MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Utbildnings- och ungdomsfrågorna har nyligen lyfts högt upp på EU:s stats- och regeringschefers dagordning. I Romförklaringen av den 25 mars 2017 säger EU-ledarna att de vill ha ”en union där medborgarna har nya möjligheter att utvecklas kulturellt, socialt och ekonomiskt” och förbinder sig för att verka för ”en union där ungdomar får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten.”

I Europaparlamentets resolution av den 14 september 2017 om framtiden för Erasmus+ betonas det att det framtida programmet i slutändan bör rikta sig till alla ungdomar och att sådana högre ambitioner för den kommande programperioden måste åtföljas av ökade anslag för att frigöra programmets fulla potential.

I samband med det sociala toppmötet i Göteborg den 17 november 2017 proklamerade Europaparlamentet, rådet och kommissionen högtidligt och undertecknade den europeiska pelaren för sociala rättigheter vars första princip är att ”[v]ar och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter att man deltar fullt ut i samhället och framgångsrikt klarar övergångar i arbetslivet.”

Europeiska rådet betonade i sina slutsatser av den 14 december 2017 vikten av den sociala, utbildningsrelaterade och kulturella dimensionen av EU:s politik när det gäller att föra européerna samman och bygga vår gemensamma framtid och uppmanade medlemsstaterna, rådet och kommissionen att inom sina respektive befogenheter fortsätta arbetet i syfte att intensifiera rörlighet och utbyten, bland annat genom ett betydligt stärkt, inkluderande och utökat Erasmus+-program.

I meddelandet En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 1 av den 14 februari 2018 konstaterar kommissionen att EU-budgeten måste användas för att infria ledarnas löften, bl.a. genom att fullständigt genomföra den europeiska pelaren för sociala rättigheter och understödja ungdomar och EU-medborgarnas rörlighet. Enligt meddelandet råder det bred enighet om att det behövs mer rörlighet och utbyten, bl.a. genom ett väsentligt förstärkt, inkluderande och utbyggt Erasmus+, och det understryks att programmet förser unga med de färdigheter som arbetsmarknaden efterfrågar, ökar förståelsen mellan kulturer och stärker EU:s sociala sammanhållning.

I meddelandet En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021–2027 2 , som antogs den 2 maj 2018, efterlyste kommissionen ”en starkare ungdomsinriktning i nästa budgetram. Det är tänkt att ske genom att man mer än fördubblar tilldelningen till Erasmus+ och Europeiska solidaritetskåren”. Tonvikten i det nya programmet ”ska läggas på inkludering och på att nå ut till fler ungdomar från mindre gynnade miljöer. Då får fler unga möjlighet att flytta till ett annat land för att studera eller arbeta”. Kommissionen föreslog följaktligen att ett ”förstärkt Erasmus+ ska få en tilldelning på 30 miljarder euro under perioden”. Dessutom föreslog kommissionen att 700 miljoner euro anslås till det nya initiativet ”DiscoverEU” som kommer att ge unga möjlighet att upptäcka andra EU-länder.

Målen för det nya programmet går hand i hand med kommissionens vision om att skapa ett europeiskt område för utbildning senast 2025, såsom anges i meddelandet Stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur av den 14 november 2017 3 . Visionen för det europeiska området för utbildningen är ”ett EU där utbildning, studier och forskning inte hindras av gränser. En kontinent där det har blivit normalt att tillbringa en tid i en annan medlemsstat – för att studera eller arbeta – och där alla utöver sitt modersmål talar två andra språk. En kontinent där människorna har en stark känsla för sin identitet som européer, för det europeiska kulturarvet och dess mångfald”. Programmet kommer att vara en viktig beståndsdel i arbetet med att skapa ett europeiskt område för utbildning.

Syftet är att förstärka det beprövade programmet för alla kategorier av deltagare, oavsett om de deltar i högre utbildning, allmän utbildning, yrkesutbildning, vuxenutbildning eller i icke-formellt lärande eller ungdomsverksamhet. För att programmet ska bli mer tillgängligt för en bredare målgrupp krävs det en större finansiell satsning på programmet, men framförallt krävs det en blandning av åtgärder, regler och villkor för deltagande som innebär stordriftsfördelar, leder till förenklingar som minskar den administrativa bördan och därigenom avlägsnar hindren för mobilitet och gör programmet mer relevant, attraktivt och inkluderande. Målet är både att öka antalet deltagare till det tredubbla och att införa kvalitativa åtgärder och incitament som skulle göra det möjligt att nå ut till fler personer med sämre förutsättningar.

Människorna i EU måste utrustas med de färdigheter som krävs i ett samhälle som är allt mer rörligt, mångkulturellt och digitalt. Det är uppenbart att något måste göras på detta område och att man måste investera i verksamhet som ger människor de kunskaper och färdigheter och den kompetens de behöver, inte minst i språk, sett ur perspektivet livslångt lärande. Detta kommer att bidra till deras motståndskraft och anställbarhet och dessutom främja social sammanhållning. EU behöver också fler investeringar i digital kompetens och på framtidsorienterade områden som klimatförändringar, ren energi, artificiell intelligens, robotteknik, dataanalys samt konst och formgivning, som alla är viktiga för hållbar tillväxt och sammanhållning i framtiden i EU. Programmet kan bidra genom att stimulera innovation och avhjälpa de brister som finns i EU vad gäller kunskaper, färdigheter och kompetens. Målinriktade insatser kommer att hjälpa unionen att frigöra potentialen för innovation, kreativitet och entreprenörskap inom den digitala ekonomin. Genom att stödja kultur och kreativitet inom utbildningen kommer det europeiska samhället att få en bättre motståndskraft.

För att få större kvalitativ inverkan bör det framtida programmet i högre grad vända sig till människor i olika åldrar och med olika kulturell, social och ekonomisk bakgrund. Programmet bör riktas till människor med sämre förutsättningar, inklusive personer med funktionsnedsättning, migranter och människor som bor i avlägsna områden. Skolelever har hittills bara i undantagsfall kunnat delta i mobilitet i utbildningssyfte. När det gäller högskolestudenter, praktikanter, lärlingar och unga i allmänhet kan det nuvarande programmet inte tillgodose den stora och växande efterfrågan vad gäller mobilitet i utbildningssyfte. Därför krävs det ytterligare ansträngningar för att göra programmet mer inkluderande och effektivt, med utgångspunkt i de utmärkta resultat som nåtts under de senaste 30 åren genom EU-program på detta område. Detta kommer framför allt att ske genom att man ökar och underlättar mobilitetsverksamhet för skolelever, yrkesstuderande, lärlingar och ungdomar. För alla typer av mobilitet gäller att nivån på bidraget måste optimeras så att vissa kategorier av studenter och elever får ett högre bidrag, inklusive vid mobilitet inom den högre utbildningen. Möjligheterna till mobilitet för unga som deltar i icke-formellt lärande bör även utvidgas för att man ska nå ut till fler unga. Åtgärder kommer att vidtas för att uppmuntra ungas deltagande i det demokratiska livet, genom att öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden, föra samman unga och beslutsfattare på lokal och nationell nivå samt på EU-nivå och genom att bidra till den europeiska integrationsprocessen.

Programmet bör också öppnas för en större målgrupp både inom och utanför unionen genom ökad användning av it-verktyg, blandad mobilitet (en kombination av fysisk och virtuell mobilitet) samt virtuellt samarbete. För att göra programmet mer inkluderande och särskilt för att tillgodose behoven hos vissa målgrupper som vuxenstuderande kommer mer flexibla former av mobilitet i utbildningssyfte att främjas, t.ex. kortvarig mobilitet, mobilitet i grupp eller virtuell mobilitet. Bästa praxis för inkluderande åtgärder på ungdomsområdet skulle kunna tas tillvara också på andra områden. En särskild insats – småskaliga partnerskap – skulle utformas för att göra programmet tillgängligt för organisationer med liten eller ingen erfarenhet eller med mindre operativ kapacitet, särskilt för organisationer på gräsrotsnivå och organisationer som arbetar med personer med sämre förutsättningar.

Programmet kommer att ta itu med den EU-omfattande tendensen till begränsat deltagande i det demokratiska livet och dåliga kunskaper och låg medvetenhet om EU-frågor som påverkar alla människor i EU. Många människor vill inte eller har svårt att aktivt engagera sig och delta i lokalsamhället eller i det politiska och sociala livet i unionen. Även om 70 % av européerna – en ännu högre andel bland de yngre generationerna – upplever att de är unionsmedborgare så råder det en allmän brist på medvetenhet om och förståelse av vad Europeiska unionen är, hur den fungerar och vilket mervärde den har för vanliga människor 4 . Att stärka den europeiska identiteten och uppmuntra ungas deltagande i demokratiska processer är av avgörande betydelse för unionens framtid. Programmet kan bidra till att öka medvetenheten och kunskaperna om Europeiska unionen bland fler människor än vad det har gjort hittills. Institutioner och organisationer som är verksamma inom utbildning, ungdomsfrågor och idrott är centrala för utvecklingen av medborgarutbildning och för att sprida kunskap om unionsfrågor i stort. Ungas kunskaper om EU är begränsade till grundläggande fakta 5 . Nästan nio av tio unga i unionen anser att det borde ingå mer undervisning om EU-medborgarnas rättigheter och skyldigheter i skolan 6 . Samtidigt omfattar de nationella läroplanerna bara i vissa fall kurser om EU och aktivt deltagande är en aspekt som nästan aldrig tas upp 7 . Det finns också ett allmänt behov av att ge människor större påverkningsmöjligheter så att de vill och kan delta fullt ut i samhället och i det demokratiska livet i Europa.

För att kunna uppnå de mål och klara av de utmaningar som beskrivs ovan är det avgörande att man stöder och främjar transnationellt och internationellt samarbete mellan organisationer och institutioner som är verksamma inom utbildning, ungdomsfrågor och idrott. Samarbetet mellan dessa organisationer och institutioner är en katalysator för innovativa sätt att stödja ungas personliga utveckling, utbildning och yrkesutveckling. Det får konkreta positiva resultat för enskilda individer, till exempel genom att människor ges fler nyckelkompetenser, andelen unga med högst grundskoleutbildning minskar, kompetens som förvärvats genom volontärarbete och icke-formellt lärande erkänns, andelen högskoleutbildade ökar och Bolognareformen genomförs. Genom samarbete kan man även utbyta idéer och sprida bästa praxis och expertis, vilket ger en bättre utbildning. Samarbetet inom ramen för det nuvarande Erasmus+ har dock inte varit tillräckligt aktivt och omfattande, särskilt inte bland små organisationer på gräsrotsnivå. Graden av samarbete varierar också mellan länder och regioner och mellan olika sektorer. Skolor, vuxenutbildningscentrum och ungdomsföreningar skulle kunna delta i högre grad. Denna situation hindrar institutionella reformer och modernisering på utbildningsområdet och inom ungdomsverksamheten både i enskilda medlemsländer och på EU-nivå.

Programmets internationella dimension är ett grundläggande och övergripande inslag som är relevant för mobilitet, samarbete och insatser för politisk dialog. Den internationella mobiliteten och samarbetet med tredjeländer – särskilt kandidatländer, grannländer, industrialiserade länder och tillväxtekonomier – borde intensifieras för att stödja institutioner och organisationer i Europa i utmaningarna med globaliseringen. Samtidigt är det centralt att säkerställa synergieffekter med EU:s externa instrument och att arbeta för att uppnå målen för de yttre åtgärderna, dvs. att bidra till mänsklig och institutionell utveckling i tredjeländer, även i utvecklingsländerna, och att engagera unga i dessa länder. Detta är avgörande för att man ska kunna bygga upp mer motståndskraftiga samhällen och öka förtroendet mellan olika kulturer.

Programmet kommer att behöva ta itu med övergripande frågor som är gemensamma för alla EU-program, som att förenkla tillgången till programmet för en så bred målgrupp som möjligt (enklare regler och administrativa förfaranden, bättre onlineverktyg), samtidigt som man ser till att urvalet av projekt är konkurrenskraftigt och öppet och att förvaltningen av bidrag sker korrekt med minsta möjliga finansiella risker för unionen. Formerna för genomförande och reglerna för den internationella delen av Erasmus+ bör också förenklas för att öka tillgängligheten till insatsen.

I detta förslag föreskrivs den 1 januari 2021 som första tillämpningsdatum, och förslaget läggs fram för en union med 27 medlemsstater, i enlighet med Förenade kungarikets anmälan om landets avsikt att utträda ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom), på grundval av artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen, som mottogs av Europeiska rådet den 29 mars 2017.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Programmet är ett finansieringsinstrument i den fleråriga budgetramen 2021–2027 och syftar till att investera i människor, social sammanhållning och gemensamma värden. Det är ett centralt EU-instrument för finansiering av verksamhet som stöder mobilitet i utbildningssyfte, samarbete och en innovativ politisk utveckling på områdena för utbildning, ungdomsfrågor och idrott.

Syftet med EU:s åtgärder inom utbildning, ungdom och idrott är att på sikt skapa ett europeiskt område för utbildning och att stödja det övergripande europeiska strategiska samarbetet på utbildningsområdet med dess sektorsspecifika mål för allmän utbildning, yrkesutbildning, högre utbildning och vuxenutbildning, att stärka det ungdomspolitiska samarbetet inom ramen för unionens ungdomsstrategi 2019–2027 och att skapa en europeisk dimension inom idrotten, särskilt på gräsrotsnivå. Programmets mål är att stödja EU:s åtgärder på dessa områden och därmed bidra till hållbar tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning och till att stärka den europeiska identiteten.

Programmet kommer i synnerhet att stödja a) utveckling av skolan och undervisning av hög kvalitet, b) Köpenhamnsprocessen för yrkesutbildning, c) den nya europeiska agendan för högre utbildning och Bolognaprocessen, d) den nya europeiska agendan för vuxenlärande, e) EU:s nya ungdomsstrategi och f) EU:s arbetsplan för idrott. Dessa åtgärder kommer även i fortsättningen att få stöd från programmet genom den integrerade strategin för livslångt lärande.

Programmet kommer även att bidra till genomförandet av den nya kompetensagendan för Europa, med ett gemensamt åtagande vad gäller den strategiska betydelsen av färdigheter och kompetens för hållbara arbetstillfällen, tillväxt och konkurrenskraft. Programmet kommer vidare att stödja medlemsstaterna i arbetet med att nå målen i Parisförklaringen av den 17 mars 2015 om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning.

Dessutom kommer programmet att bidra till Agenda 2030 för hållbar utveckling, särskilt mål 4 som är att säkerställa en inkluderande och jämlik utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

•Förenlighet med Europeiska unionens politik och mål på andra områden

Programmet kommer att vara förenligt med och komplettera andra unionsinstrument, särskilt instrumenten för yttre samarbete 8 , de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna) 9 , Europeiska socialfonden plus (ESF+) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). I EU:s globala strategi för utrikes- och säkerhetspolitiken från juni 2016 och i det europeiska samförståndet om utveckling som antogs av rådet den 19 maj 2017 framhålls att utbildning och mänsklig utveckling är viktiga instrument för att lösa problem kopplade till den demografiska utvecklingen utanför unionen. Insatser som gäller utbildning och ungdomar är också viktiga med tanke på de utmaningar som migrationen för med sig och för att förebygga risken för radikalisering och extremism. Programmet kommer därför att sträva efter synergieffekter med Asyl- och migrationsfonden och med Fonden för inre säkerhet 10 . Det finns också en betydande potentiell komplementaritet mellan målen och insatserna i programmet och i det kommande programmet för rättigheter och värden. Det senare syftar till att främja och öka medborgarnas kunskaper om vår gemensamma historia och öka medborgarnas demokratiska deltagande på unionsnivå.

I kommissionens förslag till flerårig budgetram för perioden 2021–2027 fastställs ett ambitiösare mål för integrering av klimatåtgärder i alla EU-program, med det övergripande målet att 25 % av EU:s utgifter ska bidra till klimatmålen. Detta programs bidrag till uppnåendet av det övergripande målet kommer att följas upp med hjälp av EU:s system för klimatmarkörer på en lämplig uppdelningsnivå och genom mer exakta metoder om sådana finns tillgängliga. Kommissionen kommer att fortsätta att lägga fram information årligen i form av åtagandebemyndiganden inom ramen för det årliga budgetförslaget. För att programmets potential att bidra till klimatmålen ska utnyttjas till fullo kommer kommissionen att sträva efter att identifiera relevanta insatser vid utarbetandet, genomförandet, översynen och utvärderingen av programmet.

Programmet kommer att vara förenligt med och utgöra ett viktigt komplement till det kommande programmet Kreativa Europa 11 . Samarbete mellan institutioner och organisationer som är verksamma inom utbildning och på ungdomsområdet, med stöd av Erasmus, kommer att bidra till att utrusta enskilda människor med de kunskaper, färdigheter och den kompetens de behöver för att anta de sociala och ekonomiska utmaningarna så att de kan ta tillvara sina möjligheter i fråga om innovation, kreativitet och entreprenörskap, särskilt inom den digitala ekonomin. Verksamhet för att stärka alla aspekter av kreativitet i utbildningen och för att öka personers baskompetens kommer att utgöra en viktig koppling mellan de två programmen, i linje med den nya europeiska agendan för kultur 12 .

På ungdomsområdet kommer programmet också att vara förenligt med och komplettera Europeiska solidaritetskåren genom de olika typer av verksamhet som erbjuds. Syftet med Europeiska solidaritetskåren är att i högre grad uppmuntra unga och organisationer att delta i solidaritetsverksamhet som är lättillgänglig och av hög kvalitet, medan det föreslagna programmet Erasmus kommer att erbjuda verksamhet av andra typer, till exempel transnationell mobilitet i utbildningssyfte, ungdomsverksamhet, åtgärder för att förbättra samarbetet mellan organisationer och verksamhet som stöder politikutvecklingen. Båda programmen har gemensamma mekanismer för förvaltning och genomförande.

Inom forskning och innovation kommer programmet att ha synergieffekter med Horisont Europa. Horisont Europa kommer när så är lämpligt att komplettera programmets stöd för initiativet med Europauniversitet, framför allt vad gäller forskning som en del av utvecklingen av nya gemensamma och integrerade långsiktiga och hållbara strategier för utbildning, forskning och innovation.

På området digital kompetens kommer programmet för ett digitalt Europa att komplettera den breda syn på kompetens som finns inom Erasmus+, genom att stödja utveckling och tillägnande av avancerade digitala färdigheter som behövs för införandet av spetsteknik som artificiell intelligens eller högpresterande datorsystem, i samarbete med berörda branscher.

I enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) kommer programmet att beakta de yttersta randområdenas särdrag och sträva efter att öka deras deltagande i alla insatser, inklusive de som genomförs tillsammans med tredjeländer.

Målet är att det framtida programmet ska stödja värdefulla former av mobilitet i utbildningssyfte inom EU:s övriga politikområden. En ny insats kommer att införas i programområde 3 i syfte att stödja mobilitet för organisationer eller enskilda som hör till målgrupper på andra politikområden (till exempel den offentliga förvaltningen, jordbruk och landsbygdsutveckling, näringslivet, tillsyn).

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Unionens insatser inom utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott fastställs i artiklarna 165 och 166 i EUF-fördraget, som ger unionen befogenhet att bidra till utvecklingen av en utbildning av god kvalitet, att genomföra en yrkesutbildningspolitik och en ungdomspolitik samt att främja europeiska idrottsfrågor.

