas som hänvisningar till den här förordningen och till de förordningar som avses i denna förordning. Kommissionen bör säkerställa att denna förordning genomförs i enlighet med den roll som Europeiska utrikestjänsten har i enlighet med det beslutet.

(19)De planerade åtgärder som anges nedan bör strikt följa de villkor och förfaranden som fastställs i unionens restriktiva åtgärder.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

AVDELNING I ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1
Syfte

Genom denna förordning inrättas ett program kallat det europeiska instrumentet för kärnsäkerhet som kompletterar instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, och som grundar sig på Euratomfördraget.

I förordningen fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2
Mål

1.Målet för denna förordning är att komplettera det kärntekniska samarbete som finansieras genom [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete], särskilt att främja en hög kärnsäkerhetsnivå, strålskydd och tillämpningen av en effektiv och ändamålsenlig säkerhetskontroll av kärnmaterial i tredjeländer, genom att bygga vidare på verksamheten inom Euratom, i överensstämmelse med bestämmelserna i denna förordning.

2.I överensstämmelse med punkt 1 ska denna förordning särskilt syfta till följande:

(a)Främjande av en verkningsfull kärnsäkerhetskultur och genomförande av de striktaste normerna i fråga om kärnsäkerhet och strålskydd, liksom kontinuerlig förbättring av kärnsäkerheten.

(b)Ansvarsfull och säker hantering av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, avveckling av befintliga kärntekniska anläggningar och sanering av tidigare kärntekniska förläggningsplatser.

(c)Inrättande av effektiva och säkra skyddssystem.

Artikel 3
Samstämmighet, konsekvens och komplementaritet

1.Vid genomförandet av denna förordning ska det säkerställas samstämmighet, synergieffekter och komplementaritet med förordning (EU) nr XXX/XXX om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, med andra program avseende unionens yttre åtgärder och med annan relevant unionspolitik och andra relevanta unionsprogram, samt en konsekvent politik för utveckling.

2.Om så är lämpligt får andra unionsprogram bidra till åtgärder som fastställs inom ramen för denna förordning, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. Denna förordning får också bidra till åtgärder som fastställts inom andra unionsprogram, förutsatt att bidragen inte täcker samma kostnader. I sådana fall ska det i det arbetsprogram där dessa åtgärder ingår fastställas vilken uppsättning bestämmelser som är tillämplig.

Artikel 4
Budget

Finansieringsramen för genomförandet av denna förordning för perioden 2021–2027 ska vara 300 miljoner EUR i löpande priser.

Artikel 5
Politisk ram

Den övergripande politiska ramen för genomförandet av denna förordning ska utgöras av associeringsavtalen, partnerskaps- och samarbetsavtalen, de multilaterala avtalen och andra avtal om upprättande av en rättsligt bindande förbindelse med partnerländerna, samt Europeiska rådets slutsatser och rådets slutsatser, uttalanden och slutsatser från toppmöten eller högnivåmöten med partnerländerna, kommissionens meddelanden eller gemensamma meddelanden från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.

AVDELNING II
GENOMFÖRANDE AV DENNA FÖRORDNING

Artikel 6

Fleråriga vägledande program

1.Euratoms samarbete inom ramen för denna förordning ska genomföras med utgångspunkt i fleråriga vägledande program.

2.De fleråriga vägledande programmen ska syfta till att tillhandahålla en enhetlig ram för samarbetet mellan Euratom och de berörda tredjeländerna eller regionerna, vilken är förenlig med Euratoms allmänna syfte och tillämpningsområde, mål, principer och policy och grundar sig på den politiska ram som avses i artikel 5.

3.De fleråriga vägledande programmen ska utgöra en allmän grund för samarbetet och ska ange Euratoms mål för samarbetet inom ramen för denna förordning, med beaktande av de berörda ländernas behov, Euratoms prioriteringar, det internationella läget och de respektive tredjeländernas verksamhet. De fleråriga vägledande programmen ska också ange samarbetets mervärde samt hur man undviker dubblering med andra program och initiativ, särskilt sådana som drivs av internationella organisationer med samma mål och stora givare.

4.Fleråriga vägledande program ska fastställa de prioriterade områden som valts ut för finansiering, särskilda mål, förväntade resultat, prestationsindikatorer och vägledande tilldelning av medel, både totalt och per mål.

5.De fleråriga vägledande programmen ska grunda sig på en dialog med de berörda partnerländerna eller regionerna.

6.Kommissionen ska anta dessa fleråriga vägledande program i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.2. Kommissionen ska i enlighet med det förfarande som avses ovan se över och vid behov uppdatera dessa vägledande program.

Artikel 7

Handlingsplaner och åtgärder

1.Kommissionen ska anta ettåriga eller fleråriga handlingsplaner och enskilda åtgärder, utgående från det fleråriga vägledande programmet. Kommissionen får även anta särskilda åtgärder och stödåtgärder.

I handlingsplanerna och enskilda åtgärder ska för varje insats anges målen, de förväntade resultaten och den viktigaste verksamheten, genomförandemetoderna, budgeten och eventuella tillhörande stödutgifter.

Vid behov får insatser antas i form av enskilda åtgärder före eller efter antagandet av det fleråriga vägledande programmet.

Vid oförutsedda och vederbörligen motiverade behov, omständigheter eller förpliktelser får kommissionen anta särskilda åtgärder.

2.Handlingsplaner och åtgärder ska antas genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 13.2.

