P8_TA(2018)0485

Utbildning i den digitala eran: utmaningar, möjligheter och lärdomar för utformningen av EU:s politik

Europaparlamentets resolution av den 11 december 2018 om utbildning i den digitala eran: utmaningar, möjligheter och lärdomar för utformningen av EU:s politik (2018/2090(INI))

(2020/C 388/01)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

—	med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 14,

—	med beaktande av artikel 2 i protokollet till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, avseende rätten till utbildning,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut (EU) 2018/646 av den 18 april 2018 om en gemensam ram för tillhandahållande av bättre tjänster för kompetens och kvalifikationer (Europass) och om upphävande av beslut nr 2241/2004/EG (1),

—	med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2018 om modernisering av utbildningen i EU (2),

—	med beaktande av sin resolution av den 14 september 2017 om en ny kompetensagenda för Europa (3),

—	med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2016 om kompetenshöjande åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslöshet (4),

—	med beaktande av sin resolution av den 9 september 2015 om att stärka flickor genom utbildning i EU (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om främjande av ungt företagande genom utbildning och yrkesutbildning (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 15 april 2014 om ny teknik och öppna utbildningsresurser (7),

—	med beaktande av rådets rekommendation av den 22 maj 2018 om nyckelkompetenser för livslångt lärande (8),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 22 maj 2018 om vägen mot en vision om ett europeiskt område för utbildning,

—	med beaktande av rådets rekommendation av den 22 maj 2017 om den europeiska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande och om upphävande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 23 april 2008 om en europeisk referensram för kvalifikationer för livslångt lärande (9),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 30 maj 2016 om uppbyggande av mediekompetens och kritiskt tänkande genom utbildning,

—	med beaktande av rådets rekommendation av den 19 december 2016 om kompetenshöjningsvägar: nya möjligheter för vuxna (10),

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 27 maj 2015 om förskoleverksamhetens och den primära utbildningens roll när det gäller att främja kreativitet, innovation och digital kompetens,

—	med beaktande av rådets slutsatser av den 20 maj 2014 om effektiv lärarutbildning,

—	med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande (11),

—	med beaktande av rådets resolution av den 28 november 2011 om en förnyad europeisk agenda för vuxenlärande (12),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 januari 2018 om handlingsplanen för digital utbildning (COM(2018)0022),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 maj 2017Utveckling av skolan och utbildning av hög kvalitet för en bra start i livet (COM(2017)0248),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 maj 2012Europeisk strategi för ett bättre internet för barn (COM(2012)0196),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juni 2016En ny kompetensagenda för Europa (COM(2016)0381),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 december 2016Förbättra och modernisera utbildningen (COM(2016)0941),

—	med beaktande av Europeiska regionkommitténs yttrande av den 30 november 2017Modernisering av skolor och högre utbildning (13),

—	med beaktande av rapporten från Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning av den 9 mars 2018Skill needs anticipation: systems and approaches. Analysis of stakeholder survey on skill needs assessment and anticipation,

—	med beaktande av kommissionens politiska rapport från 2017DigComp 2.1: ramverket för utvecklingen av digital kompetens bland medborgarna med åtta kompetensnivåer och exempel på användning,

—	med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning och yttrandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (A8-0400/2018), och av följande skäl:

A.	När tekniken nu utvecklas allt snabbare är det digitala samhället och den digitala ekonomin numera ett faktum, vilket innebär att digitala färdigheter är nödvändiga för alla medborgares framgång på arbetsmarknaden och personliga utveckling.

B.	Digital kompetens är en viktig kompetens för livslångt lärande, vilket framhålls i referensramen i bilagan till rådets rekommendation av den 22 maj 2018.

C.	Möjligheten att använda teknik för innovation är bland annat avhängig av kritiskt tänkande, nivån på människors digitala och kreativa färdigheter och kvaliteten på och omfattningen av möjligheterna till internetuppkoppling.

D.	Grundläggande kunskap om digital teknik är avgörande för att kunna genomföra nödvändiga administrativa och vardagliga uppgifter.

E.	Det uppskattas att omkring hälften av de arbetstillfällen som finns i världen just nu – och 30 % av de som finns i Europeiska unionen – kommer att försvinna under de närmaste 25 åren (14) och att nya yrken som kräver avancerade digitala färdigheter kommer att växa fram.