•Subsidiaritetsprincipen

Medlemsstaterna är fortsatt ansvariga för innehållet i och organisationen av sina strategier på de berörda områdena, medan programmet syftar till att stimulera transnationella och internationella mobilitets- och samarbetsprojekt samt till att stödja utvecklingen av en politik med en europeisk dimension. Det kommer att bli lättare för små aktörer att få tillgång till programmet. Allmänt taget kommer programmet att stödja transnationell verksamhet och i undantagsfall även nationell verksamhet med en stark europeisk dimension, såsom verksamhet på ett särskilt europeiskt tema eller en politisk prioritering. Detta kommer att göra det möjligt för organisationer med en lägre organisatorisk kapacitet och deltagare med liten eller ingen erfarenhet av transnationellt samarbete, såsom organisationer på gräsrotsnivå och nya sökande, att för första gången få tillgång till EU-medel och få kunskaper inför framtida transnationell samarbete.

Målen för denna förordning kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på grund av att den stora mängden mobilitets- och samarbetsprojekt som finansieras och på grund av deras transnationella karaktär och breda geografiska täckning, på grund av inverkan på tillgången till mobilitet i utbildningssyfte och mer allmänt på integrationen i unionen, samt på grund av förordningens förstärkta internationella dimension. Som påvisades i halvtidsöversynen av Erasmus+, är enskilda initiativ som tas av utbildningsanstalter eller medlemsstater inte tillräckligt omfattande för att ha en inverkan över hela EU, även om dessa initiativ anses vara effektiva och fördelaktiga på nationell nivå. Vad gäller räckvidden förblir den sammanlagda lands- och sektorsövergripande täckningen fortfarande begränsad jämfört med det nuvarande programmet.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget kommer att omfatta alla utbildningssektorer – allmän utbildning, yrkesutbildning, högre utbildning och vuxenutbildning – samt ungdomsfrågor och idrott på ett målinriktat och effektivt sätt. Det kommer att stärka de beprövade insatser vars effekt har påvisats vid halvtidsöversynen av Erasmus+. För att maximera effekterna av programmet kommer fler mobilitets- och samarbetsprojekt att stödjas i de sektorer där prestationerna har varit bäst. På detta sätt kommer man att kunna tillgodose den stora icke tillgodosedda efterfrågan och lösa de problem som beskrivs i avsnitt 1. De befintliga insatserna kommer att rationaliseras och deras inriktning ses över (till exempel vuxenutbildning, idrott och Jean Monnet) mot bakgrund av resultaten av halvtidsutvärderingen av Erasmus+ under 2014–2020 13 och av samråden med berörda parter. Användningen av nya och flexibla format kommer att främjas för att utvidga programmets räckvidd (till exempel virtuellt samarbete, kortvarig mobilitet och mobilitet i grupp). Ett begränsat antal nya insatser kommer att införas för att ta itu med nya utmaningar och politiska prioriteringar (till exempel initiativet för Europauniversitet och Jean Monnet inom andra utbildningsområden). Dessa åtgärder anses vara lämpligast för att göra programmet mer inkluderande och ändamålsenligt.

De föreslagna förbättringarna kommer att integreras i den befintliga programstrukturen och de befintliga genomförandemekanismerna kommer att användas så att man säkerställer största möjliga kontinuitet och stabilitet i förhållande till det tidigare programmet. Förslaget sträcker sig inte längre än vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

•Val av instrument

Det föreslagna instrumentet är en Europaparlamentets och rådets förordning.

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning

Vid den ovan nämnda halvtidsutvärderingen av Erasmus+ under 2014–2020 bedömdes framstegen vad gäller genomförandet av programmet under perioden 2014–2016 och de långsiktiga effekterna av de tidigare programmen. Utvärderingen visade att det nuvarande Erasmus+ har lett till unika resultat inom utbildning, ungdomsfrågor och idrott och att det är mycket uppskattat av de berörda parterna och av allmänheten. Utvärderingen visade också på det starka europeiska mervärdet med Erasmus + och dess föregångare. Dessutom framgick det att alla tidigare program ansågs ha varit mycket ändamålsenliga, medan Erasmus + är mer enhetligt och relevant, men endast delvis mer effektivt än sina föregångare. Det faktum att programmet omfattar lärande i alla sammanhang och i alla skeden av livet (livslångt lärande) konstaterades ha positiva effekter. Formerna för genomförandet ansågs på det hela taget också vara tydliga och ändamålsenliga.

Utvärderingen visade att det fanns utrymme för förbättring på bland annat följande områden:

–När det gäller relevans visade utvärderingen att det var viktigt att i högre grad nå ut till personer med sämre förutsättningar och att underlätta mindre organisationers deltagande för att göra programmet mer inkluderande samt att stärka åtgärder som främja kunskaperna om EU-integration och känslan av tillhörighet med Europa, särskilt hos de allra yngsta.

–När det gäller ändamålsenlighet bör verksamhetens volym ökas inom sektorer där prestationerna har varit de bästa men som hittills relativt sett har fått mindre finansiering, till exempel inom den allmänna utbildningen, yrkesutbildningen och på ungdomsområdet, eftersom man även på detta sätt skulle bidra till att stärka programmets inkluderande dimension.

–När det gäller effektivitet skulle ansökningsförfarandet och rapporteringsrutinerna kunna förenklas ytterligare för att minska bidragsmottagarnas administrativa börda, och onlineförfarandena skulle kunna förbättras.

I detta förslag har den externa utvärderarens slutsatser och rekommendationer till förbättringar inför kommande program till stor del beaktats.

De viktigaste resultaten av halvtidsutvärderingen beskrivs närmare i konsekvensanalysen (se avsnitt 1.3.1) och en ingående redovisning av resultaten och rekommendationerna från utvärderingen finns i det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljde rapporten om halvtidsutvärderingen 14 .

•Samråd med berörda parter

Omfattande samråd med allmänheten och intressenter i alla programländer hölls från november 2016 och under större delen av 2017 i samband med halvtidsutvärderingen av Erasmus+ 15 . Samrådet inbegrep bland annat halvstrukturerade intervjuer, webbenkäter bland bidragsmottagarna, fallstudier och ett öppet offentligt samråd som inleddes den 28 februari 2017 och pågick i tre månader, i syfte att inhämta synpunkter från allmänheten och alla berörda grupper. Uppgifter och synpunkter inkom också från de organ som genomför programmet samt från andra än bidragsmottagare och från organ som ansvarar för genomförandet av andra jämförbara program. Särskilda samråd med berörda parter om Jean Monnet-insatserna och studielånegarantin har också hållits. Sammantaget inkom mer än en miljon svar från alla berörda parter.

Programländerna har lagt fram nationella rapporter om genomförandet och resultaten på respektive territorium av de insatser inom Erasmus+ som de har ansvarat för.

De uppgifter som samlades in under dessa samråd visade att medlemsstaterna, läroanstalterna och deltagarna enhälligt stödde en ytterligare förstärkning av programmet men att de ville att programmets grundläggande struktur och genomförandemekanismer skulle behållas med tanke på stabiliteten och kontinuiteten. Samråden visade att det i framtiden skulle vara viktigast att förenkla reglerna och minska den administrativa bördan, särskilt när det gäller decentraliserade insatser för internationell högre utbildning, och att se till programmet blir mer inkluderande. Det föreslogs också att fördelningen av medel mellan olika sektorer av programmet och verksamhetens volym inom olika sektorer skulle ses över.

De berörda parterna underströk också att det framtida programmet måste vara integrerat och bygga på begreppet livslångt lärande och efterlyste ännu enklare förfaranden, till exempel genom ett förbättrat onlineverktyg samt ökad budgetflexibilitet. Detta gäller framför allt internationella insatser inom högre utbildning som förvaltas av de nationella programkontoren och är separata för varje global region, vilket är för stelbent. De berörda parterna ville också förstärka synergierna med de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Ett separat offentligt samråd 16 genomfördes från den 9 januari 2018 till den 9 mars 2018 i samband med utarbetandet av nästa omgång finansieringsprogram för perioden efter 2020, bland annat för att inhämta synpunkter på det framtida programmets utformning.

Samrådet bekräftade att det nuvarande Erasmus+ betraktas som ett av unionens mest framgångsrika och mycket relevanta program. De berörda parterna betonade starkt att Erasmus+ har ett europeiskt mervärde jämfört med liknande nationella program. Programmets integrerade struktur och förvaltningsmetoder ansågs vara lämpliga och ändamålsenliga.

När det gäller de viktigaste utmaningarna i det framtida programmet bekräftade detta samråd resultaten av tidigare samråd (behovet av att på ett effektivt sätt nå ut till de mest utsatta målgrupperna och att underlätta för organisationer på gräsrotsnivå och nya sökande att delta, otillräcklig finansiering som ett hinder för att programmet ska nå sin fulla potential, behov av ytterligare förenkling av ansöknings- och rapporteringsförfarandena). De berörda parterna lyfte också fram det begränsade mervärdet av studielånegarantin.

När det gäller det framtida programmets mål betonade de berörda parterna att prioriteringarna måste ses över så att programmet i högre grad inriktas på social inkludering och rättvisa och på modernisering av utbildningssystemen samt att större betoning läggs på europeisk identitet, ett aktivt medborgarskap och deltagande i det demokratiska livet. De berörda parterna lyfte särskilt fram möjligheterna till kortvarig mobilitet, mobilitet för skolelever och för vuxenstuderande, ömsesidigt erkännande av examensbevis, fler virtuella verktyg, fler småskaliga projekt, en ökad budget för programmet, starkare förbindelser med grannländer och större geografisk täckning för samarbete med resten av världen, ökad flexibilitet och fler möjligheter till sektorsövergripande samarbete. De efterlyste också större synergier med Europeiska socialfonden och bättre spridning och effektivt utnyttjande av projektens resultat.

Samråden med de berörda parterna beskrivs i den ovannämnda halvtidsutvärderingen och i konsekvensbedömningen (se bilaga II).

•Extern experthjälp

Kommissionen har tagit hjälp av en extern uppdragstagares expertis och av andra studier i samband med halvtidsutvärderingen av programmet.

Uppdragstagaren sammanfattade resultaten av utvärderingen av Erasmus+ under perioden 2014–2016 och de föregående programmen under perioden 2007–2013i en rapport 17 . Analysen omfattade alla delar av programmet: Utbildning, ungdom och idrott samt Jean Monnet och studielånegarantin. Den gällde också alla typer av finansierade insatser. Dessutom gjordes en specifik utvärdering av pilotinsatsen eTwinning Plus.

Evalueringen gällde fem kriterier (relevans, enhetlighet, ändamålsenlighet, effektivitet och mervärde för unionen).

Rapporten åtföljdes av flera fristående rapporter: En utvärdering av studielånegarantin och Jean Monnet, en sammanfattande rapport om resultaten från det tre månader långa offentliga samråd som inleddes i februari 2017 och en sammanställning av de nationella myndigheternas rapporter.

I rapporten pekade uppdragstagaren på ett antal områden som skulle kunna förbättras och gjort relevanta rekommendationer. Som sades ovan har kommissionen utgått från dessa resultat och rekommendationer i sin rapport om halvtidsutvärderingen av Erasmus+.

•Konsekvensbedömning

Konsekvensbedömningen fokuserade på två alternativ:

(1)Att programmet fortsätter som förut, men med en budget som har korrigerats för att beakta Storbritanniens utträde ur unionen (EU-27), vilket utgör den minsta kritiska massa av investeringar på EU-nivå inom utbildning, ungdom och idrott som krävs för att ge positiva resultat även i framtiden. Vissa effektivitetsvinster skulle kunna nås genom att rationalisera och se över en del av de befintliga insatsernas inriktning.

(2)Ett förstärkt, mer inkluderande och utvidgat programmet med en rad förbättringar som skulle göra det möjligt att på ett bättre sätt ta itu med de problem som konstaterades i samband med halvtidsutvärderingen och i de samråd som hållits efter den, med beaktande av den senaste politiska utveckling.

Enligt konsekvensbedömningen är det rekommenderade alternativet ett förstärkt program, i linje med meddelandet av den 2 maj 2018 om den fleråriga budgetramen för 2021–2027.

I konsekvensbedömningen föreslogs flera delalternativ som innehöll förbättringar och nya inslag i förhållande till det nuvarande programmet, utan att för den skull ändra den nuvarande integrerade programstrukturen och genomförandemekanismerna. Den gav en vägledande prioritetsordning när det gäller ett antal förbättringar och nya inslag som skulle kunna genomföras med en måttlig ökning av programmets budget i den fleråriga budgetramen, medan andra endast skulle kunna genomföras under förutsättning att den totala budgeten höjdes betydligt.

De finansierade insatsernas omfattning och volym skulle kunna

–behållas på samma nivå med i stort sett samma finansieringsram, men genom att rationalisera och se över inriktningen på vissa insatser skulle man kunna uppnå förbättringar i form av förenkling och effektivitet så att programmet blir lika ändamålsenligt som under programperioden 2014–2020, eller

–med en ökning av programmets finansieringsram skulle de nuvarande insatsernas omfattning och volym kunna ökas och den nya verksamhet som identifierats (även kostnadsintensiva insatser) skulle kunna genomföras i sin helhet, vilket skulle bredda programmets räckvidd och öka det europeiska mervärdet.

Det andra förslaget ansågs vara det bästa alternativet, av följande skäl:

–När det gäller programmets mål kan det rekommenderade alternativet bäst tillgodose behovet av ett instrument genom vilket man effektivt kan uppnå unionens mål för perioden efter 2020, särskilt när det gäller att öka mobiliteten och utbytesmöjligheterna för alla kategorier av studerande och att satsa på studerande med sämre förutsättningar samt att öka samarbetsmöjligheterna även för mindre organisationer. Detta kommer att föra människorna i Europa närmare varandra och stärka den europeiska identiteten och respekten för europeiska värden i en tid av ökande populism.

–När det gäller prioriteringar har det rekommenderade alternativet utformats så att det stämmer bättre överens med unionens prioriteringar och tar hänsyn till återkopplingen från berörda parter och allmänheten i samband med halvtidsutvärderingen och kampanjen för Erasmus 30-årsjubileum. Alternativet innebär att vissa befintliga insatser rationaliseras och att deras inriktning ses över. Vissa insatser kommer till exempel att specifikt inriktas på verksamhet som främjar utvecklingen av färdigheter på framtidsorienterade områden, medan andra kommer att syfta till att främja innovation inom utbildning, ungdom och idrott. Jean Monnet-insatserna kommer delvis att ses över så att de omfattar exempelvis skolelever, och insatserna inom vuxenutbildningen kommer att riktas till en snävare målgrupp (lågkvalificerade). Men förslaget förstärker också programmets inkluderande dimension genom att vissa insatser anpassas och nya insatser införs (som kortvarig mobilitet, mobilitet i grupp och virtuellt samarbete). Det rekommenderade alternativet ger dessutom en viss flexibilitet så att man kan ta hänsyn till nya prioriteringar och behov som uppstår under programperioden.

–När det gäller genomförandemekanismerna kommer det rekommenderade alternativet att fokusera på genomförande och prestation, men med minskad administrativ börda. Den unika kombinationen av förvaltningsmetoder inom det nuvarande Erasmus+ kommer inte att ändras, eftersom halvtidsutvärderingen har visat att erfarenheterna av genomförandet av programmet är positiva. De nationella programkontoren i de länder som deltar i Erasmus+ (indirekt förvaltning) kommer att fortsätta att ansvara för förvaltningen av merparten av medlen, dvs. de som anslås till insatser för mobilitet och samarbete. De har den kompetens och de resurser som krävs för förvaltning av en stor mängd insatser som inte omfattar stora penningbelopp men som kräver närhet till bidragsmottagarna, anpassning till olika nationella utbildningssystem och nationella strategier på ungdomsområdet samt samordning med nationella prioriteringar. Direkt förvaltning kommer att behållas för ett antal särskilda insatser 1) vars budget inte är tillräckligt stor för att decentraliseras, 2) som kräver europeiska eller internationella insatser, 3) vars utformning fortfarande befinner sig i ett så tidigt skede att det behövs en pilotfas innan de decentraliseras eller 4) som kräver konkurrens grundad på spetskompetens. Det rekommenderade alternativet kommer dessutom att medge en viss flexibilitet så att man kan ta hänsyn till nya prioriteringar och behov som uppstår under den fleråriga programperioden.

Förslaget överensstämmer fullt ut med det rekommenderade alternativet.

Den 13 april 2018 avgav nämnden för lagstiftningskontroll ett positivt yttrande med reservationer 18 under förutsättning att utkastet till konsekvensbedömning justerades så nämndens rekommendationer om vissa viktiga aspekter beaktades. Rapporten ändrades därför i följande avseenden:

(3)En tydligare beskrivning av syftet, effektivitetsvinsterna och mervärdet med en fortsättning och utvidgning av vissa av de föreslagna insatserna, bland annat Jean Monnet, idrott och vuxenutbildning.

(4)En mer ingående analys av de nya initiativens ändamålsenlighet och relevans och förtydligande av de föreslagna insatserna för skolelevers mobilitet. En bättre prioritering av de föreslagna nya eller utvidgade insatserna och en noggrannare analys av potentiella risker och sätt att minska dessa.

(5)Ett förtydligande av begreppet inkludering och vad detta innebär för Erasmusprogrammet, och en mer ingående redogörelse för de potentiella synergieffekterna med unionens andra framtida program och instrument.

Yttrandet och ändringarna av konsekvensbedömningen beskrivs närmare i dess första bilaga.

•Förenkling

Syftet med detta förslag är att minska bördan för bidragsmottagare och genomförandeorgan, i linje med ett av de övergripande målen i den fleråriga budgetramen för perioden efter 2020. Reglerna och förfarandena, till exempel i fråga om urval av bidragsmottagare, rapportering, övervakning och kontroll är så långt som möjligt anpassade till de regler och förfaranden som gäller för alla finansieringsinstrument, och de gemensamma övergripande bestämmelserna i budgetförordningen 19 används i så stor utsträckning som möjligt. Förenklade och mer strömlinjeformade gemensamma indikatorer och kriterier för urval kommer också att bidra till att minska bördan för bidragsmottagare och nationella programkontor. Den administrativa bördan för bidragsmottagarna kommer dessutom att minska genom att förbättrade onlineverktyg utnyttjas till fullo.

Förbättringarna och de nya inslagen kommer att integreras i den befintliga programstrukturen och de befintliga genomförandemekanismerna kommer att användas. För att så långt som möjligt garantera kontinuitet med programperioden 2014–2020 kommer man att ha ett enkelt och proportionellt förfarande för förnyad utnämning av de nationella programkontor som har ansvarat för genomförandet av programmet i medlemsstaten och av de oberoende revisionsorgan som har ansvarat för revisionen under den nuvarande programperioden. Fördelarna med ett förenklat förfarande för utnämning av de organ som ansvarar för genomförandet är att det frigör resurser på nationell nivå under förberedelserna av nästa omgång program.

Detta förslag syftar också till att ytterligare förenkla och rationalisera programmets struktur. I enlighet med rekommendationerna i halvtidsutvärderingen kommer vissa insatser att få en bättre utformning, så att de blir mer målinriktade och så att man kan undvika överlappningar. Man kommer till exempel att skilja mellan partnerskap med inriktning på innovation och partnerskap som syftar till ömsesidigt lärande, samarbete och utbyte av bästa praxis. Vidare kommer de flesta mobilitetsinsatser att ingå i ett och samma programområde, vilket innebär att skolelevers mobilitet inte längre kommer att ingå i programområde 2 (samarbete mellan organisationer och institutioner) utan i programområde 1 (mobilitet i utbildningssyfte). Insatserna inom programmet, även idrottsinsatserna, kommer nu att organiseras enligt programområdena, vilket kommer att underlätta sektorsövergripande samarbete.