3.Det förfarande som avses i punkt 2 ska inte krävas för

(a)handlingsplaner, enskilda åtgärder och stödåtgärder för vilka det ekonomiska biståndet från unionen inte överstiger 10 miljoner EUR,

(b)särskilda åtgärder för vilka det ekonomiska biståndet från unionen inte överstiger 10 miljoner EUR,

(c)tekniska ändringar, under förutsättning att ändringarna inte väsentligt påverkar målen för den berörda handlingsplanen eller den berörda åtgärden, till exempel

i) ändring av genomförandemetoden,

ii) omfördelningar av medel mellan åtgärder som ingår i en handlingsplan,

iii) ökning eller minskning av handlingsplaners och åtgärders budget med högst 20 % av den ursprungliga budgeten, dock maximalt 10 miljoner EUR.

När det gäller fleråriga handlingsplaner och åtgärder ska de tröskelvärden som avses i punkt 3 a, b och c led iii tillämpas på årsbasis.

Handlingsplaner, åtgärder och tekniska ändringar ska, när de antas i överensstämmelse med denna punkt, meddelas den berörda kommitté som avses i artikel 12 inom en månad efter antagandet.

4. Vid vederbörligen motiverade och tvingande skäl till skyndsamhet med anledning av behovet av snabba insatser från Euratom ska kommissionen anta eller ändra handlingsplanerna eller åtgärderna genom genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 13.3.

Artikel 8
Stödåtgärder

1.Unionsfinansieringen får täcka stödutgifter för genomförandet av instrumentet och för uppnåendet av dess mål, inklusive administrativt stöd i samband med förberedelse, uppföljning, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är nödvändig för detta genomförande, samt utgifter vid huvudkontoren för sådant administrativt stöd som behövs för programmet, och för att förvalta åtgärder som finansieras inom ramen för denna förordning, inbegripet informations- och kommunikationsåtgärder samt gemensamma it-system.

2.När stödutgifter inte ingår i de handlingsplaner eller åtgärder som avses i artikel 6 ska kommissionen anta stödåtgärder, i tillämpliga fall. Unionsfinansiering genom stödåtgärder kan omfatta följande:

(a)Utgifter för studier, möten, information, medvetandehöjande åtgärder, utbildningsåtgärder, utarbetande och utbyte av tillvaratagna erfarenheter och bästa praxis, publiceringsåtgärder samt utgifter för sådant administrativt eller tekniskt bistånd som behövs för att programplanera och förvalta åtgärder, inklusive undersökningsuppdrag eller betalda externa experter.

(b)Utgifter som har samband med informations- och kommunikationsinsatser, inbegripet utarbetande av kommunikationsstrategier samt förmedling av information från unionen om dess politiska prioriteringar.

Artikel 9
Samarbetsmetoder

Finansiering enligt detta instrument ska genomföras av kommissionen i enlighet med budgetförordningen, antingen direkt av kommissionen själv eller indirekt genom någon av de enheter som förtecknas i artikel 62.1 c i budgetförordningen.

Artikel 10
Former av EU-finansiering och metoder för genomförande

1.Stödet från unionen får tillhandahållas genom sådana typer av finansiering som tas upp i budgetförordningen, och i synnerhet

(a)bidrag,

(b)upphandlingskontrakt avseende tjänster eller varor,

(c)betalda externa experter,

(d)blandfinansiering.

2.Stöd enligt denna förordning får också genomföras enligt de bestämmelser som gäller för garantin för yttre åtgärder som inrättas genom förordning (EU) nr XXX/XXX om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och bidra till avsättningar till garantifonden för yttre åtgärder. Garantin för yttre åtgärder som inrättas genom förordning (EU) nr XXX/XXX NDICI ska också stödja insatser på grundval av rådets beslut 77/270/Euratom 33 .

Avsättningsnivån för insatser inom ramen för garantin för yttre åtgärder, som denna förordning bidrar till, ska vara 9 %.

3.Avsättningsnivåerna ska ses över vart tredje år från och med det datum då denna förordning börjar tillämpas.

Artikel 11
Stödberättigade personer och enheter

1.Deltagande i offentlig upphandling, förfaranden för tilldelning av bidrag eller priser för åtgärder som finansieras inom ramen för den föreliggande förordningen ska vara öppet för internationella organisationer och för alla rättsliga enheter som är medborgare i och, när det gäller juridiska personer, som också faktiskt är etablerade i, följande länder och territorier:

(a)Medlemsstaterna, stödmottagare enligt IPA III-förordningen och parter i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

(b)Partnerländer i grannskapsområdet enligt förordningen om instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

(c)Utvecklingsländer och utvecklingsterritorier som ingår i den förteckning över mottagare av offentligt utvecklingsbistånd som offentliggörs av OECD:s utvecklingskommitté DAC, och som inte är medlemmar av G20, samt utomeuropeiska länder och territorier enligt definitionen i rådets beslut .../... (EU).

(d)Utvecklingsländer som ingår i förteckningen över mottagare av offentligt utvecklingsbistånd och som är medlemmar av G20 samt andra länder och territorier, när det berörda förfarandet äger rum inom ramen för åtgärder som finansieras av unionen enligt den här förordningen och som de deltar i.

(e)Länder för vilka kommissionen fastställt ömsesidigt tillträde till externt stöd. Ömsesidigt tillträde får beviljas för en begränsad period av minst ett år när ett land ger rätt att delta på lika villkor till enheter från unionen och från länder med rätt att delta inom ramen för denna förordning. Kommissionen ska fatta beslut om ömsesidigt tillträde och varaktigheten för sådant tillträde efter samråd med det eller de berörda mottagarländerna.

