P8_TA(2018)0458

Genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien

Europaparlamentets resolution av den 14 november 2018 om genomförandet av EU:s associeringsavtal med Moldavien (2017/2281(INI))

(2020/C 363/08)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 8 samt avdelning V, särskilt artiklarna 21, 22, 36 och 37, i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), och femte delen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Moldavien, å andra sidan, som trädde i kraft den 1 juli 2016,

—

med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt av den 5 juli 2018 om den politiska krisen i Moldavien efter ogiltigförklarandet av borgmästarvalen i Chisinau (1), av den 15 november 2017 om det östliga partnerskapet inför toppmötet i november 2017 (2), av den 4 juli 2017 om makroekonomiskt stöd till Republiken Moldavien (3) och av den 21 januari 2016 om associeringsavtalen/de djupgående och omfattande frihandelsområdena med Georgien, Moldavien och Ukraina (4),

—	med beaktande av undertecknandet i november 2017 av ett samförståndsavtal, ett lånefacilitetsavtal och ett bidragsavtal om mikroekonomiskt bistånd värt 100 miljoner EUR för perioden 2017–2018,

—	med beaktande av Moldaviens nationella handlingsplan för genomförandet av associeringsavtalet mellan Europeiska unionen och Moldavien under perioden 2017–2019,

—	med beaktande av kommissionens och Europeiska utrikestjänstens gemensamma arbetsdokument av den 3 april 2018 om rapporten om genomförandet av Moldaviens associering (SWD(2018)0094),

—	med beaktande av de gemensamma förklaringarna från toppmötena inom det östliga partnerskapet, senast det som hölls den 24 november 2017 i Bryssel,

—	med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Republiken Moldavien av den 26 februari 2018,

—	med beaktande av rapporten från Transparency International The State of Corruption: Armenia, Azerbaijan, Georgia, Moldova and Ukraine som offentliggjordes den 2 juli 2015,

—

med beaktande av synpunkterna och rekommendationerna från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europas kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (OSSE/ODIHR) och Europarådets Venedigkommissions rekommendationer, närmare bestämt av den 15 mars 2018 om reformen av valsystemet i Moldavien,

—	med beaktande av rekommendationerna från och verksamheten i Parlamentariska församlingen Euronest, forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet samt andra företrädare för det civila samhället i Moldavien,

—	med beaktande av resultatet av det informationsuppdrag som utskottet för utrikesfrågor utförde i Moldavien den 3 och 4 april 2018,

—

med beaktande av de expertstudier som utförts på uppdrag av utskottet för utrikes frågor, däribland studien om reformer av valsystem i de tre associeringsländerna i det östra grannskapet – Ukraina, Georgien och Moldavien – och reformernas effekt på politiska utvecklingar i länderna, som publicerades den 26 oktober 2017 (5), EU:s genomförandebedömning av associeringsavtalen mellan EU och Moldavien, Georgien och Ukraina, som publicerades den 28 juni 2018 (6), och den jämförande studien om utvecklingen av institutionella ramar för genomförandet av associeringsavtalen i Georgien, Moldavien och Ukraina, som publicerades i juli 2018 (7),

—	med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen samt artikel 1.1 e och bilaga 3 i talmanskonferensens beslut av den 12 december 2002 om förfarandet för beviljande av tillstånd att utarbeta initiativbetänkanden,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för internationell handel (A8-0322/2018), och av följande skäl:

De politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Europeiska unionen och Republiken Moldavien har fördjupats inom ramen för det östliga partnerskapet och särskilt genom undertecknandet den 27 juni 2014 och ikraftträdandet den 1 juli 2016 av associeringsavtalet mellan EU och Moldavien inklusive ett djupgående och omfattande frihandelsområde.

Associeringsavtalet är baserat på gemensamma värderingar, däribland ”respekten för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, som proklamerades i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och definierades i Europakonventionen om skydd av de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna, slutakten från Helsingfors 1975 från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa och Parisstadgan om ett nytt Europa från 1990”.

