EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 2.5.2018
JOIN(2018) 9 final
2018/0120(NLE)
Gemensamt förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som unionen ska inta i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan, vad gäller antagandet av dokumentet FMT:ItalicKonsolidering av det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien: strategiska prioriteringar för 2018–2020
MOTIVERING
1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET
•Motiv och syfte med förslaget
Genom den reviderade europeiska grannskapspolitiken, som antogs i november 2015, fastställs en ny ram för att definiera bilaterala förbindelser med partnerländerna. När det gäller Tunisien uttrycks denna nya hållning i dokumentet Konsolidering av det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien: strategiska prioriteringar för 2018–2020, som är en viktig byggsten i arbetet med att enas om ett begränsat antal politiska målinriktade prioriteringar för perioden 2018–2020.
Samrådet med Republiken Tunisien inleddes i oktober 2017. Detta tillvägagångssätt överensstämmer med den nya globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik, som den höga representanten presenterade i juni 2016.
EU och Tunisien har enats om att samarbeta om utarbetandet av ett dokument som beskriver de strategiska prioriteringar som behövs för att konsolidera det privilegierade partnerskapet. Partnerskapet vittnar om hur unika och dynamiska de bilaterala förbindelserna mellan Tunisien och EU är. Dessa strategiska prioriteringar syftar till att bekräfta det unika i de bilaterala förbindelserna och den delade ambitionen att fördjupa dem på alla områden och utveckla Tunisiens allt närmare anknytning till det europeiska området. Prioriteringarna bygger på Tunisiens femåriga utvecklingsplan för perioden 2016–2020 och det gemensamma meddelandet från den höga representanten och kommissionen av den 29 september 2016 om förstärkning av EU:s stöd till Tunisien. Detta dokument kommer även att användas i samband med planeringen av det ekonomiska samarbetet med EU, eftersom EU:s gemensamma stödram för Tunisien antogs av kommissionen den 18 augusti 2017 (dok. C.2017 – 5637 – 1).
De strategiska prioriteringarna ger det privilegierade partnerskapet ett konkret uttryck för perioden 2018–2020 och lägger grunden för en ambitiös framtida utveckling av förbindelserna mellan EU och Tunisien efter år 2020. Att skapa framtidsutsikter för ungdomarna står i centrum för dessa prioriteringar. Dokumentet betonar påskyndade socioekonomiska reformer, bland annat genom ett gynnsammare affärsklimat samt ingående av ett uttömmande och fördjupat frihandelsavtal. Den demokratiska övergångsprocessen och goda styrelseformer är den andra huvudpelaren för genomförandet av partnerskapet EU–Tunisien. De båda parterna åtar sig även att under kommande år stärka sitt samarbete i fråga om säkerhet och terrorismbekämpning samt migration och rörlighet. Tunisien har gjort sin anknytning till EU till ett strategiskt val och båda parter har ömsesidigt strategiskt intresse av att utveckla en blomstrande och stabil tunisisk demokrati.
Partnerskapet EU–Tunisien är en central del av förbindelserna, medan ungdomsfrågorna är övergripande.
De strategiska prioriteringarna i förbindelserna mellan EU och Tunisien för åren mellan 2018 och 2020 är följande:
(1)Hållbar socioekonomisk utveckling för alla.
(2)Demokrati, goda styrelseformer och mänskliga rättigheter.
(3)Närmare kontakter mellan folken, mobilitet och migration.
(4)Säkerhet och terrorismbekämpning.
•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området
De strategiska prioriteringarna för EU–Tunisien är den första bilaterala ram som man har enats om inom ramen för den nya europeiska grannskapspolitiken och de överensstämmer med de prioriteringar och riktlinjer som fastställs i denna politik, nämligen en stabilisering av grannskapet i politiskt, ekonomiskt och säkerhetsmässigt avseende. Prioriteringarna överensstämmer också med associeringsavtalet mellan EU och Tunisien, som trädde i kraft den 1 mars 1998.