(f)Medlemsländer i Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, när det gäller kontrakt som ska genomföras i något av de minst utvecklade länderna eller ett kraftigt skuldtyngt fattigt land som ingår i förteckningen över mottagare av offentligt utvecklingsbistånd.

(g)Andra tredjeländer där verksamheten äger rum i enlighet med de särskilda fleråriga vägledande programmen, handlingsplaner eller åtgärder.

2.Alla varor och all materiel som finansieras genom denna förordning kan härröra från de länder och under de relevanta villkor som anges i punkt 1.

3.Bestämmelserna i denna artikel ska inte gälla för eller skapa nationalitetsrestriktioner för fysiska personer som är anställda hos eller på annat sätt rättsligt står under avtal med en entreprenör eller i tillämpliga fall underleverantör som kan komma i fråga för finansiering.

4.När det gäller åtgärder som samfinansieras med ett organ, eller som genomförs med direkt eller indirekt förvaltning med organ som avses i artikel 62.1 c ii–viii i budgetförordningen, ska reglerna för stödberättigande för dessa organ också tillämpas.

5.Om givare tillhandahåller medel till en förvaltningsfond som inrättats av kommissionen eller genom externa inkomster som avsatts för särskilda ändamål, ska de regler för stödberättigande som anges i akten om förvaltningsfondens inrättande eller i överenskommelsen med givaren i fråga, när det gäller externa inkomster avsatta för särskilda ändamål, tillämpas.

6.När det gäller åtgärder som finansieras enligt denna förordning och ett annat unionsprogram, ska de enheter som är stödberättigade enligt något av dessa program anses vara stödberättigade.

7.Reglerna för stödberättigande enligt denna artikel får begränsas med hänsyn till sökandes nationalitet, geografiska lokalisering eller karaktär, eller varor och materials ursprung, i den utsträckning sådana begränsningar är nödvändiga på grund av en åtgärds specifika karaktär och mål och när de är nödvändiga för ett verkningsfullt genomförande av denna.

8.Anbudsgivare, sökande och kandidater från länder som inte är stödberättigade får komma ifråga för förfarandet i brådskande fall eller om tjänster saknas på marknaderna i de berörda länderna eller territorierna eller i andra vederbörligen motiverade fall, där tillämpning av reglerna för stödberättigande skulle göra det omöjligt eller alltför svårt att genomföra en åtgärd.

9.För att främja lokal kapacitet och lokala marknader och inköp ska lokala och regionala entreprenörer prioriteras när det i budgetförordningen föreskrivs tilldelning på grundval av ett enda anbud. I samtliga andra fall ska lokala och regionala entreprenörers deltagande främjas i enlighet med de relevanta bestämmelserna i den förordningen.

Artikel 12
Övervakning, rapportering och utvärdering

1.Övervakning, rapportering och utvärdering ska ske i enlighet med artikel 31.2, 31.4, 31.5 och 31.6 samt artiklarna 32 och 36 i förordning (EU) nr XXX/XXX om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

2.Huruvida målet för denna förordning uppnås ska mätas utifrån följande indikatorer:

(a)Antalet rättsakter och regleringsakter som utarbetats, lagts fram eller setts över.

(b)Antalet projekterings-, koncepts- eller genomförbarhetsstudier för konstruktion av anläggningar som följer de striktaste normerna för kärnsäkerhet.

AVDELNING III
SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13
Kommitté

1.Kommissionen ska biträdas av kärnsäkerhetskommittén. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

Artikel 14
Information, kommunikation, publicitet och undantag från synlighetskraven

Information, kommunikation och publicitet avseende det mål som anges i artikel 3 och undantag från synlighetskraven ska utföras i enlighet med artiklarna 36 och 37 i förordning (EU) nr XXX/XXX om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete.

Artikel 15
Klausul om Europeiska utrikestjänsten

Denna förordning ska tillämpas i överensstämmelse med beslut 2010/427/EU.

Artikel 16
Övergångsbestämmelser

1.Finansieringsramen för denna förordning får också omfatta de utgifter för administrativt och tekniskt bistånd som är nödvändiga för övergången mellan denna förordning och åtgärder som antagits innan den träder i kraft, i synnerhet sådana som omfattas av rådets förordning (Euratom) nr 237/2014.

2.Finansieringsramen för denna förordning får omfatta utgifter som rör förberedelserna för en eventuell efterföljare till denna förordning.

3.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 6 i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

Artikel 17
Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2021.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På rådets vägnar

Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets titel

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

Yttre åtgärder

1.3.Förslaget eller initiativet avser

◻ en ny åtgärd

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 34

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd

☑ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4.Grunder för förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

Målet med denna förordning är att komplettera den kärntekniska samarbetsverksamhet som finansieras genom instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete [förordningen om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete], särskilt för att understödja främjandet av en hög kärnsäkerhets- och strålskyddsnivå och tillämpningen av en effektiv och ändamålsenlig säkerhetskontroll av kärnmaterial i tredjeländer, genom att bygga vidare på verksamheten inom Euratom och i överensstämmelse med bestämmelserna i denna förordning.

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

EU och Euratom har betydande sakkunskap på området som grundar sig i Europas historia och kommer av den egna kontrollverksamheten inom unionen, och från framgångsrik politik. De har ett erkänt internationellt anseende när det gäller kärnsäkerhet, inbegripet säkerhetskontroll av kärnämnen, i synnerhet genom den roll de spelar i genomförandet av säkerhetsåtgärder i EU och i stödet av Internationella atomenergiorganet.