F.	Digitala färdigheter långt utöver arbetsmarknadens behov ger människor större möjlighet att delta i samhällslivet, både i dag och i framtiden, underlättar informations- och kulturutbyte och ger människor större möjlighet att delta i det politiska beslutsfattandet.

G.	Det är oerhört viktigt att åter göra internet till en gemensam nytta och att främja ett aktivt e-medborgarskap.

H.	Den tekniska förvandlingen i alla branscher innebär att digitala verktyg ofta används även i yrken som traditionellt sett inte varit tekniska, och det uppskattas att nio av tio jobb inom en nära eller omedelbar framtid kommer att kräva digitala färdigheter.

I.	För närvarande saknar 44 % av EU:s befolkning mellan 16 och 74 år grundläggande digitala färdigheter, och 19 % har inga digitala färdigheter överhuvudtaget, och skillnaderna mellan medlemsstaterna är betydande. Denna situation riskerar att skapa en ny social uppdelning.

J.	Vikten av digitala färdigheter, kompetensklyftan – som är särskilt tydlig mellan kvinnor och män, olika generationer och olika sociala grupper – samt skillnaderna i digitala färdigheter i medlemsstaterna kräver ett samordnat politiskt svar.

Det är av yttersta vikt att utbildningsinstitutionerna förbereder elever och studerande på att bemöta de samhälleliga och ekonomiska utmaningar som uppstår på grund av den snabba tekniska och sociala utvecklingen, genom att utrusta dem med de färdigheter som krävs för att anpassa sig till den digitala världens utmaningar.

L.	Tillgång till och användning av internet och av teknisk och digital utrustning har omvandlat det sociala beteendet och de sociala relationerna, särskilt hos de yngre generationerna.

M.	Målet att se till att alla skolor i EU senast 2025 har tillgång till internetuppkoppling med en nedladdnings-/uppladdningshastighet på 1 gigabit data per sekund har ännu inte uppnåtts.

N.	Överdriven användning och teknisk och digital utrustning, såsom datorer och datorplattor, kan orsaka problem för hälsa och välmående, bland annat sömnbrist, en stillasittande livsstil och beroende.

O.	Strategier för digital inlärning måste också beakta forskning om de negativa effekter som tidig användning av digital teknik kan ha på utvecklingen av unga barns hjärnor.

Digital teknik bör vara en integrerad del av en studerandefokuserad, åldersanpassad utbildningsmetod och kan erbjuda nya och innovativa ingångar till undervisning och lärande. Det är av största vikt att behålla den personliga kontakten mellan elever och lärare och att prioritera barns och vuxna studerandes välmående och hälsosamma utveckling.

Q.	Tekniken bör användas bättre för att stödja ny pedagogik som är inriktad på elever som aktiva deltagare, med verktyg för frågebaserade studier och arbetsytor som bygger på samarbete.

Grundläggande utbildning i it-hygien, it-säkerhet, dataskydd och mediekompetens måste vara ålders- och utvecklingsanpassad, så att barn kan lära sig att bli kritiska studerande, aktiva medborgare, internetanvändare och skapare av ett demokratiskt digitalt samhälle, att fatta informerade beslut och att bli medvetna om och kunna motverka risker kopplade till internet, exempelvis desinformation online, trakasserier och persondataintrång. Utbildningsprogram om it-säkerhet bör införas i universitetens kursplaner och i läroplanerna för yrkesutbildningar.

S.	Innovativt, digitalt lärande av god kvalitet kan vara fängslande och interaktivt och komplettera undervisning i form av föreläsningar samt skapa plattformar för samarbete och skapande av kunskap.

T.	Vi ser allt mer hur stora digitala företag använder utbildning på ett kommersiellt sätt. Dessa företag försöker påverka undervisningsmetoderna genom att skapa utrustning, programvara och utbildningsresurser eller genom att erbjuda utbildning för lärare.

U.	För att bättre infria förväntningarna på tekniken behöver medlemsstaterna ändamålsenliga strategier för att bygga upp lärares kapacitet, och de politiska beslutsfattarna behöver göra mer för att bygga upp stödet för denna agenda.

V.	Offentliga bibliotek deltar i det gemensamma arbetet för att lära ut digitala färdigheter till medborgarna, genom att erbjuda öppna tjänster för digitalt stöd i en social och hjälpsam miljö.