•Förenlighet med unionens politik inom andra områden
De strategiska prioriteringarna EU–Tunisien återspeglar EU:s långsiktiga åtagande i förhållande till sina samarbetspartners i Medelhavsområdet. Prioriteringarna ligger även i linje med EU:s globala strategi som förespråkar en integrerad strategi för krishantering och beskriver EU:s politik i fråga om humanitärt bistånd, katastrofriskhantering, utveckling, migration, handel, investeringar, infrastruktur, utbildning, hälso- och sjukvård samt forskning. I dokumentet tas bland annat hänsyn till mänskliga rättigheter och goda styrelseformer, en hållbar förvaltning av naturresurser, den externa dimensionen av EU:s migrationspolitik, den starkare fokuseringen på internationellt samarbete för att bekämpa terrorism och våldsbejakande extremism, samt handelns potential att generera rättvis tillväxt och anständiga arbetstillfällen.
2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN
•Rättslig grund
Förslaget grundas på artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det är ett gemensamt förslag till rådets beslut om den ståndpunkt som unionen ska inta i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan, vad gäller antagandet av en rekommendation om strategiska prioriteringar för det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien.
Enligt planerna ska prioriteringarna för partnerskapet antas vid ett möte i associeringsrådet EU–Tunisien den 15 maj 2018, efter rådets antagande, på grundval av artikel 218.9 i EUF-fördraget, av EU:s ståndpunkt i associeringsrådet. När de strategiska prioriteringarna har antagits kommer de att vägleda programmeringen av det ekonomiska samarbetet med unionen inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet.
•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)
Eftersom de strategiska prioriteringarna gäller förbindelserna mellan EU och Tunisien kan de inte antas på nationell nivå av medlemsstaterna.
•Proportionalitetsprincipen
Enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget krävs ett antagande av rådets ståndpunkt för att associeringsrådet ska kunna anta de strategiska prioriteringarna.
•Val av instrument
I rådets slutsatser av den 14 december 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken bekräftade rådet ”sin avsikt att 2016 inleda en ny fas av samarbete med partner som, när så är lämpligt, kan leda till nya partnerskapsprioriteringar med fokus på överenskomna prioriteringar och intressen”.
För att gå vidare med dessa ambitioner är politiska åtaganden det lämpligaste instrumentet; ett nytt bindande internationellt avtal med Tunisien skulle ha medfört en oproportionerligt stor administrativ börda i förhållande till den period som skulle omfattas av de strategiska prioriteringarna. Ett samförståndsavtal skulle inte ha den nivå som krävs för att ligga till grund för den fleråriga programplaneringen av det stöd som förutses i de ”handlingsplaner eller andra likvärdiga gemensamt överenskomna dokument” som nämns i artikel 3.2 i förordningen om det europeiska grannskapsinstrumentet.
3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR
•Efterhandsutvärderingar/kontroller av ändamålsenligheten med befintlig lagstiftning
•Samråd med berörda parter
Detta dokument utarbetades efter nära samråd med berörda avdelningar inom kommissionen och med medlemsstaternas företrädare i rådets arbetsgrupp för Mashriq och Maghreb, samt efter diskussioner med Tunisiens motsvarande representanter.
Utöver de regelbundna samråden i Tunis avseende de prioriterade frågorna hölls samråd med det civila samhället i mars i Bryssel och i Tunis. Av de inkomna reaktionerna framgår framför allt att det är nödvändigt att säkra EU:s fortsatta stöd till den pågående demokratiska övergångsprocessen i Tunisien, främja goda styrelseformer och rättsstatsprincipen samt de mänskliga rättigheterna och stärka det civila samhällets roll och deltagande i den politiska, ekonomiska och sociala utvecklingsprocessen, genom faktisk tillämpning av Tunisiens konstitution och de internationella åtaganden som Tunisien har gjort. Det civila samhället har också bekräftat vikten av att arbeta tillsammans med och för tunisiska ungdomar för att främja tillträdet till arbetsmarknaden. Alla dessa punkter har beaktats i de bifogade texterna.
Samråden har genomförts enligt riktlinjerna i den förnyade europeiska grannskapspolitiken.