1.4.3.Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Den rapport om halvtidsöversyn 35 som kommissionen antog om de tio finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder 36 , rapporter avseende utvärdering i efterhand om makroekonomiskt stöd och halvtidsöversynen av Europeiska investeringsbankens (EIB) externa utlåningsmandat 37 , drog slutsatsen att finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder på det hela taget var ändamålsenliga och att en positiv utveckling kunde skönjas när det gäller uppnåendet av målen. Rapporterna visar att det behövs mer resurser till finansieringsinstrumenten för yttre åtgärder, eftersom de har nått gränsen för sin kapacitet.

Instrumenten fastställer tillämpningsområdet, målen och förfarandena för att möjliggöra genomförandet av politiken. Rapporten om halvtidsöversyn visade att instrumentens förutsättningar gör det möjligt att täcka de största behoven och målen för EU:s yttre åtgärder. På flera områden skulle de dock kunna återspegla utvecklingen på ett bättre sätt, t.ex. när det gäller den nya politiska ramen, inbegripet Agenda 2030:s globala täckning, flykting- och migrationskrisen, och den yttre spridningen av den interna politiken på olika områden.

Rapporten om halvtidsöversyn visar på positiva utvecklingstendenser när det gäller resultatuppfyllnad. Det noterades dock svårigheter i att mäta framstegen. Det fanns ofta bara begränsad information om de övervakningssystem som avses i instrumenten. Det saknades uppgifter (inbegripet utgångsvärden) för att mäta om instrumenten var på god väg att nå sina mål (särskilt de på hög nivå), och en insikt om att många yttre faktorer (t.ex. partnerlandets politik och andra givare) påverkar om målen kan uppnås.

Samtidigt som den övergripande organisationsnivån befanns vara effektiv ansåg vissa aktörer att genomförandet av vissa instrument var administrativt betungande. Kommissionen ansågs ibland vara mer inriktad på att processen än på de politiska målen och resultaten.

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

Vid genomförandet av denna förordning kommer samstämmighet med andra områden av unionens yttre åtgärder och med andra berörda politikområden för unionen att säkerställas, i kombination med en konsekvent politik för utveckling 38 . Detta har införlivats i Agenda 2030 och innebär att den sammanlagda effekten av all politik på den hållbara utvecklingen ska beaktas på alla nivåer – såväl nationellt som inom EU, i andra länder och på global nivå.

Dessutom bör synergieffekter med åtgärder inom andra EU-program eftersträvas för att maximera effekten av de kombinerade insatserna.

Åtgärder som finansieras inom ramen för detta förslag bör överensstämma med och komplettera dem som genomförs inom ramen för instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, instrumentet för stöd inför anslutningen III, beslutet om de utomeuropeiska länderna och territorierna, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den nyligen föreslagna europeiska fredsfaciliteten 39 som finansieras utanför EU:s budget.

1.5.Varaktighet och budgetkonsekvenser

◻ begränsad varaktighet

–◻ verkan från och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ till och med [den DD/MM]ÅÅÅÅ

–◻ budgetkonsekvenser från och med YYYY till och med YYYY för åtagandebemyndiganden och från och med YYYY till och med YYYY för betalningsbemyndiganden.

☑ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period från 2021

1.6.Planerad metod för genomförandet 40

☑ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☑ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–☑ av genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☑ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–☑ tredjeländer eller organ som de har utsett

–☑ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–☑ EIB och Europeiska investeringsfonden

–☑ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–☑ offentligrättsliga organ

–☑ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–☑ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–☑ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Utgifter för yttre åtgärder kräver förmåga att använda alla planerade förvaltningsmetoder, med utgångspunkt i vad som är relevant och beslutat under genomförandet.

2.FÖRVALTNING

2.1.Regler om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Kommissionens övervaknings- och utvärderingssystem är i allt högre grad resultatinriktade. Detta omfattar både intern personal, genomförandepartner och externa experter.

Projektförvaltare vid delegationer och vid huvudkontoret övervakar kontinuerligt genomförandet av projekt och program, med hjälp av de uppgifter som lämnas av genomförandepartner som en del av deras regelbundna rapportering och där så är möjligt genom besök på fältet. Övervakningen ger värdefull information om framstegen. Den hjälper de projektansvariga att fastställa faktiska och potentiella flaskhalsar, och att vidta korrigerande åtgärder.

Dessutom anlitas externa, oberoende experter för att bedöma resultaten av EU:s yttre åtgärder med hjälp av tre olika system. Dessa bedömningar bidrar till redovisningsskyldighet och till en förbättring av pågående åtgärder och gör det möjligt att dra lärdom av tidigare erfarenheter vid utformningen av framtida politik och insatser. Sådana system använder ofta de internationellt erkända utvärderingskriterier, bl.a. (potentiell) verkan, som tagits fram av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling. När det gäller utvecklingssamarbete ger till exempel huvudkontorets resultatinriktade övervakningssystem (ROM) en kortfattad, fokuserad ögonblicksbild av kvaliteten på ett urval av insatser på projektnivå. Med hjälp av en mycket strukturerad och standardiserad metod kan oberoende experter på resultatorienterad övervakning bedöma projektets resultat utifrån de utvärderingskriterier som tagits fram av biståndskommittén (DAC) vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling och ge rekommendationer om hur man kan förbättra det framtida genomförandet.

