EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 30.5.2018

COM(2018) 382 final

2018/0206(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska socialfonden+ (ESF+)

{SEC(2018) 273 final}
{SWD(2018) 289 final}

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Europa är inne i ett avgörande skede när det är relevant och framgång under de kommande årtiondena kommer att avgöras av dess förmåga att behålla sin konkurrenskraft i den globala ekonomin och säkerställa en hög nivå av sysselsättning, utbildning, hälsa, social delaktighet och aktivt deltagande i samhället. Göra Europa konkurrenskraftigt, sammanhängande och motståndskraftiga i framtiden innebär att investera i människor: i deras utbildning och kompetens, kreativitet och potential att skapa företag och innovationer, och på deras hälsa.

Dessutom har ett antal utmaningar kvarstår betydande. Trots förbättringar, ta itu med arbetslöshet och de fortsatt höga fattigdomsnivåerna är fortfarande en prioritet i hela EU. Sociala frågor och sysselsättningsfrågor är viktiga angelägenheter för EU-medborgarna och ett område där mer förväntas av unionen. Andra problem som EU står inför:

·i fråga om bristande kompetens,

·otillfredsställande resultat i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och i utbildningssystemen,

·de utmaningar som uppstår till följd av ny teknik, t.ex. automatisering och nya former av arbete,

·social utslagning av marginaliserade grupper inbegripet romer och invandrare.

·samt en låg arbetskraftsrörlighet.

Det finns behov av både politiska initiativ och särskilda stödåtgärder för att ta itu med dessa utmaningar.

Som ett svar på uppmaningen från våra medborgare för att stärka den sociala dimensionen i unionen den 17 november 2017 Europaparlamentet, rådet och kommissionen gemensamt proklamerade den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Det är nu viktigt att EU-institutionerna och medlemsstaterna arbetar tillsammans för att förverkliga de principer och rättigheter som ingår i pelaren.

Den 2 maj 2018 antog kommissionen ett förslag om nästa fleråriga budgetram för 2021–2027 1 . Förslaget återspeglar de nuvarande sociala och ekonomiska sammanhang och utgör ett konkret svar på uppmaningen från den europeiska allmänheten för ett mer socialt Europa och till större investeringar i människor i Europeiska unionen.

Det är här viktigt att förslaget omfattar Europeiska socialfonden (ESF), som är EU:s viktigaste instrument för att investera i människor och för att genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter. ESF+ slår ihop följande fonder och program:

–Europeiska socialfonden (ESF) och sysselsättningsinitiativet för unga,

–Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead),

–programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI och

–program för unionens åtgärder på hälsoområdet (folkhälsoprogrammet)

I syfte att slå samman dessa medel är trefaldigt:

–Att öka samstämmigheten och samverkan mellan kompletterande EU-instrument som ger viktigt stöd till människor och som syftar till att öka deras levnadsstandard genom att utveckla mer integrerade strategier för programplanering och genomförande.

–För att öka flexibiliteten och för att göra det möjligt för finansiering att vara mer lyhörda för de utmaningar som identifieras i den ekonomiska styrningscykeln och prioriteringar på EU-nivå.

–För att möjliggöra förenkling av fondens programplanering och förvaltning och därigenom minska den administrativa bördan för myndigheter och stödmottagare.

Därför bör ESF + kommer att bidra till att bygga upp ett socialt Europa och bidra till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget, som är en nödvändig förutsättning för att de ska fungera väl som en stabil och livskraftig ekonomisk och politisk union.

I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdatum, och förslaget läggs fram för en union med 27 medlemsstater, i enlighet med Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

ESF + stöder åtgärder och prioriteringar som syftar till att skapa full sysselsättning, förbättra kvaliteten och produktiviteten i arbetet, öka den geografiska och yrkesmässiga rörligheten för arbetstagare i EU, förbättra utbildningssystemen och främja social inkludering och hälsa.

Det övergripande politiska målet ESF + förordning är att hjälpa till att skapa en effektivare och motståndskraftigt socialt Europa ”och genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter, samt de sociala och sysselsättningspolitiska prioriteringar, som godkändes av den europeiska ekonomiska styrningen. ESF + kommer att bidra till genomförande av de integrerade riktlinjerna som antagits i enlighet med artiklarna 121 och 148(4) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och de relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i samband med den europeiska planeringsterminen, och bidra till det övergripande målet om smart och hållbar tillväxt efter 2030 (FN:s mål för hållbar utveckling 2 ) och uppåtgående konvergens. Dessutom har ESF + kommer att bidra till att förbättra sysselsättningsmöjligheterna, höja levnadsstandarden och hälsa och kommer att bidra till att öka arbetskraftens rörlighet och ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som anges i EUF-fördraget och EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. ESF + syftar också till att bidra till kompetensagendan för Europa och integreringen av medborgare i tredje land.

Att fastställa en minsta andel och belopp för ESF + delad förvaltning som en av strukturfonderna kommer att se till att EU:s prioriteringar som beskrivs ovan återspeglas på ett adekvat sätt i investeringsvolymer som riktas direkt till de europeiska medborgarna.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

ESF + syftar till att förbättra samverkan och samordning med andra fonder som investerar i utvecklingen av humankapital. ESF + bör i synnerhet säkerställa komplementaritet och synergieffekter med Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden), Erasmusprogrammet och En europeisk solidaritetskår, asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif) och Horisont Europa och det digitala Europa, stödprogrammet för strukturreformer, inbegripet reform av verktyget.

ESF+ och globaliseringsfonden kommer att fortsätta att komplettera varandra, eftersom ESF+ kommer att fortsätta stödja förebyggande åtgärder, medan globaliseringsfonden fortsätter vara en fond utanför den fleråriga budgetramen för nödåtgärder i efterhand.

Erasmus + och Europeiska socialfonden är verksamma inom liknande områden, särskilt för att hjälpa människor att skaffa sig nya färdigheter, kompetensutveckling för att tillmötesgå behovet av industrisektorer 3 , digitala färdigheter och förbättra utbildningens kvalitet. Samarbete mellan Europeiska socialfonden och Erasmus + kommer att stärkas. Den exakta typen av samarbete kommer att beskrivas närmare i arbetsprogrammen och programguider för Europeiska socialfonden och Erasmus +, så att effektiva synergieffekter.

ESF + kommer också att fortsätta att stödja en medellång och långsiktig integration av tredjelandsmedborgare som komplement till AMF som kommer att täcka kortsiktiga behov.

Den gemensamma förvaltningen av ESF + kommer att fortsätta att vara en del av sammanhållningspolitiken och det kommer främst att vara reglerade genom förordningen om gemensamma bestämmelser (CPR). Enligt samma regler för förvaltning, programplanering, uppföljning, utvärdering osv. kommer att gälla som för de flesta andra fonder som omfattas av delad förvaltning. Program i medlemsstaterna kan fortsätta att kombinera Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och ESF + finansiering genom flerfondsprogram.

För hälsa, en lämplig ledningsstruktur kommer att fastställa strategiska riktlinjer och tekniska utlåtanden om åtgärder för att stödja och genomföra detta programområde. Det kommer också att bidra till att samordna kompletterande stöd till forskning, den digitala marknaden, regionala fonder och sammanhållningsfonder och andra.

I kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 fastställs ett ambitiösare mål för integrering av klimatåtgärder i alla EU-program, med det övergripande målet att 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen. Detta programs bidrag till uppnåendet av detta övergripande mål kommer att spåras med hjälp av EU:s system för klimatmarkörer på en lämplig uppdelningsnivå, inklusive användningen av mer precisa metoder om sådana finns tillgängliga. Kommissionen kommer att fortsätta att lägga fram informationen årligen i form av åtagandebemyndiganden inom ramen för det årliga budgetförslaget.

För att stödja ett fullt utnyttjande av programmets potential att bidra till klimatmålen kommer kommissionen att sträva efter att identifiera relevanta åtgärder under förfarandena för utarbetande, genomförande, översyn och utvärdering av programmet.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Avdelning IX (sysselsättning), X (Socialpolitik) och XIV (folkhälsa) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 46, 149, 153, 162, 166, 168, 174, 175 och 349 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för åtgärder som omfattas av detta förslag.

ESF + består av tre delar. Den första delen, som genomförs genom delad förvaltning täcker (f.d.) Europeiska socialfonden, som grundar sig på artiklarna 162 och 164 i EUF-fördraget och grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, i enlighet med artikel 175.3 Den andra delen, som genomförs inom ramen för direkt och indirekt förvaltning omfattar åtgärder för att främja sysselsättning och social innovation (EaSI), grundat på artikel 175.3 i Den tredje delen genomförs genom direkt förvaltning, besluta om stimulansåtgärder som är utformade för att skydda och förbättra människors hälsa enligt artikel 168 FEUF.

I detta förslag fastställs de allmänna målen för ESF + och omfattningen av stödet, som omvandlas till specifika mål. Det fastställer gemensamma bestämmelser, som är tillämpliga på de tre områdena och särskilda bestämmelser för varje del.

Den 29 maj antog kommissionen ett förslag till en förordning om gemensamma bestämmelser för att förbättra samordningen och harmonisera genomförandet av stödet från fonder som omfattas av delad förvaltning (nedan kallade fonderna), vars huvudsyfte är att göra det enklare att nå politiska resultat. ESF + delad förvaltning omfattas av dessa gemensamma bestämmelser.

De olika fonder som genomförs med delad förvaltning har kompletterande mål och förvaltas på samma sätt, varför det i förordning (EU) ..../... [förordningen om gemensamma bestämmelser] fastställs en rad gemensamma mål och gemensamma principer, såsom partnerskap och flernivåstyre. Den förordningen innehåller också gemensamma element som strategisk planering och programplanering, inklusive bestämmelser om den partnerskapsöverenskommelse som ska ingås med varje medlemsstat, och det fastställs en gemensam strategi för att göra fonderna mer resultatinriktade. Därför omfattar den också de nödvändiga villkoren, en resultatöversyn samt bestämmelser om övervakning, rapportering och utvärdering. Det fastställs också gemensamma bestämmelser i fråga om reglerna för stödberättigande, och särskilda arrangemang definieras för finansieringsinstrument, användning av InvestEU, lokalt ledd utveckling och ekonomisk förvaltning. En del förvaltnings- och kontrollbestämmelser är också gemensamma för alla fonder.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

När det gäller social- och sysselsättningspolitik och folkhälsa har EU antingen delad befogenhet med medlemsstaterna (artikel 4 i EUF-fördraget), behörighet att fastställa regler inom vilka de ska samordna sina åtgärder (artikel 5 i EUF-fördraget) eller befogenhet att vidta åtgärder för att stödja, samordna eller komplettera medlemsstaternas åtgärder (artikel 6 i EUF-fördraget).

ESF + delad förvaltningsdel är på grundval av subsidiaritetsprincipen. Vid delad förvaltning får kommissionen delegerar den strategiska programplaneringen och genomförandet i EU:s medlemsstater och regioner. Det också begränsar EU:s insatser till vad som är nödvändigt för att nå de mål som fastställs i fördragen. Delad förvaltning syftar till att säkerställa att beslut fattas så nära medborgarna som möjligt och att åtgärder på EU-nivå är motiverade mot bakgrund av de möjligheter och särdrag på nationell, regional eller lokal nivå. Delad förvaltning för EU närmare medborgarna och lokala behov är förenliga med de europeiska målen 4 . Dessutom ökar egenansvaret för EU:s mål, och medlemsstaterna och kommissionen får dela beslut och ansvar.

Subsidiaritetsprincipen ligger också till grund för de två programområdena inom ramen för direkt och indirekt förvaltning. EaSI delen inriktas på projekt med en innovativ dimension där det finns ett tydligt mervärde på EU-nivå, vilket innebär att åtgärder på EU-nivå är effektivare än åtgärder som vidtas på nationell, regional och lokal nivå, för att uppnå en kritisk massa och minska den administrativa bördan. För programdel erkänner EU hälsoskillnader och stöder och kompletterar medlemsstaternas hälso- och sjukvårdspolitik med respekt för deras behörighet på området, i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget.

•Proportionalitetsprincipen

I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta förslag inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål. Proportionalitetsprincipen har varit vägledande för kommissionens förslag eftersom det föreslår ytterligare förenkling i linje med rekommendationerna från högnivågruppen för övervakning av förenkling för mottagare av ESI-fonderna 5 . Förslaget är proportionerligt eftersom det har enat och konsoliderade regler och sammanslagning av fonderna, vilket skulle minska bördan på intressenterna. Den administrativa bördan för unionen och de nationella myndigheterna har begränsats till vad som är nödvändigt för att kommissionen ska kunna utöva sitt ansvar för genomförandet av Europeiska unionens budget.

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

–Europeiska socialfonden

Styrkor: 2000–2006 6 och 2007–2013 7 ESF efterhandsutvärderingar erkänna ESF:s investeringar som relevanta, effektiva och ändamålsenliga. Fonden var effektiv när det gällde att nå ett betydande antal EU-invånare, framför allt de som är i störst behov av stöd. Detta berodde på att ESF har gett betydande ekonomiska resurser för att ta itu med de sysselsättningsrelaterade och sociala utmaningarna i medlemsstaterna och utvidgat befintliga åtgärder genom att stödja grupper eller politikområden som annars inte skulle ha fått stöd. Dessutom har ESF bidragit till lokala/regionala innovationer som sedan integreras på nationell nivå. 2014–2020, den interventionslogik av programmen har blivit stabilare med tydligare mål och mer standardiserad definition av indikatorer och sundare utgångsvärden och mål.

Svagheter:

–Politisk samordning: fondens koppling till den europeiska planeringsterminen förbättrades betydligt under programperioden 2014–2020 8 , men det är ännu inte optimal.

–Programplanering: under 2014–2020 visade att resultatorientering skärptes, men resultatet har inte visat sig vara ett tillräckligt incitament för medlemsstaterna. Programplaneringen har kritiserats för att vara administrativt betungande 9 .

–Programmets genomförande: studier visar att det, trots vissa framsteg, fortfarande är alltför komplext förvaltning och leverans. Trots vissa förbättringar under 2014–2020 övergången från en logik som bygger på insatsvaror mot ett system som baseras på resultat inte helt har ägt rum.

–Sysselsättningsinitiativet för unga

Styrkor: Initiativet har ökat synligheten för sysselsättningspolitiken för ungdomar och har lett till politiska reformer i ett antal medlemsstater i samband med inrättandet och genomförandet av ungdomsgarantisystemen. Medlemsstaterna rapporterar att sysselsättningsinitiativet för unga är av avgörande betydelse för omfattningen och utformningen av sysselsättningspolitiken i deras land.

Svagheter: De viktigaste utmaningar som rör den ekonomiska förvaltningen (som finansieras från två finansieringskällor – det specifika anslaget till sysselsättningsinitiativet för unga och ESF:s) och ytterligare rapporteringskrav. Dessa har framstått som stödmottagare och förvaltande myndigheter och öka den administrativa bördan. 10

–Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (Fead)

Styrkor: De preliminära resultaten av halvtidsutvärderingen av fonden, däribland resultaten av samråden med berörda parter 11 , och visar att mat, materiellt bistånd och åtgärder för social inkludering stöd gör skillnad för dem som har det sämst ställt i samhället, bl.a. personer som annars kan lämnas genom att integrera socialt bistånd eller som behöver omedelbart stöd.