•Insamling och användning av sakkunnigutlåtanden
De relevanta tematiska sakkunnigutlåtandena fanns tillgängliga internt, antingen vid EU-institutionernas huvudkontor i Bryssel eller i Tunis, vid EU-delegationen i Tunisien.
•Konsekvensbedömning
•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling
•Grundläggande rättigheter
Ingen inverkan på de grundläggande rättigheterna i EU:s medlemsstater.
När det gäller grundläggande rättigheter i Tunisien är en av de strategiska prioriteringarna att stärka demokratin, goda styrelseformer och de mänskliga rättigheterna i landet. EU och Tunisien har inlett en uppriktig och regelbunden dialog och ett nära samarbete i fråga om grundläggande rättigheter. Båda parter kommer att fortsätta stärka sitt samarbete på detta område under de kommande åren.
4.BUDGETKONSEKVENSER
Inga ytterligare budgetkonsekvenser utöver vad som fastställs i EU:s tidigare internationella åtaganden. Budgetkonsekvenserna kommer att fastställas i den kommande gemensamma stödramen för det europeiska grannskapsinstrumentet för 2017–2020.
5.ÖVRIGA INSLAG
•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering
Genomförandet av de strategiska prioriteringarna för EU–Tunisien kommer att vara föremål för regelbunden övervakning. Kontaktpunkter kommer att utses av de båda parterna vid berörda avdelningar i syfte att säkerställa ett effektivt och ömsesidigt gynnsamt genomförande av prioriteringarna. Mötena med anknytning till det bilaterala samarbetet mellan EU och Tunisien inom ramen för associeringsavtalet kommer att bidra till övervakningen bland annat på sektorsnivå.
6. HÄNVISNINGAR
(a)Gemensamt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Översyn av den europeiska grannskapspolitiken (JOIN(2015) 50 final av den 18 november 2015). Gemensam ståndpunkt från de arabländer som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken om översynen av den europeiska grannskapspolitiken, presenterad vid ministerkonferensen i Beirut den 24 juni 2015. Rådets slutsatser av den 14 december 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken.
(b)Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument (EUT L 77, 15.3.2014).
(c)Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan och Republiken Tunisien, å andra sidan (EGT L 97, 30.3.1998).
(d)Gemensamt meddelande till Europaparlamentet och rådet – Ökat EU-stöd till Tunisien (JOIN(2016) 47 final av den 29 september 2016);, rådets slutsatser av den 17 oktober 2016 om Tunisien, dok. 13056/16.
2018/0120 (NLE)
Gemensamt förslag till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som unionen ska inta i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan, vad gäller antagandet av dokumentet Konsolidering av det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien: strategiska prioriteringar för 2018–2020
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 217 jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av det gemensamma förslaget från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska kommissionen, och
av följande skäl:
(1)Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan, undertecknades den 17 juli 1995 och trädde i kraft den 1 mars 1998.
(2)Ett gemensamt meddelande från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och från Europeiska kommissionen av den 18 november 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken välkomnades i rådets slutsatser av den 14 december 2015. I avtalet bekräftar rådet bland annat sin avsikt att 2016 inleda en ny fas av samarbete med sina partner, som, när så är lämpligt, kan leda till nya prioriteringar för partnerskapet med fokus på gemensamt överenskomna prioriteringar och intressen.
(3)Ett gemensamt meddelande från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och från Europeiska kommissionen av den 29 september 2016 om förstärkning av EU:s stöd till Tunisien välkomnades i rådets slutsatser av den 17 oktober 2016. Rådet bekräftar sitt åtagande att stödja övergången i Tunisien, framhåller det unika i situationen i Tunisien och EU:s strategiska intresse av att stödja framväxten av ett Tunisien som är demokratiskt, starkt och stabilt i regionen samt behovet av att låta de politiska framstegen åtföljas av motsvarande ekonomiska framsteg, varför rådet i detta syfte förespråkar mobilisering av alla EU:s tillgängliga instrument och ett stärkt engagemang från EU och dess medlemsstater i nära samarbete med Tunisiens regering.