Genom detta avtal förpliktade sig Moldavien att genomföra större inhemska reformer, på grundval av EU:s lagar och praxis, inom ett stort antal områden som bidrar till god förvaltning, ekonomisk utveckling och stärkt samarbete med EU. Till stöd för detta arbete förpliktade sig EU att tillhandahålla betydande finansiellt stöd och budgetstöd till Moldavien, vilket uppgår till 1,14 miljarder EUR av de anslagna medlen sedan 2007, plus regional programfinansiering.

Det djupgående och omfattande frihandelsområdet tillåter privilegierat tillträde för varor och tjänster från Moldavien till EU-marknaden. Till följd av detta frihandelsområde ökade handeln mellan EU och Moldavien med 20 procent 2017, till 4 miljarder EUR. EU är för närvarande Moldaviens största handelspartner, och står för över 55 procent av den totala handeln. EU är också största investerare i Moldavien. Inledande data för 2018 bekräftar den positiva trenden. Moldaviens preferensutnyttjandegrad på 90 procent visar hur fördelaktigt avtalet har varit för moldaviska företag, arbetstagare och medborgare. Framsteg har gjorts på viktiga områden som sanitära och fytosanitära åtgärder, tekniska handelshinder, tull och offentlig upphandling. Inhemska rådgivande grupper har inrättats i enlighet med bestämmelserna i kapitlet om handel och hållbar utveckling och har hittills sammanträtt tre gånger.

I utbyte mot reformer i Moldavien på områdena rättvisa och säkerhet, däribland i kampen mot korruption, godkände EU 2014 visumfria resor till Schengenområdet för moldaviska medborgare med biometriska pass. Mer än 1,5 miljoner moldaviska medborgare har utnyttjat detta visumfria system under de första fyra åren av dess genomförande.

EU har vid upprepade tillfällen uttryckt oro när det gäller försämringen av demokratiska standarder genom den senaste tidens beslut av de moldaviska myndigheterna, inbegripet ogiltigförklarandet i juni 2018 av det lokala valet i Chisinau av tvivelaktiga skäl och utan insyn, valreformen i juli 2017 som antogs trots negativa rekommendationer från ODIHR och Venedigkommissionen, bristen på framsteg i åtalet av de personer som bär ansvaret för bankbedrägeriet om en miljard USD som avslöjades 2014 och de ökade brotten mot de mänskliga rättigheterna, som främst har riktats mot domare, journalister och politiska motståndare.

Till följd av dessa utvecklingar avstod EU 2017 från att göra de två sista betalningarna under budgetstödprogrammet för reformerna av rättssektorn, eftersom de moldaviska myndigheterna uppvisade ett otillräckligt engagemang för att reformera denna sektor. År 2018 ställde EU in den första delbetalningen av det makroekonomiska biståndet på grund av det bristande uppfyllandet av de politiska villkor som bifogades till Europaparlamentets och rådets beslut den 4 juli 2017, där det angavs att ”en förutsättning för att bevilja makroekonomiskt bistånd är att det mottagande landet respekterar effektiva demokratiska mekanismer, inbegripet ett parlamentariskt system med flera parter och rättsstatsprincipen, samt garanterar respekten för de mänskliga rättigheterna.

Sedan dessa beslut fattades har den senaste utvecklingen gett upphov till ytterligare oro, främst det så kallade skattereformpaketet, som antogs i juli 2018, vars skatteamnestisystem ökar risken för penningtvätt, samt den ytterligare press som har utövats på oppositionen och dess fredliga demonstrationer och på små oberoende medieföretag som kämpar för att behålla sin verksamhet trots att en ny lag om audiovisuella medietjänster antogs i juli 2018.