Svagheter: EU:s regelverk och dess tolkning eller nationella krav kan leda till svårigheter vid genomförandet av fonden. Problem eller brister i den inledande fasen av programmet och administrativa hinder kan främst tillskrivas nationella upphandlingsförfaranden och att ytterligare krav, till exempel registrera uppgifter/information om verksamheter och slutmottagarna i övervakningssyfte och alltför stora och utdragna förfaranden.

–Programmet för sysselsättning och social innovation

Styrkor: Halvtidsutvärderingen visar att programmet EaSI 2014–2016 var effektivt och ändamålsenligt när det gäller att bidra till att öka medvetenheten om EU:s politik i fråga om social delaktighet och fattigdomsminskning. Utvärderingen visade också att EaSI-programmet bättre kännedom om de gränsöverskridande möjligheter för sysselsättning och bidrog till en snabb testning och genomförande av innovativa åtgärder och ökad tillgång till mikrolån och stöd till entreprenörskap. Programmet har också underlättat politiska förändringar genom att sprida jämförande analytisk kunskap, kapacitetsuppbyggnad, ömsesidigt lärande och dialog, och genom att hjälpa olika aktörer att påverka utformningen och genomförandet av åtgärder på det socioekonomiska området.

Svagheter: Mer kan göras för att förbättra relevansen och effekten av programmet. Programdelen Progress bör öka för att nå socialpolitiska experiment med översyn av förfarandena för bedömning och urval av projekt och genom att skapa förutsättningar för att omsätta dem i större skala. För Eures, en längre genomförandeperiod kombineras med åtgärder för att minska den administrativa bördan får berörda parter ges möjlighet att på lämpligt sätt utveckla, genomföra, effektivitet och säkerställa projektens hållbarhet.

–Folkhälsoprogrammet

Styrkor: Halvtidsutvärderingen bekräftade att EU:s mervärde för åtgärder, till exempel i form av ökad kapacitet i medlemsstaterna att ta itu med gränsöverskridande hot mot hälsan, av tekniska riktlinjer och rekommendationer för cancer, hiv/aids och tuberkulos, ytterligare stöd för EU:s lagstiftning om läkemedel och medicintekniska produkter samt nätverket för e-hälsa och utvärdering av medicinska metoder. Vid utvärderingen konstaterades också att det mervärde som verktyg för att kontrollera vårdrelaterade infektioner och att utöka de samordnade insatserna för att bekämpa antimikrobiell resistens, och det omfattande arbete som eftersträvas genom de gemensamma åtgärderna för att identifiera och sprida bästa praxis för förebyggande och hantering av sjukdomar. Där erkänns även det positiva bidraget från åtgärder för att öka de driftskompatibla och standardiserade gränsöverskridande utbyte av hälsouppgifter, och dessa ansträngningar för att inrätta EU-omfattande digitala infrastrukturer för detta ändamål.

Svagheter: I andra områden där åtgärderna kan vara mer öppna eller allmänt definierade halvtidsutvärderingen visade att det finns en risk för att samma åtgärd inriktad. Det finns utrymme för att effektivisera det mervärde som kriterier för att fokusera på tre centrala områden: ta itu med gränsöverskridande hot mot hälsan, ökning av stordriftsfördelarna och främja utbyte och genomförande av bästa praxis. Det fanns också viss ineffektivitet och brister i övervakningen av genomförandet av data, vilket kan göra det svårare för programförvaltarna att föra och uppdatera en översikt av programmets resultat.

•Samråd med berörda parter

Samrådet byggde på en kartläggning som omfattar EU:s viktigaste organisationer och institutioner som arbetar inom området för social- och sysselsättningspolitiken och relevanta investeringar – myndigheter på alla nivåer, arbetsmarknadsparterna, det civila samhällets organisationer och slutanvändare, stödmottagare och medborgare i hela EU. Samråd med intressenter användes olika metoder och verktyg för att nå en tillräcklig mångfald och antal berörda parter, och för att dubbelkontrollera yttranden. Samrådet omfattade flera öppna offentliga samråd som utförts som ett led i den fleråriga budgetramen har efterhandsutvärderingen av ESF, Fead – halvtidsutvärdering och programmets halvtidsutvärdering. Samrådet omfattade även konferenser och möten, fokusgrupper, intervjuer och riktade samråd och analys av ståndpunkter. Mer information om samrådet finns i konsekvensanalysen.

De viktigaste slutsatserna från samrådet var följande:

–Mervärdet är kopplat till främjande av effektiva och ändamålsenliga offentliga investeringar, förenkla utbytet av kunskap mellan länder och regioner, förbättra den sociala integrationen och skapa ett mer inkluderande Europa, stödja experiment och innovation, minska de regionala skillnaderna och underlätta konvergens. Den finansierar också ett mervärde genom sammanhållningspolitikens hävstångseffekt på offentliga och privata investeringar.

–Komplexa förfaranden ses som det viktigaste hindret för medlen med framgång med att uppnå sina mål.

–Det fanns en uppmaning om att förenkla och minska den administrativa bördan för stödmottagarna, inklusive mindre betungande krav på att samla in uppgifter från deltagare.

–Det finns ett behov av att stärka den sociala dimensionen.

–Reglerna för de olika EU-fonderna bör anpassas.

–Det fanns en uppmaning att stärka synergieffekter och undvika dubbelarbete och överlappning mellan EU:s instrument. Sammanslagning av medel ansågs vara det bästa sättet att uppnå detta mål, förutsatt att slå samman bidrar också till att förenkla EU:s instrument.

–Policydokumenten visar stort intresse för att stärka kopplingen mellan de olika fonderna och den europeiska planeringsterminen.

–Nuvarande folkhälsofrågor kan bara hanteras effektivt genom samarbete på EU-nivå. Det finns ett mervärde i att EU möta gemensamma utmaningar såsom ojämlikhet i hälsa, migration, en åldrande befolkning, patientsäkerhet, hälso- och sjukvård av hög kvalitet, bekämpa icke smittsamma sjukdomar, hälsohot, däribland smittsamma sjukdomar och antimikrobiell resistens.

De viktigaste förslagen gäller intressenternas återkoppling beskrivs nedan:

–För att främja synergieffekter och undvika överlappningar mellan finansieringsinstrumenten genom att investera i människor och deras behov, ESF, ungdomssysselsättningsinitiativet, FEAD, EaSI och EU:s folkhälsoprogram kommer att slås samman till en enda fond (ESF +). Detta kommer att göra det lättare för stödmottagare att få tillgång till finansiering, hjälpa dem att kombinera olika typer av åtgärder, och förenkla förvaltningen av bidrag.

–Som svar på uppmaningen om en förstärkning av den sociala dimensionen:

·Räckvidden för stödet till ESF + ligger i linje med den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Sammanslagning av olika instrument inom ramen för ESF + kommer att göra det möjligt att sammanföra resurser för genomförandet av principerna i pelaren.

·Om social integrering av ESF + kommer att förstärkas genom integrering av Fead och ESF. Detta möjliggör en enklare kombination av livsmedel/materiellt bistånd till stöd för social integration och aktiva åtgärder.

·Minst 25 % av ESF + resurser kommer att öronmärkas för att främja social inkludering och bekämpa fattigdom. Dessutom kommer medlemsstaterna att avsätta åtminstone 2 % av ESF + medel för åtgärder som är inriktade på de mest utsatta. På så sätt garanteras att ett minimibelopp av resurserna inriktade på de mest behövande.

–För att förenkla genomförandet av ESF +, minska den administrativa bördan för stödmottagarna och flytta fokus till uppnåendet av resultat, flera bestämmelser införs i förordningen om gemensamma bestämmelser. Dock formeasures ESF + förordning föreskrivs även att ta itu med materiell fattigdom, i syfte att tillgodose de berörda parternas begäran om att få tillämpa förenklade krav för denna typ av bistånd och förenklad insamling av uppgifter och övervakning samt rapporteringskrav.

–För att säkerställa större anpassning till europeiska planeringsterminen tillräckliga resurser från nationella ESF + resurser kommer att anslås till genomförandet av utmaningarna i den europeiska planeringsterminen.

•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden

Kommissionen har grundat sina beslut om den sakkunskap som samlats in genom ett antal studier samt på medlemsstaternas rapporter om genomförandet av ESF. Studierna används en rad olika metoder inklusive litteraturstudier, undersökningar, intervjuer, fokusgrupper och ekonomiska modeller. De rapporter och studier finns i konsekvensbedömningen. ESF + förslaget tagit hänsyn till rekommendationer från studierna genom att stärka synergieffekterna och komplementariteten mellan fonderna, stärka kopplingen till EU:s politiska prioriteringar och samtidigt öka flexibiliteten, och genom att införa ett antal åtgärder för att minska den administrativa bördan, t.ex. förenklade kostnadsalternativ och förenklade övervaknings- och rapporteringskrav.

•Konsekvensbedömning

Detta förslag stöds av en konsekvensbedömning. Nämnden för lagstiftningskontroll förhandling ägde rum den 25 april 2018, där ett positivt yttrande med reservation 12 . Tabellen nedan ger en översikt över de viktigaste synpunkterna som inkommit och hur konsekvensbedömningen ändrades för att avspegla dessa.

Konsekvensanalysen bedömde det bästa sättet att maximera det stöd som tillhandahålls på EU-nivå till och hur man kan förbättra synergieffekterna mellan olika instrument, framför allt i syfte att förbättra genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. De alternativ som granskades var följande:

Alternativ 1: en sammanslagning av ESF, ungdomssysselsättningsinitiativet, FEAD, EaSI, EU:s folkhälsoprogram. 

–Detta var förstahandsvalet grundar sig på resultaten av utvärderingar och samråd med berörda parter. Mot bakgrund av förvaltningsmyndigheterna, i stort sett integreringen av fonderna skulle bidra till att förenkla deras strategiska insatser på alla områden av socialpolitiken. Detta skulle öka flexibiliteten vid planeringen av insatserna samt underlätta genomförandet av principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Förmånstagarna bekräftar att det fortfarande finns en outnyttjad potential för att stärka synergieffekterna mellan program och projekt.

Alternativ 2: en sammanslagning av ESF, ungdomssysselsättningsinitiativet, FEAD, EaSI, EU:s folkhälsoprogram och Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter 

–Detta skulle resultera i en konstlad minskning av antalet fonder. Fondens specifika mål, hög politisk synlighet och budgetflexibilitet skulle gå förlorad om det slogs samman med ESF +. Berörda parter bekräftat detta under samrådsprocessen 13 .

Alternativ 3: sammanslagning av medel som omfattas av delad förvaltning (dvs. exklusive EaSI och EU:s folkhälsoprogram, men även Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter)

–Detta skulle innebära att man avstår från att fondens synlighet som ett nödinstrument för att mildra negativa sidoeffekter av globalisering. Potentiell flexibilitet och synergieffekter som kan uppnås genom att slå samman programmet inom ESF + skulle gå förlorade.

Alternativ 4: att Fead, som en separat fond, men sammanslagning av materiellt bistånd och social integration inom ramen för program inom Fead. 

–Detta skulle också möjliggöra mer synergieffekter mellan olika typer av stöd till grundläggande materiellt bistånd och åtgärder för social delaktighet samtidigt som den nuvarande genomförandebestämmelser. Det skulle dock inte säkerställa en tillräcklig avgränsning gentemot ESF-liknande åtgärder för social delaktighet.

Alternativ 5: slå samman alla europeiska struktur- och investeringsfonderna

–Detta skulle inverka negativt på genomförandet av politiken, eftersom det inte skulle vara möjligt att anpassa tillämpningsföreskrifterna till de specifika kraven för politik. Det skulle inte öka samverkan och samordning med andra fonder.

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

Förordningen om gemensamma bestämmelser (som är gemensamma för många politikområden med delad förvaltning) kommer att leda till förenkling av den gemensamma förvaltningen av fonden med hjälp av gemensamma och förenklade regler för programplanering, övervakning och utvärdering, förvaltning och kontroller, information och kommunikation och den ekonomiska förvaltningen. Bestämmelser kommer att införas för att underlätta användningen av förenklade kostnadsalternativ, liksom den nya möjlighet att använda finansiering som inte är kopplad till kostnaderna. Revisionsstrategin kommer att förenklas för att fokusera mer på ett riskbaserat urval och respektera principen om samordnad revision. Uppgifter och ansvarsområden för olika organ i det förvaltnings- och kontrollsystem som anges på ett tydligare sätt. Det kommer också att öka flexibiliteten, eftersom endast de första 5 åren kommer att programplaneras i början. Anslagen för de senaste 2 åren kommer att göras på grundval av en genomgripande och djupgående halvtidsöversyn som leder till motsvarande omfördelningar under 2025. Programmens innehåll kommer att vara effektivare och mer strategiskt.

•Grundläggande rättigheter

Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Medlemsstaterna ska tillämpa denna förordning med respekt för dessa rättigheter och principer.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Den totala budgeten för ESF + uppgår till 101 miljarder euro (i löpande priser) för perioden 2021–2027, varav 100 miljarder euro för Europeiska socialfonden + delad förvaltning. Finansieringsramen för den direkta förvaltningen av ESF + ska vara 1 174 miljoner EUR i löpande priser, varav 761 miljoner EUR för sysselsättning och social innovation och 413 miljoner EUR för hälsa.

Detaljer om finansiella behov och personalbehov i ESF + finansieringsöversikter

I detta förslag fastställs ett minimibelopp för ESF + för att säkerställa en lämplig finansiering för investeringar i människor i unionen.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Inom ramen för den delade förvaltningen, mål för gemensamma output- och resultatindikatorer och vid behov programspecifika utfalls- och resultatindikatorer kommer att definieras på programnivå. Medlemsstaternas myndigheter kommer att elektroniskt överföra uppgifter om indikatorer för utfall och resultat till kommissionen sex gånger om året. Deras inbördes överensstämmelse kommer att kontrolleras. Tillförlitligt system för insamling, registrering och lagring av uppgifter för övervakning, utvärdering, ekonomisk förvaltning och kontroll kommer att granskas. För att förenkla uppgiftsinsamlingen och minimera bördan för deltagarna och mottagarna, myndigheterna kommer att möjliggöras, i så stor utsträckning som möjligt samla in övervakningsdata från befintliga administrativa register. Känsliga uppgifter inte samlas in direkt från deltagarna och de bygger på register eller välgrundade uppskattningar.

Utvärderingen kommer att förbli det ansvar som delas mellan medlemsstaterna och kommissionen. Förutom de utvärderingar som har genomförts av medlemsstaterna kommer kommissionen att utföra en utvärdering efter halva tiden och en utvärdering i efterhand av ESF + delad förvaltning med stöd av medlemsstaterna.

Vid direkt och indirekt förvaltning resultatramar kommer att utvecklas på basis av de relevanta metoder som tidigare EaSI och ramar för att garantera att uppgifterna samlas in effektivt och i tid. Kommissionen kommer att utvärdera den direkta och indirekta förvaltningen delar så att detta kommer att ingå i olika beslutsprocesser.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Mycket av tillämpningen och genomförandet av ESF+ omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser. De viktigaste inslagen i förordningen bör därför läsas i förening med den förordningen.