Det kommer att bli lättare för mindre organisationer, t.ex. på gräsrotsnivå, nya sökande och personer som är svåra att nå, att delta. Potentiella sökande kan eventuellt bli avskräckta av ansökningsförfarandet och av den administrativa börda som förvaltningen av EU-projekt innebär. Trots att sökandena uppskattar användningen av förenklade kostnadsalternativ och bidrag (engångsbelopp, enhetskostnader och schablonbelopp) är byråkratin är ett stort problem för vissa, särskilt de mindre organisationerna, till exempel inom utbildningssektorn, vuxenutbildningen och på ungdomsområdet. I förslaget ingår en insats (småskaliga partnerskap) som uttryckligen är utformad med tanke på sådana små aktörer och som har förenklade administrativa kriterier och krav jämfört med andra traditionella samarbetsprojekt. Syftet är att minska tröskeln för organisationer med lägre organisatorisk kapacitet och för nya sökande att delta i programmet. Denna insats kommer även att stödja flexibla format (i princip transnationell, och i undantagsfall nationell, verksamhet med en stark europeisk dimension) som ger organisationer möjlighet att nå ut till personer med sämre förutsättningar.

Genom att integrera särskilda EU-program för mobilitet på andra områden, men med ett tydligt inslag av lärande, i programmet kan man bidra till ett mer enhetligt genomförande samt till ytterligare förenkling och effektivitetsvinster. Det kommer också att göra det lättare för bidragsmottagare och berörda parter att få tillgång till mobilitet i utbildningssyfte, och innebär att man kommer ett steg närmare tanken om att samtliga EU-program för mobilitet skulle samordnas inom Erasmusprogrammet.

Halvtidsutvärderingen har också visat att man i hög grad måste förenkla genomförandet av de internationella insatserna i programmet. För närvarande finansieras vissa delar av dessa insatser genom fyra olika EU-instrument för yttre samarbete 20 och genom Europeiska utvecklingsfonden. Dessa insatser kommer att förenklas genom att antalet instrument för yttre samarbete minskas och genom att förfarandena för planering av genomförandet av Erasmusinsatser inom ramen för dessa instrument kommer att rationaliseras.

•Grundläggande rättigheter

Detta förslag är helt förenligt med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Förslaget är förenligt med artikel 14 (rätt till utbildning), artikel 15 (fritt yrkesval och rätt att arbeta), artikel 21 (icke-diskriminering), artikel 23 (jämställdhet mellan kvinnor och män), artikel 24 (barnets rättigheter), artikel 26 (integrering av personer med funktionshinder), artikel 31 (rättvisa arbetsförhållanden) och artikel 32 (förbud mot barnarbete och skydd av ungdomar i arbetslivet) i stadgan.

4.BUDGETKONSEKVENSER

I linje med kommissionens förslag till den fleråriga budgetramen för perioden 2021–2027 kommer finansieringsramen för genomförandet av programmet under samma period att fastställas till 30 000 000 000 euro.

I den finansieringsöversikt som bifogas detta förslag beskrivs budgetkonsekvenser samt de resurser som krävs i form av personal och administration.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

Programmet kommer att övervakas kontinuerligt vad gäller förvaltning, rapportering och ansvarsskyldighet, kommunikation, synlighet och utnyttjande av resultaten. Centrala prestationsindikatorer kommer att fastställas i en bilaga till den föreslagna förordningen, men kommissionen har för avsikt att införa ytterligare indikatorer för kontinuerlig övervakning, såsom förklaras i avsnitt 5.1 i konsekvensbedömningen. Syftet med övervakningen ska vara att bedöma framstegen när det gäller att uppnå målen för programmets output och resultat och att följa upp prestationsindikatorerna på kort, medellång och lång sikt utifrån i förväg fastställda mål och riktmärken

De mer komplexa, ambitiösa och långsiktiga indikatorerna kommer dessutom att bedömas ett begränsat antal gånger under programperioden, antingen i samband med de formella halvtidsutvärderingarna och efterhandsutvärderingarna av det framtida programmet eller genom särskilda oberoende studier och undersökningar som ska utföras av externa experter. Vissa undersökningar skulle kunna användas för att mäta de kausala effekterna av vissa av programmets insatser.

Bestämmelserna om övervakning och utvärderingen kommer, med beaktande av resultaten av rapporten om halvtidsutvärderingen av Erasmus + under 2014–2020, inte att lägga några onödiga bördor på bidragsmottagarna och genomförandeorganen vad gäller undersökningarnas antal och frekvens, urvalet av deltagare, mängden insamlade uppgifter och deras komplexitet m.m.

Medlemsstaterna kommer att bidra till övervakningen och utvärderingen genom nationella rapporter om genomförandet av programmet på deras territorium.

Utvärderingarna kommer att genomföras i enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 21 , där de tre institutionerna bekräftar att utvärderingar av befintlig lagstiftning och politik bör ligga till grund för konsekvensbedömningar av olika alternativ för vidare insatser. Syftet med utvärderingarna ska vara att bedöma programmets praktiska effekter på grundval av dess indikatorer/särskilda mål och att göra en detaljerad analys av i vilken utsträckning programmet kan anses vara relevant, ändamålsenligt och effektivt, ger tillräckligt mervärde för EU och stämmer överens med EU:s övriga politik. Erfarenheterna kommer att tas tillvara och utnyttjas till att identifiera eventuella brister/problem och eventuella möjligheter att ytterligare förbättra insatserna eller deras resultat och att bidra till att maximera utnyttjandet av dem samt deras effekter.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I kapitel I – Allmänna bestämmelser i förslaget till förordning fastställs syftet, definitionerna av vissa begrepp som används i förordningen samt programmets allmänna och särskilda mål. Målet för programmet är att stödja den utbildningsmässiga, yrkesmässiga och personliga utvecklingen för personer som är aktiva på områdena för utbildning, ungdomsfrågor och idrott i och utanför Europa och därigenom bidra till hållbar tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning och till att stärka den europeiska identiteten. Programmet är det viktigaste instrumentet för stöd till genomförandet av unionens politik för utbildning, ungdomar och idrott.

Särskilda mål fastställs för vart och ett av de tre politikområdena (utbildning, ungdomsfrågor och idrott).

Vart och ett av de tre politikområdena är indelat i tre programområden – mobilitet i utbildningssyfte (programområde 1), samarbete mellan organisationer och institutioner (programområde 2) och stöd till politikutveckling och samarbete (programområde 3).

I kapitel II–IV fastställs de insatser som ska stödjas genom programmet inom varje politikområde och för varje programområde. Kapitel II gäller utbildning, kapitel III ungdomsfrågor och kapitel IV idrott.

I kapitel V – Finansiella bestämmelser anges finansieringsramen för programmet för perioden 2021–2027 och de former av unionsfinansiering som planeras. Det särskilda referensbeloppet ska vara 30 000 000 euro. Det föreskrivs även att ett kompletterande finansiellt bidrag ska anslås genom instrumenten för yttre samarbete. Vissa minimibelopp eller minimigränser fastställs för vissa insatser för att göra det möjligt för lagstiftaren att styra genomförandet av programmets olika dimensioner.

I kapitel VI – Deltagande i programmet anges vilka tredjeländer som kan associeras till programmet och på vilka villkor de kan delta fullt ut tillsammans med medlemsstaterna. Dessa tredjeländer måste uppfylla alla de villkor som ställs på medlemsstaterna genom förordningen, som skyldigheten att inrätta ett nationellt programkontor. Organisationer och enskilda personer från andra tredjeländer kan emellertid delta i vissa av de insatser som stöds genom programmet. I detta kapitel fastställs även särskilda regler för direkt och indirekt förvaltning enligt budgetförordningen, särskilt när det gäller vilka organ som kan ansöka om finansiering och om experters deltagande i den utvärderingskommitté som avses i artikel [150.3] i budgetförordningen.

I kapitel VII – Programplanering, övervakning och utvärdering fastställs de nödvändiga bestämmelserna för tilldelning av befogenheter till kommissionen att anta arbetsprogram och delegerade befogenheter att se över och/eller komplettera prestationsindikatorerna. Här preciseras även kraven i fråga om övervakning, rapportering och utvärderingen av programmet.

I kapitel VIII – Information, kommunikation och spridning fastställs kraven för alla de aktörer som ansvarar för att sprida information om och följa upp de insatser som stöds genom programmet.

I kapitel IX – Förvaltnings- och revisionssystem finns bestämmelser om inrättandet av organ för genomförande av programmet och om dessa organs funktion. Programmet ska genomföras genom en kombination av indirekt och direkt förvaltning. Kombinationen av förvaltningsmetoder bygger på programmets befintliga strukturer. De nationella programkontoren kommer att förvalta merparten av programmets medel.

I kapitel X – Kontrollsystem föreskrivs det övervakningssystem som behövs för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas på lämpligt sätt i samband med genomförandet av insatser som finansieras i enlighet med denna förordning.

I kapitel XI – Komplementaritet föreskrivs att programmet ska genomföras så att den övergripande överensstämmelsen och komplementariteten med unionens övriga relevanta politikområden, program och fonder garanteras. Kapitlet innehåller även bestämmelser om principerna för tilläggsfinansiering. Särskilda bestämmelser införs för att programmet och de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska kunna komplettera varandra.

I kapitel XII – Övergångs- och slutbestämmelser ingår nödvändiga bestämmelser för delegeringen av befogenheter till kommissionen och för att säkerställa övergången mellan programmen. Vad gäller den kommitté som enligt förordning (EU) nr 182/2011 ska bistå kommissionen vid antagandet av genomförandeakter kommer denna uppgift att handhas av den kommitté som inrättats i enlighet med artikel 36 i förordning (EU) nr 1288/2013 om inrättande av programmet Erasmus+. I slutbestämmelserna anges att förslaget till förordning ska träda i kraft och vara till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater från den 1 januari 2021.

2018/0191 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om inrättande av ”Erasmus”: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4 och 166.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 22 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 23 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)I en värld där snabba och genomgripande förändringar sker till följd av den tekniska revolutionen och globaliseringen är det avgörande att investera i mobilitet i utbildningssyfte, samarbete och en innovativ politisk utveckling på områdena för utbildning, ungdom och idrott för att skapa inkluderande, sammanhållna och motståndskraftiga samhällen, upprätthålla EU:s konkurrenskraft samt för att bidra till att stärka den europeiska identiteten och till en mer demokratisk union.

(2)Kommissionen lade i sitt meddelande Att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur av den 14 november 2017 fram sin vision om att arbeta för att ett europeiskt område för utbildning, där utbildning inte hindras av gränser, blir verklighet senast 2025; en union där det har blivit normalt att tillbringa en tid i en annan medlemsstat för studier och lärande i alla former och sammanhang och där alla utöver sitt modersmål talar två andra språk; en union där människorna har en stark känsla för sin identitet som européer, för det europeiska kulturarvet och dess mångfald. I detta sammanhang betonade kommissionen behovet av att förstärka det beprövade Erasmus+-programmet för alla kategorier av deltagare som programmet redan omfattar och nå ut till personer med sämre förutsättningar.

(3)Betydelsen av utbildning och ungdomar för unionens framtid återspeglas i kommissionens meddelande av den 14 februari 2018 En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 24 , där behovet av att genomföra de åtaganden som medlemsstaterna gjorde vid det socialpolitiska toppmötet i Göteborg betonas, inbegripet ett fullständigt genomförande av den europeiska pelaren för sociala rättigheter 25 och dess första princip om utbildning och livslångt lärande. I meddelandet framhålls det att det är nödvändigt att öka mobiliteten och utbytena, bland annat genom ett väsentligt förstärkt, inkluderande och utbyggt program, vilket Europeiska rådet efterlyste i sina slutsatser av den 14 december 2017.

(4)I den första principen i den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen högtidligt proklamerade och undertecknade den 17 november 2017, fastställs det att var och en har rätt till god, inkluderande utbildning och livslångt lärande för att bibehålla och tillägna sig färdigheter som tillåter dem att delta fullt ut i samhället och framgångsrikt klara övergångar i arbetslivet.

(5)Den 16 september 2016 i Bratislava betonade ledarna för 27 medlemsstater sin beslutsamhet att ge ungdomar bättre möjligheter. I Romförklaringen, som undertecknades den 25 mars 2017, utfäste sig ledarna för 27 medlemsstater, Europeiska rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen att sträva efter ett EU där unga får den bästa utbildningen och kan studera och få arbete över hela kontinenten; en union som bevarar vårt kulturarv och främjar kulturell mångfald.

(6)Rapporten om halvtidsöversynen av Erasmus+-programmet för 2014–2020 bekräftade att inrättandet av ett samlat program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdomsfrågor och idrott har lett till betydande förenklingar, rationaliseringar och synergieffekter i samband med programmets förvaltning, samtidigt som ytterligare förbättringar behövs för att ytterligare konsolidera effektivitetsvinsterna i programmet 2014–2020. I de undersökningar som gjordes i samband med halvtidsöversynen uttryckte medlemsstaterna och de berörda parterna ett mycket starkt önskemål om att programmets tillämpningsområde, uppbyggnad och genomförandemekanismer skulle bibehållas, samtidigt som de efterlyste ett antal förbättringar, såsom att programmet borde göras mer inkluderande. De gav även sitt fulla stöd för att programmet ska fortsätta vara integrerat i och förstärkas av modellen för livslångt lärande. Europaparlamentet välkomnade i sin resolution av den 2 februari 2017 om genomförandet av Erasmus+ programmets integrerade struktur och uppmanade kommissionen att fullt ut utnyttja programmets dimension av livslångt lärande genom att främja och uppmuntra sektorsövergripande samarbete i det nya programmet. Medlemsstaterna och de berörda parterna framhöll också behovet av att bevara en stark internationell dimension i programmet och utvidga det till att omfatta andra utbildningssektorer.

(7)Det offentliga samrådet om unionens finansiering på områdena för värden och mobilitet bekräftade dessa viktiga resultat och betonade behovet av att göra det nya programmet mer inkluderande och att fortsätta att fokusera på att modernisera utbildningssystemen och att stärka prioriteringarna när det gäller att främja en europeisk identitet, ett aktivt medborgarskap och deltagande i det demokratiska livet.

(8)I meddelandet En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum – Flerårig budgetram 2021-2027 26 , som antogs den 2 maj 2018, efterlyste kommissionen en starkare ungdomsinriktning i nästa budgetram, framför allt genom att man mer än fördubblar tilldelningen till Erasmus+-programmet, en av EU:s mest synliga framgångar. Tonvikten ska läggas på inkludering och på att nå ut till fler unga med sämre förutsättningar. Då bör fler unga få möjlighet att flytta till ett annat land för att studera eller arbeta.

(9)I detta sammanhang är det nödvändigt att fastställa det efterföljande programmet för utbildning, ungdom och idrott (nedan kallat programmet) efter Erasmus+-programmet för 2014–2020, som fastställdes i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 27 . Programmets (2014–2020) integrerade karaktär omfattar lärande i alla sammanhang – formellt, icke-formellt och informellt lärande samt lärande i alla skeden av livet – bör bibehållas för att främja flexibla utbildningsvägar som gör det möjligt för enskilda personer att utveckla de färdigheter som behövs för att möta utmaningarna i dagens värld.

(10)Programmet bör vara rustat för att bidra ännu mer till genomförandet av unionens politiska mål och prioriteringar på områdena för utbildning, ungdom och idrott. En enhetlig strategi för livslångt lärande är avgörande för att hantera de olika övergångar som människor står inför under olika skeden av livet. För att komma vidare med denna ansats bör nästa program upprätthålla en nära förbindelse med den övergripande strategiska ramen för unionens politiska samarbete på områdena för utbildning och ungdom, inbegripet den politiska dagordningen för skolor, högre utbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning, samtidigt som nya synergieffekter med andra relaterade unionsprogram och politikområden förstärks och utvecklas.

(11)Programmet är en viktig beståndsdel i arbetet med att skapa ett europeiskt område för utbildning. Det bör bidra till efterföljaren till den strategiska ramen för samarbete på utbildningsområdet och den nya kompetensagendan för Europa 28 med ett gemensamt åtagande vad gäller den strategiska betydelsen av färdigheter och kompetens för hållbara arbetstillfällen, tillväxt och konkurrenskraft. Programmet bör stödja medlemsstaterna i arbetet med att nå målen i Parisförklaringen om att främja medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning 29 .

(12)Programmet bör stämma överens med EU:s nya ungdomsstrategi 30 , ramen för det europeiska samarbetet på ungdomsområdet för 2019–2027, utgående från kommissionens meddelande av den 22 maj 2018, Engagera, sammanföra och stärka ungdomar – EU:s nya ungdomsstrategi 31 .

(13)Programmet bör ta hänsyn till unionens arbetsplan för idrott, som är ramen för samarbete på EU-nivå inom idrott för åren […] 32 . Samstämmighet och komplementaritet bör säkerställas mellan unionens arbetsplan och de insatser som stöds av programmet på idrottsområdet. Tonvikten bör framför allt ligga på idrott på gräsrotsnivå, med tanke på den viktiga roll som idrott spelar när det gäller att främja fysisk aktivitet och en hälsosam livsstil, social inkludering och jämlikhet. Programmet bör bidra till att främja de gemensamma europeiska värdena genom idrott, god ledning och integritet inom idrotten samt genom utbildning och färdigheter inom och genom idrott.

(14)Programmet bör bidra till att förstärka unionens innovationskapacitet, framför allt genom att stödja mobilitet och samarbetsverksamhet som främjar utvecklingen av färdigheter i framtidsorienterade studieämnen eller på områden som vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, klimatförändringar, miljön, ren energi, artificiell intelligens, robotteknik, dataanalys samt konst och formgivning för att hjälpa människor att utveckla kunskaper, färdigheter och kompetens som behövs för framtiden.

(15)Synergieffekter med Horisont Europa bör säkerställa att kombinerade medel från programmet och Horisont Europa-programmet 33 används för att stödja verksamhet som stärker och moderniserar europeiska högskolor. Horisont Europa kommer när så är lämpligt att komplettera programmets stöd för initiativet med Europauniversitet, framför allt vad gäller forskningen som en del av utvecklingen av nya gemensamma och integrerade långsiktiga och hållbara strategier för utbildning, forskning och innovation. Synergieffekter med Horisont Europa kommer att bidra till att främja integrationen av utbildning och forskning vid högskolor.

(16)Programmet bör vara mer inkluderande genom att i större utsträckning nå personer med sämre förutsättningar, bland annat genom mer flexibla upplägg för mobilitet i utbildningssyfte och genom att främja att små organisationer deltar i programmet, framför allt nykomlingar och lokala gräsrotsorganisationer som arbetar direkt med mindre gynnade personer i alla åldrar. Virtuella upplägg, såsom virtuellt samarbete samt blandad och virtuell mobilitet, bör främjas för att nå fler deltagare, framför allt personer med sämre förutsättningar och personer för vilka det skulle utgöra ett hinder att flytta fysiskt till ett annat land.