Utvärderingar på projektnivå, som i huvudsak görs av den EU-delegation som ansvarar för projektet, ger en mer ingående och djuplodande analys och hjälper de projektansvariga att förbättra pågående insatser och förbereda framtida insatser. Externa oberoende experter med tematisk och geografisk sakkunskap anlitas för att utföra analysen och samla in synpunkter och underlag från samtliga berörda parter, i synnerhet de slutliga mottagarna. Kommissionen gör också strategiska utvärderingar av sin politik; allt från planeringen av och strategin för insatser i en specifik sektor till genomförandet av dem (t.ex. hälso- och sjukvård, eller utbildning) i ett land eller en region, eller av ett visst instrument. Dessa utvärderingar utgör ett viktigt underlag vid utformningen av politiska åtgärder, instrument och projekt. Alla utvärderingar publiceras på kommissionens webbplats och en sammanfattning av slutsatserna tas med i årsrapporten till rådet och Europaparlamentet.

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Förvaltningsmetod

När det gäller förvaltningsmetoder planeras inga genomgripande förändringar och de erfarenheter som gjorts av kommissionens avdelningar och genomförandeaktörer inom ramen för de tidigare programmen kommer att bidra till bättre resultat i framtiden. Partnerländerna håller fortfarande på att anpassa sig till den gällande regelverket och genomförandet av programmen inom ramen för instrumentet för kärnsäkerhetssamarbete befinner sig fortfarande i ett tidigt skede. Därför bör man säkerställa största möjliga kontinuitet.

De åtgärder som ska finansieras enligt denna förordning kommer att genomföras av kommissionen genom direkt förvaltning från huvudkontoret eller unionens delegationer och/eller genom indirekt förvaltning av någon av de enheter som anges i artikel 62.1 c i den nya budgetförordningen för att bättre uppnå förordningens mål.

När det gäller indirekt förvaltning, i enlighet med artikel 154 i den nya budgetförordningen, ska sådana enheter säkerställa en skyddsnivå för unionens ekonomiska intressen som är likvärdig med den som föreskrivs i samband med direkt förvaltning. En pelarbedömning i förhand av enheternas system och förfaranden kommer att genomföras i enlighet med proportionalitetsprincipen och med vederbörlig hänsyn tagen till åtgärdens art och de ekonomiska riskerna. Om genomförandet så kräver eller om reservationer har kommit till uttryck i årliga verksamhetsrapporter så kommer handlingsplaner med specifika riskreducerande åtgärder att utarbetas och genomföras. Kommissionen kan dessutom införa lämpliga tillsynsåtgärder som komplement till genomförandet.

Instrumentet gör det möjligt att också anförtro indirekt förvaltning till partnerländerna eller de organ de utser. Indirekt förvaltning via ett partnerland kan ske genom olika grader av delegering: Delvis delegering varvid kommissionen behåller förhandskontrollen av partnerlandets beslut och utför betalningar å partnerlandets vägnar, vilket i enlighet med artikel 154.6 b i den nya budgetförordningen inte kräver en förhandsbedömning. Fullständig delegering, efter att en förhandsbedömning gjorts, varvid partnerlandet kan genomföra åtgärden med hjälp av system och förfaranden som det själv bedömt, utan någon förhandsbedömning från kommissionens sida avseende partnerlandets genomförande av åtgärden.

Internkontrollstruktur

Den interna kontroll- och förvaltningsprocessen är utformad för att skapa rimlig säkerhet om att målen uppnås och om att verksamheten är effektiv och ändamålsenlig, att den ekonomiska rapporteringen är tillförlitlig samt att relevanta rättsliga och procedurmässiga regler efterlevs.

Effektivitet och ändamålsenlighet

Kommissionen kommer för alla sina instrument fortsatt att använda en specialutformad regelram vid förvaltningen av stöden för att säkra att verksamheten bedrivs effektivt och ändamålsenligt (och för att minska den höga risknivå som finns i den miljö där det externa biståndet ges); detta utöver alla de olika beståndsdelarna i kommissionens övergripande strategiska policy- och planeringsprocess, internrevisionsmiljö och övriga krav enligt kommissionens interna kontrollnormer. I ovanstående regelram ingår följande:

– En decentraliserad förvaltning av större delen av det externa stödet av unionens delegationer ute på fältet.

– En tydlig och formaliserad ekonomisk ansvarighetskedja (från den delegerade utanordnaren (generaldirektören)) via en vidaredelegerad utanordnare (direktör) vid huvudkontoret till delegationschefen.

– Regelbunden rapportering från unionens delegationer till huvudkontoret (förvaltningsrapporter om externt bistånd) inklusive en årlig försäkran av delegationschefen.

– Tillhandahållande av ett omfattande utbildningsprogram för personal, både vid huvudkontoret och vid delegationerna.

– Betydande stöd och vägledning för huvudkontoret/delegationerna (även via internet).

– Regelbundna tillsynsbesök vid delegationerna mellan vart 3 och 6 år.

– En metod för förvaltning av projekt- och programcykeln som inbegriper: Kvalitetsstödsverktyg för utformningen av insatsen, på vilket sätt den ska förverkligas, finansieringsmekanismen, förvaltningssystem, bedömning och urval av genomförandepartner etc. Program- och projektförvaltning, övervaknings- och rapporteringsverktyg för ett effektivt genomförande, bl.a. regelbunden extern övervakning på plats av projekt. Meningsfulla utvärderings- och revisionskomponenter. Förenklingar kommer att eftersträvas genom utökad användning av förenklade kostnadsalternativ och ömsesidig tillit till partnerorganisationers revisioner. Användningen av riskdifferentierade kontroller kommer att fortsätta med utgångspunkt i de underliggande riskerna.