ESF + förordning har följande struktur:

Del I – Allmänna bestämmelser (gäller alla delar)

Denna del omfattar syfte, definitioner, allmänna mål och metoder för genomförande och de särskilda målen. Det innehåller också bestämmelser om principerna om jämställdhet, lika möjligheter och icke-diskriminering, som kommissionen och medlemsstaterna måste följa vid genomförandet av ESF +. Denna del ska tillämpas på alla delar av ESF +. De särskilda mål som ska stödjas av ESF + bygger på de principer som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Del II – Genomförandet genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning

Denna del innehåller bestämmelser som är tillämpliga på den del som står under delad förvaltning, vilket inkluderar ex-ESF, ex-YEI och ex-FEAD. Dessa bestämmelser kompletterar bestämmelserna i förordningen om gemensamma bestämmelser.

KAPITEL IX: Gemensamma bestämmelser om programplanering (delad förvaltning)

I detta kapitel beskrivs den samstämmighet och tematisk koncentration av ESF + delad förvaltning. I synnerhet föreskriver det följande:

–Stärka anpassningen till bestämmelserna i den europeiska planeringsterminen, i syfte att stärka kopplingen med den europeiska planeringsterminen innehåller förslaget en ny bestämmelse om att om en medlemsstat har relevanta landsspecifika rekommendation (CSR) bör avsätta en lämplig del av resurserna för Europeiska socialfonden + inom delad förvaltning till detta.

–Kraven på tematisk koncentration: 

Bekämpning av fattigdom och främjande av social integration: den sociala ojämlikheten förblir ett stort problem. Därför ska minst 25 % av medlen i ESF + delad förvaltning kommer att gå till att främja social inkludering för att se till att Europas sociala dimension såsom anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter är vederbörligen läggs fram och att en miniminivå av resurser är inriktat på de mest behövande. Dessutom är det lämpligt att medlemsstaterna avsätter ett minimum av resurser till åtgärder för materiell fattigdom.

Att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för ungdomar: även om ungdomsarbetslösheten har minskat – från när den nådde sin topp på 24 % i januari 2013 till 15,6 % i mars 2018 – fortfarande är högt – mer än dubbelt så hög som den totala arbetslösheten (15,9 % jämfört med 7,1 % i februari 2018). I alla de yttersta randområdena, 40 % av ungdomarna är arbetslösa. Andelen unga som varken arbetar eller studerar (NEET) var också mycket hög, 13,4 % år 2017. Medlemsstater med en andel unga som varken arbetar eller studerar (i åldersgruppen 15–29 år) över en viss tröskel bör avsätta 10 % av ESF:s resurser + ESF + delad förvaltning riktade åtgärder och strukturreformer till stöd för ungdomar. När det gäller de yttersta randområdena, med en andel som överstiger tröskeln tilldelningen ökas till 15 %.

KAPITEL II: Allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning

Detta kapitel ska tillämpas på alla stöd som ges via ESF + delad förvaltning med undantag för stödet till materiell fattigdom. Det innehåller bestämmelser om stödberättigande och övervakning som ett komplement till förordningen om gemensamma bestämmelser.

Det finns också en bestämmelse om ”innovativa åtgärder”, i vilket medlemsstaterna uppmanas att stödja social innovation och nyskapande sociala projekt som stärker nedifrån och upp-strategier bygger på partnerskap.

KAPITEL III: ESF+-stöd för att ta itu med materiell fattigdom

Kapitel III handlar bara om ex-FEAD materiellt bistånd. Detta motiveras av det faktum att dessa typer av insatser har lägre trösklar för deltagandet och således är mindre betungande administrativt. De berörda parterna har efterlyst denna strategi och att inte införa strängare ESF:s regler (t.ex. för rapportering av uppgifter om indikatorer, eller regler om verifieringskedjan). I detta kapitel anges principer som ska de bestämmelser om stödberättigande, rapportering, och revision.

Del III – Genomförande inom ramen för direkt och indirekt förvaltning

KAPITEL IX: Särskilda regler för delen för sysselsättning och social innovation

Detta kapitel inriktas på de direkta och indirekta förvaltningsdel som rör sysselsättning och social innovation). Det innehåller bestämmelser om operativa mål, stödberättigande åtgärder och andra stödberättigade enheter.

KAPITEL II: särskilda bestämmelser för programområdet

Detta kapitel inriktas på de direkta förvaltningsdel relaterade till del. Det innehåller bestämmelser om operativa mål, stödberättigande åtgärder och enheter och styrning.

KAPITEL III: Gemensamma regler för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa

Detta kapitel handlar om de regler som gäller för både direkt förvaltning: associerade tredjeländer, formerna av EU-finansiering och metoder för genomförandet, arbetsprogrammet, övervakning och rapportering, utvärdering och skydd av unionens finansiella intressen, revision, information, kommunikation och publicitet.

Del IV – Slutbestämmelser

Del IV innehåller de bestämmelser som gäller för samtliga: utövande av delegering, kommittén för Europeiska socialfonden + delad förvaltning, enligt artikel 163 FEUF, övergångsbestämmelser och ikraftträdande.

Bilaga

–Bilaga I – Gemensamma indikatorer för allmänt stöd av ESF + delad förvaltning

–Bilaga II – gemensamma indikatorer för ESF + stöd för att åtgärda materiella brister

–Bilaga III – Indikatorer för hälsodelen

2018/0206 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska socialfonden+ (ESF+)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 46 d, 149, 153.2 a,.164, 168.5, 175.3 och 349,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 14 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 15 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen den europeiska pelaren för sociala rättigheter som svar på de sociala utmaningarna i Europa. Pelarens tjugo principer är indelade i tre kategorier: lika möjligheter och tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor samt social skydd och social inkludering. De tjugo principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ligga till grund för åtgärder inom ramen för Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+). För att bidra till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter bör ESF+ stödja investeringar i människor och system på politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering, vilket bidrar till ekonomisk, territoriell och social sammanhållning i enlighet med artikel 174 i EUF-fördraget.

(2)På unionsnivå är den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken en ram för att fastställa nationella reformprioriteringar och övervaka genomförandet av dem. Medlemsstaterna utvecklar sina egna nationella fleråriga investeringsstrategier till stöd för dessa reformprioriteringar. Dessa strategier bör läggas fram tillsammans med de årliga nationella reformprogramen som ett sätt att beskriva och samordna prioriterade investeringsprojekt som får stöd genom nationell finansiering och/eller unionsfinansiering. De bör också syfta till att använda unionsfinansiering på ett enhetligt sätt och få ut största möjliga mervärde av det ekonomiska stöd som ska tas emot, särskilt från de program som finansieras av unionen inom ramen för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden+, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska investeringsbankens stabiliseringsfunktionen och InvestEU, där så är relevant.

(3)Rådet [...] antog de reviderade riktlinjerna för medlemsstaternas sysselsättningspolitik, så att texten anpassades till principerna i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, i syfte att förbättra EU:s konkurrenskraft och att göra EU till en bättre plats för att investera, skapa arbetstillfällen och främja social sammanhållning. För att säkerställa att ESF+ anpassas helt och hållet till målen för dessa riktlinjer, särskilt i fråga om sysselsättning, utbildning, vidareutbildning och kampen mot social utestängning, fattigdom och diskriminering, bör ESF+ stödja medlemsstaterna med beaktande av de relevanta integrerade riktlinjer och relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt, i tillämpliga fall på nationell nivå, de nationella reformprogram som underbyggs av nationella strategier. ESF+ bör också bidra till relevanta aspekter av genomförandet av unionens viktigaste initiativ och verksamheter, särskilt kompetensagendan för Europa och det europeiska området för utbildning, relevanta rekommendationer från rådet och andra initiativ, såsom ungdomsgarantin, kompetenshöjningsvägar och långtidsarbetslösas återinträde på arbetsmarknaden.

(4)Den 20 juni 2017 godkände rådet EU:s svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling – en hållbar europeisk framtid. Rådet betonade att det är viktigt att hållbar utveckling uppnås i alla tre dimensioner (den ekonomiska, sociala och miljömässiga) på ett balanserat och integrerat sätt. Det är ytterst viktigt att hållbar utveckling integreras i EU:s alla interna och externa politikområden och att EU har höga ambitioner för den politik som används för att bemöta de globala utmaningarna. Rådet välkomnade kommissionens meddelande Nästa steg för en hållbar europeisk framtid som lades fram den 22 november 2016 i en första konkret strävan att integrera målen för hållbar utveckling och låta dessa utgöra den vägledande principen för all EU-politik, inte minst när det gäller unionens finansieringsinstrument.

(5)Unionen står inför strukturella utmaningar som hänger samman med globaliseringen av ekonomin, hanteringen av migrationsströmmar och det ökade säkerhetshotet, omställningen till ren energi, den tekniska utvecklingen och den allt äldre arbetsstyrkan och den växande bristen på kompetens och arbetskraft inom vissa sektorer och regioner, något som särskilt små och medelstora företag har fått erfara. Med tanke på förändringarna i arbetslivet bör unionen vara beredd att hantera nuvarande och framtida utmaningar genom att investera i relevant kompetens, se till att tillväxten gynnar alla och förbättra sysselsättnings- och socialpolitiken, inbegripet när det gäller arbetskraftens rörlighet.

(6)I förordning (EU) nr [...] fastställs handlingsplanen för Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden+ (ESF+), Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), Asyl-, och migrationsfonden (Amif), Fonden för inre säkerhet (ISF) samt Instrumentet för gränsförvaltning och visering som en del av Fonden för integrerad gränsförvaltning, och anges särskilt de politiska målen och reglerna för programplanering, övervakning och utvärdering samt förvaltning och kontroll av de av unionens fonder som genomförs inom ramen för delad förvaltning. Det är därför nödvändigt att fastställa de allmänna målen för ESF+ och fastställa särskilda bestämmelser för den typ av verksamhet som får finansieras av ESF+.

(7)I förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling, indirekt genomförande, ekonomiskt stöd, finansieringsinstrument och budgetgarantier. I syfte att säkerställa enhetlighet i genomförandet av unionens finansieringsprogram ska budgetförordningen gälla för de åtgärder som ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning inom ramen för ESF+.

(8)Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av åtgärdernas särskilda mål och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. När det gäller bidrag bör detta inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen. När det gäller att genomföra åtgärder som avser den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare, och i enlighet med artikel 88 i förordningen om gemensamma bestämmelser, får kommissionen ersätta de medlemsstater som använder förenklade kostnadsalternativ, inbegripet användningen av enhetsbelopp.

(9)För att rationalisera och förenkla finansieringen och skapa ytterligare möjligheter till synergieffekter med hjälp av integrerade finansieringsstrategier bör de åtgärder som fått stöd från fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (nedan kallad Fead), Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation samt programmet för unionsåtgärder på hälsoområdet integreras i ESF+. Därför bör ESF+ omfatta följande tre delar: ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning, delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa. Detta bör bidra till att minska den administrativa bördan i samband med förvaltningen av olika fonder, särskilt för medlemsstaterna, samtidigt som man behåller enklare regler för enklare insatser, såsom utdelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd.

(10)Mot bakgrund av detta bredare tillämpningsområde för ESF+ är det lämpligt att föreskriva att målen att effektivisera arbetsmarknaderna och främja tillgången till sysselsättning av god kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och att minska fattigdomen inte bara ska genomföras inom ramen för delad förvaltning, utan också genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för sysselsättning och social innovation samt hälsa när det gäller åtgärder på unionsnivå.

(11)Integreringen av programmet för unionens åtgärder på hälsoområdet med ESF+ kommer också att skapa synergieffekter mellan utveckling och testning av de initiativ och politiska åtgärder för att förbättra effektiviteten, motståndskraften och hållbarheten i hälso- och sjukvårdssystemen som utvecklats av ESF+-programmets hälsodel och genomförandet av dem i medlemsstaterna med hjälp av de verktyg som tillhandahålls genom andra delar av ESF+-förordning.

(12)I denna förordning fastställs en finansieringsram för ESF+. Delar av denna finansieringsram bör användas för åtgärder som ska genomföras genom direkt och indirekt förvaltning inom ramen för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa.

(13)ESF+ bör syfta till att främja sysselsättning genom aktiva insatser som möjliggör (åter)inträde på arbetsmarknaden, särskilt för ungdomar, långtidsarbetslösa och personer utanför arbetskraften, och genom att främja egenföretagande och den sociala ekonomin. ESF+ bör syfta till att förbättra arbetsmarknadernas funktion genom att stödja modernisering av arbetsmarknadsinstitutionerna, såsom offentliga arbetsförmedlingar, i syfte att förbättra deras förmåga att tillhandahålla intensifierad, riktad rådgivning och vägledning under jobbsökandet och övergången till sysselsättning och att öka arbetstagarnas rörlighet. ESF+ bör främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden genom åtgärder som syftar till att säkerställa bland annat bättre balans mellan arbete och privatliv samt tillgång till barnomsorg. ESF+ bör också syfta till att tillhandahålla en hälsosam och väl anpassad arbetsmiljö för att hantera hälsorisker i samband med förändrade anställningsformer och behoven hos den åldrande arbetskraften.

(14)ESF+ bör tillhandahålla stöd för att förbättra utbildningssystemens kvalitet, ändamålsenlighet och relevans för arbetsmarknaden i syfte att underlätta tillägnandet av nyckelkompetenser, särskilt när det gäller de digitala färdigheter som alla individer behöver för självförverkligande och personlig utveckling, sysselsättning, social inkludering och ett aktivt medborgarskap. ESF+ bör bidra till framsteg inom utbildning och övergången till arbete, stödja livslångt lärande och anställbarhet och bidra till konkurrenskraften och samhällsinnovation och ekonomisk innovation genom att stödja anpassningsbara och hållbara initiativ på dessa områden. Detta skulle exempelvis kunna uppnås genom lärande på arbetsplatsen och lärlingsutbildning, livslång vägledning, planering av kompetensbehov i samarbete med industrin, aktuellt utbildningsmaterial, prognoser och uppföljning av utexaminerade, utbildning av lärare, validering av läranderesultat och erkännande av kvalifikationer.

(15)Stöd genom ESF+ bör användas för att främja lika tillgång för alla, särskilt för grupper med sämre förutsättningar, till icke-segregerad och inkluderande utbildning av god kvalitet, från förskola och barnomsorg via allmän utbildning och yrkesutbildning till högre utbildning samt vuxenutbildning, och därigenom främja övergångsmöjligheter mellan olika utbildningssektorer, så att man förhindrar att elever lämnar skolan i förtid, förbättrar kunskaper om hälsa, stärker kopplingen till icke-formellt och informellt lärande och underlättar mobilitet i utbildningssyfte för alla. Synergieffekter med Erasmusprogrammet, särskilt för att främja mobilitet i utbildningssyfte för elever med sämre förutsättningar, bör i detta sammanhang stödjas.

(16)ESF+ bör främja flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla, särskilt när det gäller digitala färdigheter och viktig möjliggörande teknik, i syfte att förse människor med färdigheter som är anpassade till digitaliseringen, de tekniska förändringarna, innovation samt sociala och ekonomiska förändringar och som underlättar karriärövergångar och rörlighet och stödjer särskilt lågutbildade och/eller lågkvalificerade vuxna i linje med den nya kompetensagendan för Europa.

(17)Synergieffekter med programmet Horisont Europa bör se till att ESF+ kan integrera och utöka innovativa kursplaner som stöds av Horisont Europa, så att människor får de färdigheter och den kompetens som kommer att behövas för framtidens arbetstillfällen.