(17)Kommissionen betonade i meddelandet Att stärka den europeiska identiteten genom utbildning och kultur den centrala roll som utbildning, kultur och idrott spelar för att främja ett aktivt medborgarskap och gemensamma värden bland de yngre generationerna. Att stärka den europeiska identiteten och främja enskilda individers aktiva deltagande i de demokratiska processerna är av avgörande betydelse för Europas framtid och för våra demokratiska samhällen. Att åka utomlands för att studera, praktisera och arbeta eller för att delta i ungdoms- och idrottsverksamhet bidrar till att stärka den europeiska identiteten i all dess mångfald och känslan av att ingå i en viss kulturell grupp och främjar ett aktivt medborgarskap bland människor i alla åldrar. Personer som deltar i mobilitetsverksamhet bör vara delaktiga i lokalsamhället och delta i lokalsamhället i värdlandet för att dela med sig av sina erfarenheter. Verksamhet som är kopplad till att stärka alla aspekter av kreativitet på områdena för utbildning och ungdom samt enskilda individers nyckelkompetenser bör stödjas.

(18)Programmets internationella dimension bör förstärkas och programmet bör sträva efter att erbjuda fler möjligheter till mobilitet, samarbete och politisk dialog med tredjeländer som inte är associerade till programmet. Eftersom den internationella verksamheten inom högre utbildning och den internationella ungdomsverksamheten har genomförts på ett framgångsrikt sätt inom ramen för de tidigare programmen på områdena för utbildning och ungdom, bör den internationella mobilitetsverksamheten utvidgas till andra sektorer, såsom yrkesutbildning.

(19)Den grundläggande strukturen för programmet för 2014–2020 har visat sig vara lyckad och bör bibehållas; programmet är uppdelat i tre kapitel – utbildning, ungdom och idrott – och kretsar kring tre programområden. Förbättringar för att effektivisera och rationalisera de insatser som stöds av programmet bör införas.

(20)Programmet bör stärka befintliga möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte, framför allt i de sektorer där programmet kan få störst effektivitetsvinster, för att utvidga sin räckvidd och möta den stora icke tillgodosedda efterfrågan. Detta bör framför allt ske genom att öka och underlätta mobilitet för högskolestudenter, skolelever och yrkesstuderande. Mobilitet för lågutbildade vuxna bör ingå i partnerskap för samarbete. Möjligheterna till mobilitet för unga som deltar i verksamhet för icke-formellt lärande bör även utvidgas för att nå ut till fler unga. Mobilitet för personal på områdena för utbildning, ungdom och idrott bör också förstärkas med tanke på dess hävstångseffekt. I enlighet med visionen om ett verkligt europeiskt område för utbildning bör programmet också främja mobilitet och utbyten samt främja de studerandes deltagande i utbildningsverksamhet och kulturell verksamhet genom att stödja en digitalisering av processerna, såsom det europeiska studentkortet. Detta initiativ kan vara ett viktigt steg för att förverkliga mobilitet för alla, framför allt genom att göra det möjligt för högskolor att sända ut och ta emot ytterligare utbytesstudenter, samtidigt som kvaliteten på studentmobiliteten förbättras, och även genom att underlätta studenternas tillgång till olika tjänster (bibliotek, transporter, boende) innan de anländer till värdinstitutionen utomlands.

(21)Programmet bör stimulera ungas deltagande i det demokratiska livet i Europa, bland annat genom att stödja projekt för unga som uppmuntrar dem till att engagera sig och lära sig att delta i det civila samhället, öka medvetenheten om EU:s gemensamma värden, såsom grundläggande rättigheter, och genom att föra samman unga och beslutsfattare på lokal och nationell nivå samt på EU-nivå, liksom genom att bidra till den europeiska integrationsprocessen.

(22)Programmet bör erbjuda unga fler möjligheter att upptäcka Europa genom vistelser utomlands. Artonåringar, framför allt personer med sämre förutsättningar, bör få en möjlighet att uppleva en första, kortvarig resa genom Europa, antingen på egen hand eller i grupp, inom ramen för en informell utbildningsverksamhet som syftar till att stärka deras känsla av att vara en del av Europeiska unionen och att upptäcka den kulturella mångfalden inom unionen. Programmet bör kartlägga organ med ansvar för att nå ut till och välja deltagarna och stödja verksamhet som främjar den utbildningsmässiga dimensionen av upplevelsen.

(23)Programmet bör även främja språkinlärning, framför allt genom en ökad användning av nätbaserade verktyg, eftersom nätbaserat lärande erbjuder ytterligare fördelar vid språkinlärningen vad gäller tillgänglighet och flexibilitet.

(24)Programmet bör stödja åtgärder som stärker samarbetet mellan institutioner och organisationer som är verksamma på områdena för utbildning, ungdom och idrott, och framhålla den grundläggande roll som de spelar när det gäller att förse människor med de kunskaper, färdigheter och den kompetens som krävs i en föränderlig värld samt att i tillräcklig utsträckning uppfylla potentialen för innovation, kreativitet och entreprenörskap, särskilt inom den digitala ekonomin.

(25)I slutsatserna av den 14 december 2017 uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna, rådet och kommissionen att lägga fram ett antal initiativ för att lyfta upp det europeiska samarbetet på utbildningsområdet på en ny nivå, bland annat genom att uppmuntra uppkomsten av Europauniversitet senast 2024; Europauniversiteten kommer att bestå av nätverk som skapas av universiteten själva runtom i EU. Programmet bör stödja dessa Europauniversitet.

(26)Bryggekommunikén från 2010 efterlyste stöd för hög yrkeskompetens för smart och hållbar tillväxt. I meddelandet Ökad innovation i EU:s regioner från 2017 framhölls det att yrkesutbildningen bör kopplas samman med innovationssystem, som en del av strategier för smart specialisering på regional nivå. Programmet bör tillhandahålla de medel som krävs för att reagera på dessa uppmaningar och stödja utvecklingen av transnationella plattformar av yrkeskunskapscentrum som är nära integrerade i lokala och regionala strategier för tillväxt, innovation och konkurrenskraft. Dessa kunskapscentrum bör fungera som en drivkraft för kvalitativa yrkesmässiga färdigheter mot bakgrund av sektorsspecifika utmaningar, samtidigt som de stöder övergripande strukturella förändringar och den socioekonomiska politiken i EU.

(27)För att öka användningen av den virtuella samarbetsverksamheten bör programmet stödja en mer systematisk användning av onlineplattformar, såsom eTwinning, School Education Gateway, webbplattformen för vuxenutbildning i Europa, den europeiska ungdomsportalen och onlineplattformen för högre utbildning.

(28)Programmet bör bidra till att underlätta öppenhet i och erkännande av färdigheter och kvalifikationer, liksom överföring av studiemeriter eller utbildningsmoduler, för att främja kvalitetskontroll och stödja validering av icke-formellt och informellt lärande, förvaltning av färdigheter och vägledning. I detta avseende bör programmet också tillhandahålla stöd till kontaktpunkter och nätverk på nationell nivå och EU-nivå som underlättar EU-övergripande utbyten och utvecklar flexibla utbildningsvägar mellan olika områden på områdena för utbildning och ungdom samt mellan formella och icke-formella sammanhang.

(29)Programmet bör utnyttja potentialen hos tidigare Erasmus+-deltagare och stödja verksamhet som framför allt anordnas av alumninätverk, ambassadörer och EuroPeers genom att uppmuntra dem att vara förmedlare för programmet.

(30)Som ett sätt att säkerställa samarbete med andra unionsinstrument och unionens övriga politikområden bör personer inom olika verksamhetssektorer, såsom den offentliga sektorn, jordbrukssektorn och näringslivet, erbjudas möjligheter att vistas utomlands i alla skeden av livet för att utvecklas både yrkesmässigt och på det personliga planet, framför allt genom att skapa en medvetenhet om sin europeiska identitet och en förståelse för den europeiska kulturella mångfalden. Programmet bör utgöra en enda ingångspunkt för unionens transnationella mobilitetsprogram med en tydlig lärandedimension och förenkla utbudet av sådana program för bidragsmottagarna och dem som deltar i denna verksamhet. Det bör göras lättare att expandera Erasmusprojekt; särskilda åtgärder bör införas för att hjälpa ansvariga för Erasmusprojekt att ansöka om bidrag eller skapa synergieffekter genom stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och program för migration, säkerhet, rättvisa och medborgarskap, hälsa och kultur.

(31)Det är viktigt att stimulera undervisning och forskning om frågor som rör europeisk integration samt att främja diskussioner om dessa frågor med stöd av Jean Monnet-insatser inom högre utbildning och även på andra utbildningsområden. Att främja en känsla av en europeisk identitet och ett gemensamt åtagande är särskilt viktigt i tider när de gemensamma värden som unionen bygger på och som utgör en del av vår europeiska identitet sätts på prov och när medborgarnas engagemang inte är stort. Programmet bör fortsätta att bidra till att utveckla spetskompetens inom europeiska integrationsstudier.

(32)För att spegla vikten av att bekämpa klimatförändringarna, i överensstämmelse med EU:s åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling, kommer detta program att bidra till att integrera klimatåtgärder i unionens politik och till att uppnå det övergripande målet om att 25 % av utgifterna i unionsbudgeten ska stödja klimatmålen. De berörda åtgärderna kommer att identifieras under utarbetandet och genomförandet av programmet och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(33)I denna förordning fastställs en finansieringsram för programmet som ska utgöra det särskilda referensbeloppet i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 34 för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet.

(34)Inom ramen för en grundläggande finansieringsram för insatser på utbildningsområdet som ska förvaltas av de nationella programkontoren bör en minimitilldelning per sektor (högre utbildning, skolutbildning, yrkesutbildning och vuxenutbildning) fastställas i syfte att säkerställa den kritiska massa av anslag som krävs för att uppnå de avsedda utfallen och resultaten inom var och en av dessa sektorer.

(35)Förordning (EU, Euratom) nr [nya budgetförordningen] (nedan kallad budgetförordningen) 35 gäller för detta program. I den förordningen fastställs regler för genomförandet av unionens budget, inklusive regler om bidrag, priser, upphandling och indirekt genomförande.

(36)Valet av finansieringstyp och genomförandemetod inom ramen för denna förordning bör göras utifrån vad som är bäst för att uppnå insatsernas särskilda mål och leverera resultat. Hänsyn ska särskilt tas till kostnader för kontroller, administrativa bördor och förväntad risk för bristande regelefterlevnad. Detta bör omfatta användningen av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader i den mening som avses i artikel [125.1] i budgetförordningen.

(37)Tredjeländer som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i programmet i samband med det samarbete som inrättats genom EES-avtalet, som ligger till grund för genomförandet av unionsprogrammen genom ett beslut enligt det avtalet. Tredjeländer får också delta på grundval av andra rättsliga instrument. Denna förordning ska bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. Tredjeländers fulla deltagande i programmet bör omfattas av de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar deltagande i programmet för det tredjeland som berörs. Fullt deltagande innebär även en skyldighet att inrätta ett nationellt programkontor och att förvalta vissa av programmets insatser på en decentraliserad nivå. Enskilda personer och enheter från tredjeländer som inte är associerade till programmet bör kunna delta i vissa insatser inom programmet, i enlighet med det arbetsprogram och de ansökningsomgångar som offentliggjorts av kommissionen. Vid genomförandet av programmet bör särskilda arrangemang för enskilda personer och enheter från europeiska mikrostater tas i beaktande.

(38)I enlighet med kommissionens meddelande Ett starkare och förnyat strategiskt partnerskap med EU:s yttersta randområden 36 bör programmet ta den specifika situationen i dessa områden i beaktande. Åtgärder kommer att vidtas för att öka de yttersta randområdenas deltagande i alla insatser. Mobilitetsutbyten och samarbete mellan personer och organisationer från dessa områden och tredjeländer, framför allt deras grannländer, bör främjas. Sådana åtgärder kommer att övervakas och utvärderas regelbundet.

(39)I enlighet med [reference to be updated as appropriate according to a new Decision on OCTs artikel 94 i rådets beslut 2013/755/EU 37 ] är enskilda personer och enheter i utomeuropeiska länder eller territorier berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. De begränsningar som uppkommer genom att dessa länder och territorier är så avlägset belägna bör tas i beaktande vid genomförandet av programmet och deras deltagande i programmet övervakas och regelbundet utvärderas.

(40)I enlighet med EU:s budgetförordning bör kommissionen anta arbetsprogram och informera Europaparlamentet och rådet om detta. Arbetsprogrammet bör fastställa de åtgärder som behövs för att de ska kunna genomföras, i överensstämmelse med programmets allmänna och särskilda mål, urvals- och tilldelningskriterier för bidrag samt alla övriga uppgifter som krävs. Arbetsprogram och eventuella ändringar av dessa bör antas genom genomförandeakter i enlighet med granskningsförfarandet.

(41)I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 38 behöver programmet utvärderas på grundval av information som samlas in till följd av specifika övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor, särskilt för medlemsstaterna, undviks. Sådana krav bör omfatta specifika, mätbara och realistiska indikatorer som kan mätas över tid som en grund för att utvärdera effekterna av programmet på fältet.

(42)Lämplig utåtriktad verksamhet, med offentliggörande och spridning av de möjligheter och resultat som de insatser som stöds av programmet medför, bör säkerställas på europeisk, nationell och lokal nivå. Den utåtriktade verksamheten, offentliggörandet och spridningen bör utgå från alla de organ som genomför programmet, i förekommande fall, med stöd av andra viktiga parter.

(43)För att göra kommunikationen med den breda allmänheten effektivare och stärka synergieffekterna mellan de kommunikationsinsatser som vidtas på kommissionens initiativ bör de budgetmedel som anslås för kommunikationsinsatser i enlighet med denna förordning också bidra till spridning av information om unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen för denna förordning.

(44)För att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av denna förordning bör programmet i högsta möjliga mån använda sig av befintliga genomförandemekanismer. Genomförandet av programmet bör därför överlåtas till kommissionen och till de nationella programkontoren. När så är möjligt, och för att maximera effektiviteten, bör de nationella programkontoren vara samma som de som utsetts för förvaltningen av det föregående programmet. Räckvidden av förhandsbedömningen av kravuppfyllelse bör begränsas till de krav som är nya och specifika för programmet, såvida detta inte är motiverat, till exempel vid allvarliga brister eller undermåliga prestationer vad gäller det nationella programkontoret i fråga.

(45)I syfte att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och rättssäkerhet i varje deltagande land bör varje nationell myndighet utse ett oberoende revisionsorgan. När så är möjligt, och för att maximera effektiviteten, bör det oberoende revisionsorganet vara samma som det som utsetts för de insatser som det hänvisas till i det föregående programmet.

(46)Medlemsstaterna bör sträva efter att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder för att programmet ska fungera väl. Detta inbegriper att, när så är möjligt, lösa problem som skapar svårigheter att få visering och uppehållstillstånd, utan att det påverkar tillämpningen av unionens lagstiftning om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare. I överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 39 uppmuntras medlemsstaterna att inrätta skyndsamma antagningsförfaranden.

(47)Rapporteringssystemet bör säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och utvärdering samlas in effektivt, ändamålsenligt och rättidigt samt är på lämplig detaljnivå. Sådana uppgifter ska meddelas till kommissionen på ett sätt som är förenligt med relevanta bestämmelser om skydd av personuppgifter.

(48)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 40 .

(49)I syfte att förenkla kraven på bidragsmottagarna bör förenklade bidrag i form av enhetsbelopp, enhetskostnader eller schablonbelopp användas i största möjliga utsträckning. De förenklade bidragen för att stödja programmets mobilitetsinsatser, som fastställts av kommissionen, bör ta levnads- och försörjningskostnaderna i värdlandet i beaktande. Kommissionen och de nationella programkontoren i de sändande länderna bör ha möjlighet att anpassa dessa förenklade bidrag på grundval av objektiva kriterier, framför allt för att garantera tillgång för personer med sämre förutsättningar. I enlighet med nationell rätt bör medlemsstaterna också uppmuntras att låta dessa bidrag vara befriade från skatter och sociala avgifter. Samma undantag bör gälla för offentliga eller privata enheter som beviljar sådant ekonomiskt stöd till de berörda personerna.

(50)I enlighet med budgetförordningen, Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 41 , rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 42 och rådets förordning (EU) nr 2017/1939 43 ska unionens ekonomiska intressen skyddas genom proportionella åtgärder, inbegripet förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter och bedrägeri, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt i tillämpliga fall administrativa sanktioner. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 och förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 får Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) utföra utredningar, inbegripet kontroller och inspektioner på plats, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen. I överensstämmelse med förordning (EU) 2017/1939 får Europeiska åklagarmyndigheten utreda och lagföra bedrägeri och annan olaglig verksamhet i unionen som påverkar unionens ekonomiska intressen, i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 44 . I enlighet med budgetförordningen ska varje person eller enhet som tar emot medel från unionen samarbeta fullständigt för att skydda unionens ekonomiska intressen och ge kommissionen, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Europeiska åklagarmyndigheten och Europeiska revisionsrätten alla rättigheter och all tillgång som behövs och säkerställa att tredje parter som är involverade i förvaltningen av medel från unionen beviljar likvärdiga rättigheter.

(51)Det bör säkerställas att de insatser som genomförs inom ramen för programmet kompletterar medlemsstaternas verksamhet och annan verksamhet i unionen, framför allt på områdena för utbildning, kultur och media, ungdomsfrågor och solidaritet, sysselsättning och social inkludering, forskning och innovation, näringsliv och företagande, jordbruk och landsbygdsutveckling med tonvikten på unga lantbrukare, sammanhållning, regionalpolitik samt internationellt samarbete och utveckling.

(52)Även om regelverket redan tidigare tillät medlemsstaterna och regionerna att skapa synergieffekter inom ramen för den tidigare programplaneringsperioden mellan Erasmus+ och andra unionsinstrument, såsom de europeiska struktur- och investeringsfonderna, som även stödjer en kvalitativ utveckling på utbildningsområdet och inom ungdomsverksamheten i EU, har denna potential hittills varit underutnyttjad, vilket således begränsar de systemiska effekterna av projekt och inverkan på politiken. Ändamålsenlig kommunikation och samarbete bör äga rum på nationell nivå mellan de nationella organ som ansvarar för förvaltningen av dessa instrument för att maximera deras respektive inverkan. Programmet bör möjliggöra ett aktivt samarbete med dessa instrument.

(53)För att granska eller komplettera programmets prestationsindikatorer, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på bilagan. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter bör Europaparlamentet och rådet erhålla alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som arbetar med förberedelse av delegerade akter.

(54)Ett korrekt slutförande av det föregående programmet bör säkerställas, särskilt när det gäller sådana fleråriga arrangemang för förvaltning av programmet som fortsätter att löpa, exempelvis finansiering av tekniskt och administrativt stöd. Från och med den 1 januari 2021 bör det tekniska och administrativa stödet vid behov säkerställa förvaltningen av insatser enligt det föregående programmet som ännu inte slutförts före den 31 december 2020.

(55)Denna förordning respekterar de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns särskilt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna. Denna förordning syftar särskilt till att säkerställa full respekt för rätten till jämställdhet mellan kvinnor och män och rätten att inte utsättas för diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder eller sexuell läggning, och att främja tillämpningen av artiklarna 21 och 23 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(56)Övergripande finansiella regler som antas av Europaparlamentet och rådet på grundval av artikel 322 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) är tillämpliga på denna förordning. Dessa regler fastställs i budgetförordningen och bestämmer särskilt förfarandet för fastställande och genomförande av budgeten genom bidrag, upphandling, priser och indirekt genomförande och föreskriver kontroller av finansiella aktörers ansvar. Regler som antas på grundval av artikel 322 i EUF-fördraget gäller även skyddet av unionens budget vid allmänna brister när det gäller rättsstatsprincipen i medlemsstaterna, eftersom respekten för rättsstatsprincipen är en förutsättning för en sund ekonomisk förvaltning och en ändamålsenlig unionsfinansiering.