(4)EU och Tunisien bör samarbeta för att nå de gemensamma mål som fastställs i de strategiska prioriteringarna. Det är av ömsesidigt strategiskt intresse att utveckla en blomstrande och stabil demokrati i Tunisien.
(5)EU och Tunisien kommer, samtidigt som de tar itu med de mest akuta utmaningarna, att fortsätta sitt arbete för att uppnå de centrala målen för sitt långsiktiga partnerskap och i synnerhet arbeta för att ge ungdomarna framtidsperspektiv, påskynda de socio-ekonomiska reformerna samt fortsätta och stärka den demokratiska övergångsprocessen.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som unionen ska inta i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan, vad gäller antagandet av dokumentet Konsolidering av det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien: strategiska prioriteringar för 2018–2020bygger på den text som bifogas detta beslut.
Artikel 2
Detta beslut träder i kraft samma dag som det antas.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den2.5.2018
JOIN(2018) 9 final
Gemensamt förslag till
BILAGA
till
RÅDETS BESLUT
om den ståndpunkt som unionen ska inta i det associeringsråd som inrättats genom Europa–Medelhavsavtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Tunisien, å andra sidan, vad gäller antagandet av dokumentet Konsolidering av det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien: strategiska prioriteringar för 2018–2020
BILAGA
Konsolidering av det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien:
komponenter i de strategiska prioriteringarna för perioden 2018–2020
1.Inledning
Tunisien har gjort sin anknytning till det europeiska området till ett strategiskt val och båda parter har ömsesidigt strategiskt intresse av att utveckla en blomstrande och stabil tunisisk demokrati i EU:s grannskap.
Det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien vittnar om hur unika och dynamiska de bilaterala förbindelserna mellan Tunisien och EU är och den delade ambitionen att fördjupa dem och utveckla Tunisiens allt närmare anknytning till det europeiska området. Det långsiktiga målet är att utveckla en ambitiös modell för de framtida förbindelserna efter 2020 som baseras på de framsteg som har gjorts och fullt ut tar vara på de möjligheter att skapa närmare förbindelser som den europeiska grannskapspolitiken erbjuder under perioden 2018–2020.
Tunisien har inom ramen för det privilegierade partnerskapet åtagit sig att genomföra de reformer som krävs för en hållbar socioekonomisk utveckling och bibehålla framstegen för den demokratiska övergångsprocessen. EU, som är medveten om de stora utmaningar och svårigheter som Tunisien genomgår, förnyar sitt åtagande om att ge landet stöd för att genomföra reformerna så snabbt som möjligt.
De strategiska prioriteringar som utarbetas i detta dokument omsätter det privilegierade partnerskapet i konkreta termer för åren 2018–2020. Att skapa framtidsutsikter för ungdomarna ska stå i centrum för de båda parternas åtgärder. Tonvikten kommer att ligga på påskyndade socioekonomiska reformer, bl.a. ett gynnsammare affärsklimat och ingående av ett uttömmande och fördjupat frihandelsavtal. Att befästa demokratin, framför genomförandet av konstitutionen från 2014 och en god samhällsstyrning, är också mycket viktigt. De båda parterna kommer att stärka sitt samarbete inom området för säkerhet och kamp mot terrorism och i fråga om migration och mobilitet genom att slutföra förhandlingarna om förenklade viseringsförfaranden och återtagande. Tunisien kommer också att delta mer aktivt i de europeiska programmen. Åtgärderna kommer att åtföljas av en förstärkt politisk dialog på hög nivå och en dialog med det civila samhället, samtidigt som partnerskapet ska ges större synlighet.
Prioriteringarna bygger på Tunisiens femåriga utvecklingsplan för perioden 2016–2020 och det gemensamma meddelandet Ökat EU-stöd till Tunisien.