W.	Vuxna som är utan jobb eller har jobb som inte kräver digitala färdigheter tenderar att snabbt halka efter sina mer digitalt kunniga gelikar, något som hämmar deras utsikter att få arbete och förvärrar sociala och ekonomiska skillnader.

X.	Den stegvisa digitaliseringen av arbete kommer att leda till att många yrken försvinner och till större arbetslöshet. De nya yrken som kommer att växa fram genom digitaliseringen kan eventuellt kompensera för vissa av de arbetstillfällen som går förlorade.

Y.	Digital teknik kan underlätta tillgången till kunskap och lärande, och användning av dessa gör det enkelt för utbildningsinstitutioner på olika nivåer att vara lättillgängliga och inkluderande.

Z.	Utan lämpliga och målinriktade politiska åtgärder kommer äldre och personer med funktionsnedsättning troligtvis att bli de som tar mest skada av den digitala omvandlingen.

AA.

Kvinnor utgör bara 20 % av de yrkesverksamma i vetenskapssektorn, bara 27 % av de utexaminerade ingenjörerna (15) och bara 20 % av de utexaminerade i datavetenskap (16). Andelen män som arbetar i den digitala sektorn är 3,1 gånger större än andelen kvinnor. Så lite som 19 % av arbetstagarna inom IKT har en kvinnlig chef, jämfört med 45 % av arbetstagarna i andra sektorer.

AB.	Möjligheter till livslångt lärande brukar vara långt mer tillgängliga för arbetstagare som redan har hög kompetens (17).

AC.	Fortgående övervakning och bedömning av digital kompetens och kunnighet både inom organisationer och bland enskilda personer är en förutsättning för att politiken ska ge effektiva resultat.

AD.	Att tillägna sig grundläggande övergripande färdigheter, såsom räkneförmåga, kritiskt tänkande och färdigheter i social kommunikation, är en grundförutsättning för att kunna ta till sig digitala färdigheter och kompetenser.

Europaparlamentet understryker att förvärvande av digitala färdigheter kräver en sammanhängande strategi för livslångt lärande, förankrad i formella, icke-formella och informella utbildningsmiljöer, med politisk respons och målinriktade insatser som är anpassade till olika åldersgruppers och studerandes behov.

Europaparlamentet betonar att digital teknik har potential att stödja en övergång till mer elevcentrerade pedagogiska metoder om den införlivas i inlärningsprocessen på ett planerat och målinriktat sätt. Parlamentet anser att studerande måste vägledas i riktning mot innovativa, nedifrån-och-uppmetoder för skapande av kunskap om en verklig omvandling av utbildningen ska kunna äga rum.

Europaparlamentet betonar att en omvandling av utbildningssystemen på alla nivåer är nödvändig om man fullt ut ska kunna utnyttja de möjligheter som informations- och kommunikationsteknik och medier medför och om de färdigheter och kompetenser som krävs för att behoven hos framtidens samhälle och arbetsmarknad ska kunna tillgodoses. Parlamentet upprepar att en sådan omvandling måste göras på ett sätt som även i fortsättningen garanterar rätten till självförverkligande, hittar rätt balans mellan relevanta digitala färdigheter och livskunskaper och stöder människors individuella motståndskraft, kritiska tänkande och innovationspotential.

Europaparlamentet anser att utbildningsinstitutionerna inte har råd att försumma att ge sina studerande en heltäckande utbildning, som omfattar främjande och utveckling av ett kritiskt och holistiskt synsätt som gör det möjligt för dem att hävda sig som aktiva medborgare. Parlamentet förstår att kritiskt tänkande inte kan stärkas enbart genom att lära ut digitala färdigheter, utan att en heltäckande utbildning också behövs.

Europaparlamentet understryker att det visserligen är oundgängligt att öka studerandes grundläggande och avancerade digitala färdigheter, men att man även bör fortsätta att slå vakt om traditionella och humanistiska färdigheter.

Europaparlamentet erinrar om att utbildningsinstitutionernas nödvändiga anpassning till ny teknik och innovativa pedagogiska metoder aldrig bör ses som ett självändamål, utan som ett verktyg för att för att öka utbildningens kvalitet och inkluderande karaktär, vilket kommissionen konstaterade i sin handlingsplan för digital utbildning från januari 2018.