(18)ESF+ bör stödja medlemsstaternas insatser för att ta itu med fattigdom i syfte att bryta det sociala arvet mellan generationerna och främja social inkludering genom att garantera lika möjligheter för alla och ta itu med diskriminering och ojämlikhet när det gäller hälsa. Detta innebär att en rad strategier måste till som inriktas på de minst gynnade personerna oavsett ålder, inbegripet barn, marginaliserade befolkningsgrupper som romer och arbetande fattiga. ESF+ bör främja aktiv integration av de personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden för att säkerställa deras socioekonomiska integration. ESF+ bör också användas för att främja snabb och lika tillgång till överkomliga, hållbara och högkvalitativa tjänster, såsom hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg, särskilt familjeomsorg och närvård. ESF+ bör bidra till moderniseringen av systemen för socialt skydd, särskilt i syfte att främja deras tillgänglighet.

(19)ESF+ bör bidra till att minska fattigdomen genom att stödja nationella program som syftar till att åtgärda livsmedelsbrist och materiell fattigdom och främja social integration av människor som riskerar att drabbas av fattigdom eller social utestängning och av dem som har det sämst ställt. För att minst 4 % av medlen från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning på unionsnivå ska stödja dem som har det sämst ställt, bör medlemsstaterna avsätta minst 2 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att komma till rätta med de typer av extrem fattigdom som i störst utsträckning leder till social utestängning, såsom hemlöshet, barnfattigdom och livsmedelsbrist. Beroende på insatsernas karaktär och typen av slutmottagare, är det nödvändigt att enklare regler tillämpas på stöd som avser materiell fattigdom för dem som har det sämst ställt.

(20)Mot bakgrund av det ständiga behovet av att öka insatserna för att komma till rätta med hanteringen av migrationsströmmarna i unionen som helhet och i syfte att säkerställa ett enhetligt, starkt och konsekvent stöd till solidaritet och ansvarsfördelning, bör ESF+ tillhandahålla stöd som främjar den socioekonomiska integrationen av tredjelandsmedborgare för att komplettera de åtgärder som finansieras inom ramen för asyl- och migrationsfonden.

(21)ESF+ bör stödja politiska reformer och reformer av systemen inom områdena för sysselsättning, social inkludering, hälso- och sjukvård, långvarig vård och omsorg samt utbildning. För att bättre anpassa sig till den europeiska planeringsterminen ska medlemsstaterna avsätta en lämplig andel av sina resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till att genomföra de relevanta landsspecifika rekommendationer som avser de strukturella utmaningar som bör hanteras genom fleråriga investeringar som faller inom tillämpningsområdet för ESF+. Kommissionen och medlemsstaterna bör säkerställa samstämmighet, samordning och komplementaritet mellan delarna för delad förvaltning och för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd. Särskilt kommissionen och medlemsstaterna bör, i alla skeden av processen, säkerställa effektiv samordning för att garantera konsekvens, samstämmighet, komplementaritet och synergi mellan olika finansieringskällor, inbegripet tekniskt bistånd från dessa.

(22)För att se till att Europas sociala dimension, såsom anges i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, vederbörligen framförs och att en miniminivå av resurser är inriktade på de mest behövande, bör medlemsstaterna avsätta minst 25 % av sina nationella ESF+-medel från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att främja social integration.

(23)Med tanke på den fortsatt höga andelen ungdomar som är arbetslösa eller står utanför arbetskraften i ett antal medlemsstater och regioner, som särskilt drabbar ungdomar som varken arbetar eller studerar, är det nödvändigt att dessa medlemsstater fortsätter att anslå tillräckliga resurser till ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning till åtgärder som främjar ungdomssysselsättningen, inbegripet genom att genomföra ungdomsgarantin. Med utgångspunkt i de åtgärder som stöds genom ungdomssysselsättningsinitiativet under programperioden 2014–2020 och som inriktar sig på enskilda personer, bör medlemsstaterna ytterligare främja sysselsättning, utbildnings- och återintegreringsstrategier och uppsökande åtgärder för ungdomar genom att vid behov prioritera långtidsarbetslösa, personer utanför arbetskraften och ungdomar med sämre förutsättningar, inbegripet genom ungdomsarbete. Medlemsstaterna bör också investera i åtgärder som syftar till att underlätta övergången från skola till arbetsliv och till att modernisera och anpassa arbetsförmedlingarna så att de tillhandahåller skräddarsytt stöd till ungdomar. De berörda medlemsstaterna bör därför avsätta minst 10 % av sina nationella resurser från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att stödja ungdomars anställbarhet.

(24)Medlemsstaterna bör säkerställa samordning och komplementaritet mellan de åtgärder som finansieras av dessa fonder.

(25)I enlighet med artikel 349 i EUF-fördraget och artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt är de yttersta randområdena och de nordliga glesbefolkade regionerna berättigade till särskilda åtgärder inom ramen för den gemensamma politiken och EU:s olika program. Till följd av de bestående begränsningarna behöver dessa regioner särskilt stöd.

(26)Ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av ESF+-stödda insatser bygger på god förvaltning och partnerskap mellan alla aktörer på relevanta regionala nivåer och socioekonomiska aktörer, särskilt arbetsmarknadens parter och det civila samhället. Det är därför viktigt att medlemsstaterna uppmuntrar deltagande av arbetsmarknadens parter och det civila samhället i genomförandet av ESF+ inom ramen för delad förvaltning.

(27)För att man bättre ska kunna anpassa åtgärderna till sociala förändringar och främja och stödja innovativa lösningar är stöd till social innovation viktigt. Att testa och utvärdera innovativa lösningar innan de används i större skala bidrar till effektivare åtgärder och motiverar därigenom särskilt stöd från ESF+.

(28)Medlemsstaterna och kommissionen bör se till att ESF+ bidrar till att främja jämställdhet i enlighet med artikel 8 i EUF-fördraget i syfte att främja lika behandling och lika möjligheter för kvinnor och män inom alla områden, även när det gäller deltagande på arbetsmarknaden, anställningsvillkor och karriärutveckling. De bör också se till att ESF+ främjar lika möjligheter för alla utan diskriminering i enlighet med artikel 10 i EUF-fördraget och främjar inkludering i samhället av personer med funktionsnedsättning, på lika villkor som andra, och bidrar till genomförandet av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Dessa principer bör beaktas i alla aspekter och i alla skeden i utarbetandet, övervakningen, genomförandet och utvärderingen av programmen i god tid och på ett enhetligt sätt, samtidigt som man säkerställer att särskilda åtgärder vidtas för att främja jämställdhet och lika möjligheter. ESF+ bör också stödja övergången från institutionsbaserad omsorg till anhörigvård och närvård, särskilt för de personer som ställs inför diskriminering på flera grunder. ESF+ bör inte stödja åtgärder som bidrar till segregering eller till social utestängning. Enligt förordning (EU) nr [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska regler för stöd berättigande utgifter fastställas på nationell nivå, utom i vissa fall där det är nödvändigt att fastställa särskilda bestämmelser när det gäller ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.

(29)I syfte att minska den administrativa bördan för insamling av uppgifter bör medlemsstaterna, när sådana uppgifter finns tillgängliga i register, ge de förvaltade myndigheterna möjlighet att samla in uppgifter från register.

(30)I fråga om behandling av personuppgifter inom ramen för denna förordning, bör nationella transiteringsanläggningar utföra sina uppgifter enligt denna förordning i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 16 .

(31)Sociala experiment är försök i småskaliga projekt som gör det möjligt att samla in bevis om genomförbarheten av sociala innovationer. Det bör vara möjligt att följa upp genomförbara idéer i större skala eller i andra sammanhang med ekonomiskt stöd från ESF+ och från andra källor.

(32)I ESF+ fastställs bestämmelser som syftar till fri rörlighet för arbetstagare på icke-diskriminerande villkor genom att ett nära samarbete säkerställs mellan medlemsstaternas centrala arbetsmarknadsmyndigheter och med kommissionen. Det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar bör främja bättre fungerande arbetsmarknader genom att underlätta arbetstagares gränsöverskridande rörlighet och en större öppenhet när det gäller information om arbetsmarknaden. Tillämpningsområdet för ESF+ omfattar även utveckling av och stöd till riktade rörlighetsprogram för att tillsätta lediga platser, om man har konstaterat att det finns brister på arbetsmarknaden.

(33)Svårigheter att få tillgång till finansiering för mikroföretag, social ekonomi och sociala företag är ett av de största hindren för nyföretagande, särskilt bland dem som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. I ESF+-förordningen fastställs bestämmelser som syftar till att skapa ett marknadsekosystem för att öka utbudet av och tillgången till finansiering för sociala företag och tillgodose efterfrågan från dem som behöver det mest, särskilt arbetslösa, kvinnor och utsatta människor som vill starta eller vidareutveckla ett mikroföretag. Detta mål kommer också att hanteras med hjälp av finansieringsinstrument och budgetgarantier inom ramen för sociala investeringar och kompetensutveckling i InvestEU-fonden.

(34)Marknadsaktörerna i fråga om sociala investeringar, inbegripet filantropiska aktörer, kan spela en viktig roll när det gäller att uppnå flera ESF+-mål, eftersom de erbjuder finansiering samt innovativa och kompletterande strategier för att bekämpa social utestängning och fattigdom, minska arbetslösheten och bidra till FN:s mål för hållbar utveckling. Filantropiska aktörer, såsom stiftelser och givare, bör därför involveras på lämpligt sätt i ESF+-åtgärder, särskilt sådana som syftar till att utveckla den sociala investeringsmarknadens ekosystem.

(35)I enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget ska en hög hälsoskyddsnivå för människor säkerställas vid utformningen och genomförandet av all gemenskapspolitik och alla gemenskapsåtgärder. Unionen ska komplettera och stödja nationell hälso- och sjukvårdspolitik, främja samarbete mellan medlemsstaterna och samordning mellan deras program, med full respekt för medlemsstaternas ansvar när det gäller såväl utformningen av nationell hälso- och sjukvårdspolitik som organisation och tillhandahållande av hälso- och sjukvårdstjänster samt medicinsk vård.

(36)Om människor kan förbli friska och aktiva längre och om de får möjlighet att aktivt vårda sin hälsa, kommer det att få positiva hälsoeffekter, minska ojämlikhet i fråga om hälsa och få en positiv inverkan på livskvaliteten, produktiviteten, konkurrenskraften och delaktighet, samtidigt som trycket på de nationella budgetarna minskar. Kommissionen har åtagit sig att underlätta för medlemsstaterna att uppnå sina mål för hållbar utveckling, särskilt det tredje målet för hållbar utveckling ”Säkerställa att alla kan leva ett hälsosamt liv och verka för alla människors välbefinnande i alla åldrar” 17 .

(37)Faktaunderlag och de gemensamma värderingar och principer i Europeiska unionens hälso- och sjukvårdssystem, såsom anges i rådets slutsatser av den 2 juni 2006, bör stödja beslutsprocessen för planering och förvaltning av innovativa, effektiva och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, främja verktyg för att säkerställa allmän tillgång till hälso- och sjukvård av hög kvalitet och det frivilliga genomförandet av bästa praxis i större skala.

(38)Delen för hälsa i ESF+ bör bidra till sjukdomsförebyggande åtgärder under hela livet för unionens medborgare och till hälsofrämjande åtgärder genom att den tar itu med hälsoriskfaktorer, såsom tobaksanvändning och passiv rökning, skadlig alkoholkonsumtion, konsumtion av olaglig narkotika och minskning av narkotikarelaterade hälsoskador, ohälsosamma kostvanor och fysisk inaktivitet, och verkar för miljöer som stöder en hälsosam livsstil för att komplettera medlemsstaternas insatser i linje med de relevanta strategierna. Delen för hälsa i ESF + bör integrera effektiva modeller för förebyggande, innovativ teknik samt nya affärsmodeller och lösningar för att bidra till innovativa, effektiva och hållbara hälso- och sjukvårdssystem i medlemsstaterna och underlätta tillgången till bättre och tryggare hälso- och sjukvård för unionsmedborgarna.

(39)Icke smittsamma sjukdomar ligger bakom över 80 % av de förtida dödsfallen i unionen och ett effektivt förebyggande innebär flera gränsöverskridande dimensioner. Europaparlamentet och rådet har samtidigt betonat att man måste minimera konsekvenserna för folkhälsan när det gäller allvarliga gränsöverskridande hot mot hälsan, såsom smittsamma sjukdomar och andra biologiska, kemiska, miljörelaterade och okända hot, genom att stödja beredskap och kapacitetsuppbyggnad.

(40)Det är avgörande för hälso- och sjukvårdssystemens effektivitet och för medborgarnas hälsa att minska bördan av resistenta infektioner och vårdrelaterade infektioner och säkra tillgången till effektiva antimikrobiella medel.

(41)Kommissionen har nyligen lagt fram ett förslag 18 om utvärdering av medicinska metoder för att stödja samarbete om utvärdering av medicinska metoder på EU-nivå, förbättra tillgången till innovativa medicinska metoder för patienter i hela unionen, bättre utnyttja tillgängliga resurser och förbättra förutsägbarhet för företagen.

(42)Med tanke på särdragen hos vissa av de mål som omfattas av delen för hälsa i ESF+ och av typen av åtgärder enligt denna del är respektive behöriga myndigheter i medlemsstaterna mest lämpade att genomföra närliggande verksamhet. Dessa myndigheter, som utsetts av medlemsstaterna själva, bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel [195] i [den nya budgetförordningen] och bidrag beviljas till dessa myndigheter utan att ansökningsomgångar först offentliggörs.

(43)De europeiska referensnätverken är nätverk som omfattar vårdgivare i hela Europa och som hanterar sällsynta och komplexa sjukdomar och sjukdomstillstånd som kräver högspecialiserad behandling och stora kunskaper och resurser. De europeiska referensnätverken är godkända som nätverk av medlemsstaternas styrelse för europeiska referensnätverk, efter det förfarande för godkännande som anges i kommissionens genomförandebeslut 2014/287/EU av den 10 mars 2014. Dessa nätverk bör därför betraktas som identifierade stödmottagare i enlighet med artikel [195] i [den nya budgetförordningen] och bidrag beviljas till de europeiska referensnätverken utan att ansökningsomgångar först offentliggörs.

(44)EU:s lagstiftning har en omedelbar inverkan på det dagliga livet för medborgarna, på effektiviteten och motståndskraften hos hälso- och sjukvårdssystemen och på en väl fungerande inre marknad. Regelverket för läkemedel och medicinsk teknik (medicinska produkter, medicinteknisk produkter och ämnen av mänskligt ursprung) samt tobakslagstiftningen och patienträttigheter vid allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa behövs för hälsoskyddet i EU. Förordningen och dess genomförande och tillämpning måste hålla jämna steg med innovation och forskningsframsteg och med förändringarna i samhället på detta område, samtidigt som resultat måste uppnås när det gäller målen för hälsa. Det är därför nödvändigt att ständigt utveckla den kunskapsbas som krävs för att genomföra lagstiftning av en sådan vetenskaplig karaktär.

(45)För att kunna maximera ändamålsenligheten och effektiviteten för åtgärder på unionsnivå och internationell nivå, bör det utvecklas samarbete med relevanta internationella organisationer, såsom Förenta nationerna och dess specialiserade organ, i synnerhet Världshälsoorganisationen (WHO), samt med Europarådet och Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för att genomföra delen för hälsa.