2.Strategiska prioriteringar för det privilegierade partnerskapet EU-Tunisien för perioden 2018–2020
Partnerskap för ungdomar
EU och Tunisien betraktar ungas framtidsutsikter som ett viktigt mål, vilket framgår av partnerskapet ”EU–Tunisien för ungdomar” som lanserades av Tunisiens president och den höga representanten/vice ordföranden den 1 december 2016. För att de unga tunisiernas behov ska tillgodoses bättre krävs större samstämmighet mellan pågående och framtida åtgärder. På grundval av den dialog som inletts för att genomföra partnerskapet har EU och Tunisien åtagit sig att förstärka åtgärderna för att främja ungdomars sysselsättning och anställbarhet, mobilitet, och ökad delaktighet i det offentliga och politiska livet, framför allt genom lokala initiativ. Anställbarhet ska främjas genom en utbildningsreform. Dessutom ska kopplingen stärkas mellan den privata sektorn och utbildningssystemen och innovativa initiativ från unga ska främjas och få stöd, framför allt inom områdena för ny teknik och kultur. Stöd till utveckling av en tunisisk nationell strategi för ungdomar kommer att vara en avgörande del i partnerskapet, liksom en förstärkning av de institutioner och organisationer som arbetar med unga.
För att uppfylla detta åtagande för ungdomar ska de båda parterna arbeta med följande prioriterade strategier:
2.1.Hållbar socioekonomisk utveckling för alla
De politiska framstegen kommer bara att kunna upprätthållas om de åtföljs av lika omfattande ekonomiska framsteg. Med hänsyn till Tunisiens sårbara socioekonomiska situation, med hög ungdomsarbetslöshet (framför allt för ungdomar med högskoleexamen) och stora regionala och sociala skillnader, kommer ett viktigt mål att vara att bidra till att lyfta Tunisiens ekonomi, stärka dess konkurrenskraft och öka diversifieringen. Den behöver också bli mer inkluderande och hållbar, samtidigt som internationella miljö- och klimatåtaganden måste respekteras. EU kommer att fortsätta att ge stöd till denna utveckling och uppmuntra strukturreformer.
Åtgärderna inom området för socioekonomisk utveckling ska framför allt inriktas på följande åtaganden:
–Förbättra näringslivsklimatet och stötta utvecklingen av den privata sektorn och privata investeringar, bl.a. genom att i) förenkla och införa lättnader i de administrativa förfaranden som företag måste följa, ii) förbättra tillgången till finansiering och iii) stimulera offentliga och privata investeringar – framför allt genom att tillämpa lagen om investeringar från 2016 och lagen om omarbetning av bestämmelsen om skatteförmåner från 2017, med hänsyn till de bestämmelser om skadliga skatteåtgärder som ska upphävas.
–Tonvikten kommer också att ligga på att aktivt främja entreprenörskap och utveckla små och medelstora företag/mikroföretag.
–Definiera och genomföra sektorsstrategier som saknas, t.ex. inom turism.
–Förbättra miljöskyddet och förvaltningen av naturresurser (bl.a. vatten), framför allt genom en nationell strategi för den gröna ekonomin och genomförande av Tunisiens internationella åtaganden i fråga om klimatförändringen (fastställt nationellt bidrag), den blå ekonomin och fiskeresurserna.
–Förbättra konkurrenskraften i traditionella sektorer och viktiga industri- och jordbrukssektorer – bl.a. genom ökad användning av informations- och kommunikationsteknik och genom att säkerställa en hållbar förvaltning av resurser – och diversifiering av exportmarknaderna.
–Utveckla energisektorn, bl.a. genom kraftledningar mellan EU och Tunisien och främjande av förnybar energi och energieffektivitet.
–Utveckla ett tryggt, säkert, hållbart och effektivt transportsystem genom harmoniserade transportnormer och ett integrerat multimodalt nät för att underlätta förbindelserna syd–syd och nord–syd.
–Konsolidera förvaltningssystemet för de offentliga finanserna genom att anta och genomföra en ny budgetlag, reformera revisionssystemet för offentliga räkenskaper och förbättra styrningen av offentliga företag. Att genomföra skattereformen (förenkling av skattesystemet, rättvis beskattning, decentralisering, modernisering av administrationen, kamp mot skatteflykt och genomförande av relevanta internationella åtaganden) ett avgörande steg på vägen mot en mer inkluderande utveckling i landet. Stöd till de pågående bankreformerna och den nationella strategin för nationell inkludering 2017–2021 om tillgång till, användning av och kvalitet i tjänster, är också viktiga.