Finansiell rapportering och redovisning

Genomförandeorganen kommer att fortsätta att sträva efter de högsta normerna för redovisning och finansiell rapportering som bygger på kommissionens system för periodiserad redovisning (Abac) liksom även särskilda verktyg för externt stöd som t.ex. det gemensamma informationssystemet för yttre förbindelser (Cris) och dess efterföljare (Opsys).

Metoder för att kontrollera efterlevnaden av relevanta lagar och förfaranden finns fastställda i avsnitt 2.3 (åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter).

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

I den operativa miljö där detta instruments stöd delas ut finns följande risker för att målen inte uppnås, att den ekonomiska förvaltningen inte är optimal och/eller att gällande regler följs bristfälligt (fel som rör laglighet och korrekthet):

– ekonomisk/politisk instabilitet och/eller naturkatastrofer kan leda till svårigheter och förseningar vid utformning och genomförande av insatserna, särskilt i instabila stater.

– Bristen på institutionell och administrativ kapacitet i partnerländerna kan leda till svårigheter och förseningar vid utformning och genomförande av insatserna.

– Geografiskt spridda projekt och program (som i huvudsak omfattar många länder/territorier/regioner) kan medföra logistiska/resursmässiga problem vad gäller övervakningen – särskilt uppföljning ute på fältet.

– Mångfalden av potentiella partner/stödmottagare, alla med sina olika interna kontrollstrukturer och kapaciteter, kan fragmentera och därför undergräva ändamålsenligheten och effektiviteten hos de resurser som kommissionen har till sitt förfogande för att stödja och övervaka genomförandet.

– Kvalitativt dålig eller ofullständig data rörande resultat och effekter av externt bistånd i partnerländerna kan försvaga kommissionens förmåga att rapportera om och ansvara för resultaten.

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

Dessa interna kostnader för kontroll/förvaltning utgör ca 4 % av det uppskattade årliga genomsnittet på 12,78 miljarder euro som planeras för de totala (operativa + administrativa) åtagandena inom den utgiftsportfölj som finansieras genom EU:s allmänna budget och Europeiska utvecklingsfonden för perioden 2021-2027. Kostnaderna för kontrollberäkning avser endast kommissionens kostnader och inte medlemstater eller enheter som anförtrotts förvaltningsuppgifter. Enheter som anförtrotts förvaltningsuppgifter kan hålla inne upp till 7 % för förvaltningen av medel och detta kan danvändas för kontrolländamål.

Dessa förvaltningskostnader omfattar all personal vid huvudkontoret och vid delegationerna, infrastruktur, resor, utbildning, övervakning, utvärdering och revisionsavtal (inklusive dem som igångsatts av mottagare).

Förhållandet mellan förvaltningskostnader och kostnader för operativ verksamhet skulle kunna minskas över tiden inom ramen för det nya instrumentets förbättrade och förenklade upplägg som grundar sig på de ändringar som kommer att införas genom den nya budgetförordningen. Den huvudsakliga nyttan med dessa förvaltningskostnader förverkligas genom att de politiska målen uppfylls och att resurserna används effektivt och ändamålsenligt samt genom robusta kostnadseffektiva förebyggande åtgärder och andra kontroller som säkerställer att medlen används på ett lagligt och korrekt sätt.

Förbättringarna av förvaltningens karaktär och inriktning samt kontrollerna av efterlevnaden kommer visserligen att fortsätta, men dessa kostnader är ändå i princip nödvändiga för att man effektivt och ändamålsenligt ska uppnå målen för instrumenten med minimala risker för brister i efterlevnaden av reglerna (kvarstående fel på under 2 %). Det är betydligt lägre än de risker man löper om man avlägsnar eller trappar ned interna kontroller inom detta högriskområde.

Förväntad risk för bristande efterlevnad av gällande regler

Efterlevnadsmålet för instrumentet är att bibehålla den tidigare risknivån för bristande efterlevnad (felfrekvens) som är en kvarstående ”nettobaserad” felnivå (på en flerårig basis efter det att samtliga planerade kontroller och korrigeringar har utförts på avslutade kontrakt) på mindre än 2 %. Detta har av hävd inneburit ett uppskattat felintervall på 2–5 % med hänsyn till ett årligt slumpmässigt urval av transaktioner som genomförs av Europeiska revisionsrätten inom ramen för den årliga revisionsförklaringen (DAS). Kommissionen anser att detta är den lägsta risken för bristande efterlevnad som kan uppnås i förhållande till dess högriskmiljö och med hänsyn till den administrativa bördan och den kostnadseffektivitet som krävs för kontroller av regelefterlevnaden. Om brister upptäcks kommer riktade korrigerande åtgärder att genomföras för att säkerställa lägsta felfrekvens.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

Mot bakgrund av högriskmiljön måste man i de system som används räkna med mängder av potentiella fel (oriktigheter) vad gäller efterlevnaden av reglerna vid transaktioner och bygga in omfattande kontroller som ska förebygga, upptäckta och korrigera felen så tidigt som möjligt i betalningsprocessen. Detta innebär i praktiken att efterlevnadskontroller kommer att förlita sig mest på omfattande förhandskontroller på flerårsbasis som genomförs både av externa revisorer och av kommissionens personal ute på fältet före de slutliga projektbetalningarna (fastän vissa efterhandsrevisioner ändå görs), vilka sträcker sig långt utöver de finansiella säkerhetsåtgärder som krävs enligt budgetförordningen. Regelverket avseende efterlevnad består bl.a. av följande viktiga komponenter:

Förebyggande åtgärder

– Obligatorisk grundutbildning i bedrägerifrågor för personal som handlägger bistånd samt för revisorer.