Europaparlamentet konstaterar att det finns behov av mer digitala färdigheter, men betonar även att den digitala teknikens inverkan på utbildningen inte är enkel att bedöma för tillfället, vilket innebär att det är av yttersta vikt att ta hänsyn till neurologisk forskning om den digitala teknikens effekter på hjärnans utveckling. Parlamentet efterlyser därför investeringar i opartisk och ämnesöverskridande forskning om den digitala teknikens olika effekter på utbildningen, som kopplar samman utbildningsvetenskap, pedagogik, psykologi, sociologi, neurovetenskap och datavetenskap för att få en så djup förståelse som möjligt för hur barns och vuxnas hjärnor reagerar på den digitala miljön, i syfte att maximera fördelarna med användning av digital teknik i utbildningen och minimera riskerna. Parlamentet betonar att det finns ett behov av att främja ansvarsfull användning av digitala verktyg som skyddar studerandes fysiologiska, neurosensoriska och beteendemässiga utveckling, särskilt under barndomen, och skapar en god balans i den dagliga användningen av teknisk och digital utrustning, både inom utbildningsinstitutioner och i privatlivet.

Europaparlamentet beklagar att samtidigt som användningen av onlineapplikationer och mobila applikationer och ny teknik, till exempel sakernas internet, är mer utbredd än någonsin är medborgarna, i synnerhet minderåriga, ofta omedvetna om riskerna med att använda internet och IKT-verktyg, till exempel persondataintrång, långtgående spårning av slutanvändare och it-brottslighet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att ge dataskydd och grundläggande it-hygien en lämplig roll inom skolornas läroplaner.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och utbildningsinstitutionerna att förbättra barns säkerhet online och ta itu med problemen nätmobbning, exponering för skadligt och störande innehåll och andra it-säkerhetshot, genom att utveckla och genomföra förebyggande program och medvetandehöjande kampanjer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i högre grad sprida information om kampanjen #SafeInternet4EU.

10.

Europaparlamentet betonar att digitala verktyg måste anpassas till de studerandes behov för att kunna ge bättre inlärningserfarenheter och inlärningsresultat och att detta är ett sätt för de studerande att bli aktiva medborgare i stället för passiva teknikkonsumenter.

11.

Europaparlamentet beklagar att den digitala teknikens påverkan på själva utbildningen har varit begränsad, trots digitaliseringens potential att gynna och förbättra olika och individanpassade inlärningsmetoder. Parlamentet uttrycker i synnerhet sin oro över att investeringar i IKT på skolor och utbildningscentrum ännu inte har lett till den omvandling av utbildningsmetoderna som man hoppats på. Parlamentet erinrar om att skolor och andra inlärningsmiljöer måste stödja alla studerande och bemöta deras specifika behov genom att utveckla lämpliga och effektiva åtgärder för att främja digitala färdigheter, särskilt bland studerande med funktionsnedsättning, minoritetsgrupper, migrantgrupper, personer som hoppat av från skolan, långtidsarbetslösa och äldre. Parlamentet anser att sådant stöd kan underlättas genom användning av ny teknik.

12.

Europaparlamentet noterar den växande klyftan mellan mäns och kvinnors deltagande i den digitala sektorn i fråga om utbildning, karriärvägar och entreprenörskap. Parlamentet betonar att det är centralt att använda sig av metoder som skapar könsbalans när man främjar IKT och digitala karriärer, och att fler kvinnliga studerande och kvinnor bör få stöd att skapa sig en karriär på det digitala området. Parlamentet understryker att det är viktigt att säkerställa digital kompetens och flickors och kvinnors deltagande i IKT-utbildning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa åldersanpassad IKT-utbildning tidigt under skolgången, med särskild tonvikt på åtgärder för att överbrygga den digitala könsklyftan och erbjuda flickor alternativa ingångar till naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik, eftersom könsstereotyper kring dessa ämnen och bristen på kvinnliga förebilder ofta hindrar flickors tillträde till dessa. Parlamentet anser att en finjusterad strategi för kvinnor på den digitala arenan, tillsammans med kommissionens kommande handlingsplan för att minska könsklyftan på teknikområdet, skulle kunna ge ansträngningarna på detta område en skjuts.

13.