(46)Denna förordning kommer att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten bidrar till klimatmålen, vilket återspeglar vikten av att bekämpa klimatförändringarna i linje med unionens åtagande att genomföra Parisavtalet och uppnå FN:s mål för hållbar utveckling. De berörda åtgärderna kommer att fastställas under utarbetandet och genomförandet och omprövas i samband med halvtidsutvärderingen.

(47)I enlighet med artikel [94 i rådets beslut 2013/755/EU 19 ] ska personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(48)Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, där det föreskrivs för programmens genomförande genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.

(49)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 20 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2988/95 21 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 22 och rådets förordning (EU) 2017/1939 23 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder i enlighet med budgetförordningen och andra tillämpliga regler, inbegripet förebyggande, upptäckt, rättelse och utredning av oriktigheter och bedrägerier, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra administrativa utredningar, inbegripet kontroller på plats och inspektioner, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I enlighet med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägerier riktade mot EU och annan brottslig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 24 . I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullt ut för att skydda unionens ekonomiska intressen, ge kommissionen, Olaf, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(50) Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser, indirekt genomförande och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget rör också skyddet av unionens budget i händelse av allmänna brister i medlemsstaternas efterlevnad av rättsstatsprincipen, eftersom rättsstatsprincipen är en grundförutsättning för sund ekonomisk förvaltning och effektiv EU-finansiering.

(51)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att förbättra effektiviteten på arbetsmarknaden och främja tillträde till sysselsättning av hög kvalitet, förbättra tillgången till och kvaliteten på utbildning, främja social inkludering och hälsa och minska fattigdomen samt åtgärderna inom delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna, utan snarare kan uppnås bättre på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

(52)I syfte att ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen när det gäller att ändra och komplettera bilagorna om indikatorer. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som förbereder delegerade akter.

(53)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Genomförandebefogenheterna när det gäller mallen för den strukturerade undersökningen av slutmottagarna bör utövas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 25 med hänsyn till denna mall.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Del I

Allmänna bestämmelser

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning upprättas Europeiska socialfonden+ (nedan kallad ESF+).

I den fastställs målen för ESF+, budgeten för perioden 2021–2027, metoderna för genomförande, formerna för unionsfinansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

1. I denna förordning gäller följande definitioner:

1.    kompletterande åtgärder: verksamhet som tillhandahålls utöver fördelningen av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd i syfte att komma till rätta med social utestängning, t.ex. hänvisning till och tillhandahållande av sociala tjänster eller råd om hur man sköter hushållsekonomin.

2.    associerat land: ett land utanför EU (tredjeland) som är part i ett avtal med unionen, vilket gör det möjligt för landet att delta i ESF+-delarna sysselsättning och social innovation samt hälsa i enlighet med artikel 30.

3.    grundläggande materiellt bistånd: varor som uppfyller en persons grundläggande behov för ett värdigt liv, såsom kläder, hygienartiklar och skolmaterial.

4.    blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom unionens budget, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka icke-återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument från unionens budget sammanförs med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansinstitut, kommersiella finansinstitut och investerare.

5.    gemensamma omedelbara resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna inom fyra veckor från och med den dag då deltagaren lämnar insatsen (utträdesdag).

6.    gemensamma långsiktiga resultatindikatorer: gemensamma resultatindikatorer som mäter effekterna sex månader efter det att en deltagare har lämnat insatsen.

7.    kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd: de faktiska kostnaderna i samband med bidragsmottagarens inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd och som inte är begränsade till priset för livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet.

8.    slutmottagare: den eller de personer som har det sämst ställt som erhåller stöd, såsom fastställs i artikel 4.1 xi.

9.    hälsokris: varje kris som vanligtvis uppfattas som ett hot och som har en hälsodimension och kräver att myndigheterna vidtar omedelbara åtgärder under osäkra förhållanden.

10.    rättslig enhet: varje fysisk person eller varje juridisk person som inrättats och erkänts som sådan i enlighet med nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt och som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter.

11.    mikrofinansiering: garantier, mikrokrediter, eget kapital och kapital likställt med eget kapital, tillsammans med åtföljande företagsutvecklingstjänster, t.ex. i form av individuell rådgivning, utbildning och mentorskap, som ges till personer och mikroföretag som har svårt att få tillgång till krediter för yrkesmässig och/eller inkomstbringande verksamhet.

12.    mikroföretag: ett företag med färre än tio anställda och en årsomsättning eller balansomslutning som understiger 2 000 000 euro.

13.    de personer som har det sämst ställt: fysiska personer, antingen enskilda, familjer, hushåll eller grupper bestående av sådana personer, vars behov av bistånd har fastställts på grundval av objektiva kriterier som angetts av behöriga nationella myndigheter i samråd med relevanta aktörer, med undvikande av intressekonflikter, och som godkänts av dessa nationella behöriga myndigheter och som kan innehålla sådana element som gör det möjligt att rikta in sig på de personer som har det sämst ställt i vissa geografiska områden.

14.    referensvärde: ett värde för att fastställa mål för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer som bygger på befintliga eller tidigare liknande insatser.

15.    socialt företag: ett företag, oavsett juridisk form, eller en fysisk person som

(a)i enlighet med sin bolagsordning, sina stadgar eller andra juridiska handlingar, som kan leda till ansvarsskyldighet enligt reglerna genom vilka det upprättats i den medlemsstat det är beläget, i första hand strävar efter att uppnå mätbara, positiva sociala effekter snarare än att generera vinst i andra syften, och som tillhandahåller tjänster eller varor som genererar social avkastning, och/eller använder produktionsmetoder för varor eller tjänster som inbegriper sociala mål,

(b)använder sina vinster för att i första hand uppnå sitt primära sociala mål och har på förhand fastställda förfaranden och regler för utdelning av vinst, med syftet att säkerställa att sådan utdelning inte äventyrar det primära sociala målet och

(c)drivs på ett affärsmässigt, ansvarigt och transparent sätt, särskilt genom delaktighet av anställda, kunder och/eller berörda aktörer som påverkas av dess affärsverksamhet.

16.    social innovation: verksamhet som är social både till sitt ändamål och sina medel, särskilt sådan som avser utveckling och genomförande av nya idéer (när det gäller produkter, tjänster och modeller), och som samtidigt tillgodoser sociala behov och skapar nya sociala relationer eller samarbeten, varigenom samhället gynnas och dess förmåga att agera förstärks.

17.    sociala experiment: politiska åtgärder som erbjuder innovativa svar på sociala behov och som genomförs i liten skala och under omständigheter som gör det möjligt att mäta deras inverkan innan de genomförs i andra sammanhang eller i större skala, om resultaten är övertygande.

18.    nyckelkompetenser: de kunskaper, färdigheter och kompetenser som alla individer behöver, i alla skeden av livet, för självförverkligande och personlig utveckling, anställning, social inkludering och aktivt medborgarskap. Nyckelkompetenserna är följande: läs- och skrivkunnighet, flerspråkighet, matematik, vetenskap, teknik och ingenjörsvetenskap, digitala färdigheter, personlig kompetens, social kompetens och kompetensen att lära sig att lära, medborgarskap, entreprenörskap samt kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

19.    tredjeland: ett land som inte är medlem i Europeiska unionen.

2. De definitioner som fastställs i artikel [2] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] ska också tillämpas på den del av ESF+ som genomförs inom ramen för delad förvaltning.

Artikel 3

Allmänna mål och metoder för genomförande

ESF+ syftar till att stödja medlemsstaterna i arbetet med att uppnå höga sysselsättningsnivåer, rättvist socialt skydd och kvalificerad och motståndskraftig arbetskraft som är förberedd för framtidens arbetsliv i enlighet med principerna i den europeiska pelare för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017.

ESF+ ska stödja, komplettera och ge medlemsstaternas politik ett mervärde i syfte att säkerställa lika möjligheter, tillgång till arbetsmarknaden, rättvisa arbetsvillkor, socialt skydd och social inkludering samt en hög skyddsnivå för människors hälsa.

Den ska genomföras

a) inom ramen för delad förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de särskilda mål som anges i artikel 4.1 (ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning) och

b) inom ramen för direkt och indirekt förvaltning för den del av biståndet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 23 (”Delen för sysselsättning och social innovation”) och för den del av stödet som motsvarar de mål som anges i artiklarna 4.1 och 4.3 och 26 (”Delen för hälsa”).

Artikel 4

Särskilda mål

1. ESF+ ska stödja följande särskilda mål inom politikområdena sysselsättning, utbildning, social inkludering och hälsa och därmed också bidra till det politiska målet för [”En mer socialt Europa – genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter”] som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser]:

i) Förbättra tillgången till sysselsättning för alla arbetssökande, särskilt för unga, långtidsarbetslösa och personer utanför arbetskraften, och främja egenföretagande och den sociala ekonomin.

ii) Modernisera arbetsmarknadens institutioner och tjänster för att bedöma och förutse kompetensbehov och säkerställa snabbt och skräddarsytt bistånd och stöd till matchning, övergångar och rörlighet på arbetsmarknaden.

iii) Främja kvinnors deltagande på arbetsmarknaden, en bättre balans mellan arbete och privatliv, inbegripet tillgång till barnomsorg, en hälsosam och väl lämpad arbetsmiljö där man tar itu med hälsorisker, arbetstagares, företags och företagares anpassning till förändringar samt ett aktivt och hälsosamt åldrande.

iv)    Förbättra utbildningssystemens kvalitet, effektivitet och anpassning till arbetsmarknaden för att underlätta för människor att tillägna sig nyckelkompetenser, inbegripet digitala färdigheter.

v)    Främja lika tillgång till och slutförande av utbildning av god kvalitet för alla, särskilt för personer från mindre gynnade grupper, hela vägen från förskola och barnomsorg, allmän utbildning och yrkesutbildning till högskoleutbildning samt vuxenutbildning, inbegripet underlätta rörlighet för alla i utbildningssyfte.

vi)    Främja livslångt lärande, särskilt flexibla möjligheter till kompetenshöjning och omskolning för alla när det gäller digitala färdigheter, bättre förutse förändringar och nya krav på kompetens utifrån arbetsmarknadens behov, underlätta karriärövergångar och främja yrkesmässig rörlighet.

vii)    Uppmuntra aktiv inkludering i syfte att främja lika möjligheter och aktivt deltagande samt förbättra anställbarheten.

viii)    Främja socioekonomisk integrering av tredjelandsmedborgare och av marginaliserade grupper, exempelvis romer.

ix)    Förbättra lika och snabb tillgång till kvalitativa, hållbara och överkomliga tjänster. Modernisera systemen för socialt skydd, bland annat genom att främja tillgången till socialt skydd. Förbättra tillgänglighet, ändamålsenlighet och anpassningsförmåga när det gäller hälso- och sjukvårdssystemen samt långvarig vård och omsorg.

x)    Främja social integrering av människor som befinner sig i riskzonen för fattigdom eller social utestängning, inbegripet de som har det sämst ställt och barn.

Motverka materiell fattigdom genom livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till dem som har det sämst ställt, inbegripet kompletterande åtgärder.

2. ESF+ ska med hjälp av de åtgärder som genomförs genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning för att uppnå de särskilda mål som avses i punkt 1 också bidra till de andra politiska mål som anges i artikel [4] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], särskilt när det gäller följande:

1.    Ett smartare Europa genom utveckling av färdigheter för smart specialisering, kompetensutveckling för viktig möjliggörande teknik, industriell omvandling, sektoriellt samarbete om färdigheter och företagande, forskarutbildning, nätverksarbete och partnerskap mellan institutioner för högre utbildning, yrkesutbildningsinstitutioner, forsknings- och teknikcentrum samt företag och kluster, stöd till mikroföretag, små och medelstora företag samt den sociala ekonomin.

2.    Ett grönare, koldioxidsnålt Europa genom förbättring av utbildningssystemen på det sätt som behövs för att kompetens och kvalifikationer ska motsvara behoven, kompetenslyft för alla, inklusive arbetskraften och skapande av nya arbetstillfällen i sektorer som rör miljö, klimat och energi samt bioekonomi.

3. Inom ramen för delen för hälsa ska ESF+ stödja hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder, bidra till effektiva, tillgängliga och motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem, göra hälso- och sjukvården säkrare, minska ojämlikhet i hälsa, skydda medborgarna från gränsöverskridande hot mot människors hälsa och stödja EU:s hälsoskyddslagstiftning.

Artikel 5

Budget

1.Den totala finansieringsramen för ESF+ för perioden 2021–2027 ska vara 101 174 000 000 euro i löpande priser.

2.Den del av finansieringsramen som avser ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning i enlighet med målet Investering för sysselsättning och tillväxt ska uppgå till 100 000 000 000 euro i löpande priser eller 88 646 194 590 euro i 2018 års priser, varav 200 000 000 euro i löpande priser, eller 175 000 000 euro i 2018 års priser, ska avsättas för transnationellt samarbete till stöd för de innovativa lösningar som avses i artikel 23 i och 400 000 000 euro i löpande priser, eller 376 928 934 euro i 2018 års priser, som tilläggsfinansiering för de yttersta randområden som fastställs i artikel 349 i EUF-fördraget och för de Nuts 2-regioner som uppfyller de kriterier som anges i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.

3.Finansieringsramen för delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa för perioden 2021–2027 ska vara 1 174 000 000 euro i löpande priser.

4.Den vägledande fördelningen av det belopp som avses i punkt 3 ska vara följande:

(d)761 000 000 euro för genomförandet av delen för sysselsättning och social innovation.

(e)413 000 000 euro för genomförandet av delen för hälsa.

5.De belopp som avses i punkterna 3 och 4 får också användas för tekniskt och administrativt stöd för genomförandet av programmen, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inbegripet centrala informationstekniska system.

Artikel 6

Jämställdhet samt lika möjligheter och icke-diskriminering

1. Alla program som genomförs genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning samt insatser som stöds av delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa ska säkerställa jämställdhet under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen av dem. De ska också främja lika möjligheter för alla utan diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning under hela utarbetandet, genomförandet, övervakningen och utvärderingen.

2. Medlemsstaterna och kommissionen ska också stödja särskilda riktade åtgärder för att främja de principer som avses i punkt 1 inom något av målen för ESF+, inbegripet övergången från vård- och omsorgsboenden/institutionsvård till familjehem eller närvård.

Del II – Genomförandet genom ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning

Kapitel I

Gemensamma bestämmelser om planering

Artikel 7

Samstämmighet och inriktning på tematiska mål

1. Medlemsstaterna ska inrikta ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning på de åtgärder som tar itu med de utmaningar som fastställs i deras nationella reformprogram, i den europeiska planeringsterminen samt i de relevanta landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget samt ta hänsyn till de principer och rättigheter som fastställs i den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska främja synergieffekter och säkerställa samordning, komplementaritet och samstämmighet mellan ESF+ och unionens övriga fonder, program och instrument, såsom Erasmus, asyl- och migrationsfonden och stödprogrammet för strukturreformer, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd, både vid planeringen och under genomförandet. Medlemsstaterna, och i tillämpliga fall kommissionen, ska optimera användningen av samordningssystem för att undvika dubbelarbete och säkerställa ett nära samarbete mellan dem som ansvarar för genomförandet, så att stödinsatserna blir samstämmiga och enhetliga.

2. Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig andel av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de utmaningar som fastställs i de landsspecifika rekommendationer som antagits i enlighet med artiklarna 121.2 och 148.4 i EUF-fördraget och i den europeiska planeringsterminen och som ligger inom tillämpningsområdet för ESF+ såsom fastställs i artikel 4.

3. Medlemsstaterna ska avsätta minst 25 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till de särskilda mål för politikområdet social inkludering som anges i artikel 4.1 vii–xi, inbegripet främjande av den socioekonomiska integreringen av tredjelandsmedborgare.

4. Medlemsstaterna ska avsätta minst 2 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning till det särskilda mål om att motverka materiell fattigdom som anges i artikel 4.1 xi.

I vederbörligen motiverade fall får de medel som avsätts till de särskilda mål som anges i artikel 4.1 x och riktar sig till dem som har det sämst ställt beaktas för att kontrollera överensstämmelse med den minimitilldelning på minst 2 % som fastställs i första stycket i denna punkt.

5. Medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar enligt uppgifter från Eurostat är högre än EU-genomsnittet under 2019 ska avsätta minst 10 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2021–2025 till riktade åtgärder och strukturreformer för att stödja ungdomssysselsättningen och övergången från skola till arbetsliv samt möjligheter att återintegreras i utbildning och få en andra chans till utbildning, särskilt i samband med genomförandet av ungdomsgarantin.

Vid programplaneringen efter halva tiden av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning för 2026–2027 i enlighet med artikel [14] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser], ska de medlemsstater där andelen ungdomar i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar enligt uppgifter från Eurostat är högre än EU-genomsnittet under 2024 avsätta minst 10 % av sina ESF+-medel inom ramen för delad förvaltning för åren 2026–2027 för dessa åtgärder.

De yttersta randområden som uppfyller de villkor som fastställs i första och andra stycket ska avsätta minst 15 % av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i sina program till de riktade åtgärder som fastställs i första stycket. Denna tilldelning ska beaktas för att kontrollera efterlevnaden av den lägsta procentandel på nationell nivå som fastställs i första och andra stycket.

Vid genomförandet av sådana åtgärder ska medlemsstaterna prioritera de ungdomar som står utanför arbetskraften eller är långtidsarbetslösa och införa riktade uppsökande åtgärder.

6. Punkterna 2–5 ska inte tillämpas på de särskilda tilläggsanslagen till de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt.

7. Punkterna 1–5 ska inte gälla tekniskt stöd.

Artikel 8

Partnerskap

1. Varje medlemsstat ska säkerställa ett lämpligt deltagande från arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället när det gäller politikområdena sysselsättning, utbildning och social inkludering som stöds av ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning.

2. Medlemsstaterna ska avsätta en lämplig andel av ESF+-medlen inom ramen för delad förvaltning i varje program för kapacitetsuppbyggnad hos arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället.

Artikel 9

Motverka materiell fattigdom

De medel som avses i artikel 7.4 ska planeras inom ramen för en särskilt prioritering eller ett särskilt program.

Artikel 10

Stöd till ungdomssysselsättningen

Stöd i enlighet med artikel 7.5 ska planeras inom ramen för en särskild prioritering och det ska stödja det särskilda mål som anges i artikel 4.1 i.

Artikel 11

Stöd till relevanta landsspecifika rekommendationer

De åtgärder som vidtas för att hantera de utmaningar som fastställts i de relevanta landsspecifika rekommendationer och i den europeiska planeringsterminen som avses i artikel 7.2 ska planeras inom ramen för en eller flera särskilda prioriteringar.

Kapitel II

Allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning

Artikel 12

Tillämpningsområde

Detta kapitel gäller för ESF+-stöd enligt artikel 4.1 i–x när det genomförs inom ramen för delad förvaltning (”allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning”).

Artikel 13

Innovativa åtgärder

1.    Medlemsstaterna ska stödja åtgärder för social innovation och sociala experiment eller stärka bottom-up-strategier som bygger på partnerskap som inbegriper myndigheter, den privata sektorn och det civila samhället, t.ex. lokala aktionsgrupper som utformar och genomför lokalt ledda utvecklingsstrategier.

2.    Medlemsstaterna får stödja utvecklingen av innovativa strategier som testats i liten skala (sociala experiment) och som utvecklats inom ramen för delen för sysselsättning och social innovation och andra EU-program.

3.    Innovativa åtgärder och strategier får planeras inom ramen för något av de särskilda mål som anges i artikel 4.1 i–x.

4.    Varje medlemsstat ska ägna minst en prioritering åt genomförandet av punkterna 1 eller 2 eller båda. Den maximala medfinansieringssatsen för dessa prioriteringar får höjas till 95 % för tilldelningen av maximalt 5 % av den nationella ESF+-tilldelningen inom ramen för delad förvaltning till sådana prioriteringar.

Artikel 14

Stödberättigande

1. Utöver de kostnader som avses i artikel [58] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] är följande kostnader inte stödberättigande i enlighet med det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning:

(b)Förvärv av mark och fastigheter samt tillhandahållande av infrastruktur och

(c)inköp av möbler, utrustning och fordon, såvida inte inköpet är nödvändigt för att uppnå syftet med verksamheten eller dessa produkter är helt avskrivna eller inköpet av dessa produkter är det mest ekonomiska alternativet.

2. Naturabidrag i form av anslag eller löner som betalas av en tredje part till förmån för deltagarna i en insats kan berättiga till stöd från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning förutsatt att naturabidrag uppkommer i enlighet med nationella regler, inklusive redovisningsregler, och inte överstiger den kostnad som bärs av tredje part.

3. De särskilda tilläggsanslag som tilldelas de yttersta randområdena och de Nuts 2-regioner som uppfyller kriterierna i artikel 2 i protokoll nr 6 till 1994 års anslutningsakt ska användas så att de särskilda mål som anges i artikel 4.1 uppnås.

4. Direkta personalkostnader ska berättiga till bidrag från det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning, under förutsättning att de inte överstiger 100 % av sedvanlig ersättning för den berörda verksamheten i medlemsstaten, vilket framgår av Eurostats uppgifter.

Artikel 15

Indikatorer och rapportering

1. Program som får allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga 1 till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Programmen får också använda programspecifika indikatorer.

2. Utgångsvärdena för de gemensamma och programspecifika outputindikatorerna ska fastställas till noll. Om det är relevant för den typ av insatser som ges stöd ska kumulativa kvantifierade delmål och målvärden för dessa indikatorer fastställas i absoluta tal. De rapporterade värdena för outputindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.

3. För de gemensamma och programspecifika resultatindikatorerna för vilka ett kumulativt kvantifierat delmål för 2024 och ett målvärde för 2029 har fastställts, ska referensvärdet fastställas med användning av de senast tillgängliga uppgifterna eller andra relevanta informationskällor. Mål för gemensamma resultatindikatorer ska fastställas i absoluta tal eller som en procentandel. Programspecifika resultatindikatorer och tillhörande mål får uttryckas i kvantitativa eller kvalitativa termer. De rapporterade värdena för de gemensamma resultatindikatorerna ska uttryckas i absoluta tal.

4. Uppgifter om indikatorerna för deltagare får endast överföras när alla uppgifter som krävs enligt punkt 1a i bilaga 1 som rör den deltagaren finns tillgängliga.

5. När uppgifter finns tillgängliga i register eller likvärdiga källor, ska medlemsstaterna göra det möjligt för de förvaltande myndigheterna och andra organ som ansvarar för insamlingen av de uppgifter som behövs för övervakning och utvärdering av det allmänna stödet från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning att inhämta dessa uppgifter från dataregister eller likvärdiga källor i enlighet med artikel 6.1 c och e i förordning (EU) 2016/679.

6. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 för att ändra de indikatorer som anges i bilaga I om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.

Kapitel III

ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom

Artikel 16

Tillämpningsområde

Detta kapitel gäller ESF+-stöd i enlighet med artikel 4.1 xi.

Artikel 17

Principer

1.    ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom får endast användas för att stödja utdelning av livsmedel och varor som överensstämmer med unionsrätten om konsumentprodukters säkerhet.

2.    Medlemsstaterna och stödmottagarna ska välja ut livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet på grundval av objektiva kriterier som är knutna till behoven hos de personer som har det sämst ställt. I urvalskriterierna för livsmedelsprodukter, och i förekommande fall varor, ska hänsyn också tas till klimat- och miljöaspekter, i synnerhet för att minska slöseri med livsmedel. Där så är lämpligt ska valet av livsmedel som ska delas ut ske med beaktande av hur dessa livsmedel bidrar till att de personer som har det sämst ställt får en balanserad kost.

Livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet får lämnas direkt till de personer som har det sämst ställt eller indirekt via elektroniska kuponger eller kort, förutsatt att de bara kan lösas in mot det livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiella bistånd som avses i artikel 2.3.

Livsmedel som tillhandahålls till de personer som har det sämst ställt får införskaffas genom användning, beredning eller försäljning av produkter som avyttrats i enlighet med artikel 16.2 i förordning (EU) nr 1308/2013, förutsatt att det är det ekonomiskt mest fördelaktiga alternativet och inte på ett omotiverat sätt fördröjer leveranserna av livsmedel till de personer som har det sämst ställt.

Alla belopp som härrör från en sådan transaktion ska användas för de personer som har det sämst ställt, utöver de belopp som redan finns tillgängliga för programmet.

3.    Kommissionen och medlemsstaterna ska se till att bistånd som ges inom ramen för ESF+-stödet för att motverka materiell fattigdom respekterar värdigheten hos de personer som har det sämst ställt och förhindrar att de stigmatiseras.

4.    Tillhandahållandet av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd kan kompletteras med en omläggning till behöriga enheter och andra kompletterande åtgärder som syftar till social inkludering av de personer som har det sämst ställt.

Artikel 18

Bakgrund till prioriteringen

En prioritering när det gäller stöd i enlighet med artikel 4.1 xi ska innehålla följande:

a) Typ av stöd.

b) Huvudsakliga målgrupper.

c) Beskrivning av de nationella eller regionala stödsystemen.

Om programmen är begränsade till denna typ av stöd och därtill kopplat tekniskt bistånd, ska prioriteringen även inbegripa urvalskriterierna för insatserna.

Artikel 19

Stödberättigande insatser

1.    Livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt får köpas in av stödmottagaren eller på dennes vägnar, eller tillhandahållas kostnadsfritt till stödmottagaren.

2.    Livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet ska delas ut kostnadsfritt till de personer som har det sämst ställt.

Artikel 20

Stödberättigande för utgifter

1.    De stödberättigande kostnaderna för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom ska vara följande:

a)    Kostnader för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd, inklusive kostnader för transport av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd till de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till slutmottagarna.

b)    Om transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de stödmottagare som delar ut dem till slutmottagarna inte omfattas av punkt a, de kostnader som bärs av det inköpsorgan som är kopplat till transporten av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till lagren och/eller stödmottagarna och lagringskostnader med en schablonsats på 1 % av de kostnader som avses i led a eller, i vederbörligen motiverade fall, kostnader som faktiskt uppkommit och betalats.

c)    De kostnader för administration, frakt och lagring som de stödmottagare har som är inblandade i utdelningen av livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a, eller 5 % av värdet av de livsmedel som avyttrats i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1308/2013.

d) Kostnaden för insamling, transport, lagring och utdelning av livsmedelsgåvor och för upplysningsverksamhet som är direkt knuten till detta.

e) Kostnader för kompletterande åtgärder som vidtagits av stödmottagarna eller på deras vägnar och deklarerats av de stödmottagare som tillhandahåller livsmedelsbiståndet och/eller det grundläggande materiella biståndet till de personer som har det sämst ställt, med en schablonsats på 5 % av de kostnader som avses i led a.

2.    En minskning av de stödberättigande kostnader som avses i punkt 1 a på grund av att det organ som ansvarar för inköp av livsmedelsbistånd och/eller grundläggande materiellt bistånd inte följt tillämplig lagstiftning, ska inte leda till en minskning av de stödberättigande kostnader som anges i punkt 1 c och e.

3.    Följande kostnader ska inte vara stödberättigande:

a)    Låneräntor.

b)    Tillhandahållande av infrastruktur.

c)    Kostnader för begagnade varor.

Artikel 21

Indikatorer och rapportering

1. Prioriteringar som avser hantering av materiell fattigdom ska använda gemensamma output- och resultatindikatorer, såsom anges i bilaga II till denna förordning för att övervaka framstegen i genomförandet. Dessa program får också använda programspecifika indikatorer.

2. Referensvärdena för gemensamma och programspecifika resultatindikatorer ska fastställas.

3. Senast den 30 juni 2025 och den 30 juni 2028 ska de förvaltande myndigheterna rapportera resultaten till kommissionen när det gäller den strukturerade undersökning av slutmottagare som utförts under det föregående året. Denna undersökning ska grundas på den mall som ska fastställas av kommissionen genom en genomförandeakt.

4. Kommissionen ska anta en genomförandeakt som fastställer den mall som ska användas för den strukturerade undersökningen av slutmottagare i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 39.2, för att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av den här artikeln.

5. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att ändra de indikatorer som anges i bilaga II om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av programmen.

Artikel 22

Revision

Revisionen av insatser får omfatta alla etapper i genomförandet och alla nivåer i distributionskedjan, med undantag för slutmottagarna, om inte en riskbedömning visar att det finns en särskild risk för oriktigheter eller bedrägerier.

Del III – Genomförande inom ramen för direkt och indirekt förvaltning

Kapitel I – Särskilda bestämmelser för delen för sysselsättning och social innovation

Avsnitt I: Allmänna bestämmelser

Artikel 23

Operativa mål

Delen för sysselsättning och social innovation har följande operativa mål:

a)    Utveckla jämförande analytisk kunskap av hög kvalitet i syfte att säkerställa att den politik för att uppnå de särskilda mål som avses i artikel 4 bygger på välgrundade fakta och är relevant för behoven, problemen och förutsättningarna i de associerade länderna.

b)    Underlätta effektivt och integrerat informationsutbyte, ömsesidigt lärande, inbördes utvärderingar och den politiska dialogen inom de områden som avses i artikel 4 för att bistå de associerade länderna när det gäller att vidta lämpliga politiska åtgärder.

c)    Stödja sociala experiment inom de områden som avses i artikel 4 och bygga upp de berörda parternas kapacitet att genomföra, överföra eller utöka beprövade socialpolitiska innovationer.

d)    Tillhandahålla särskilda stödtjänster för arbetsgivare och arbetssökande när det gäller att utveckla integrerade europeiska arbetsmarknader, som omfattar allt från förberedelser för rekrytering till stöd efter anställning för att tillsätta lediga platser i vissa branscher, yrken, länder, gränsområden eller för särskilda grupper (t.ex. utsatta personer).

e)    Stödja utvecklingen av marknadsekosystem som är knutna till tillhandahållandet av mikrofinansiering för mikroföretag i inlednings- och utvecklingsfasen, särskilt sådana som anställer utsatta personer.

f)    Stödja nätverksarbete på unionsnivå och dialog med och mellan berörda parter på de områden som avses i artikel 4 och bidra till att bygga upp den institutionella kapaciteten för dessa berörda parter, inbegripet offentliga arbetsförmedlingar, socialförsäkringsmyndigheter, mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till sociala företag och företag inom den sociala ekonomin.

g)    Stödja utvecklingen av sociala företag och framväxten av den sociala investeringsmarknaden och underlätta offentligt och privat samarbete samt stiftelsers och filantropiska aktörers deltagande på denna marknad.

h)    Ge vägledning när det gäller utvecklingen av den sociala infrastruktur (inklusive boende, barnomsorg och utbildning, hälso- och sjukvård samt långvarig vård och omsorg) som behövs för genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter.

i)    Stödja transnationellt samarbete för att påskynda överföringen av och underlätta utökningen av innovativa lösningar, särskilt på områdena för sysselsättning, kompetensutveckling och social inkludering i hela Europa.

j)    Stödja genomförandet av relevanta internationella sociala och arbetsrättsliga normer när det gäller att bemöta globaliseringen och EU-politikens yttre dimension inom de områden som avses i artikel 4.