– Vägledning (också via internet) inklusive befintliga manualer för förfaranden så som DEVCO Companion samt uppsättningen av verktyg för ekonomisk förvaltning (för genomförandepartner).

– En förhandsbedömning som ska säkra lämpliga bedrägeribekämpningsåtgärder som förebygger och avslöjar bedrägerier vid handläggningen av unionsmedel har införts vid de myndigheter som handhar relevanta medel genom gemensam och decentraliserad förvaltning.

– Förhandsgranskning av mekanismerna för bedrägeribekämpning i partnerlandet som en del av bedömningen av om kriteriet för stödberättigande är uppfyllt avseende den offentliga förvaltningens mottagande av budgetstöd (dvs. ett aktivt åtagande att bekämpa bedrägeri och korruption, adekvata inspektionsmyndigheter, tillräcklig rättslig kapacitet och effektiva mekanismer för insatser och sanktioner).

Åtgärder för upptäckt och korrigering av fel

– Förhandskontroller av transaktioner som utförs av kommissionens personal.

– Revisioner och kontroller (både obligatoriska och riskbaserade) bl.a. av Europeiska revisionsrätten.

– Retroaktiva kontroller (riskbaserade) och återkrav.

– Avbruten EU-finansiering i samband med allvarliga bedrägerifall, bl.a. storskalig korruption, till dess att myndigheterna har vidtagit lämpliga åtgärder för att korrigera och förhindra sådana bedrägerier i framtiden.

– EDES-systemet (system för tidig upptäckt och uteslutning).

– Avbrytande/avslutande av kontrakt.

– Uteslutningsförfarande.

De berörda tjänsternas strategier för bedrägeribekämpning, som regelbundet ses över, kommer att anpassas i nödvändig utsträckning så snart den nya versionen av kommissionens strategi mot bedrägerier har offentliggjorts, i syfte att bland annat säkerställa följande:

– De system som används för utbetalning av EU-medel i tredjeländer är så utformade att det går att få fram de uppgifter som behövs för att hantera bedrägeririsker (t.ex. dubbel finansiering).

– Vid behov kan man inrätta nätverksgrupper och lämpliga it-verktyg avsedda att analysera bedrägerifall som rör sektorn för externt bistånd.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av anslag	Bidrag
	Rubrik VI Grannskapet och omvärlden	Diff./Icke-diff 41 .	från Efta-länder 42	från kandidatländer 43	från tredjeländer	i den mening som avses i artikel [21.2 b] i budgetförordningen
VI	15 01 05 Stödutgifter för europeiska instrumentet för kärnsäkerhet	Icke-diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ
VI	15 06 Det europeiska instrumentet för kärnsäkerhet som kompletterar instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, och som grundar sig på Euratomfördraget	Diff.	NEJ	NEJ	NEJ	NEJ

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen

<VI>

Rubrik VI Grannskapet och omvärlden

			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
Driftsanslag (uppdelade enligt de budgetrubriker som förtecknas under 3.1)	Åtaganden	(1)	36 061	36 990	38 308	40 105	42 412	45 438	49 094		288 408
	Betalningar	(2)	4 861	11 460	17 728	24 025	29 872	34 158	37 874	128 430	288 408
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för programmet 44	Åtaganden = Betalningar	(3)	1 559	1 590	1 622	1 655	1 688	1 722	1 756		11 592
TOTALA anslag för ramanslagen för programmet	Åtaganden	=1+3	37 620	38 580	39 930	41 760	44 100	47 160	50 850		300 000
	Betalningar	=2+3	6 420	13 050	19 350	25 680	31 560	35 880	39 630	128 430	300 000

Rubrik i den fleråriga budgetramen

VII

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
Personalresurser		1 001	1 001	1 001	1 001	1 001	1 001	1 001		7 007
Övriga administrativa utgifter		0 086	0 086	0 086	0 086	0 086	0 086	0 086		0 603
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	(summa åtaganden = summa betalningar)	1 087	1 087	1 087	1 087	1 087	1 087	1 087		7 610

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
TOTALA anslag samtliga RUBRIKER i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	38 707	39 667	41 017	42 847	45 187	48 247	51 937		307 610
	Betalningar	7 507	14 137	20 437	26 767	32 647	36 967	40 717	128 430	307 610

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	1 001	1 001	1 001	1 001	1 001	1 001	1 001	7 007
Övriga administrativa utgifter	0 086	0 086	0 086	0 086	0 086	0 086	0 086	0 603
Delsumma RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	1 087	1 087	1 087	1 087	1 087	1 087	1 087	7 610

Utanför RUBRIK 7 45 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	1 232	1 232	1 232	1 232	1 232	1 232	1 232	8 623
Övriga utgifter av administrativ natur	0 327	0 359	0 390	0 423	0 456	0 490	0 524	2 969
Delsumma utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	1 559	1 590	1 622	1 655	1 688	1 722	1 756	11 592

TOTALT

2 646

2 678

2 709

2 742

2 775

2 809

2 843

19 203

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.2.1.Beräknat personalbehov 46

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☑ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