I.	Transparency International rankade Moldavien på 122:a plats av 180 i sitt index för uppfattad korruption 2007, tillsammans med Azerbajdzjan och Mali. Reportrar utan gränser rankade Moldavien på 81:a plats av 180 i sitt världsindex för pressfrihet, vilket är en försämring från 56:e plats 2014.

Allmänna principer och gemensamma värderingar

Europaparlamentet betonar vikten av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet och noterar Moldaviens framsteg hittills. Parlamentet framhåller dock att ett fullständigt genomförande av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsområdet, med särskild hänsyn till politiska reformer, måste ha högsta prioritet för att ytterligare fördjupa landets förbindelser med EU till nytta för Moldaviens medborgare och för att utforska ytterligare perspektiv i linje med politiken för det östliga partnerskapet plus (EaP+) som parlamentet förespråkar.

Europaparlamentet lovordar de modiga personer som arbetar för positiva förändringar i Moldavien, framför allt de som driver på de ansträngningar som bör fortsätta, i linje med uppmaningarna från EU och Internationella valutafonden (IMF), för att reformera banksektorn efter bankbedrägeriet 2014 till ett värde av en miljard USD (motsvarar 12 procent av BNP). Parlamentet välkomnar IMF:s framgångsrika utvärdering från juli 2018 av genomförandet av IMF-stödda program. Parlamentet uppmanar Moldaviens politiker och rättsväsendet i sin helhet att ansluta sig till dessa ansträngningar för att reformera landet och bekämpa korruption i enlighet med åtagandena i associeringsavtalet, eftersom en brist på politisk vilja är en av de största flaskhalsarna för trovärdiga reformer. Parlamentet uppmanar alla politiska krafter att föra en konstruktiv dialog i landets intresse.

Europaparlamentet uttrycker djup oro över att demokratiska standarder frångås i Moldavien, där grundläggande värderingar som Moldavien skrivit under på, främst som en del av associeringsavtalet, bland annat demokrati – däribland rättvisa och transparenta val som återspeglar medborgarnas vilja, och ett demokratiskt flerpartisystem – och rättsstaten – inklusive rättsväsendets oberoende och opartiskhet – undergrävs av styrande politiska ledare som är i hemlig samverkan med affärsintressen, utan motstånd från större delen av den politiska klassen och rättsväsendet, vilket har gjort Republiken Moldavien till en stat som hålls fången av oligarkers intressen, med en koncentration av ekonomisk och politisk makt i händerna på en liten grupp människor som utövar sitt inflytande på parlamentet, regeringen, de politiska partierna, statsförvaltningen, polisen, rättsväsendet och medierna, och leder till ett högt otillfredsställande genomförande av lagstiftningen, till föga nytta för medborgarna. Parlamentet upprepar sin avsikt att fokusera på fullgörandet av åtaganden att värna om värderingar snarare än på föga övertygande så kallade geopolitiska argument.

Europaparlamentet beklagar att de politiska villkoren beträffande demokratiska standarder i Moldavien medvetet kränks, framför allt genom de senaste förändringarna i nationell vallagstiftning, som inte bemötte några av de viktigaste rekommendationerna i det gemensamma yttrandet från ODIHR och Venedigkommissionen, samt avsättandet av Dorin Chirtoacă från befattningen som borgmästare i Chisinau och ogiltigförklarandet av valet av Andrei Năstase, som har lett till att EU stoppat sina utbetalningar av makroekonomiskt stöd och av utestående betalningar av budgetstöd.

Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt att eventuella beslut om framtida utbetalningar av makroekonomiskt stöd inte bör tas förrän efter det parlamentsval som planeras äga rum i februari 2019 och då på villkor att detta val genomförs i enlighet med internationellt erkända normer och utvärderas av internationella expertorgan. Alla utbetalningar från program för budgetstöd bör också skjutas upp tills betydande framsteg görs beträffande demokratiska standarder, däribland reform av rättsväsendet och rättsliga åtgärder mot de personer som är ansvariga för bankbedrägeriet, i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2018. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att under tiden fortsätta omfördela anslag för att stödja det civila samhället och oberoende medier i Moldavien, samt den privata sektorn och lokala myndigheter, även genom nya partnerskap och utvecklingsprojekt, helst samordnat med stöd från andra EU-länder, och att samordna insatser med andra organisationer såsom IMF för att säkerställa större konsekvens när det gäller villkoren för ekonomiskt bistånd. Parlamentet inväntar med försiktighet resultaten av översynen av vallagstiftningen av det moldaviska parlamentets rättsliga utskott för utnämningar och immuniteter. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en mekanism för att övervaka reformer, vilken bör inbegripa tydliga riktmärken.

Europaparlamentet erinrar om artikel 2 och 455 i associeringsavtalet, i enlighet med vilka respekt för demokratiska principer utgör en grundläggande del av associeringsavtalet och att förhållanden som strider mot dem kan medföra upphävandet av rättigheter som medges i avtalet. Parlamentet påminner om att det krävs mycket arbete för att fortsätta att uppfylla riktmärkena för arbetet mot korruption och penningtvätt. Parlamentet begär att eventuella framtida avtal också förutsätter en reform av rättsväsendet och en grundlig utredning och lagföring av de som är ansvariga för bedrägeriet till ett värde av en miljard USD. Parlamentet erinrar även om riktmärkena för bekämpning av korruption och penningtvätt som fastställts i samband med viseringsliberaliseringsbestämmelserna.

Institutionell ram för avtalets genomförande

Europaparlamentet välkomnar antagandet av många lagar som stämmer överens med Moldaviens åtaganden enligt associeringsavtalet. Parlamentet understryker dock att det är viktigt med ett snabbt och fullständigt genomförande av dessa lagar för att uppnå det slutgiltiga målet i associeringsavtalet att leverera väsentliga och hållbara förbättringar av levnadsförhållandena för vanliga medborgare i Moldavien.

Europaparlamentet efterfrågar ett starkare engagemang från Moldaviens parlament, premiärminister och minister för utrikes frågor och EU-integration för att ge en politisk översikt på hög nivå och en granskning av genomförandet av associeringsavtalet, främst genom fortsatt anpassning av relevanta parlaments- och regeringsstrukturer och en förstärkning av deras administrativa kapacitet, samordning och synkronisering av ministeriernas planer och fullständigt genomförande av dessa i praktiken.

Europaparlamentet välkomnar inrättandet av den interparlamentariska församlingen för Georgien, Moldavien och Ukraina och dess första sammanträde som ägde rum den 8–9 juni 2018 i Kiev. Parlamentet uppmuntrar denna församling att även noggrant granska genomförandet av associeringsavtalen.

10.

Europaparlamentet uppmanar med kraft de moldaviska myndigheterna att lägga ned mer arbete på att genomföra associeringsavtalet och organisera sina åtgärder – främst genom själva den nationella handlingsplanen för genomförandet av associeringsavtalet (NAPIAA) – utifrån särskilda sektorer och de särskilda resultat som ska uppnås, snarare än utifrån artiklar i associeringsavtalet, för att utveckla en detaljerad prioritering av åtgärder och deras ordningsföljd, på grundval av konsekvensanalyser och utformade av särskilda expertenheter.

11.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att med förbehåll för framsteg inom demokratiska standarder upprätta en särskild EU-stödgrupp för Moldavien, för att öka leveransen av sakkunskap, främst om hur den moldaviska lagstiftningen ska närma sig EU:s, och, när villkoren är uppfyllda, leveransen av ekonomiskt stöd till Moldavien till stöd för genomförandet av associeringsavtalet.

12.

Europaparlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten och kommissionen att öka sin interna kapacitet för att utöka övervakningen av genomförandet av associeringsavtalet, främst genom en betydande ökning av de avsatta personalresurserna, samt en övergång till en kvalitativ bedömning av framstegen, främst genom införandet av granskningsprocesser, för att bedöma den anpassningsnivå till EU:s regelverk som faktiskt har uppnåtts i enlighet med kraven i associeringsavtalet.