(57)Eftersom målet för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av dess transnationella karaktär, den stora omfattningen och den breda geografiska räckvidden av den mobilitets- och samarbetsverksamhet som finansieras, dess inverkan på tillgången till mobilitet i utbildningssyfte och mer allmänt på integrationen i unionen, samt dess förstärkta internationella dimension, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå det målet.

(58)Förordning (EU) nr 1288/2013 bör upphöra att gälla med verkan från och med den 1 januari 2021.

(59)I syfte att säkerställa kontinuiteten i det finansieringsstöd som föreskrivs i detta program, bör denna förordning tillämpas från och med den 1 januari 2021.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom denna förordning inrättas ”Erasmus”, programmet för unionens insatser inom utbildning, ungdom och idrott (nedan kallat programmet).

Här fastställs målen för programmet, budgeten för perioden 2021–2027, formerna för unionens finansiering och reglerna för tillhandahållande av sådan finansiering.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)livslångt lärande: all utbildning (formellt lärande, icke-formellt lärande och informellt lärande) under hela livet, inbegripet förskoleverksamhet och barnomsorg, allmän utbildning, yrkesinriktad utbildning, högre utbildning och vuxenutbildning, som leder till bättre kunskaper, färdigheter, kompetenser och attityder eller samhällsdeltagande ur ett personligt, medborgerligt, kulturellt, samhälleligt och/eller arbetsrelaterat perspektiv, inklusive tillhandahållandet av rådgivning och vägledning,

(2)mobilitet i utbildningssyfte: att flytta fysiskt till ett annat land än hemlandet för studier, yrkesutbildning eller icke-formellt eller informellt lärande. Det kan åtföljas av åtgärder såsom språkstöd och utbildning och/eller kompletteras med e-lärande och virtuellt samarbete. I vissa särskilda fall kan det ske i form av lärande genom användning av informationsteknik och kommunikationsverktyg,

(3)icke-formellt lärande: frivilligt lärande som äger rum utanför den formella utbildningen genom målinriktad verksamhet (vad gäller mål, metoder och tid), där det finns visst stöd till lärandet,

(4)informellt lärande: lärande till följd av dagliga aktiviteter och upplevelser som inte är organiserade eller strukturerade vad gäller mål, tid eller lärandestöd. Det kan vara oavsiktligt ur den lärandes perspektiv,

(5)unga: personer mellan 13 och 30 år,

(6)idrott på gräsrotsnivå: idrott i organiserad form som utövas på lokal nivå av amatöridrottare, samt idrott för alla,

(7)högskolestudent: person som är inskriven vid en högskola för en kort utbildning, på kandidatnivå, mastersnivå eller doktorandnivå eller motsvarande. Det omfattar även nyutexaminerade,

(8)personal: personer som antingen yrkesmässigt eller på frivillig grund är involverade i utbildning eller icke-formellt lärande, och det kan omfatta professorer, lärare, utbildare, skolledare, ungdomsarbetare, idrottsinstruktörer, personal som inte undervisar och andra berörda sakkunniga som främjar lärande,

(9)yrkesstuderande: person som är inskriven på en grundläggande yrkesutbildning eller yrkesinriktad fortbildning, eller på ett yrkesinriktat studieprogram, på alla nivåer från sekundär till eftergymnasial nivå. Det omfattar deltagande av personer som nyligen utexaminerats från sådana program,

(10)skolelev: person som är inskriven vid en läroanstalt som tillhandahåller allmän utbildning på alla nivåer från förskoleverksamhet och barnomsorg till gymnasieutbildning och som enligt de nationella myndigheterna är berättigade att delta i programmet på sina respektive territorier,

(11)vuxenutbildning: alla former av icke-yrkesinriktad utbildning för vuxna efter avslutad grundutbildning; utbildningen kan vara formell, icke-formell eller informell,

(12)tredjeland som inte är associerat till programmet: ett tredjeland som inte deltar fullt ut i programmet, men vars rättsliga enheter i undantagsfall kan dra nytta av programmet i välmotiverade fall i unionens intresse,

(13)tredjeland: en stat som inte är medlemsstat,

(14)partnerskap: ett avtal mellan en grupp av läroanstalter och/eller organisationer om att genomföra gemensam verksamhet och gemensamma projekt,

(15)gemensam masterexamen: ett integrerat utbildningsprogram som erbjuds av minst två högskolor och som ger ett enda examensbevis, utfärdat och undertecknat av samtliga deltagande högskolor gemensamt och erkänt officiellt i de länder där de deltagande högskolorna är belägna,

(16)internationell: all verksamhet som omfattar minst ett tredjeland som inte är associerat till programmet,

(17)virtuellt samarbete: allt samarbete med hjälp av informationsteknik och kommunikationsverktyg,

(18)högskola: alla slags högre utbildningsanstalter som i överensstämmelse med nationell rätt eller praxis utfärdar erkända examina eller erbjuder annan erkänd eftergymnasial utbildning, oavsett vad dessa utbildningsanstalter kallas, och alla slags högre utbildningsanstalter som enligt de nationella myndigheterna är behöriga att delta i programmet på deras respektive territorier,

(19)transnationell: all verksamhet som omfattar minst två länder som antingen är medlemsstater eller tredjeländer som är associerade till programmet,

(20)ungdomsverksamhet: en verksamhet utanför skolan som utförs av informella grupper av unga och/eller ungdomsorganisationer och som utmärks av en icke-formell utbildningsstrategi,

(21)ungdomsarbetare: en person som yrkesmässigt eller på frivillig grund arbetar med icke-formellt lärande, och som stöder unga människor i deras sociopedagogiska och yrkesmässiga utveckling,

(22)EU:s ungdomsdialog: dialogen med unga och ungdomsorganisationer som fungerar som ett forum för fortlöpande gemensamma reflexioner om prioriteringar, genomförande och uppföljning av det europeiska samarbetet på ungdomsområdet,

(23)tredjeland som är associerat till programmet: ett tredjeland som är part i ett avtal med unionen som möjliggör landets deltagande i programmet och som uppfyller alla skyldigheter som fastställs i denna förordning i förhållande till medlemsstaterna,

(24)rättslig enhet: varje fysisk eller juridisk person som inrättats och erkänts som sådan enligt nationell rätt, unionsrätt eller internationell rätt, som har rättskapacitet och som för egen räkning kan utöva rättigheter och ha skyldigheter, eller en enhet som saknar rättskapacitet i enlighet med artikel [197.2 c] i budgetförordningen.

(25)personer med sämre förutsättningar: personer som möter hinder som gör det svårt för dem att få faktisk tillgång till de möjligheter som erbjuds genom programmet av ekonomiska, sociala, kulturella, eller geografiska skäl, eller av skäl som rör hälsa, migrantbakgrund, funktionsnedsättning och inlärningssvårigheter,

(26)nationell myndighet: den myndighet som på nationell nivå ansvarar för att övervaka och utöva tillsyn över förvaltningen av programmet i en medlemsstat eller i ett tredjeland som är associerat till programmet,

(27)nationellt programkontor: ett eller flera organ i en medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet som ansvarar för att förvalta genomförandet av programmet på nationell nivå. Det kan finnas mer än ett nationellt programkontor i en medlemsstat eller ett tredjeland som är associerat till programmet.

Artikel 3

Programmets mål

1.Det allmänna målet för programmet är att stödja den utbildningsmässiga, yrkesmässiga och personliga utvecklingen för personer som är aktiva på områdena för utbildning, ungdom och idrott i och utanför EU och därigenom bidra till hållbar tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning och stärka den europeiska identiteten. Programmet är ett viktigt instrument i arbetet med att skapa ett europeiskt område för utbildning och det stöder genomförandet av det europeiska strategiska samarbetet på utbildningsområdet med dess underliggande sektorsspecifika dagordningar, stärker det ungdomspolitiska samarbetet inom ramen för unionens ungdomsstrategi 2019–2027 och skapar en europeisk dimension inom idrotten.

2.Programmet har följande särskilda mål:

(a)Främja enskilda personers mobilitet i utbildningssyfte, liksom samarbete, inkludering, spetskompetens, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på utbildningsområdet.

(b)Främja ungas mobilitet i utbildningssyfte inom icke-formell utbildning och ungas aktiva deltagande, liksom samarbete, inkludering, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på ungdomsområdet.

(c)Främja mobilitet i utbildningssyfte för idrottsinstruktörer och personal, liksom samarbete, inkludering, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på idrottsområdet.

3.Programmets mål ska uppnås genom följande tre programområden:

(a)Mobilitet i utbildningssyfte (programområde 1).

(b)Samarbete mellan organisationer och institutioner (programområde 2).

(c)Stöd till politikutveckling och samarbete (programområde 3).

Målen ska också uppnås genom Jean Monnet-insatser enligt artikel 7.

En beskrivning av de insatser som stöds inom varje programområde anges i kapitel II (utbildning), kapitel III (ungdom) och kapitel IV (idrott).

KAPITEL II

UTBILDNING

Artikel 4

Programområde 1
Mobilitet i utbildningssyfte

På utbildningsområdet ska programmet stödja följande insatser inom ramen för programområde 1:

(a)Mobilitet för studenter och personal inom högre utbildning.

(b)Mobilitet för studenter och personal inom yrkesutbildning.

(c)Mobilitet för skolelever och skolpersonal.

(d)Mobilitet för personal inom vuxenutbildning.

(e)Möjligheter till språkinlärning, inbegripet sådana som stöder mobilitetsverksamhet.

Artikel 5

Programområde 2
Samarbete mellan organisationer och institutioner

På utbildningsområdet ska programmet stödja följande insatser inom ramen för programområde 2:

(a)Partnerskap för samarbete och utbyte av praxis, inbegripet småskaliga partnerskap i syfte att främja en bredare och mer inkluderande tillgång till programmet.

(b)Partnerskap för spetskompetens, framför allt för Europauniversitet, yrkeskunskapscentrum och gemensamma masterexamina.

(c)Partnerskap för innovation för att öka Europas innovationskapacitet.

(d)Onlineplattformar och verktyg för virtuellt samarbete, inbegripet stödtjänster för eTwinning och webbplattformen för vuxenutbildning i Europa.

Artikel 6

Programområde 3
Stöd till politikutveckling och politiskt samarbete

På utbildningsområdet ska programmet stödja följande insatser inom ramen för programområde 3:

(a)Förberedandet och genomförandet av unionens allmänna och sektorsspecifika politiska dagordningar på utbildningsområdet, inbegripet med stöd av Eurydicenätverket eller andra relevanta organisationers verksamhet.

(b)Stöd till unionens verktyg och åtgärder som främjar kvaliteten och tydligheten i fråga om kompetenser, färdigheter och kvalifikationer och erkännandet av dessa 45 .

(c)Politisk dialog och samarbete med viktiga berörda parter, inbegripet EU-omfattande nätverk, europeiska icke-statliga organisationer och internationella organisationer på utbildningsområdet.

(d)Åtgärder som bidrar till ett kvalitativt och inkluderande genomförande av programmet.

(e)Samarbete med unionens övriga instrument och stöd till unionens övriga politikområden.

(f)Insatser för att sprida kunskap och öka medvetenheten om resultat av och prioriteringar inom EU-politik samt om programmet.

Artikel 7

Jean Monnet-insatser

Programmet ska stödja undervisning, inlärning, forskning och debatter om den europeiska integrationen med hjälp av följande insatser

(a)Jean Monnet-insatser inom högre utbildning.

(b)Jean Monnet-insatser på andra utbildningsområden.

(c)Stöd till följande institutioner med europeisk målsättning: Europeiska universitetsinstitutet i Florens, inbegripet dess School of Transnational Governance, Europeiska högskolan (i Brygge och Natolin), Europeiska institutet för offentlig förvaltning i Maastricht, Europeiska rättsakademin i Trier, Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd i Odense och Internationella centrumet för Europautbildning i Nice.

KAPITEL III

UNGDOM

Artikel 8

Programområde 1
Mobilitet i utbildningssyfte

På ungdomsområdet ska programmet stödja följande insatser inom programområde 1:

(a)Mobilitet för unga.

(b)Ungdomsverksamhet.

(c)DiscoverEU-verksamhet.

(d)Mobilitet för ungdomsarbetare.

Artikel 9

Programområde 2
Samarbete mellan organisationer och institutioner

På ungdomsområdet ska programmet stödja följande insatser inom programområde 2:

(a)Partnerskap för samarbete och utbyte av praxis, inbegripet småskaliga partnerskap i syfte att främja en bredare och mer inkluderande tillgång till programmet.

(b)Partnerskap för innovation för att öka Europas innovationskapacitet.

(c)Onlineplattformar och verktyg för virtuellt samarbete.

Artikel 10

Programområde 3
Stöd till politikutveckling och samarbete

På ungdomsområdet ska programmet stödja följande insatser inom programområde 3:

(a)Förberedande och genomförande av unionens politiska dagordning på ungdomsområdet, med stöd av wikinätverket för ungdomsfrågor.

(b)Unionens verktyg och åtgärder för att främja kvaliteten och tydligheten i fråga om kompetenser och färdigheter och erkännandet av dessa, framför allt genom ungdomspasset.

(c)Politisk dialog och samarbete med relevanta viktiga berörda parter, inbegripet EU-omfattande nätverk, europeiska icke-statliga organisationer och internationella organisationer på ungdomsområdet, EU:s ungdomsdialog och stöd till Europeiskt ungdomsforum.

(d)Åtgärder som bidrar till ett kvalitativt och inkluderande genomförande av programmet.

(e)Samarbete med unionens övriga instrument och stöd till unionens övriga politikområden.

(f)Insatser för att sprida kunskap och öka medvetenheten om resultat av och prioriteringar inom EU-politik samt om programmet.

KAPITEL IV

IDROTT

Artikel 11

Programområde 1
Mobilitet i utbildningssyfte

På idrottsområdet ska programmet inom programområde 1 stödja mobilitet för idrottsinstruktörer och personal.

Artikel 12

Programområde 2
Samarbete mellan organisationer och institutioner

På idrottsområdet ska programmet stödja följande insatser inom programområde 2:

(a)Partnerskap för samarbete och utbyte av praxis, inbegripet småskaliga partnerskap i syfte att främja en bredare och mer inkluderande tillgång till programmet.

(b)Icke vinstdrivande idrottsevenemang som syftar till att ytterligare utveckla en europeisk dimension av idrotten.

Artikel 13

Programområde 3
Stöd till politikutveckling och samarbete

På idrottsområdet ska programmet stödja följande insatser inom nyckelåtgärd 3:

(a)Förberedande och genomförande av unionens politiska dagordning på området idrott och fysisk aktivitet.

(b)Politisk dialog och samarbete med relevanta viktiga berörda parter, inbegripet europeiska icke-statliga organisationer och internationella organisationer på idrottsområdet.

(c)Insatser för att sprida kunskapen och öka medvetenheten om resultat av och prioriteringar inom EU-politik samt om programmet, inbegripet olika priser och utmärkelser i idrottssammanhang.

KAPITEL V

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 14

Budget

1.Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 30 000 000 000 euro i löpande priser.

2.Programmet ska genomföras i enlighet med följande preliminära fördelning:

(a)24 940 000 000 euro för insatser på utbildningsområdet, varav

(1)minst 8 640 000 000 euro bör anslås till insatser inom högre utbildning som avses i artiklarna 4 a och 5 a,

(2)minst 5 230 000 000 euro till insatser inom yrkesutbildning som avses i artiklarna 4 b och 5 a,

(3)minst 3 790 000 000 euro till insatser inom skolutbildning som avses i artiklarna 4 c och 5 a,

(4)minst 1 190 000 000 euro till insatser inom vuxenutbildning som avses i artiklarna 4 d och 5 a,

(5)450 000 000 euro för Jean Monnet-insatser som avses i artikel 7.

(b)3 100 000 000 euro för insatser på ungdomsområdet som avses i artiklarna 8–10.

(d)Minst 960 000 000 euro som ett bidrag till driftskostnaderna för de nationella programkontoren.

3.Utöver den finansieringsram som anges i punkt 1 och för att främja programmets internationella dimension ska ett kompletterande finansiellt bidrag tillgängliggöras genom förordning …/… [instrumentet för grannsamarbete, utveckling och internationellt samarbete] 46 och genom förordning …/… [IPA III] 47 för att stödja insatser som genomförs och hanteras i enlighet med denna förordning. Detta bidrag ska finansieras i enlighet med förordningarna om inrättande av dessa instrument.

4.Det belopp som avses i punkt 1 får användas för administrativt och tekniskt stöd för genomförandet av programmet, såsom förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering, inklusive centrala informationstekniska system.

5.Utan att det påverkar tillämpningen av budgetförordningen kan utgifter för insatser till följd av projekt som ingår i det första arbetsprogrammet vara stödberättigande från och med den 1 januari 2021.

6.Medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska genomföra dessa medel direkt i enlighet med [artikel 62.1 a] i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med [artikel 62.1 c]. Där så är möjligt ska dessa medel används till förmån för den berörda medlemsstaten.

Artikel 15

Former av EU-finansiering och metoder för genomförande

1.Programmet ska genomföras konsekvent och genom direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen eller indirekt förvaltning genom organ som avses i artikel [61.1 c] i budgetförordningen.

2.Programmet får tillhandahålla finansiering i alla de former som anges i budgetförordningen, särskilt bidrag, priser och upphandling.

3.Bidrag till en gemensam försäkringsmekanism får täcka den risk som är förknippad med krav på återbetalning av belopp från mottagare och ska anses vara en tillräcklig garanti i enlighet med budgetförordningen. Bestämmelserna i [artikel X] i förordning X [successor of the Regulation on the Guarantee Fund] ska gälla.

KAPITEL VI

DELTAGANDE I PROGRAMMET

Artikel 16

Tredjeländer som är associerade till programmet

1.Programmet ska vara öppet för deltagande från följande tredjeländer:

(a)Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

(b)Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

(c)Länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

(d)Övriga tredjeländer, i enlighet med de villkor som fastställs i särskilda avtal som omfattar tredjeländernas deltagande i unionens program, under förutsättning att avtalet

–säkerställer en rimlig balans mellan bidraget från det tredjeland som deltar i unionens program och de fördelar som landet får av respektive program,

–fastställer villkoren för deltagande i programmen, inklusive beräkningen av finansiella bidrag till enskilda program och deras administrativa kostnader; dessa bidrag ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel [21.5] i budgetförordningen,

–inte ger tredjelandet beslutsbefogenhet över programmet, och

–garanterar unionens rätt att säkerställa sund ekonomisk förvaltning och att skydda sina ekonomiska intressen.

2.De länder som avses i punkt 1 ska delta i programmet fullt ut endast i den mån de uppfyller alla skyldigheter som denna förordning ålägger medlemsstaterna.

Artikel 17

Tredjeländer som inte är associerade till programmet

Vad gäller de insatser som avses i artiklarna 4–6, artikel 7 a och 7 b, artiklarna 8–10, och artiklarna 12 och 13 kan programmet vara öppet för deltagande från följande tredjeländer:

(a)Tredjeländer som avses i artikel 16 och som inte uppfyller det villkor som anges i punkt 16.2.

(b)Alla andra tredjeländer.

Artikel 18

Regler om direkt och indirekt förvaltning

1.Programmet ska vara öppet för offentliga och privata rättsliga enheter som är verksamma på områdena för utbildning, ungdom och idrott.

2.När programmet genomförs, bland annat med avseende på valet av deltagare och utdelningen av bidrag, ska kommissionen och medlemsstaterna se till att insatser görs för att främja social inkludering och bättre nå ut till personer med sämre förutsättningar.