År		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
Vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna		7	7	7	7	7	7	7
Vid delegationer
För forskning
• Extern personal (i heltidsekvivalenter: kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) 47 Rubrik 7
Som finansieras genom RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
Som finansieras genom ramanslagen för programmet 48	- vid huvudkontoret	16	16	16	16	16	16	16
	- vid delegationer
För forskning
Annan (ange)
TOTALT		23	23	23	23	23	23	23

Personalbehoven ska täckas med personal inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Uppgifterna kommer att vara desamma som nu (politik, programplanering, finansiering och kontrakt, andra horisontella uppgifter)
Extern personal	Uppgifterna kommer att vara desamma som nu (politik, programplanering, finansiering och kontrakt, andra horisontella uppgifter)

3.2.3.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

–☑ innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–◻ innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–☑ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

– ◻ Påverkan på egna medel

– ◻ Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ◻

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Förslagets/initiativets inverkan på inkomsterna 49
	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
Artikel ………….

(1) COM(2018) 321 final

(2) COM(2018) 092 final

(3) SWD(2018) 337

(4) https://ec.europa.eu/europeaid/mid-term-review-report-external-financing-instruments_en

(5) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete, COM(2018)460 final

(6) Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett instrument för stöd inför anslutningen, (IPA III), COM (2018) 465 final

(7) Förslag till rådets beslut om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen, inbegripet om förbindelserna mellan Europeiska unionen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (”ULT-beslutet”), COM(2018) 461 final

(8) Förslag framlagt för rådet av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, med stöd av Europeiska kommissionen, till rådets beslut om inrättande av en europeisk fredsfacilitet, C(2018) 3800 slutlig

(9) Rapporten om halvtidsöversyn, COM(2017) 720 final, baserades på tio arbetsdokument, ett per instrument (se förteckningen nedan), som i sin tur byggde på oberoende utvärderingar. Halvtidsöversynen, arbetsdokumenten och de oberoende utvärderingarna finns på följande webbadress: https://ec.europa.eu/europeaid/public-consultation-external-financing-instruments-european-union_en

(10) De 10 instrumenten var följande: finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, Europeiska utvecklingsfonden, Europeiska grannskapsinstrumentet, instrument för stöd inför anslutningen II, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, partnerskapsinstrumentet, instrument för kärnsäkerhetssamarbete, beslutet om Grönland samt den gemensamma genomförandeförordningen.

(11) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:52016DC0584

(12) https://ec.europa.eu/europeaid/public-consultation-external-financing-instruments-european-union_en

(13) Mer information om det offentliga samrådet finns på https://ec.europa.eu/europeaid/public-consultation-external-financing-instruments-european-union_en

(14) Se https://ec.europa.eu/europeaid/evaluation-blending_en

(15) Se https://ec.europa.eu/europeaid/public-consultation-external-financing-instruments-european-union_en

(16) http://www.oecd.org/dac/peer-reviews/europeanunion2012dacpeerreviewmainfindingsandrecommendations.htm

(17) SWD(2018) 337 Placeholder

(18) Kärnteknisk verksamhet undantas då sådan måste följa det särskilda förfarandet i artikel 203 i Euratomfördraget.

(19) Särskilt i diskussionsunderlaget om framtiden för EU:s finanser (från juni 2017) och meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet och till rådet (från februari 2018).

(20) Placeholder

(21) COM(2018) 321 final, 2.5.2018.

(22) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(23) Placeholder for the Opinion reference

(24) Rådets förordning (EG) nr 237/2014 av den 13 december 2013 om inrättande av ett instrument för kärnsäkerhetssamarbete (EUT L 77, 15.3.2014, s. 109).

(25) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(27) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(28) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(29) EUT L 283, 31.10.2017,C , , s.1. .

(30) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(31) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(32) Rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta (EUT L 201, 3.8.2010, s. 30).

(33) Rådets beslut 77/270/Euratom av den 29 mars 1977 om befogenhet för kommissionen att ta upp Euratomlån i syfte att bidra till finansieringen av kärnkraftverk (EGT L 88, 6.4.1977, s. 9).

(34) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(35) Rapporten om halvtidsöversyn, COM(2017) 720 final, baserades på tio arbetsdokument, ett per instrument (se förteckningen nedan), som i sin tur byggde på oberoende utvärderingar. Halvtidsöversynen, arbetsdokumenten och de oberoende utvärderingarna finns på följande webbadress: https://ec.europa.eu/europeaid/public-consultation-external-financing-instruments-european-union_en

(36) De 10 instrumenten var följande: finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, Europeiska utvecklingsfonden, Europeiska grannskapsinstrumentet, instrument för stöd inför anslutningen II, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter, partnerskapsinstrumentet, instrument för kärnsäkerhetssamarbete, beslutet om Grönland samt den gemensamma genomförandeförordningen.

(37) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:52016DC0584

(38) https://ec.europa.eu/europeaid/policies/policy-coherence-development_en

(39) Förslag framlagt för rådet av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, med stöd av Europeiska kommissionen, till rådets beslut om inrättande av en europeisk fredsfacilitet, C(2018) 3800 slutlig

(40) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

(41) Diff. = differentierade anslag / Non-diff. = icke-differentierade anslag.

(42) Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(43) Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(44) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(45) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(46) Användning av resurserna i EU:s delegationer kommer att göras i enlighet med bestämmelserna i servicenivåavtalet mellan kommissionen och Europeiska utrikestjänsten från den 20 december 2010.

(47) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(48) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(49) Vad gäller traditionella egna medel (tullar, sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.