–Genomföra decentraliseringsprocessen för att utveckla offentliga tjänster och social infrastruktur (framför allt inom utbildning, kultur, hälsa, vatten och sanitet) som tillgodoser lokalsamhällenas behov. Skynda på utvecklingsprocessen i regionerna i inlandet – ett gemensamt åtagande från de två parterna för att gradvis minska de socioekonomiska skillnaderna.
För att främja den sociala utvecklingen åtar de båda parterna sig att fortsätta att främja
–sysselsättning, framför allt genom reformer för rättvis tillgång till utbildning av hög kvalitet som är anpassad efter arbetsmarknadens behov inom ramen för en aktiv politik för integrering på arbetsmarknaden,
–en integrerad och kraftfull tunisisk politik för social integration och ett effektivt socialt skydd, bl.a. genom att stärka de berörda offentliga organisationernas kapacitet, för att stödja Tunisiens näringslivsreformer i fråga om social sammanhållning, och genomföra artikel 67 i associeringsavtalet mellan EU och Tunisien om samordning av de sociala trygghetssystemen och säkerställa att principen om lika behandling i socialpolitisk lagstiftning tillämpas, och
–en inkluderande social dialog för att stärka förmågan att minska den socioekonomiska ojämlikheten, minska de sociala spänningarna och främja samhällsfred på allvar – och därmed på samma gång göra landet mer attraktivt för utländska investerare.
De båda parterna är fast beslutna att fortsätta förhandlingarna om ett djupgående och omfattande frihandelsavtal och har kommit överens om en konkret handlingsplan för 2018 som gör det möjligt att göra framsteg i syfte att slutföra förhandlingsrundorna under 2019. EU och Tunisien fortsätter att arbeta för att främja moderniseringen av den tunisiska ekonomin till gagn för alla, däribland de mest eftersatta regionerna och samhällena, och att sätta fart på skapandet av sysselsättning, framför allt för unga. Parterna åtar sig att öka Tunisiens ekonomiska integration i såväl den europeiska marknaden som i Maghrebområdet.
För att ge innovation och forskning en starkare ställning i den ekonomiska, sociala och regionala utvecklingen ska EU och Tunisien arbeta för att integrera Tunisien i det europeiska forskningsområdet, framför allt genom att främja högre utbildning, stärka samhällsstyrningen och mekanismerna för att ta vara på offentlig forskning samt överföra teknik mellan den akademiska världen och industrin.
2.2.Demokrati, goda styrelseformer och mänskliga rättigheter
EU och Tunisien ska fortsätta att lägga särskild vikt vid den demokratiska reformprocessen och främja goda styrelseformer och rättsstatsprincipen, med respekt för de mänskliga rättigheterna, de grundläggande friheterna och för att främja det civila samhällets roll och delaktighet Parterna ska fortsätta att främja processen med politiska reformer genom att tillämpa konstitutionen i praktiken och uppfylla Tunisiens internationella åtaganden.
Prioriteringarna i fråga om goda styrelseformer och respekten för rättsstatsprincipen handlar framför allt om att
–stärka parlamentet och att inrätta och genomföra oberoende instanser,
–inrätta en författningsdomstol,
–befästa en demokratisk, transparent och oberoende valprocess,
–bekämpa korruption och bedrägerier, bl.a. genom stöd till det nationella organet för korruptionsbekämpning,
–reformera rättsväsendet, bl.a. genom en tillnärmning till internationella normer, däribland Europarådets,
–genomföra en strategi för att reformera och modernisera den offentliga förvaltningen, bl.a. genom att förbättra tillhandahållandet av tjänster på central och lokal nivå, införa en evidensbaserad beslutsprocess, förenkla de administrativa förfarandena och utveckla den digitala förvaltningen,
–stödja decentraliseringsprocessen, bl.a. genom att förstärka de lokala förvaltningarnas kapacitet och budget, framför allt i samband med kommunalvalen i maj 2018, förstärka civilsamhällets organisationer, deras roll och deras bidrag till beslutsprocessen, samt stärka medborgarnas, och framför allt ungdomars, delaktighet i det politiska livet och beslutsprocessen.