3.Vid urval inom ramen för både direkt och indirekt förvaltning får utvärderingskommittén, som avses i artikel [145.3 tredje strecksatsen] i budgetförordningen, bestå av externa experter.

4.Offentliga enheter, institutioner och organisationer på områdena för utbildning, ungdom och idrott som har erhållit över 50 procent av sina årliga inkomster från offentliga källor under de senaste två åren ska anses besitta den nödvändiga finansiella, yrkesmässiga och administrativa kapaciteten för att utföra verksamhet inom programmet. De ska inte behöva bestyrka den kapaciteten ytterligare.

5.För att förbättra tillgången till programmet för personer med sämre förutsättningar och för att säkerställa ett smidigt genomförande av programmet kan kommissionen komma att anpassa eller tillåta de nationella programkontoren som avses i artikel 23 att på grundval av objektiva kriterier anpassa bidragen för att stödja programmets mobilitetsinsatser.

6.Kommissionen kan gå ut med gemensamma inbjudningar att lämna projektförslag med tredjeländer som inte är associerade till programmet eller deras organisationer och programkontor för att finansiera projekt på grundval av motpartsfonder. Projekt kan bedömas och väljas ut genom ett gemensamt bedömnings- och urvalsförfarande som de berörda finansieringsorganisationerna eller finansieringsorganen ska enas om i enlighet med de principer som anges i budgetförordningen.

KAPITEL VII

PROGRAMPLANERING, ÖVERVAKNING OCH UTVÄRDERING

Artikel 19

Arbetsprogram

Programmet ska genomföras med hjälp av sådana arbetsprogram som avses i artikel [108] i budgetförordningen. Dessutom ska arbetsprogrammet ange en indikation om det belopp som ska anslås till varje insats och om fördelningen av medel mellan medlemsstaterna och tredjeländer som är associerade till programmet för de insatser som ska förvaltas av det nationella programkontoret. Arbetsprogrammet ska antas av kommissionen genom en genomförandeakt. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 31.

Artikel 20

Övervakning och rapportering

1.I bilagan anges indikatorer för rapportering om programmets uppfyllelse av de allmänna och särskilda mål som beskrivs i artikel 3.

2.För att säkerställa en ändamålsenlig bedömning av huruvida programmet uppnår sina mål ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 30 för att ändra bilagan, för att se över eller komplettera indikatorerna när så krävs och att komplettera denna förordning med föreskrifter om en ram för övervakning och utvärdering.

3.Rapporteringssystemet ska säkerställa att uppgifter för övervakning av programmets genomförande och utvärdering samlas in effektivt, ändamålsenligt och rättidigt och på rätt detaljnivå av bidragsmottagare av unionens medel i den mening som avses i artikel [2.5] i budgetförordningen. För detta ändamål ska proportionella rapporteringskrav ställas på bidragsmottagarna av unionens medel och medlemsstaterna.

Artikel 21

Utvärdering

1.Utvärderingar ska utföras i god tid för att kunna användas i beslutsprocessen.

2.En halvtidsutvärdering av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras. Den ska också åtföljas av en slutlig utvärdering av det föregående programmet.

3.Utan att det påverkar de krav som anges i kapitel IX och de skyldigheter för de nationella programkontoren som avses i artikel 24 ska medlemsstaterna senast den 30 april 2024 överlämna en rapport till kommissionen om programmets genomförande och resultat på respektive territorium.

4.Vid slutet av genomförandeperioden, dock senast fyra år efter slutet av den period som anges i artikel 1, ska en slututvärdering av programmet genomföras av kommissionen.

5.Kommissionen ska överlämna slutsatserna av dessa utvärderingar tillsammans med sina egna synpunkter till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

KAPITEL VIII

INFORMATION, KOMMUNIKATION OCH SPRIDNING

Artikel 22

Information, kommunikation och spridning

1.De nationella programkontor som avses i artikel 24 ska utveckla en konsekvent strategi för att nå ut till målgrupperna och för spridning och utnyttjande av resultaten från den verksamhet som stöds genom insatserna som de förvaltar inom ramen för programmet, ska bistå kommissionen med den allmänna uppgiften att sprida information om programmet, inklusive information om insatser och verksamhet som förvaltas på nationell nivå och unionsnivå, dess resultat och ska informera relevanta målgrupper om de insatser samt den verksamhet som har genomförts i deras land.

2.Mottagarna av unionsmedel ska framhålla unionsfinansieringens ursprung och säkerställa dess synlighet (i synnerhet när de främjar insatserna och deras resultat) genom att tillhandahålla enhetlig, ändamålsenlig och proportionell riktad information till olika målgrupper, däribland medierna och allmänheten.

3.De rättsliga enheterna inom de sektorer som omfattas av programmet ska använda varumärkesnamnet ”Erasmus” vid kommunikation och spridning av information i samband med programmet.

4.Kommissionen ska vidta informations- och kommunikationsåtgärder avseende programmet och dess åtgärder och resultat. Medel som tilldelats programmet ska också bidra till den strategiska kommunikationen om unionens politiska prioriteringar, i den mån de har anknytning till de mål som avses i artikel 3.

KAPITEL IX

FÖRVALTNINGS- OCH REVISIONSSYSTEM

Artikel 23

Nationell myndighet

1.Senast den […] ska medlemsstaterna i en formell underrättelse som vidarebefordras av deras ständiga representation meddela kommissionen namnen på den person eller de personer som är juridiskt behöriga att agera för deras räkning som nationell myndighet för de syften som anges i denna förordning. Om den nationella myndigheten byts ut under programperioden ska den berörda medlemsstaten omedelbart underrätta kommissionen i enlighet med samma förfarande.

2.Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga och lämpliga åtgärder för att avlägsna alla juridiska och administrativa hinder för att programmet ska fungera korrekt, inbegripet, om möjligt, även åtgärder för att lösa administrativa frågor som försvårar erhållandet av viseringar.

3.Senast den […] ska den nationella myndigheten utse ett eller flera nationella programkontor. Om det finns fler än ett nationellt programkontor ska medlemsstaterna inrätta en lämplig mekanism för att samordna förvaltningen av programmets genomförande på nationell nivå, särskilt i syfte att säkerställa ett konsekvent och kostnadseffektivt genomförande av programmet och en fungerande kontakt med kommissionen i detta avseende samt underlätta eventuell överföring av medel mellan kontor och på det sättet möjliggöra flexibilitet och bättre utnyttjande av de medel som tilldelas medlemsstaterna. Varje medlemsstat ska besluta hur den ska organisera förhållandet mellan sin nationella myndighet och det nationella programkontoret, inbegripet sådana uppgifter som att fastställa det nationella programkontorets arbetsprogram.
Den nationella myndigheten ska tillhandahålla kommissionen en förhandsbedömning av kravuppfyllelse som visar att det nationella programkontoret uppfyller artiklarna [58.1] c, c v och c vi, samt [60.1, 60.2 och 60.3] i budgetförordningen, samt unionens krav för interna kontrollstandarder för nationella programkontor och reglerna för förvaltning av programmens medel till bidragsstöd.

4.Den nationella myndigheten ska utse ett oberoende revisionsorgan enligt vad som avses i artikel 26.

5.Den nationella myndigheten ska grunda sin förhandsbedömning av kravuppfyllelse på sina egna kontroller och revisioner och/eller kontroller och revisioner som utförts av det oberoende revisionsorgan som avses i artikel 26. När det nationella programkontor som utses för programmet är detsamma som det nationella programkontor som hade ansvar för att förvalta det tidigare programmet, ska förhandsbedömningen av kravuppfyllelse begränsas till de krav som är nya och specifika för programmet.

6.Om kommissionen på grundval av sin utvärdering av förhandsbedömningen av kravuppfyllelse inte godtar det nationella programkontor som utsetts, eller om det nationella programkontoret inte uppfyller de minimikrav som fastställs av kommissionen, ska den nationella myndigheten se till att nödvändiga korrigerande åtgärder vidtas så att det nationella programkontoret uppfyller minimikraven eller utse ett annat organ till nationellt programkontor.

7.Den nationella myndigheten ska övervaka och utöva tillsyn över programmets förvaltning på nationell nivå. Den ska underrätta kommissionen och rådgöra med kommissionen i god tid innan den fattar beslut som kan ha en betydande inverkan på programmets förvaltning, särskilt vad gäller dess nationella programkontor.

8.Den nationella myndigheten ska tillhandahålla adekvat samfinansiering för drift av de nationella programkontoren så att programmet förvaltas i enlighet med tillämpliga unionsbestämmelser.

9.På grundval av den årliga förvaltningsförklaringen från det nationella programkontoret, det oberoende revisionsuttalandet och kommissionens analys av det nationella programkontorets efterlevnad och prestationer ska den nationella myndigheten varje år informera kommissionen om sin övervaknings- och tillsynsverksamhet med avseende på programmet.

10.Den nationella myndigheten ska ta ansvar för en korrekt förvaltning av de unionsmedel som kommissionen överför till det nationella programkontoret inom programmet.

11.Vid fall av oriktigheter, försummelse eller bedrägeri som kan tillskrivas ett nationellt programkontor eller vid allvarliga brister eller undermåliga prestationer från det nationella programkontorets sida och i de fall där detta leder till att kommissionen ställer krav gentemot det nationella programkontoret ska den nationella myndigheten vara ansvarig gentemot kommissionen att ersätta de medel som inte återbetalats.

12.Vid de omständigheter som anges i punkt 11 får den nationella myndigheten återkalla det nationella programkontorets mandat, antingen på eget initiativ eller på begäran av kommissionen. Om den nationella myndigheten vill återkalla det nationella programkontorets mandat av andra motiverade skäl ska den meddela kommissionen detta minst sex månader innan det nationella programkontorets mandat upphör att gälla. I sådana fall ska den nationella myndigheten och kommissionen formellt komma överens om särskilda och tidsbestämda övergångsåtgärder.

13.Vid ett eventuellt återkallande ska den nationella myndigheten genomföra de nödvändiga kontrollerna av unionsmedel som förvaltats av det nationella programkontor vars mandat återkallats och se till att dessa medel samt alla de dokument och förvaltningsverktyg som behövs för programmet överförs obehindrat till det nya nationella programkontoret. Den nationella myndigheten ska förse det nationella programkontor vars mandat återkallats med nödvändiga finansiella medel för att det ska fortsätta utföra sina avtalsenliga skyldigheter gentemot programmets bidragsmottagare och kommissionen tills dessa skyldigheter har överförts till ett nytt nationellt programkontor.

14.På begäran av kommissionen ska den nationella myndigheten utse de institutioner eller organisationer, eller de kategorier av institutioner eller organisationer, som ska anses berättigade att delta i särskilda programinsatser på sina respektive territorier.

Artikel 24

Det nationella programkontoret

1.Det nationella programkontoret ska

(a)vara en juridisk person eller ingå i en enhet som är en juridisk person och lyda under lagstiftningen i den berörda medlemsstaten; ett ministerium får inte utses till nationellt programkontor,

(b)förfoga över tillräcklig förvaltningskapacitet, personal och infrastruktur för att kunna uppfylla sina åligganden tillfredsställande samt säkerställa en effektiv och ändamålsenlig förvaltning av programmet och en sund ekonomisk förvaltning av unionens medel,

(c)förfoga över de operativa och rättsliga resurser som krävs för att tillämpa de administrativa, avtalsenliga och finansiella förvaltningsregler som fastställts på unionsnivå,

(d)erbjuda tillräckliga finansiella garantier, helst utfärdade av en offentlig myndighet, motsvarande nivån på de unionsmedel som kontoret ska förvalta,

(e)utses för hela programperioden.

2.Det nationella programkontoret ska vara ansvarigt för att förvalta alla faser av projektets livscykel i de insatser som ska beskrivas i det arbetsprogram som avses i artikel [19], i enlighet med artikel [58.1 c, c v och c vi] i budgetförordningen.

3.Det nationella programkontoret ska bevilja bidragsstöd till bidragsmottagare i den mening som avses i artikel [2.5] i budgetförordningen, genom ett bidragsavtal i enlighet med det som kommissionen bestämmer för den aktuella programinsatsen.

4.Det nationella programkontoret ska varje år rapportera till kommissionen och dess nationella myndighet i enlighet med artikel [60.5] i budgetförordningen. Det nationella programkontoret ska ha ansvar för att genomföra de synpunkter som framförs av kommissionen efter dess analys av den årliga förvaltningsförklaringen och revisionsuttalandet efter den oberoende revisionen.

5.Det nationella programkontoret får inte utan ett skriftligt förhandsgodkännande från den nationella myndigheten och kommissionen delegera till tredje part några av de eventuella uppgifter som rör genomförandet av programmet eller budgeten. Det nationella programkontoret ska ensamt ha hela ansvaret för uppgifter som delegeras till en tredje part.

6.När ett nationellt programkontors mandat återkallas ska det nationella programkontoret fortsätta att ha det juridiska ansvaret för att uppfylla sina avtalsenliga skyldigheter gentemot programmets bidragsmottagare och kommissionen tills dessa skyldigheter har överförts till ett nytt nationellt programkontor.

7.Det nationella programkontoret ska ha ansvar för att förvalta och avsluta finansiella avtal avseende det tidigare programmet som fortfarande löper när programmet inleds.

Artikel 25

Europeiska kommissionen

1.Kommissionen ska granska de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen på grundval av de efterlevnadskrav för nationella programkontor som avses i artikel 23.3, framför allt på grundval av den förhandsbedömning av kravuppfyllelse som den nationella myndigheten tillhandahåller, det nationella programkontorets årliga förvaltningsförklaring och uttalandet från det oberoende revisionsorganet samt med vederbörlig hänsyn till den årliga information som den nationella myndigheten tillhandahåller om dess övervakning och tillsyn avseende programmet.

2.Inom två månader efter det att kommissionen har mottagit den förhandsbedömning av kravuppfyllelse som avses i artikel 23.3 ska kommissionen godta, med förbehåll godta eller avvisa förslaget till nationellt programkontor. Kommissionen ska inte ingå något avtalsförhållande med det nationella programkontoret förrän den har godkänt förhandsbedömningen. Om kommissionen godtar förslaget med förbehåll kan den besluta att vidta proportionella försiktighetsåtgärder som gäller avtalsförhållandet med det nationella programkontoret.

3.Kommissionen ska varje år ställa följande programmedel till det nationella programkontorets förfogande:

(a)Medel för bidragsstöd i den berörda medlemsstaten för de insatser i programmet som det nationella programkontoret fått i uppdrag att förvalta.

(b)Ett finansiellt bidrag som stöd till det nationella programkontorets uppgifter i samband med programförvaltningen som ska fastställas på grundval av beloppet för de unionsmedel till bidragsstöd som det nationella programkontoret fått ansvar för.

(c)I tillämpliga fall ytterligare medel för åtgärder enligt artiklarna 6 d och 10 d.

4.Kommissionen ska fastställa kraven för det nationella programkontorets arbetsprogram. Kommissionen ska inte ställa några programmedel till det nationella programkontorets förfogande förrän kommissionen formellt har godkänt det nationella programkontorets arbetsprogram.

5.Efter utvärderingen av den årliga förvaltningsförklaringen och uttalandet från det oberoende revisionsorganet om denna, ska kommissionen vidarebefordra sitt yttrande och sina synpunkter om dessa till det nationella programkontoret och den nationella myndigheten.

6.Om kommissionen inte kan godta den årliga förvaltningsförklaringen eller uttalandet från det oberoende revisionsorganet, eller om det nationella programkontorets genomförande av kommissionens synpunkter är otillfredsställande kan kommissionen genomföra de försiktighetsåtgärder och korrigerande åtgärder som krävs för att skydda unionens finansiella intressen i enlighet med artikel [60.4] i budgetförordningen.

7.Det ska hållas regelbundna möten med nätverket av nationella programkontor för att säkerställa ett konsekvent genomförande av programmet i alla medlemsstater och alla tredjeländer som avses i artikel 17.

Artikel 26

Oberoende revisionsorgan

1.Det oberoende revisionsorganet ska avge ett revisionsuttalande om den årliga förvaltningsförklaring som avses i artikel [60.5] i budgetförordningen. Det ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel [123] i budgetförordningen.

2.Det oberoende revisionsorganet ska

(a)besitta den nödvändiga yrkesmässiga kompetensen för att genomföra revisioner inom den offentliga sektorn,

(b)se till att dess revisioner tar hänsyn till internationellt accepterade revisionsstandarder,

(c)inte befinna sig i en intressekonflikt vad gäller den juridiska enhet som det nationella programkontoret ingår i. Det ska särskilt vara oberoende avseende sina funktioner från den juridiska enhet som det nationella programkontoret utgör en del av.

3.Det oberoende revisionsorganet ska ge kommissionen och dess företrädare samt revisionsrätten fullständig tillgång till all dokumentation och alla rapporter till stöd för det revisionsuttalande det avger om det nationella programkontorets årliga förvaltningsförklaring.

KAPITEL X

KONTROLLSYSTEM

Artikel 27

Kontrollsystemets principer

1.Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas i samband med insatser som finansieras enligt denna förordning genom åtgärder som syftar till att förhindra bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet genom ändamålsenliga kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom krav på återbetalning av belopp som otillbörligt betalats ut samt, vid behov, genom ändamålsenliga, proportionella och avskräckande sanktioner.

2.Kommissionen ska ha ansvar för tillsynskontroller med avseende på programmets insatser och verksamhet som förvaltas av de nationella programkontoren. Kommissionen ska fastställa minimikrav för de nationella programkontorens och det oberoende revisionsorganets kontroller.

3.Det nationella programkontoret ska ha ansvar för de primära kontrollerna av bidragsmottagarna för de insatser inom programmets som avses i artikel 24.2. Dessa kontroller ska erbjuda en rimlig säkerhet för att de tilldelade bidragen används som avsetts och följer gällande unionsbestämmelser.

4.Vad gäller de programmedel som överförs till de nationella programkontoren ska kommissionen ombesörja en korrekt samordning av sina kontroller med de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren på grundval av principen om samordnad granskning och efter en riskbaserad utvärdering. Denna bestämmelse gäller inte undersökningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Artikel 28

Skydd av unionens ekonomiska intressen

När ett tredjeland deltar i programmet genom ett beslut enligt ett internationellt avtal eller något annat rättsligt instrument ska tredjelandet bevilja de rättigheter och den tillgång som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva sina respektive befogenheter på ett heltäckande sätt. När det gäller Europeiska byrån för bedrägeribekämpning ska dessa rättigheter innefatta rätten att göra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på plats, i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013.

KAPITEL XI

KOMPLEMENTARITET

Artikel 29

Komplementaritet med unionens övriga politikområden, program och fonder

1.Programmet ska genomföras på ett sådant sätt att dess övergripande överensstämmelse och komplementaritet med unionens övriga relevanta politikområden, program och fonder säkerställs, framför allt med dem som är kopplade till utbildning, kultur och media, ungdomsfrågor och solidaritet, sysselsättning och social inkludering, forskning och innovation, näringsliv och företagande, digital politik, jordbruk och landsbygdsutveckling, miljö och klimat, sammanhållning, regionalpolitik, migration, säkerhet samt internationellt samarbete och utveckling.

2.En insats som har beviljats stöd från programmet kan också få ett bidrag från något annat unionsprogram, under förutsättning att bidragen inte täcker samma kostnader.