Europaparlamentet betonar att bristen på digital utrustning och uppkopplingsmöjligheter i medlemsstaternas skolor har en skadlig inverkan på elevernas utbildning i digitala färdigheter och tillgången till digitala inlärningsverktyg. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra omfattande offentliga investeringar för att förse alla skolor med bredband med hög kapacitet och att utnyttja befintliga EU-program för detta ändamål, särskilt Fonden för ett sammanlänkat Europa, som kan stödja den fysiska infrastrukturen för bredbandsnät med hög kapacitet, och kupongsystemet WiFi4EU. Parlamentet betonar att insatser och finansiering för konnektivitet främst bör inriktas på landsbygdsområden och mindre gynnade områden samt på de yttersta randområdena och bergsområden.

14.

Europaparlamentet påpekar att utbildningsinstitutionerna behöver få hjälp från unionen och medlemsstaterna och ha ett nära samarbete med alla intressenter, industrin, lokala och regionala myndigheter, samhällen och civilsamhället för att utveckla sin IKT- och medieutbildning i enlighet med sin specifika pedagogiska metod och klara av den svåra övergången till en mer digitaliserad inlärningsmiljö. Parlamentet understryker i detta sammanhang att den digitala omvandlingen av utbildningen behöver göras på ett sätt som omfattar alla skolämnen och hela skolsystemet.

15.

Europaparlamentet betonar att lärare och utbildare bör stå i centrum för den digitala omvandlingen och att de därför behöver lämpliga inledande förberedelser och fortgående utbildning, vilket måste omfatta moduler om ålders- och utvecklingsanpassade undervisningsmetoder. Parlamentet insisterar på att denna utbildning tar tid och inte bör komma som en extrauppgift ovanpå deras vardagliga verksamhet. Parlamentet framhåller att undervisning i digitala färdigheter, i ännu större utsträckning än undervisning i andra grundläggande färdigheter såsom läs- och skrivkunnighet, kräver att lärarna kontinuerligt uppdaterar sina kunskaper och färdigheter. Parlamentet framhåller därför att lärare behöver lämplig, flexibel och högkvalitativ fortgående yrkesutveckling som motsvarar deras behov. Parlamentet ser i detta hänseende positivt på användning av europeiska onlineplattformar för att erbjuda fler möjligheter till yrkesutveckling och uppmuntra till utbyte av bästa praxis.

16.

Europaparlamentet noterar att ansvarsområdet för dem som för närvarande ansvarar för utbildning har utökats, på grund av den ökade användningen av digitala applikationer i skolarbetet. Parlamentet anser att även dessa personer måste ta del i inlärningsprocessen och teknikanvändningen, eftersom de, om de inte har de nödvändiga digitala färdigheterna, kommer att ha svårare att engagera sina studerande i inlärningsprocessen, vilket kan leda till mer social utestängning.

17.

Europaparlamentet stöder och uppmuntrar genomförandet av åtgärder för digitalisering av administrativa processer i skolor, för att ytterligare minska den administrativa bördan på alla nivåer.

18.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och finansiera regionala och lokala initiativ som stöder kvalitativa undervisningsmetoder som är avsedda att öka innovationen.

19.

Europaparlamentet betonar värdet av skolors självständighet när det gäller att skapa innovativ undervisning.

20.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att erbjuda lämplig vägledning om den rättsliga tillämpningen av undantag från upphovsrättslagstiftning på utbildningsområdet och enkel tillgång till licenser för offentliga institutioner utan vinstdrivande syfte inom formell och informell utbildning. Parlamentet anser att lärare och elever måste vara säkra när de använder digitalt tillgängliga resurser och när de lär ut och lär in färdigheter, Parlamentet rekommenderar i detta sammanhang att kommissionen tillhandahåller vägledning för utbildningsinstitutioner, lärare och studerande för detta syfte.

21.

Europaparlamentet påpekar att bristen på digitala verktyg för rörliga studerande kan försämra kvaliteten på utbildningserfarenheter i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med sina pilotinitiativ för ett europeiskt studentkort och det papperslösa Erasmus, med målet att lansera dem under nästa fleråriga programperiod. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ett ansvarsfullt och effektivt sätt använda unionens finansiella stöd och att informera allmänheten och utbildningsinstitutioner om möjligheter till finansiering, för att göra tillgång till innehåll, verktyg och lösningar för digital inlärning till verklighet för alla.

22.