När det gäller det prioriterade åtagandet om att respektera och främja de mänskliga rättigheterna, kommer detta att omfatta
–slutförande av processen med att anpassa lagstiftningen till konstitutionen och de internationella normerna, samarbete med Tunisien i multilaterala sammanhang och genomföra de åtaganden som har gjorts inom ramen för den övergripande regelbundna granskningen,
–stöd till åtgärder mot alla former av diskriminering, mot tortyr (inbegripet uppfyllande av åtagandena inom ramen för kommittén mot tortyr) och för att skydda och främja rättigheterna för minoriteter, kvinnor, barn och migranter,
–stöd till Tunisiens banbrytande insatser för att bekämpa våld mot kvinnor, garantera fullständig jämställdhet mellan kvinnor och män och främja kvinnornas roll inom alla områden, särskilt ekonomi och politik,
–skydd för yttrandefrihet och organisationsfrihet,
–rätt till skydd av personuppgifter, och
–respekt för de mänskliga rättigheterna inom säkerhetsområdet.
2.3.Närmare kontakter mellan folken, mobilitet och migration
Att skapa närmare kontakter mellan det tunisiska och de europeiska samhällena är en grundläggande pelare för det privilegierade partnerskapet och detta ska ske genom ett utökat utbyte mellan folken, samhällena och kulturerna. Denna mobilitetsdimension är särskilt viktig för genomförandet av partnerskapet för ungdomar. Ett effektivt genomförande av Tunisiens associering till Horisont 2020 och deltagande i Kreativa Europa och Erasmus+ kommer att vara hörnstenar i detta arbete.
En gemensam förvaltning av migrationen är en politisk prioritering för både Tunisien och EU. De båda parterna åtar sig att intensifiera samtalen och samarbetet, framför allt genom att genomföra partnerskapet för mobilitet, stärka kampen mot grundorsakerna till den irreguljära migrationen och skapa en europeisk beredskap för att stödja införandet av ett asylsystem i Tunisien. Samarbetet, som även ska avspegla den regionala dimensionen av dessa problem, kommer att omfatta
–genomförande av Tunisiens nationella migrationsstrategi, som även ska omfatta asyl och internationellt skydd, inbegripet införandet av en lämplig rättslig ram,
–slutförande av förhandlingarna om återtagandeavtal och förenklade viseringsförfaranden,
–god styrning av den lagliga migrationen, genom bättre samordning mellan EU-medlemsstaterna, med respekt för deras behörighet, bl.a. genom att införa pilotsystem för mobilitet och bättre integrering av migranter i mottagarländerna,
–stöd för att mobilisera tunisier i utlandet för investeringar i innovativa sektorer i Tunisien,
–stöd för att förhindra irreguljär migration, framför allt genom att ta bättre hänsyn till migrationsfrågor i utvecklingsstrategierna, och genom förstärka gränsförvaltningen och genomföra informationskampanjer om riskerna med irreguljär migration,
–stöd till förebyggande åtgärder och kamp mot människosmuggling och människohandel, bl.a. genom att kartlägga och bekämpa kriminella nät, och
–förstärkning av samarbetet i fråga om återvändande och återtagande, bl.a. genom stöd till hållbar integration av återvändande tunisier.
2.4.Säkerhet och kampen mot terrorism
EU och Tunisien står inför gemensamma säkerhetsutmaningar som kräver samordnade insatser från båda parter och som måste genomföras med beaktande av de gemensamma värdena demokrati och mänskliga rättigheter.