3.Om programmet och de europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder) som avses i artikel 1 i förordning (EU) 2018/... [förordningen om gemensamma bestämmelser] gemensamt tillhandahåller ekonomiskt stöd till en enskild insats ska den insatsen genomföras i enlighet med de bestämmelser som fastställs i denna förordning, inbegripet bestämmelser om återbetalning av belopp som utbetalats felaktigt.

4.Insatser som är stödberättigande inom ramen för programmet, som har utvärderats i en av programmets ansökningsomgångar och som uppfyller minimikvalitetskraven i den ansökningsomgången, men som inte finansieras på grund av begränsningar i fråga om budgetmedel, kan väljas ut för finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna). I så fall ska de samfinansieringssatser och bestämmelser för stödberättigande som grundar sig på denna förordning gälla. Dessa insatser ska genomföras av den förvaltande myndighet som avses i artikel [65] i förordning (EU) 2018/... [förordningen om gemensamma bestämmelser], i enlighet med de bestämmelser som fastställs i den förordningen och med fondspecifika förordningar, inbegripet regler om finansiella korrigeringar.

KAPITEL [XII]

ÖVERGÅNGS- OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 30

Utövande av delegeringen

1.Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som fastställs i denna artikel.

2.Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 20 ska ges till kommissionen till och med den 31 december 2028.

3.Den delegering av befogenhet som avses i artikel 20 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.Innan en delegerad akt antas ska kommissionen samråda med experter som utsetts av respektive medlemsstat i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016.

5.Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

6.En delegerad akt som antas enligt artikel 20 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period på två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 31

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska bistås av en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.Kommittén kan sammanträda i särskilda konstellationer för att behandla sektoriella frågor. När så är lämpligt och i enlighet med dess arbetsordning och på ad hoc-basis, får externa experter, inklusive arbetsmarknadens parter, bjudas in att delta i sammanträdena som observatörer.

3.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 32

Upphävande

Förordning (EU) nr 1288/2013 ska upphöra att gälla med verkan den 1 januari 2021.

Artikel 33

Övergångsbestämmelser

1.Denna förordning ska inte påverka fortsatt genomförande eller ändringar av de berörda insatserna som har inletts enligt förordning (EU) nr 1288/2013, som ska fortsätta att tillämpas för de berörda insatserna fram till dess att de avslutas.

2.Finansieringsramen för programmet får också omfatta de utgifter för tekniskt och administrativt stöd som är nödvändiga för övergången mellan programmet och de åtgärder som antagits inom ramen för förordning (EU) nr 1288/2013.

3.I vederbörligen motiverade fall och genom undantag från artikel [130.2] i budgetförordningen får kommissionen betrakta de kostnader som uppkommit under de första sex månaderna av 2021, och som är direkt knutna till genomförandet av den verksamhet som stöds, som kostnader som är berättigade till finansiering från och med den 1 januari 2021 även om de uppkom för bidragsmottagaren innan bidragsansökan lämnades in.

4.Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2027 för att täcka de kostnader som föreskrivs i artikel 14.5, i syfte att möjliggöra förvaltning av insatser och verksamhet som inte slutförts den [31 december 2027].

5.Medlemsstaterna ska på nationell nivå säkerställa en obehindrad övergång mellan de insatser som genomfördes i anslutning till Erasmus+-programmet (2014–2020) och de insatser som ska genomföras i detta program.

Artikel 34

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den […] [den tjugonde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

1.2Berörda politikområden (programkluster)

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Motivering till förslaget eller initiativet

1.5Varaktighet och budgetkonsekvenser

1.6Planerad metod för genomförandet

2FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

3BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets titel

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Erasmus: Unionens program för utbildning, ungdom och idrott och om upphävande av förordning (EU) nr 1288/2013

1.2Berörda politikområden (programkluster)

7 Investera i människor, social sammanhållning och europeiska värden

1.3Förslaget eller initiativet avser

☑ en ny åtgärd

◻ en ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 48

◻ en förlängning av en befintlig åtgärd

◻ en sammanslagning eller omdirigering av en eller flera åtgärder mot en annan/en ny åtgärd

1.4Motivering till förslaget eller initiativet

1.4.1Krav som ska uppfyllas på kort eller lång sikt, inbegripet en detaljerad tidsplan för genomförandet av initiativet

På kort och lång sikt syftar programmet till att stödja möjligheter till mobilitet i utbildningssyfte som bidrar till enskilda personers utbildningsmässiga, samhälleliga och yrkesmässiga utveckling. Programmet kommer också att stödja samarbete mellan berörda parter på organisationsnivå och politisk nivå i syfte att främja inkludering, spetskompetens, kreativitet och innovation på områdena för utbildning, ungdom och idrott.

Med förbehåll för ikraftträdandet av dess grundläggande akt, är avsikten att programmet ska genomföras från och med den 1 januari 2021 i sju år.

1.4.2Mervärde av en åtgärd på unionsnivå

Målet för denna förordning kan inte i tillräcklig utsträckning uppnås av medlemsstaterna på grund av dess transnationella karaktär, den stora omfattningen och den breda geografiska räckvidden av den mobilitets- och samarbetsverksamhet som finansieras, dess inverkan på tillgången till mobilitet i utbildningssyfte och mer allmänt på integrationen i unionen, samt dess förstärkta internationella dimension. Som påvisades i halvtidsöversynen av Erasmus+, är enskilda initiativ som tas av utbildningsanstalter eller medlemsstater inte tillräckliga till omfattningen för att ha en inverkan över hela EU, även om dessa initiativ anses vara effektiva och fördelaktiga på nationell nivå. Insatser på EU-nivå gör det möjligt att stärka en kritisk massa för att ta itu med alleuropeiska utmaningar på de berörda områdena. Vad gäller räckvidden förblir den sammanlagda lands- och sektorsövergripande täckningen fortfarande begränsad jämfört med det nuvarande Erasmus+-programmet.

Enligt halvtidsöversynen av Erasmus+ skulle mobiliteten för studenter och personal samt samarbetet på de områden som omfattas av programmet genomföras i betydligt mindre utsträckning om programmet inte fanns. Det huvudsakliga mervärdet av den samarbetsverksamhet som beskrivs i utvärderingen gäller vinster avseende kvalitet, innovation, professionalisering och internationalisering för de deltagande organisationerna, liksom ökat sektorsövergripande samarbete och förbättrad geografisk balans, där små länder och länder i Central- och Östeuropa blir integrerade på ett bättre sätt. Utvärderingen visade även att programmet aktivt arbetar för att bygga upp positiva attityder till Europeiska unionen 49 och bidrar till en europeisk identitet inom ramen för all finansierad verksamhet. Utvärderingen redogjorde även för fördelarna med att utöka verksamheten, framför allt med inriktning på att förbättra kunskapen om och förståelsen för Europeiska unionen, särskilt bland unga, skolelever och yrkesstuderande.

Mervärdet för unionen är även kopplat till den samlade inverkan av programmets verksamhet för att stimulera expertisen i Europa, framför allt i vissa nyckelsektorer i framtiden, och stärka unionens konkurrenskraft och innovationsförmåga. Den transnationella och internationella dimensionen av verksamheten som stöds främjar talanger och skapar kontakter i sektorer som kräver en hög grad av internationalisering. Programmet kommer att bidra till att öka andelen kvalificerade arbetstagare som har gynnats av en internationell erfarenhet och som har berikat sin tekniska kompetens och sina övergripande färdigheter. Mervärdet för unionen är att vara med och forma nästa generation kreativa och innovativa européer och bidra till att skapa en verklig europeisk anda. Den transnationella europeiska dimensionen kommer att skapa kopplingar i sektorer som kräver en hög grad av internationalisering. Stöd till innovation på EU-nivå främjar även ömsesidigt utbyte mellan länder, vilket hjälper medlemsstaterna att göra framsteg i samma takt vad gäller modernisering av och innovation i sina system och sin politik. Programmet kommer också, både direkt och indirekt, att bidra till att man kan utnyttja de möjligheter och möta de utmaningar som organisationer, institutioner, system och politiken står inför vad gäller att tillgodose medborgarnas personliga, sociopedagogiska och yrkesmässiga utveckling genom att tillhandahålla en högkvalitativ, innovativ och inkluderande verksamhet på områdena för utbildning, ungdom och idrott. Programmet omfattar även en insats som specifikt syftar till att bredda tillgången till programmet för småskaliga aktörer och som kommer att stödja flexibla format (överlag transnationell och, i exceptionella undantagsfall, nationell verksamhet med en stark europeisk dimension, såsom verksamhet avseende ett särskilt europeiskt tema eller en politisk prioritering). Detta kommer att göra det möjligt för organisationer med en lägre organisatorisk kapacitet och deltagare med ringa eller ingen erfarenhet av transnationellt samarbete, såsom gräsrotsorganisationer och nykomlingar, att för första gången få tillgång till EU-medel och få kunskaper inför framtida transnationell samarbetsverksamhet.

1.4.3Erfarenheter från tidigare liknande åtgärder

Halvtidsutvärderingen av Erasmus+ 50 , som nyligen stutfördes, utvärderade framstegen i genomförandet av Erasmus+ 2014–2016 i alla deltagande länder och de långsiktiga effekterna av de sju föregående programmen för perioden 2007–2013 (efterhandsutvärdering), inbegripet i partnerländerna. I utvärderingen konstaterades det att Erasmus+ och dess föregångare har visat stark relevans, ändamålsenlighet och effektivitet. Programmet är på det hela taget mycket uppskattat av många olika berörda parter och allmänheten, och det gynnas av ett starkt varumärke, som känns igen även utanför gruppen av direkta bidragsmottagare, och uppfattas som ett av unionens flaggskeppsprojekt. I halvtidsutvärderingen konstaterades det även att det finns belägg för att programmet bidrar till en mer sammanhållen union och att det är ändamålsenligt vad gäller innovation bland de organisationer som deltar i programmet. Erasmus+ har också visat sig vara viktigt för unionens globala räckvidd, framför allt genom att underlätta samarbetet mellan EU och partnerländer.

Tydliga belägg har lagts fram avseende programmets ändamålsenlighet på olika nivåer, dvs. att enskilda unga och personal gynnas av programmet, liksom organisationer och system. Programmet har visat sin förmåga att expandera och anpassa sig till nya målgrupper samt att kontinuerligt förbättra sina genomförandemekanismer. Erasmus+ har delvis minskat den administrativa bördan för berörda parter och bidragsmottagare, bland annat genom att förbättra digitaliseringen och införa påskyndande förfaranden för urval av bidragsmottagare. En minskad administrativ börda har förbättrat de stödberättigade projektens icke-ekonomiska resultat, eftersom bidragsmottagarna kan koncentrera sig mer på innehållet i projekten. I utvärderingen fastställdes också att omstruktureringen av de föregående programmen till ett enda integrerat program har stärkt samstämmigheten vad gäller anpassning mellan de olika typer av insatser som finansieras och programmets interventionslogik, förbättrat programmets resurseffektivitet och förenklat dess uppbyggnad, som grundar sig på tre programområden. De berörda parterna efterlyser stabilitet eller en fortlöpande utveckling i framtiden.

Enligt utvärderingen rekommenderas följande för det framtida programmet:

– Att stärka inkluderingen (både för enskilda personer och organisationer) för utsatta grupper och att öka tillgången till programmet för personer med sämre förutsättningar.

– Att optimera insatserna som syftar till att stimulera innovation, för att således bidra till att överbrygga kompetensklyftan.

– Att på ett bättre sätt prioritera och investera strategiskt på de områden som har den största potentialen att uppvisa goda resultat – skolor, yrkesutbildning och ungdom.

– Att maximera relevansen och inverkan av vuxenutbildning, Jean Monnet-insatser och insatser på idrottsområdet.

– Att stärka den europeiska medvetenheten och förstärka åtgärderna för att främja förståelsen för den europeiska integrationen och känslan av att tillhöra Europa.

– Att öka de internationella möjligheterna och programmets globala räckvidd.

– Att ytterligare förenkla reglerna och de administrativa förfarandena för bland annat internationella insatser, optimerade onlineverktyg och en minskad mängd uppgifter som krävs av deltagarna och bidragsmottagarna.

– Att stärka och utveckla nya synergieffekter med andra unionsprogram och politikområden.

– Att bättre involvera beslutsfattarna vid utformningen och genomförandet av ansökningsomgångar på olika politikområden.

1.4.4Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Programmet är ett finansieringsinstrument i den fleråriga budgetramen 2021–2027 och syftar till att investera i människor, social sammanhållning och gemensamma värden. Programmet kommer att vara förenligt med och komplettera andra unionsinstrument, särskilt instrumenten för yttre samarbete 51 , de europeiska struktur- och investeringsfonderna, Europeiska socialfonden plus och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Programmet kommer även att sträva efter synergieffekter med Asyl- och migrationsfonden och med Fonden för inre säkerhet. Det finns också en betydande potentiell komplementaritet mellan målen och åtgärderna i programmet och i det kommande programmet för rättigheter och värden. Programmet kommer att vara förenligt med och utgöra ett viktigt komplement till det kommande programmet Kreativa Europa. På ungdomsområdet kommer programmet också att vara förenligt med och komplettera Europeiska solidaritetskåren genom de olika typer av verksamhet som erbjuds. På området digital kompetens kommer programmet för ett digitalt Europa att komplettera den breda syn på kompetens som finns inom Erasmus+, genom att stödja utveckling och tillägnande av avancerade digitala färdigheter.

Det har konstaterats att det finns stor potential för komplementaritet och synergieffekter vad gäller gemensamma mål (till exempel en kvalitativ utveckling av utbildningsystemen och på ungdomsområdet samt inom utvecklingen av humankapital). Dessa unionsprogram är av avgörande betydelse för ett mer konkurrenskraftigt, motståndskraftigt och framtidssäkert Europa. Förbättrade synergieffekter och komplementaritet förväntas öka samstämmigheten mellan utgiftsprogrammen och möjliggöra ett ändamålsenligt samarbete, som ett svar på de samhälleliga utmaningarna för närvarande.

Även om dessa program stöds genom olika instrument som har oberoende tillvägagångssätt, olika interventionslogik, förvaltningsmetoder och uppbyggnad, kan deras samspel leda till samverkande effekter. Därför kommer man att försöka uppnå synergieffekter där det är möjligt och där de ger ytterligare mervärde.

Nya eller förstärkta synergieffekter kan uppnås på flera nivåer:

1. På strategisk nivå – mer samstämmighet och bättre anpassning av gemensamma politiska mål.

2. På programnivå – mer samstämmighet avseende prioriteringar och kompatibla ramar för genomförandet.

3. På projektnivå – strategisk sammanläggning av finansiering från olika källor.

Som ett konkret verktyg för att stärka genomförandet av synergieffekter föreslås det att integrera andra mobilitetsprogram med en stark lärandedimension i Erasmus och därigenom använda Erasmusprogrammets struktur och genomförandemekanismer som ett verktyg och följa dess interventionslogik. En ny insats kommer att införas i syfte att stödja mobilitet för olika kategorier av organisationer eller enskilda personer som hör till målgruppen på andra politikområden (till exempel den offentliga förvaltningen, jordbruk och landsbygdsutveckling, näringslivet och tillsyn). Detta kommer att bidra till ett förbättrat genomförande samt ytterligare förenkling och effektivitetsvinster. Detta ”Erasmusverktyg” kommer att vara en centraliserad insats, för dess begränsade kritiska massa (åtminstone i inledningsskedet) samt dess sektorsövergripande beståndsdel.

1.5Varaktighet och budgetkonsekvenser

⌧ begränsad varaktighet

–⌧ Med verkan från och med den 1 januari 2021 till och med den 31 december 2027.

–⌧ Budgetkonsekvenser från och med 2021 till och med 2027 för åtagandebemyndiganden och från och med 2021 till och med 2032 för betalningsbemyndiganden.

◻ obegränsad varaktighet

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,
beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.6Planerad metod för genomförandet 52

⌧ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–⌧ av dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer,

–⌧ av genomförandeorgan

◻Delad förvaltning med medlemsstaterna

⌧ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet anförtros

–⌧ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 70 och 71 i budgetförordningen

–⌧ offentligrättsliga organ

–⌧ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den relevanta grundläggande rättsakten

Anmärkningar

När det gäller genomförandemekanismer kommer instrumenten (huvudsakligen bidrag) och förvaltningsmetoderna – direkt och indirekt förvaltning – inte att förändras, eftersom det inte krävs några strukturella förändringar av programmet.

2FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Erasmusprogrammets framtida ram för övervakning och utvärdering kommer att följa en strategi som bygger på a) en kontinuerlig uppföljning för att bedöma framstegen när det gäller att uppnå programmets output- och resultatmål, och b) utvärderingar och studier/undersökningar för att identifiera programmets långsiktiga inverkan, som mäts endast ett fåtal gånger under programcykeln (en formell halvtidsutvärdering och en efterhandsutvärdering samt särskilda oberoende studier och undersökningar).

Målet är att använda befintliga rutiner så långt det är möjligt och att förenkla, rationalisera och minska den administrativa bördan för deltagarna (enskilda personer och organisationer), samtidigt som man säkerställer att tillräckliga uppgifter samlas in för att bedöma programmets inverkan och för att garantera ansvarsskyldighet. Följaktligen kommer bestämmelser om övervakning och rapportering att systematiskt utformas med tanke på att de ska vara kostnadseffektiva, baserat på erfarenheterna från det nuvarande programmet, utan att göra avkall på behovet av uppgifter för utvärderingen.

I överensstämmelse med resultaten av halvtidsutvärderingen strävar nästa Erasmusprogram efter att förenkla och förbättra övervakningssystemet med avseende på följande:

– Tydliga och relevanta outputindikatorer samt kvalitativa uppgifter.

– Tydliga resultatindikatorer för självrapporteringen.

– Proportionalitet mellan den tillhörande bördan för bidragsmottagare (antal och frekvens av undersökningar, urval av respondenter, mängd och komplexitet i uppgifterna osv.) och användningen av uppgifter för övervakning, utvärdering och spridning.

– Användarvänlighet och ytterligare samverkan mellan onlineverktyg.

2.2Förvaltnings- och kontrollsystem

2.2.1Motivering av den genomförandemetod, de finansieringsmekanismer, de betalningsvillkor och den kontrollstrategi som föreslås

Den föreslagna fortsatta kombinationen av programgenomförandemetoder (direkta och indirekta) bygger på de goda erfarenheterna av genomförandet av det nuvarande Erasmus+-programmet i enlighet med halvtidsöversynen, där de bedömdes vara lämpliga för ändamålet med en bra övergripande samordning och inga större brister som identifierats. Det bygger på befintliga strukturer med beaktande av subsidiaritetsprincipen, proportionalitetsprincipen och principen om effektivitet.

Att behålla beprövade förfaranden kommer att göra det möjligt att fokusera på resultat och prestationer samt säkerställa bevisade effektivitetsvinster, samtidigt som den administrativa bördan minimeras (vilket upplevdes under övergången från 2007–2013 års program till 2014–2020 års program). Den allmänna principen ska behållas: Som en allmän regel kommer inget direkt bidrag att ges till enskilda bidragsmottagare; bidraget kommer att fortsätta att ges via de deltagande organisationerna som fördelar det till enskilda studerande eller yrkesverksamma personer.

Kostnaderna för förvaltningen av det nuvarande Erasmus+-programmet är överlag rimliga (6 % av Erasmus administrativa budget) 53 . Detta är särskilt tydligt i jämförelse med mindre nationella insatser, som verkar vara mer kostsamma (i genomsnitt 14 % av deras respektive budget).