Avsnitt II – Stödberättigande

Artikel 24

Stödberättigande åtgärder

1. Endast åtgärder som fullföljer de mål som avses i artikel 3 och 4 ska berättiga till finansiering.

2. Delen sysselsättning och social innovation får stödja följande åtgärder:

(d)Analytisk verksamhet, även i förhållande till tredjeländer, särskilt följande verksamhet:

i)     Undersökningar, studier, statistiska uppgifter, metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, indikatorer, stöd till olika observationscentrum på europeisk nivå och riktmärken.

ii)     Sociala experiment som utvärderar sociala innovationer.

iii)    Övervakning och bedömning av införlivande och tillämpning av unionsrätten.

(e)Genomförandet av politiken, särskilt följande politik:

i)    Gränsöverskridande partnerskap och stödtjänster i gränsöverskridande regioner.

ii)    Ett EU-omfattande rörlighetssystem för arbetskraften på unionsnivå för att tillsätta lediga platser där brister på arbetsmarknaden har konstaterats.

iii)    Stöd till mikrofinansiering och sociala företag, inbegripet genom kombinerade insatser såsom asymmetrisk riskdelning eller minskade transaktionskostnader samt stöd till utvecklingen av social infrastruktur och sociala färdigheter.

iv)    Stöd till transnationellt samarbete och partnerskap i syfte att överföra och vidareutveckla innovativa lösningar.

c)Kapacitetsuppbyggnad, särskilt

i) av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 4.1,

ii) av de nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av delen,

iii)    av de deltagande ländernas förvaltningar, socialförsäkringsmyndigheter och arbetsförmedlingar som ansvarar för att främja arbetskraftens rörlighet samt av mikrofinansinstitut och institut som tillhandahåller finansiering till sociala företag och andra sociala investeringsaktörer samt arbete i nätverk och

iv)    av berörda parter när det gäller transnationellt samarbete.

d)    Kommunikations- och spridningsverksamhet, särskilt följande verksamhet:

i)    Ömsesidigt lärande genom utbyte av bästa praxis, innovativa strategier, resultat av analytisk verksamhet, inbördes utvärdering och riktmärkning.

ii)    Vägledningar, rapporter, informationsmaterial och mediebevakning av initiativ som rör de områden som avses i artikel 4.1.

iii)    Informationssystem för spridning av evidens som avser de områden som fastställs i artikel 4.1.

iv)    Evenemang, konferenser och seminarier som anordnas inom ramen för rådsordförandeskapen.

Artikel 25

Stödberättigade enheter

1. Utöver de kriterier som anges i artikel 197 i budgetförordningen ska följande kriterier för stödberättigande enheter tillämpas:

(f)Rättsliga enheter etablerade i något av följande länder:

i) En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

ii) Ett associerat land.

iii) Ett tredjeland som förtecknas i arbetsprogrammet på de villkor som anges i punkterna 2 och 3.

(g)Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.

2. Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är ett associerat land får i undantagsfall delta när det är nödvändigt för att nå målen för en viss åtgärd.

3. Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är ett associerat land ska i princip bära kostnaderna för sitt deltagande.

Kapitel II – Särskilda bestämmelser för delen för hälsa

Avsnitt I: Allmänna bestämmelser

Artikel 26

Operativa mål

1. Endast åtgärder som genomför de mål som avses i artiklarna 3 och 4 ska berättiga till finansiering.

2. Delen för sysselsättning och social innovation har följande operativa mål:

a)Stärka krisberedskapen, krishanteringen och krisåtgärderna i EU för att skydda medborgarna mot gränsöverskridande hälsohot.

i)    Vidta åtgärder för kapacitetsuppbyggnad för krisberedskap, krishantering och krisåtgärder.

ii)    Vidta åtgärder mot gränsöverskridande hälsohot under kriser.

iii)    Stödja laboratoriekapaciteten.

iv)    Bekämpa antimikrobiell resistens.

b)Stärka hälso- och sjukvårdssystemen.

i)    Investera i hälsofrämjande och förebyggande åtgärder.

ii)    Stödja den digitala omvandlingen av hälso- och sjukvården.

ii)    Stödja utvecklingen av ett hållbart EU-system för hälsoinformation.

iii)    Stödja medlemsstaterna när det gäller kunskapsöverföring som är till nytta för de nationella reformerna för mer ändamålsenliga, mer tillgängliga och mer motståndskraftiga hälso- och sjukvårdssystem samt bättre hälsofrämjande och förebyggande åtgärder som särskilt hanterar de utmaningar som fastställts i den europeiska planeringsterminen.

iv)    Utveckla och genomföra strategier för att hantera kommande utmaningar när det gäller hälso- och sjukvårdssystemen.

c)Stödja unionens hälsoskyddslagstiftning.

i)    Stödja genomförandet av lagstiftningen om läkemedel och medicintekniska produkter.

ii)    Stödja genomförandet av unionslagstiftningen om utvärdering av medicinska metoder (HTA).  26

iii)    Övervaka och stödja medlemsstaterna i deras genomförande av lagstiftningen på området för ämnen av mänskligt ursprung (SoHO).

iv)     Stödja genomförandet av tobakslagstiftningen.

v)     Stödja genomförandet av unionslagstiftningen på området för gränsöverskridande hälso- och sjukvård.

vi)     Stödja kommissionens vetenskapliga kommittéer för konsumentsäkerhet och för hälso- och miljörisker och nya risker.

d)    Stödja integrerat arbete (t.ex. arbetet med de europeiska referensnätverken (ERN), utvärdering av medicinska metoder (HTA) och genomförande av bästa praxis när det gäller hälsofrämjande och förebyggande åtgärder samt hantering av sjukdomar).

i)    Fortsätta att ge stöd till de europeiska referensnätverken (ERN).

ii)    Stödja utvecklingen av samarbete om utvärdering av medicinska metoder (HTA) i utarbetandet av nya harmoniserade regler.

iii)    Stödja genomförandet av bästa praxis för innovativa lösningar inom allmän hälsovård.

Avsnitt II

Stödberättigande

Artikel 27

Stödberättigande åtgärder

1. Endast de åtgärder som fullföljer de mål som avses i artiklarna 3 och 26 är berättigade till finansiering.

2. Hälsodelen får stödja följande åtgärder:

a)Analytisk verksamhet, särskilt följande:

i)Studier, undersökningar, datainsamling, metoder, klassificeringar, mikrosimuleringar, indikatorer och riktmärkning.

ii)Övervakning och bedömning av införlivande och tillämpning av unionsrätten.

b)Genomförandet av politiken, särskilt följande:

i)Gränsöverskridande samarbete och partnerskap, inbegripet gränsöverskridande regioner.

ii)Stöd till transnationellt samarbete och partnerskap i syfte att överföra och vidareutveckla innovativa lösningar.

iii)Krisberedskapsövningar.

c)Kapacitetsuppbyggnad, särskilt enligt följande:

i)Genom överföring, anpassning och spridning av bästa praxis med mervärde som fastställts på unionsnivå mellan medlemsstaterna.

ii)Av nätverk på EU-nivå i samband med de områden som avses i artikel 26.

iii)Genom stöd för utveckling, drift och underhåll av en it-infrastruktur för utbyte av uppgifter.

iv)Av de nationella kontaktpunkter som tillhandahåller vägledning, information och stöd i samband med genomförandet av programmet.

v)Av berörda parter när det gäller transnationellt samarbete.

vi)Genom bistånd i samarbete med tredjeländer.

vii)Genom tillhandahållande av varor och tjänster i samband med en hälsokris.

d)Kommunikations- och spridningsverksamhet, särskilt följande:

i)Ömsesidigt lärande genom utbyte av bästa praxis, innovativa strategier, resultat av analytisk verksamhet, inbördes utvärdering och riktmärkning.

ii)Vägledningar, rapporter, informationsmaterial och mediebevakning av initiativ som rör de områden som avses i artikel 26.

iii)Informationssystem för spridning av evidens som avser de områden som fastställs i artikel 26.

iv)Evenemang och förberedande åtgärder samt konferenser och seminarier som anordnas inom ramen för rådsordförandeskapen.

3. De åtgärder som avses i andra stycket ska endast vara stödberättigande i den mån de bidrar till att skapa stordriftsfördelar och till att förbättra krisberedskapen och utbyggnaden av fastställd bästa praxis med ett högt mervärde eller syftar till att säkerställa att unionens regler inom de områden som avses i artikel 26.3 genomförs, tillämpas, utvärderas och ses över vid behov.

Artikel 28

Stödberättigande enheter och kostnader

1. Utöver de kriterier som anges i artikel 197 i budgetförordningen ska följande kriterier för stödberättigande enheter tillämpas:

(h)Rättsliga enheter etablerade i något av följande länder:

i)    En medlemsstat eller ett utomeuropeiskt land eller territorium som är knutet till den.

ii)    Ett associerat land.

iii)    Ett tredjeland som förtecknas i arbetsprogrammet på de villkor som anges i punkterna 3 och 4.

b)    Varje rättslig enhet som inrättats i enlighet med unionsrätten eller varje internationell organisation.

2. Fysiska personer är inte berättigade till stöd.

3. Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är ett associerat land får i undantagsfall delta när det är nödvändigt för att nå målen för en viss åtgärd.

4. Rättsliga enheter som är etablerade i ett tredjeland som inte är ett associerat land bör i princip bära kostnaderna för sitt deltagande.

5. Under en kris som orsakats av ett allvarligt gränsöverskridande hot mot människors hälsa, såsom fastställs i beslut 1082/2013/EU 27 , får kostnader som uppstår i icke-associerade länder i undantagsfall anses vara stödberättigande om de är vederbörligen motiverade för att motverka riskspridningen när det gäller skyddet av EU-medborgarnas hälsa.

Artikel 29

Styrning

Kommissionen ska samråda med medlemsstaternas hälsomyndigheter i styrgruppen för hälsofrämjande, förebyggande och hantering av icke-smittsamma sjukdomar eller i kommissionens andra berörda expertgrupper eller liknande organ om den arbetsplan som fastställts för delen för hälsa, och om sina prioriteringar och strategiska riktlinjer, och dess genomförande, även om hälsoperspektivet i annan politik och andra stödsystem, och därmed öka deras övergripande samordning och mervärde.

Kapitel III

Gemensamma regler för delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa

Artikel 30

Deltagande av de tredjeländer som är associerade till delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa

1. Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa ska vara öppna för följande associerade länder:

(a)Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

(b)Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder. 

(c)Tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar dess deltagande i programdelen, under förutsättning att avtalet

(1)säkerställer en rimlig balans mellan bidraget från det tredjeland som deltar i unionens program och de fördelar som landet får genom respektive program,

(2)fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av finansiella bidrag till enskilda program eller programdelar och deras administrativa kostnader, varvid dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i [den nya budgetförordningen],

(3)inte ger tredjelandet beslutsbefogenhet över programdelen,

(4)garanterar unionens rätt att säkerställa sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

2. Dessutom ska delen för hälsa också vara öppen för de länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

Artikel 31

Former av EU-finansiering och metoder för genomförande

1. Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser, upphandling och frivilliga bidrag till internationella organisationer i vilka unionen är medlem eller i vars verksamhet unionen deltar.

2. Delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa ska genomföras direkt såsom föreskrivs i budgetförordningen eller indirekt med organ som avses i artikel [61.1 c] i budgetförordningen.

När bidrag beviljas får den utvärderingskommitté som avses i artikel [150] i budgetförordningen bestå av externa experter.

3. Blandfinansieringsinsatser inom ramen för programdelen för sysselsättning och social innovation ska genomföras i enlighet med [InvestEU-förordningen] och avdelning X i budgetförordningen.

4. Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång för finansiering av åtgärder som har ett påtagligt mervärde för unionen och som samfinansieras av de behöriga myndigheter som ansvarar för hälso- och sjukvård i medlemsstaterna eller i de tredjeländer som är associerade till programmet, eller av organ inom den offentliga sektorn och icke-statliga organisationer som agerar enskilt eller som ett nätverk på uppdrag av dessa behöriga myndigheter.

5. Inom ramen för delen för hälsa får direkta bidrag beviljas utan någon ansökningsomgång till europeiska referensnätverk som godkänts som nätverk av medlemsstaternas styrelse för europeiska referensnätverk efter det godkännandeförfarande som fastställs i kommissionens genomförandebeslut 2014/287/EU av den 10 mars 2014 om fastställande av kriterier för etablering och utvärdering av europeiska referensnätverk och deras medlemmar samt för att underlätta utbyte av information och sakkunskap om etablering och utvärdering av sådana nätverk.

Artikel 32

Arbetsprogram och samordning

Delen för sysselsättning och social innovation och delen för hälsa ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel [108] i budgetförordningen. I tillämpliga fall ska det totala belopp som reserveras för blandfinansieringsinsatser fastställas i arbetsprogrammen.

Kommissionen ska främja synergieffekter och säkerställa ändamålsenlig samordning mellan delen för hälsa i ESF+ och reformstödprogrammet, inbegripet reformverktyget och instrumentet för tekniskt stöd.

Artikel 33

Övervakning och rapportering

1.    Indikatorer för att övervaka genomförandet av delarna och framstegen när det gäller att nå de särskilda mål som anges i artikel 4 och de operativa mål som anges i artiklarna 23 och 26 ska fastställas.

2.    Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter om övervakningen av genomförandet av programdelarna och resultat samlas in ändamålsenligt, resurseffektivt och i rätt tid. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på mottagarna av unionens medel och, i förekommande fall, medlemsstaterna.

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 38 med avseende på att komplettera eller ändra de indikatorer som anges i bilaga III om det anses nödvändigt för att säkerställa en effektiv bedömning av framstegen i genomförandet av delarna.

Artikel 34

Skydd av unionens ekonomiska intressen

När ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Olaf ska dessa rättigheter innefatta rätten att utföra de utredningar, däribland kontroller på plats och inspektioner, som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Artikel 35

Utvärdering

1.    Utvärderingar ska göras i tillräckligt god till för att kunna beaktas i beslutsprocessen.

2.    En halvtidsutvärdering av delarna får göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av dem, dock senast fyra år efter det att delarna började genomföras.

3.    Vid slutet av genomförandeperioden, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 5, ska en slututvärdering av delarna genomföras av kommissionen.

4.    Kommissionen ska överlämna slutsatserna från dessa utvärderingar tillsammans med sina egna kommentarer till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Artikel 36

Revision

Revisioner av unionens medel som utförs av personer eller enheter, inbegripet andra än dem som görs på uppdrag av unionens institutioner eller organ, ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel 127 i budgetförordningen.