Tunisien har för avsikt att genomföra sin globala och sektorsövergripande kamp mot terrorism och våldsbejakande extremism. Bland de prioriterade samarbetsområdena återfinns
–genomförande av den nationella strategin för kamp mot terrorism, bl.a. genom att stärka och modernisera lagstiftningen och de säkerhets- och rättsvårdande institutionerna, med respekt för de demokratiska värden som är fastställda i konstitutionen,
–snabbare genomförande av stödprogrammet för reformering och modernisering av säkerhetssektorn, inklusive säkerhetsstyrkornas skyldigheter, och en fördjupning av samarbetet med utgångspunkt i de framsteg som redan har gjorts,
–kamp mot penningtvätt och finansiering av organiserad brottslighet och terrorism, bl.a. genom att genomföra den åtgärdsplan som har beslutats tillsammans med arbetsgruppen för finansiella åtgärder,
–utveckling av en heltäckande politik för att förebygga radikalisering,
–problem med utländska stridande,
–utveckla en politik för att stödja och skydda offer för terrorism,
–kamp mot organiserad brottslighet, särskilt vapen- och narkotikahandel,
–stöd till genomförande av den nationella strategin för gränssäkerhet,
–förstärkning av samarbetet med de behöriga organen i EU, och
–samarbete för hantering och förebyggande av katastrofrisker.
EU kommer också att fortsätta att delta fullt ut i G7+6-gruppen, som tar hand om samordningen mellan Tunisiens viktigaste partner.
Dessutom kan andra områden som rör säkerhet/försvar utvecklas inom ramen för partnerskapet.
3.Vägen framåt för att konsolidera det privilegierade partnerskapet EU–Tunisien
Den vikt som parterna lägger vid sina förbindelser kommer även fortsättningsvis att återspeglas i intensiva politiska kontakter och regelbundna besök inom ramen för en mer omfattande politisk dialog med inriktning på en rad, bl.a. regionala och globala, frågor av gemensamt intresse. Den regionala dimensionen i dessa diskussioner bör förstärkas. Härvid påminner parterna om vikten av deras samarbete inom ramen för unionen för Medelhavsområdet. Utöver de befintliga dialogerna ska de båda parterna arbeta för att det ska hållas möten på hög nivå mellan EU och Tunisien och att tunisiska ministrar ska delta i vissa tematiska diskussioner i Europeiska unionens råd. De två parterna uppmuntrar det parlamentariska samarbetet mellan Europaparlamentet och det tunisiska parlamentet (representantförsamlingen).
De organ som ingår i associeringsavtalet (associeringsrådet, associeringskommittén och underkommittéerna) kommer även fortsättningsvis att vara viktiga för att vägleda genomförandet av partnerskapet. EU och Tunisien åtar sig att öka effektiviteten och mervärdet i deras arbete och att så långt det är möjligt organisera dem efter de stora prioriterade temaområdena, i enlighet med de strategiska prioriteringarna.
För att konkretisera de prioriteringar som anges ovan föreslår Tunisien en färdplan i samarbete med EU. Detta dokument är offentligt och omfattar de åtgärder som är mest brådskande (lagstiftningsåtgärder, strategiska åtgärder eller operativa åtgärder) för att stimulera landets socioekonomiska utveckling. Färdplanen ska vara flexibel och operativ och den ska följas upp varje halvår.
Inom ramen för det gemensamma meddelandet åtar sig EU att stärka sitt ekonomiska bistånd till Tunisien avsevärt via grannskapsinstrumentet. EU och Tunisien kommer att sträva efter att utnyttja de befintliga ekonomiska möjligheterna maximalt, bl.a. genom nya instrument, däribland EU:s plan för externa investeringar, genom att ta vara på komplementariteten och hävstångseffekten mellan EU:s subventioner och de lån som har beviljats av finansiella institut. De båda parterna åtar sig att förstärka synergierna mellan de politiska och sektorsbaserade dialogerna, samt genomförandet av det finansiella samarbetet. De ska också sträva efter att förstärka mekanismerna för samordning och dialog med de finansiella partnerna och internationella finansiärerna, under den tunisiska partens ansvar, såväl i fråga om att fastställa prioriteringar som att genomföra dem.
Slutligen åtar sig de båda parterna att öka synligheten hos den strategiska relationen mellan EU och Tunisien och att bättre ta vara på fördelarna med samarbetet för invånarna på båda sidor om Medelhavet.
-----------