2.2.2Uppgifter om identifierade risker och om det eller de interna kontrollsystem som inrättats för att begränsa riskerna

De risker som identifierats vid genomförandet av de nuvarande programmen kan i stort delas in i följande kategorier:

– Misstag som beror på att bidragsmottagarna saknar erfarenhet av bestämmelserna. Felprocenten och de finansiella justeringarna förväntas bli högre vid åtgärder med mer komplicerade bestämmelser för den ekonomiska förvaltningen, särskilt när det gäller bidrag som bygger på verkliga kostnader. Denna risk kan dock i stor utsträckning begränsas genom att man använder förenklade kostnader (enhetsbelopp, schablonsatser och standardiserade skalor av enhetskostnader), vilket är möjligt enligt budgetförordningen.

– Kontrollkedjans tillförlitlighet och kontroll av verifieringskedjan. Erasmusprogrammet kommer att förvaltas av ett stort antal mellanhänder, programkontoren, med kontroll av det oberoende revisionsorganet i enlighet med budgetförordningen, samt drift och förvaltning under tillsyn av de nationella myndigheterna. Kontrollramen som begränsar riskerna är väletablerad.

– Särskilda deltagarmålgrupper (till exempel unga eller vuxna) kanske inte har de nödvändiga finansiella resurserna eller avancerade förvaltningsstrukturer och kapacitet för att förvalta unionens medel och kommer att bli föremål för ytterligare övervakning och kontroller som grundar sig på en riskbedömning.

Den viktigaste förenklingen för att minska andelen fel som beror på de finansiella bestämmelsernas komplexitet är en omfattande användning av bidrag i form av enhetsbelopp, schablonsatser och standardiserade skalor av enhetskostnader samt förenklade former av insatser, vilket gör det enkelt att följa reglerna, samtidigt som ansvarsskyldigheten bibehålls.

Alla enheter som anförtrotts uppgifter har alltid ansvar för de primära kontrollerna för att skydda unionens finansiella intressen, medan kommissionen ansvarar för tillsynen av den övergripande ramen. Det robusta kontrollsystem som för närvarande finns kommer att upprätthållas för att kontrollera utnyttjandet av unionens medel för de insatser som förvaltas indirekt av de nationella programkontoren och inom ramen för direkt förvaltning i enlighet med budgetförordningen. Vad gäller de programmedel som överförs till de nationella programkontoren ska kommissionen ombesörja en korrekt samordning av sina kontroller med de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren på grundval av principen om samordnad granskning och efter en riskbaserad utvärdering. De nationella programkontoren kommer att ansvara för de primära kontrollerna av bidragsmottagarna, men medlemsstaterna kommer att fortsätta att utöva tillsyn över deras system för internkontroll och efterlevnad och de kommer att revideras av ett oberoende revisionsorgan 54 . För att säkerställa enhetlighet och tillförlitlighet i kontroller som görs på nationell nivå kommer kommissionen att fortsätta att utarbeta en årlig vägledning för kontrollerna.

Kontrollsystemet kommer att inrättas så att kontrollerna blir kostnadseffektiva. Kommissionens tillsyns- och resultatramar kommer att säkerställa en hög nivå av övervakning och ge feedback om strategins utformning. Europeiska kommissionen kommer att låta Erasmus ingå i sitt program för tillsynsbesök, finansiell revision och övervaknings- och genomförandebesök och även vägledning, t.ex. konferenser, upptaktsmöten, möten med nationella myndigheter, kurser och webbseminarier.

2.2.3Beräkning och motivering av kontrollernas kostnadseffektivitet (dvs. förhållandet mellan kostnaden för kontrollerna och värdet av de medel som förvaltas) och en bedömning av den förväntade risken för fel (vid betalning och vid avslutande)

När det gäller kostnadseffektiviteten har kommissionen gjort en inledande uppskattning av kostnaderna för de resurser och insatser som krävs för att genomföra kontrollerna, och har i möjlig utsträckning beräknat fördelarna i form av fel och oriktigheter som kunnat undvikas, upptäckas och korrigeras vid dessa kontroller, men även icke kvantifierbara fel. Med denna strategi betonas de viktigaste ekonomiska och operativa kontrollerna i kontrollkedjan.

Kontrollstrategin bygger på en enda integrerad kontrollram, för att ge rimlig tillförlitlighet genom hela projektcykeln. Bedömningen av kontrollernas kostnadseffektivitet ska ske enligt principen att tillförlitligheten byggs upp steg för steg, och den ska genomföras inom en enda integrerad kontrollram. Kommissionen gör skillnad mellan kontrollernas frekvens och intensitet, med tanke på de olika riskprofilerna bland nuvarande och framtida transaktioner och på nuvarande och alternativa kontrollers kostnadseffektivitet, särskilt enligt vad som anges i vägledningarna om programgenomförande för de nationella programkontoren. Genomförandeorganen och enheter som anförtrotts uppgifter har alltid ansvar för de primära kontrollerna för att skydda unionens finansiella intressen, medan kommissionen ansvarar för tillsynskontrollerna.

Kommissionen uppskattar att den globala kostnaden för kontrollerna är låg, och ligger i intervallet 1–5 %, beroende på vilken åtgärd som används, av den förvaltade budgeten (med undantag av genomförandeorganets budget). Kostnaderna är proportionella och kostnadseffektiva med tanke på den troliga risken för fel om sådana kontroller inte genomfördes och kravet att säkerställa att felprocenten ligger under 2 %. Utifrån erfarenheterna från det nuvarande Erasmus+ och tidigare program som hade en felprocent på cirka 1 % på flerårig basis ligger den förväntade felprocenten under 2 %.

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oriktigheter

De kontroller som syftar till att förebygga och upptäcka bedrägerier är inte olika dem som ska säkerställa transaktionernas laglighet och korrekthet (oavsiktliga fel). Varje år ser kommissionen över alla rapporter från de nationella programkontoren om möjliga bedrägerier eller oriktigheter. Fallen följs upp huvudsakligen på nationell nivå, om de nationella programkontoren har direkt tillgång till möjligheter till rättslig prövning och hänskjutning av bedrägerifall.

Kommissionens avdelningar bidrar till pågående undersökningar vid Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och följer upp avslutade undersökningar vid Olaf. Den ekonomiska skadan för EU:s budget beroende på bedrägerier som fastställts i slutliga fallrapporter från Olaf gällande program med liknande finansieringsbestämmelser och intressenter är låg. Fall hänskjuts till Olaf och kommissionens utrednings- och disciplinbyrå, beroende på vad som är lämpligt, men ett stort antal fall följs upp under året direkt med de nationella programkontoren och de nationella myndigheterna som har direkt tillgång till relevanta rättsliga och bedrägeribekämpande enheter.

De av kommissionens avdelningar som genomför åtgärderna har utvecklat och genomfört sin egen bedrägeribekämpningsstrategi sedan 2014, enligt de metoder som lagts fram av Olaf. Den uppdateras regelbundet och kompletteras (senast 2017) när det är lämpligt med dokument av lägre dignitet som anger hur fall kan hänskjutas och följas upp.

Enligt slutsatserna i halvtidsutvärderingen anses åtgärderna som genomförs vara både lämpliga och proportionerliga, med tanke på att omfattningen av bedrägerier inom programmet är mycket begränsad och till stor del gäller fall där samma projektansökan lämnas in flera gånger eller projektledare som underlåter att uppfylla sina skyldigheter. Med tanke på den mängd bedrägerier som skulle kunna påverka det föreslagna programmet, och särskilt den ekonomiska skada som dokumenterats av Olaf, rättfärdigar inte den återstående bedrägeririsken ytterligare åtgärder. Kommissionens avdelningar fortsätter sitt nära samarbete med Olaf och följer noga pågående fall. Det är därför möjligt att uttala sig positivt om tillförlitligheten när det gäller risken för bedrägerier.

3BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Rubrik i den fleråriga budgetramen och föreslagna nya budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av utgift	Bidrag
	Rubrik 2 ”Sammanhållning och värden” Avdelning 07 ”Investera i människor, social sammanhållning och värden” Kapitel 3 Erasmus	Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidatländer	från tredjeländer	i den mening som avses i artikel [21.2 b] i budgetförordningen

2	07 01 02 – Administrativt stöd till programmet	Icke-diff.	JA	JA	JA/NEJ	NEJ
2	07 03 01 – Främja enskilda personers mobilitet i utbildningssyfte, liksom samarbete, inkludering, spetskompetens, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på utbildningsområdet.	Diff.	JA	JA	JA/NEJ	NEJ
2	07 03 02 – Främja ungas mobilitet i utbildningssyfte inom icke-formell utbildning och ungas aktiva deltagande, liksom samarbete, inkludering, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på ungdomsområdet.	Diff.	JA	JA	JA/NEJ	NEJ
2	07 03 03 – Främja mobilitet i utbildningssyfte för idrottsinstruktörer och personal, liksom samarbete, inkludering, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på idrottsområdet.	Diff.	JA	JA	JA/NEJ	NEJ

3.2Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen	2		Sammanhållning och värden
			2021		2022		2023		2024		2025	2026	2027	Efter 2027		TOTALT
Driftsanslag
07 03 01 – Främja enskilda personers mobilitet i utbildningssyfte, liksom samarbete, inkludering, spetskompetens, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på utbildningsområdet.	Åtaganden	(1)		2 554 979		2 713 730		2 970 543		3 351 156	3 896 218	4 668 546	5 744 828			25 900 000
	Betalningar	(2)		2 065 608		2 487 261		2 817 465		3 197 250	3 706 250	4 413 914	5 401 834	1 810 418		25 900 000
07 03 02 – Främja ungas mobilitet i utbildningssyfte inom icke-formell utbildning och ungas aktiva deltagande, liksom samarbete, inkludering, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på ungdomsområdet.	Åtaganden	(1)		305 808		324 809		355 548		401 104	466 343	558 783	687 605			3 100 000
	Betalningar	(2)		247 235		297 703		337 226		382 682	443 605	528 306	646 552	216 691		3 100 000
07 03 03 – Främja mobilitet i utbildningssyfte för idrottsinstruktörer och personal, liksom samarbete, inkludering, kreativitet och innovation på organisationsnivå och inom politiken på idrottsområdet.	Åtaganden	(1)		54 256		57 627		63 081		71 164	82 738	99 139	121 994			550 000
	Betalningar	(2)		43 864		52 818		59 830		67 895	78 704	93 732	114 711	38 445		550 000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom programmets finansieringsram
07 01 02 – Administrativt stöd till Erasmus	Åtaganden = Betalningar	(3)		44 392		47 150		51 612		58 225	67 695	81 114	99 814			450 000
TOTALA anslag för programmets finansieringsram	Åtaganden	=1+3		2 959 435		3 143 317		3 440 783		3 881 648	4 512 994	5 407 582	6 654 241		30 000 000
	Betalningar	=2+3		2 401 103		2 884 931		3 266 128		3 706 051	4 296 254	5 117 067	6 262 907	2 065 558	30 000 000

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

”Administrativa utgifter”

		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
Personalresurser 55		35 007	40 366	45 725	45 725	45 725	45 725	45 725		303 876
Övriga administrativa utgifter		1 059	1 059	1 059	1 059	1 059	1 059	1 059		7 410
TOTALA anslag för RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	(summa åtaganden = summa betalningar)	36 066	41 425	46 784	46 784	46 784	46 784	46 784		311 286

		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	Efter 2027	TOTALT
TOTALA anslag samtliga RUBRIKER i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	2 995 501	3 184 742	3 487 567	3 928 432	4 559 778	5 454 366	6 701 025		30 311 286
	Betalningar	2 437 169	2 926 356	3 312 912	3 752 835	4 343 038	5 163 851	6 309 691	2 065 558	30 311 286

3.2.2Sammanfattning av den beräknade inverkan på anslag av administrativ natur

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–◻ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År

2021

2022

2023

2024

2025

2026

2027

TOTALT

RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	35 007	40 366	45 725	45 725	45 725	45 725	45 725	303 876
Övriga administrativa utgifter	1 059	1 059	1 059	1 059	1 059	1 059	1 059	7 410
Delsumma RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	36 066	41 425	46 784	46 784	46 784	46 784	46 784	311 286

Utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Övriga utgifter av administrativ natur	44 392	47 150	51 612	58 225	67 695	81 114	99 814	450 000
Delsumma utanför RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	44 392	47 150	51 612	58 225	67 695	81 114	99 814	450 000

TOTALT

80 458

88 575

98 396

105 009

114 479

127 898

146 598

761 286

3.2.2.1Beräknat personalbehov 56

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk.

–⌧ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

År		2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
Vid huvudkontoret eller vid kommissionens representationskontor i medlemsstaterna		225	261	296	296	296	296	296
Vid delegationer
För forskning
Extern personal (i kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, personal från bemanningsföretag och unga experter som tjänstgör vid delegationerna) Rubrik 7
Som finansieras genom RUBRIK 7 i den fleråriga budgetramen	- vid huvudkontoret	37	41	44	44	44	44	44
	- vid delegationer
Som finansieras genom programmets finansieringsram	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
För forskning
Annan (ange)
TOTALT		262	302	340	340	340	340	340

Tjänstemän och tillfälligt anställda
Extern personal

Beskrivning av arbetsuppgifter:

3.2.3Bidrag från tredje part

Förslaget/initiativet:

–◻ innehåller inga bestämmelser om samfinansiering från tredje parter

–◻ innehåller bestämmelser om samfinansiering från tredje parter enligt följande uppskattning:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027	TOTALT
Ange vilket organ som deltar i samfinansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom samfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ på egna medel

–◻ på andra inkomster

ange om inkomsterna har avsatts för utgiftsposter ◻

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna
	2021	2022	2023	2024	2025	2026	2027
Artikel ………….

(1) COM(2018) 98 final.

(2) COM(2018) 321 final.

(3) COM(2017) 673 final.

(4) I dag känner sig 70 % av européerna som EU-medborgare, vilket är två procentenheter mer än 2017 och den högsta andelen sedan våren 2010. Mer än hälften av de tillfrågade (54 %) känner till sina rättigheter som EU-medborgare, men mer än två tredjedelar skulle vilja veta mer (Standard Eurobarometer 88 om EU-medborgskap från november 2017). Se även rapporten EU-medborgarskapet 2017, COM(2017) 30/2 final.

(5) Bara en tredjedel av 14-åriga skolelever (35 %) vet till exempel vem som väljer ledamöterna till Europaparlamentet. IEA (2010), ICCS 2009 European Report Civic knowledge, attitudes, and engagement among lower-secondary students in 24 European countries http://www.iea.nl/fileadmin/user_upload/Publications/Electronic_versions/ICCS_2009_European_Report.pdf .

(6) TNS (2017), European Youth Eurobarometer, undersökning på uppdrag av Europeiska kommissionen https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/1fa75943-a978-11e7-837e-01aa75ed71a1/language-en .

(7) Learning Europe at School Study https://publications.europa.eu/en/publication-detail/-/publication/83be95a3-b77f-4195-bd08-ad92c24c3a3c .

(8) Instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III).

(9) Europeiska regionala utvecklingsfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska havs- och Europeiska havs- och fiskerifonden samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

(10) [Referens].

(11) COM(2018) 366.

(12) COM(2018) 267.

(13) COM(2018) 50 final och SWD(2018) 40 final.

(14) SWD(2018) 40 final.

(15) Programländerna, dvs. de 28 EU-länderna, Island, Liechtenstein, Norge, Makedonien och Turkiet.

(16) Samrådet leddes av EU-kommissionens generalsekretariat och täckte ett kluster av program inom utbildning, kultur, medborgarskap och rättvisa. I samrådet inkom 1 127 svar som var av direkt relevans för Erasmus+. Öppet offentligt samråd om EU-fonder på området värderingar och rörlighet

(17) Se http://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/resources/documents.evaluations_sv

(18) SEC(2018) 265. Yttrandet gäller ett utkast till rapport om konsekvensbedömningen, som skiljer sig från rapport som antogs.

(19) [Hänvisning].

(20) Instrument för stöd inför anslutningen (IPA), det europeiska grannskapsinstrumentet, instrumentet för utvecklingssamarbete, och partnerskapsinstrument för samarbete med tredjeländer.

(21) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (EUT L 123, 12.5.2016, s. 1).

(22) EUT C , , s. .

(23) EUT C , , s. .

(24) COM(2018) 98 final.

(25) EUT C 428, 13.12.2017, s. 10.

(26) COM(2018) 321 final.

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG, EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.

(28) COM(2016) 381 final.

(29) [Referens].

(30) [Referens - ska antas av rådet senast vid utgången av 2018].

(31) COM(2018) 269 final.

(32) [Referens].

(33) COM(2018) […].

(34) EUT L […], […], s. […].

(35) EUT L […], […], s. […].

(36) COM(2017) 623 final.

(37) Rådets beslut 2013/755/EU av den 25 november 2013 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska unionen (ULT-beslutet) (EUT L 344, 19.12.2013, s. 1).

(38) Interinstitutionellt avtal mellan Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och Europeiska kommissionen av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning, EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.

(39) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/801 av den 11 maj 2016 om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, praktik, volontärarbete, deltagande i elevutbytesprogram eller utbildningsprojekt och för au pairarbete, EUT L 132, 21.5.2016, s. 21.

(40) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter, EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

(41) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), EUT L 248, 18.9.2013, s. 1.

(42) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter, EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

(43) Rådets förordning (EU) 2017/1939 av den 12 oktober 2017 om genomförande av fördjupat samarbete om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten, EUT L 283, 31.10.2017, s. 1.

(44) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2017/1371 av den 5 juli 2017 om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen, EUT L 198, 28.7.2017, s. 29.

(45) Framför allt den enhetliga gemenskapsramen för tydlighet i kvalifikationer och meriter, europeiska referensramen för kvalifikationer, europeiska referensramen för kvalitetssäkring av yrkesutbildning, det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen, det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter, det europeiska registret för kvalitetssäkring av högre utbildning, den europeiska sammanslutningen för kvalitetssäkring i den högre utbildningen, det europeiska nätverket av nationella informationscentrum för erkännande av akademiska betyg respektive nationella informationscentrum för erkännande av akademiska betyg och Euroguidancenätverken.

(46) [Referens].

(47) [Referens].

(48) I den mening som avses i artikel 58.2 a eller b i budgetförordningen.

(49) Det positiva sambandet mellan deltagande i programmet och en känsla av tillhörighet till unionen återfinns i alla sektorer och alla former av deltagande. Av deltagarna i Erasmus+ kände sig 19 % i högre grad som européer och 6 % var mer positivt inställda till EU. Källa: Ett arbetsdokument om halvtidsutvärderingen av Erasmus+

(50) https://ec.europa.eu/programmes/erasmus-plus/resources/documents.evaluations_sv .

(51) Instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA III).

(52) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen finns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx .

(53) Detta inbegriper driftsbidrag för nationella programkontor och administrativa utgifter för direkt förvaltning.

(54) Det oberoende revisionsorganet kommer att avge ett revisionsuttalande om den årliga förvaltningsförklaring som avses i artikel [60.5] i budgetförordningen. Det ska ligga till grund för den övergripande försäkran i enlighet med artikel [123] i budgetförordningen.

(55) Personalberäkningar utgående från kommissionens personalnivå 2018 (inte inbegripet personalen vid Genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur) med gradvis infasning. Personalberäkningarna omfattar inte personal som kommer att behövas vid decentraliserade organ och byråer och ytterligare personal som finansieras genom bidrag från tredjeländer som kommer att bli associerade till programmet.

(56) Det beräknade personalbehovet baserar sig helt och hållet på den nuvarande situationen och är föremål för ytterligare genomgång. Vi förutser en vägledande ökning på 25 % för perioden 2021–2027.