Europaparlamentet påpekar att regeringarna, i linje med den strategi för livslångt lärande som krävs för digitala färdigheter och i samarbete med berörda parter såsom företag och det civila samhällets organisationer och i både formella och icke-formella miljöer, bör säkerställa en hållbar digital omvandling där ingen hamnar på efterkälken.

23.

Europaparlamentet framhåller att inkludering och innovation bör vara de vägledande principerna för utbildning i den digitala eran. Parlamentet anser att digital teknik inte bör förstärka befintliga ojämlikheter, utan i stället användas för att överbrygga den digitala klyftan mellan studerande från olika socioekonomiska bakgrunder och regioner i EU. Parlamentet betonar att ett tillvägagångssätt som präglas av inkludering måste utnyttja hela potentialen hos de resurser som ny digital teknik innebär, inbegripet individanpassad undervisning och partnerskap mellan utbildningsinstitutioner, och att detta kan ge personer från mindre gynnade grupper och dem som har färre möjligheter tillgång till utbildning av god kvalitet och underlätta integrationen av migranter och flyktingar.

24.

Europaparlamentet betonar att främjande av digital tillgång till utbildning inte nödvändigtvis medför lika tillgång till lärandemöjligheter och att förvärvandet av grundläggande digitala färdigheter fortfarande utgör ett hinder och att den digitala klyftan kvarstår, trots att tekniken blir alltmer tillgänglig. Parlamentet påpekar att uppgifter från Eurostat visar att den digitala klyftan inte minskar och att 44 % av invånarna i EU inte har grundläggande digitala färdigheter (18).

25.

Europaparlamentet framhåller att de komplexa digitala färdigheter som behövs för en effektiv användning av IKT kräver att grundläggande färdigheter förvärvas, att alla inte har samma utgångspunkt och att det kvarstår stora klyftor på grundläggande nivåer som särskilt påverkar mindre gynnade grupper och ett stort antal vuxna, att det är tre gånger så troligt att högutbildade använder internet för att förvärva nya färdigheter och skapa nya möjligheter än lågutbildade (19) samt att det finns en risk för att tekniken kommer att bli ett utbildningsverktyg för privilegierade personer snarare än en möjlighet för alla.

26.

Europaparlamentet betonar att den institutionella och pedagogiska praxisen hos skolor och andra inlärningsmiljöer, inbegripet icke-informella sådana, måste förändras för att bli mer jämlika, genom att tillhandahålla mycket diversifierade och fördjupade stödstrukturer för alla, i synnerhet personer som tillhör grupper som löper risk att utestängas, såsom arbetslösa, migranter, lågutbildade, personer med funktionsnedsättning och äldre.

27.

Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna utarbetar program för digital kompetens på Europas minoritetsspråk och regionala språk samt att de inför kurser i språkteknologi och språkteknologiverktyg i läroplanerna för sina skolor, universitet och yrkeshögskolor. Parlamentet betonar återigen att läs- och skrivkunnighet är av stor betydelse och en absolut förutsättning för samhällenas digitala inkludering.

28.

Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör tillhandahålla det stöd som utbildningsinstitutioner behöver för att förbättra digitaliseringen av språken i EU. Parlamentet rekommenderar att skolor i hela EU använder digital teknik för att öka antalet gränsöverskridande utbildningsutbyten, genom videokonferenser och virtuella klassrum. Parlamentet betonar att skolor i hela EU skulle kunna dra fördel av gränsöverskridande tillgång till digitalt innehåll.

29.

Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som biblioteken spelar när det gäller att erbjuda medborgare digitala tjänster och göra undervisning och tjänster online tillgängliga i en säker miljö som är öppen för alla. Parlamentet rekommenderar därför att dessa insatser får vederbörlig finansiering från sinsemellan kompletterande europeiska, nationella, regionala och lokala program och att bibliotekens oundgängliga roll i att öka mediekompetensen erkänns i större utsträckning.

30.

Europaparlamentet efterlyser en övergång till fler möjligheter till icke-formellt lärande och icke-formell utbildning på arbetsplatser och betonar att det behövs högkvalitativa och inkluderande utbildningssystem med tillräckliga resurser. Parlamentet anser att möjligheter till omskolning och kompetensutveckling är nödvändiga, liksom att relevanta inslag av digital kompetens införlivas i fortbildningsprogrammen på arbetsplatserna och i särskilda utbildningslösningar för personer som arbetar för små och medelstora företag. Parlamentet framhåller vikten av att stärka sambandet mellan utbildning och arbete och den roll som livslång karriärvägledning och rådgivning spelar när det gäller att underlätta tillgången till lämpliga, flexibla och högkvalitativa utbildnings- och karriärvägar.