Artikel 37

Information, kommunikation och publicitet

1.    Mottagarna av unionsfinansiering ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar åtgärderna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, verkningsfull och riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

2.    Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa och deras åtgärder och resultat. Medel som tilldelats delarna för sysselsättning och social innovation samt för hälsa ska också bidra till kommunikationen av unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artiklarna 4, 23 och 26.

Del IV – Slutbestämmelser

Artikel 38
Utövande av delegeringen

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.    Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 15.6, artikel 21.5 och artikel 33.3 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den dag då denna förordning träder i kraft.

3.    Den delegering av befogenhet som avses i artikel 15.6, artikel 21.5 och artikel 33.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.    Innan kommissionen antar en delegerad akt ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning 28 .

5.    Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.    En delegerad akt som antas enligt artikel 15.6, artikel 21.5 och artikel 33.3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 39
Allmänt stöd från ESF+-programdelen inom ramen för delad förvaltning

1.Kommissionen ska biträdas av den kommitté som avses i artikel [109.1] i [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser].

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 40

Kommitté i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget

1.    Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 163 i EUF-fördraget (nedan kallad ESF+-kommittén).

2.    Varje medlemsstat ska utse en företrädare för regeringen, en företrädare för arbetstagarorganisationerna, en företrädare för arbetsgivarorganisationerna och en suppleant för varje ledamot för en tid av högst sju år. Om en ledamot är frånvarande ska suppleanten automatiskt ha rätt att delta i överläggningarna.

3.    ESF+-kommittén ska ha en företrädare från var och en av de organisationer som företräder arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer på unionsnivå.

4.    ESF+-kommittén ska höras om den planerade användningen av tekniskt stöd, om det ges stöd från ESF+ inom ramen för delad förvaltning, och andra frågor som påverkar genomförandet av strategier på unionsnivå, och som berör ESF+.

5.    ESF+-kommittén får avge yttranden i

a)    frågor som rör ESF+-bidraget till genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, inbegripet landsspecifika rekommendationer och prioriteringar med anknytning till planeringsterminen (nationella reformprogram osv.),

b)    frågor om [den kommande förordningen om gemensamma bestämmelser] som är relevanta för ESF+,

c)    andra frågor som rör ESF+ och som kommissionen hänskjutit till kommittén än dem som avses i punkt 4.

Yttrandena från ESF+-kommittén ska antas med en absolut majoritet av de avlagda giltiga rösterna, och yttrandena ska delges Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén för kännedom. Kommissionen ska informera ESF+-kommittén om hur den har beaktat dess yttranden.

6.    ESF+-kommittén får inrätta arbetsgrupper för var och en av delarna i ESF+.

Artikel 41

Övergångsbestämmelser för ESF+ inom ramen för delad förvaltning

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 29 , Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 30 eller en akt som antas i enlighet med dessa ska fortsätta att gälla för program och insatser som stöds av Europeiska socialfonden och Fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt under programperioden 2014–2020.

Artikel 42

Övergångsbestämmelser för delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 31 och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014 32 ska upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

2. Finansieringsramen för delen för sysselsättning och social innovation samt delen för hälsa får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för att säkerställa övergången mellan ESF+ och de åtgärder som antagits inom ramen för dess föregångare: Programmet för sysselsättning och social innovation och unionsprogrammet för hälsa.

3. Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 5.6 [tekniskt och administrativt stöd] i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte slutförts den 31 december 2027.

4. Återflöden från de finansiella instrument som inrättats genom programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI 2014–2020) ska investeras i de finansiella instrumenten för den sociala delen av InvestEU-fonden som inrättas genom förordning XXX.

Artikel 43

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden (programkluster)

1.3.Förslaget eller initiativet avser

☑ en ny åtgärd 

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 33  

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd 

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd 

1.4.Motivering till förslaget eller initiativet

1.4.1.Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

1.4.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan följa av flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökad effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” i denna punkt avses det värde en åtgärd från unionens sida tillför utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.4.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.4.4.Förenlighet med andra lämpliga instrument och eventuella synergieffekter

1.5.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

☑ begränsad varaktighet

–☑    Med verkan från och med den 1.1.2021 till och med den 31.12.2027

–☑    budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2030 för betalningsbemyndiganden.

◻ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6.Planerad metod för genomförandet 34  

☑ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–☑ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer;

–☑    av genomförandeorgan

☑ Delad förvaltning med medlemsstaterna

☑ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–☑ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–☑ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–☑ offentligrättsliga organ

–☑ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2.Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1.Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

2.2.2.Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

2.2.3.Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade), t.ex. från strategi för bedrägeribekämpning.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

TOTALT			2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
07 02 xx – ESF+ delad förvaltning	Åtaganden	(1)
	Betalningar	(2)
07 02 xy – ESF+ delad förvaltning Operativt tekniskt bistånd	Åtaganden	(1)
	Betalningar	(2)
07 01 xx ESF+ delad förvaltning – Stödutgifter	Åtaganden = Betalningar	(3)
07 02 xz – ESF+ Sysselsättning och social innovation	Åtaganden	(1)	99,444	101,493	103,583	105,714	107,889	110,106	111,771		740,000
	Betalningar	(2)	27,593	58,577	76,326	81,034	83,439	85,282	86,869	240,880	740,000
07 02 yy – ESF+ - Hälsa	Åtaganden	(1)	48,547	49,659	51,793	52,950	54,130	55,334	58,237		370,650
	Betalningar	(2)	5,170	23,504	33,802	41,064	44,539	47,846	50,121	124,604	370,650
07 01 01 yy – ESF+ sysselsättning och social innovation samt hälsa – Stödutgifter  37	Åtaganden = Betalningar	(3)	9,050	9,050	9,050	9,050	9,050	9,050	9,050		63,350
TOTALA anslag för ramanslagen för programmet	Åtaganden	=1+3	157,041	160,202	164,426	167,714	171,069	174,490	179,058		1.174,000
	Betalningar	=2+3	41,813	91,131	119,178	131,148	137,028	142,178	146,040	365,484	1.174,000

Anslagen för den delade förvaltningen av ESF + beskrivs i arbetskraftsundersökningen för förordningen om gemensamma bestämmelser (CPR)

När det gäller hälsodelen kan programmet (delvis) delegeras till ett genomförandeorgan, med förbehåll för resultatet av kostnads-nyttoanalysen och relaterade beslut som ska fattas; de relaterade administrativa anslag för programgenomförande i kommissionen och genomförandeorganet kommer att anpassas i enlighet med detta.

Rubrik i den fleråriga budgetramen

7

”Administrativa utgifter”

Detta avsnitt ska fyllas i med hjälp av det datablad för budgetuppgifter av administrativ natur som först ska föras in i bilagan till finansieringsöversikt för rättsakt (bilaga V till de interna reglerna), vilken ska laddas upp i DECIDE som underlag för samråden mellan kommissionens avdelningar.

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.2.2.Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–☑Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

GD Sysselsättning

Mänskliga resurser, med de siffror som presenteras nedan bygger på den tilldelning som beviljas GD Sysselsättning och socialpolitik under 2018 (SEC(2017)528), som dras av från den personal som avsätts för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter, som är föremål för ett separat förslag KOM(2018)XXX.

För övriga administrativa utgifter uppges den sammanlagda finansieringsramen nedan, inklusive utgifterna förknippade med globaliseringsfonden.

GD Hälsa och livsmedelssäkerhet

TOTALT

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

TOTALT

TOTALT

106,873

106,873

106,873

106,873

106,873

106,873

106,873

748,113

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom det generaldirektorat som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Anslagen för den delade förvaltningen av ESF + beskrivs i arbetskraftsundersökningen för förordningen om gemensamma bestämmelser (CPR)

3.2.2.1.Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–☑    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Programförvaltning, ekonomi och revision
Extern personal	Programförvaltning, ekonomi och revision

3.2.3.Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

–☑    innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–◻    innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

–☑    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻    Påverkan på egna medel

–◻    Påverkan på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ◻    

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

För inkomster avsatta för särskilda ändamål, ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs.

Övriga anmärkningar (t.ex. vilken metod/formel som har använts för att beräkna inverkan på inkomsterna eller andra relevanta uppgifter).

(1)    COM(2018) 322 final, 2.5.2018.

(2)    FN:s resolution som antogs den 25 september 2015, http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/70/1&Lang=E

(3)    I linje med strategin för branschsamverkan kring kompetens, nyckelåtgärd av kompetensagendan för Europa.

(4)    Högnivågruppen för övervakning av förenkling för mottagare av ESI-fonderna (2017), ”Viktiga rekommendationer från högnivågruppen för förenkling av sammanhållningspolitiken efter 2020, som finns på internet: http://ec.europa.eu/regional_policy/en/information/publications/reports/2017/esif-simplification-hlg-proposal-for-policymakers-for-post-2020 .

(5)    Ibidem.

(6)     http://ec.europa.eu/social/BlobServlet?docId=6470&langId=en

(7)    Efterhandsutvärderingen av ESF:s program 2007–2013, kommissionens arbetsdokument, (SWD(2016)452 final, 12.12.2016)

(8)    Studie om ESI-fondernas stöd till genomförandet av de landsspecifika rekommendationerna och strukturreformerna i medlemsstaterna.

(9)    De slutgiltiga slutsatserna och rekommendationerna från den högnivågrupp för förenkling för perioden efter 2020, s. 12–13, http://ec.europa.eu/regional_policy/sources/newsroom/pdf/simplification_proposals.pdf .

(10)    Studie till stöd för en konsekvensbedömning av investeringar i humankapital, Europeiska kommissionen (pågående).

(11)    Rapport om den öppna offentliga samråd för Fead – halvtidsutvärdering, januari 2018. finns på https://publications.europa.eu/s/fo2y  

(12)     http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/?fuseaction=ia&language=en  

(13)

   Se undersökningen som underlag för bedömning av konsekvenserna av investeringar i humankapital, GD EMPL (pågående): ”Insättningen av fonden inom ramen för andra GD EMPL var i regel inte kan anses önskvärt för de olika aktörer som deltar i förvaltningen av fonden.

(14)    EUT C […], […], s. […].

(15)    EUT C […], […], s. […].

(16)

   .

(17)    COM(2016) 739 final

(18)    COM(2018) 51 final.

(19)    Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet), EUT L 344, 19.12.2013, s. 1.

(20)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

(21)    Rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen (EGT L 312, 23.12.1995, s. 1).

(22)    Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(23)    Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (EUT L 283, 31.10.2017, s. 1).

(24)    Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen (EUT L 198, 28.7.2017, s. 29).

(25)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(26)    Kommissionen antog ett förslag om utvärdering av medicinska metoder (COM(2018)51 final).

(27)    Europaparlamentets och rådets beslut nr 1082/2013/EU av den 22 oktober 2013 om allvarliga gränsöverskridande hot mot människors hälsa och om upphävande av beslut nr 2119/98/EG (Text av betydelse för EES), EUT: EUT L 2013 293_R_0001_01

(28)    EUT L 123, 12.5.2016, s. 13.

(29)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 470).

(30)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 223/2014 av den 11 mars 2014 om fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (EUT L 72, 12.3.2014, s. 1).

(31)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet (EUT L 347, 20.12.2013, s. 238).

(32)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 282/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett tredje program för unionens åtgärder på hälsoområdet (2014–2020) och om upphävande av beslut nr 1350/2007/EG (EUT L 86, 21.3.2014, s. 1).

(33)    I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(34)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(35)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(36)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(37)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(38)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(39)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(40)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(41)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(42)    När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 20 % avdrag för uppbördskostnader.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den30.5.2018

COM(2018) 382 final

BILAGOR

till förslaget till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om Europeiska socialfonden+ (ESF+)

{SEC(2018) 273 final}
{SWD(2018) 289 final}

BILAGA I 1

Gemensamma indikatorer för allmänt stöd från ESF+-delen inom ramen för delad förvaltning

Alla personuppgifter ska delas upp efter kön (kvinna, man, ickebinär person). Om det inte går att få fram resultat för en viss indikator behöver data för denna inte samlas in och rapporteras.

1. Gemensamma outputindikatorer som rör insatser för enskilda personer:

1a) Gemensamma outputindikatorer för deltagare

–De gemensamma outputindikatorerna för deltagare är följande:

–Arbetslösa, inklusive långtidsarbetslösa*.

–Långtidsarbetslösa*.

–Utanför arbetskraften*.

–Anställda, inklusive egenföretagare*.

–Under 30 år*.

–Över 54 år*.

–Med högst grundskoleutbildning (ISCED 0-2)*.

–Med gymnasieutbildning (ISCED 3) eller eftergymnasial utbildning (ISCED 4)*.

–Med högskoleutbildning (ISCED 5–8)*.

Det totala antalet deltagare kommer att beräknas automatiskt på grundval av de gemensamma outputindikatorer som rör sysselsättningsstatus.

1b) Andra gemensamma outputindikatorer

Om uppgifter för dessa indikatorer inte samlas in från dataregister kan värdena för dessa indikatorer fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagaren.

–Deltagare med funktionsnedsättning**.

–Tredjelandsmedborgare*.

–Deltagare med utländsk bakgrund*.

–Minoriteter (inklusive marginaliserade grupper som romer)**.

–Hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden*.

–Deltagare från landsbygdsområden*.

2. Gemensamma outputindikatorer för enheter:

–Antalet offentliga förvaltningar eller offentliga tjänster på nationell, regional eller lokal nivå som får stöd.

–Antalet mikroföretag, små och medelstora företag (inbegripet kooperativa företag och sociala företag) som får stöd.

3. Gemensamma omedelbara resultatindikatorer för deltagare:

–Deltagare som söker arbete efter avslutad åtgärd*.

–Deltagare i utbildning efter avslutad åtgärd*.

–Deltagare som erhåller en kvalifikation efter avslutad åtgärd*.

–Deltagare i sysselsättning, inklusive egenföretagande, efter avslutad åtgärd*.

4. Gemensamma långsiktigare resultatindikatorer för deltagare:

–Deltagare i sysselsättning, inklusive egenföretagande, sex månader efter avslutad åtgärd*.

–Deltagare med förbättrad arbetsmarknadssituation sex månader efter avslutad åtgärd*.

Dessa uppgifter ska minst samlas in från ett representativt urval deltagare inom varje särskilt mål. Urvalets interna validitet ska säkerställas på ett sådant sätt att uppgifterna kan generaliseras för varje särskilt mål.

BILAGA II

Gemensamma indikatorer för ESF+-stöd för att motverka materiell fattigdom

BILAGA III

Indikatorer för hälsodelen

Integrerat arbete inom hälsoområdet och användning av programmets resultat i nationell hälso- och sjukvårdspolitik

1. Antal patienter som får stöd av europeiska referensnätverk.

2. Antal gemensamma kliniska granskningar av medicinsk teknik.

3. Antal exempel på bästa metoder som överförts.

4. Användningsgraden av programmets resultat i nationell hälso- och sjukvårdspolitik, uppmätt med hjälp av undersökningar ”före” och ”efter”.

(1)    Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med * är personuppgifter enligt artikel 4.1 i förordning (EU) 2016/679. Uppgifter som lämnas för indikatorer markerade med ** är en särskild uppgiftskategori enligt artikel 9 i förordning (EU) 2016/679.

(2)    Värdena för dessa indikatorer ska fastställas på grundval av välgrundade uppskattningar från stödmottagarna.

(3)    Se ovan.