31.

Europaparlamentet understryker att praktikplatser inom den digitala sektorn kan hjälpa studerande och unga vuxna att tillägna sig praktiska digitala färdigheter direkt på arbetsplatsen. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang det nya pilotprojektet Digital Opportunity, som skapar praktikplatser inom ramen för Erasmus+ och Horisont 2020. Parlamentet vill se förnyade insatser på detta område inom de program som ingår i den nya fleråriga budgetramen.

32.

Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att, i nära samarbete med lokalsamhällen och utbildningsaktörer, ge vuxna med begränsade digitala färdigheter tillgång till kompetensutveckling så att de kan uppnå en miniminivå av digital kompetens.

33.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i samarbete med företag, lokala och regionala samhällen, utbildningscentrum och berörda parter i det civila samhället, identifiera befintliga kompetensklyftor, öka de digitala kunskaperna och internetkunskaperna, förbättra mediekompetensen, särskilt bland minderåriga, och skapa en hög nivå av digital uppkoppling och inkludering.

34.

Europaparlamentet välkomnar företagens delaktighet i att grunda och finansiera skolor.

35.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av strategiska partnerskap mellan akademiska institutioner och forskningsinstitut och offentliga och privata partner som en del av programområde 2 inom Erasmus+-programmet, i syfte att inrätta IKT-kompetenscentrum och driva på utvecklingen av nystartade teknikföretag.

36.

Europaparlamentet påminner om att en grundlig bedömning och övervakning av digitala färdigheter är avgörande för att uppnå framsteg. Parlamentet välkomnar utvecklingen av verktyg på EU-nivå för organisationer (t.ex. ramen för utveckling av digital kompetens och referensramen för nyckelkompetenser för livslångt lärande) och för enskilda personer (t.ex. Selfie). Parlamentet insisterar dock på att ändamålsenliga metoder för bedömning av digitala färdigheter måste vara dynamiska, flexibla, konstant uppdaterade och anpassade till de studerandes behov och att de även måste börja användas mycket mer runtom i unionen på nationell, regional och lokal nivå.

37.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att arbeta med kommissionen för att se till att självbedömningsverktyget Selfie blir tillgängligt på medlemsstaternas regionala språk och minoritetsspråk.

38.

Europaparlamentet välkomnar unionens ökade politiska fokus på digitala färdigheter och digital utbildning, vilket bevisas framför allt av handlingsplanen för digital utbildning, som bygger på ett antal framgångsrika småskaliga politiska initiativ, till exempel EU Code Week, koalitionen för digital kompetens och digitala arbetstillfällen och Sofia-uppmaningen till handling om digitala färdigheter och utbildning. Parlamentet anser att undervisning i programmering bör ingå som en del av en bredare utbildningsstrategi för informationsteknik och kritiskt och datalogiskt tänkande.

39.

Europaparlamentet konstaterar emellertid att unionens initiativ ofta utgår från olika generaldirektorat inom kommissionen, vilket motverkar en samordnad politisk strategi för digitala färdigheter.

40.

Europaparlamentet välkomnar den ökade finansiering som finns tillgänglig för digitala färdigheter inom nästa generations program i den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att kommissionen måste främja synergier och garantera samordning mellan dessa program, inklusive Erasmus+, Horisont Europa, InvestEU och programmet för ett digitalt Europa, i syfte att göra finansieringen av utveckling av högkvalitativa digitala färdigheter så ändamålsenlig som möjligt och säkra varaktiga resultat för studerande i alla åldrar och från alla bakgrunder. Parlamentet betonar vidare att finansiering måste öronmärkas inom dessa program och inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna för att digitalisera bibliotek, arkiv och museer, för att öka och förbättra deras användning inom utbildning och kultur.

41.

Europaparlamentet understryker att unionen måste utveckla kapacitet på områden såsom artificiell intelligens, stordata, programvaruutveckling, kvantdatorteknik och webbdesign. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang delen för digitala färdigheter inom programmet för ett digitalt Europa.

42.

Europaparlamentet vill se starkare synergier mellan medlemsstaterna och omvärlden på området internetutbildning och aktivt e-medborgarskap, genom EU:s olika mekanismer och program för yttre åtgärder, däribland Erasmus Mundus.

43.

Europaparlamentet framhåller att öppna data och digitala samarbetsverktyg och samarbetsmetoder kan öppna upp för innovation inom utbildning och vidareutveckling av öppen vetenskap, och därigenom göra den europeiska ekonomin starkare och mer entreprenörsvänlig. Parlamentet påpekar också att insamling av data om digitalisering av utbildningsinstitutioner och om användning av digital teknik i undervisning är nödvändigt som underlag till det politiska beslutsfattandet. Parlamentet rekommenderar därför att kommissionen och medlemsstaterna samlar in data om utbildningsinstitutioners uppkopplingsgrad och systemen för utfärdande av digitalt certifierade kvalifikationer och validering av digitalt förvärvade färdigheter, vilket är ett av målen i handlingsplanen för digital utbildning.

44.

Europaparlamentet beklagar att ingen heltäckande strategi för digitala färdigheter har tagits fram på EU-nivå, samtidigt som den digitala omvandlingens följder för EU:s inre marknad är tydliga. Parlamentet anser att skillnader mellan medlemsstaterna påvisar behovet av en sådan strategi.

45.

Europaparlamentet framhåller att det bör upprättas rekommendationer för en miniminivå av digital kompetens som studerande bör uppnå under sina studier. Parlamentet efterlyser därför att alla medlemsstater inför en särskild IKT-modul, förslagsvis baserad på Pisas IKT-modul, och att lärare deltar i utformningen och genomförandet av denna. Parlamentet betonar att IKT-modulen bör utformas så att det kan säkerställas att utbildningsinstitutioner i medlemsstaterna strävar efter att uppnå samma nivå av digital kompetens, genom fortgående utvärderingar i stället för en testbaserad metod, och att alla problem skyndsamt identifieras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att dela med sig av lärdomar och bästa praxis, särskilt i fråga om innovation i undervisningen.

46.

Europaparlamentet anser att handlingsplanen för digital utbildning bör ses som det första steget mot en fullfjädrad EU-strategi för digital utbildning och kompetens som baseras på en metod för livslångt lärande, som både kan utgöra en mer samordnad politisk ram och samtidigt gå att anpassa efter en föränderlig verklighet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att kritiskt bedöma de elva åtgärderna i planen, inklusive deras sociala inkludering, som förberedelse för halvtidsöversynen 2020. Parlamentet påminner om att en ordentlig översyn bör tyda på en vilja att bara fokusera på de bäst presterande åtgärderna, för att göra sig av med dem som inte levererar och ta fram nya åtgärder där det behövs. Parlamentet betonar att utökade digitala färdigheter genom samarbete med icke-formella utbildningsaktörer och inom den mer svårnådda vuxna befolkningen för närvarande lyser med sin frånvaro i planen.

47.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 112, 2.5.2018, s. 42.

(2) Antagna texter, P8_TA(2018)0247.

(3) EUT C 337, 20.9.2018, s. 135.

(4) EUT C 11, 12.1.2018, s. 44.

(5) EUT C 316, 22.9.2017, s. 182.

(6) EUT C 316, 22.9.2017, s. 76.

(7) EUT C 443, 22.12.2017, s. 31.

(8) EUT C 189, 4.6.2018, s. 1.

(9) EUT C 189, 15.6.2017, s. 15.

(10) EUT C 484, 24.12.2016, s. 1.

(11) EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.

(12) EUT C 372, 20.12.2011, s. 1.

(13) EUT C 164, 8.5.2018, s. 24.

(14) http://eskills-scale.eu/fileadmin/eskills_scale/all_final_deliverables/scale_digitalisation_report.pdf

(15) Europeiska kommissionens utbildningsöversikt 2017.

(16) Europeiska kommissionen, Women in the digital age, Luxemburg, 2018.

(17) Europeiska kommissionens gemensamma sysselsättningsrapport 2018.

(18) Eurostat, 2016.

(19) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar av den 9 oktober 2008, The use of ICT to support innovation and lifelong learning for all – A report on progress (SEC(2008)2629).