13.

Europaparlamentet välkomnar den förbättrade dialogen på ministernivå med Moldavien och andra associerade partner om associeringsrelaterade reformer på området handel och stöder, med förbehåll för framsteg när det gäller demokratiska normer, inledningen av sådana dialoger på andra områden som omfattas av associeringsavtalet, inbegripet politiska frågor, rättvisa, frihet och säkerhet samt sektoriellt samarbete.

14.

Europaparlamentet erinrar om och stöder Venedigkommissionen yttrande över valreform i Moldavien, enligt vilket det inte rådde enighet om förändringen mot ett blandat valsystem för parlamentsval (med undantag för inom de demokratiska och socialistiska partierna) och kan leda till att kandidater påverkas otillbörligt av affärsintressen. Parlamentet upprepar därför sin begäran till de moldaviska myndigheterna att förbättra valsystemet för att säkerställa att framtida val avspeglar de moldaviska medborgarnas vilja och inte bara viljan hos ett utvalt fåtal. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att även genomföra rekommendationerna från ODIHR fullt ut, främst när det gäller partifinansiering, fria medier och mediepluralism. Parlamentet bekräftar på nytt sin beredskap att ha en observatörsroll vid nästa parlamentsval.

Politisk dialog och reform; samarbete på området för gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

15.

Europaparlamentet uttrycker oro över de ändringar i sista minuten av lagen om audiovisuella medietjänster som antogs i juli 2018 utan att dessa togs upp för samråd med det civila samhället. Parlamentet uppmanar med kraft Moldaviens myndigheter att genomföra lagen helt i linje med EU:s standarder för mediers oberoende och mediepluralism enligt kommissionens och Venedigkommissionens rekommendationer. Parlamentet betonar vikten av att hålla genuina samråd med det civila samhället och oberoende medier i denna process och i processen för att anta en ny lag om annonsering. Parlamentet understryker behovet av att undvika alla försök att undergräva mediepluralismen, främst de som ytterligare skulle uppmuntra till kartellbildning på mediemarknaden och den relaterade annonsmarknaden. Parlamentet uppmanar med kraft de moldaviska myndigheterna att anta den nya lagen om annonsering, efter ett genuint samråd med det civila samhället. Parlamentet konstaterar med oro att medierna för närvarande är starkt monopoliserade och underställda landets politiska grupper och företagsgrupper. Parlamentet efterfrågar transparens i fråga om mediers ägande och att särskilt bistånd ges till oberoende medier, framför allt lokala medieföretag, för att uppfylla kraven i lagen när det gäller obligatoriskt lokalt innehåll. Parlamentet betonar vikten av att säkerställa att tillsynsmyndigheten för medier verkligen åtnjuter oberoende.

16.

Europaparlamentet välkomnar reformarbetet på områdena för offentlig förvaltning och förvaltningen av offentliga finanser och uppmuntrar till vidare åtgärder för att öka öppenheten.

17.

Europaparlamentet välkomnar det goda samarbetet i Gusp-frågor, särskilt den höga anpassningen till Gusp-förklaringarna och deltagandet i uppdrag och insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP), samt Moldaviens samarbete med Nato. Parlamentet noterar framstegen med att anta en ny nationell försvarsstrategi och handlingsplanen för genomförandet av den, för perioden 2017–2021, efter att Moldaviens president upphävt landets nationella säkerhetsstrategi. Parlamentet välkomnar ikraftträdandet av avtalet mellan EU och Moldavien om utbyte av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter.

18.

Europaparlamentet lovordar Moldaviens myndigheter för stegvisa förbättringar av förbindelserna med Tiraspol, bland annat i fråga om tillitsbyggande åtgärder såsom öppnandet av bron mellan Gura Bîcului och Bîcioc, och undertecknandet av sex ytterligare protokoll, vilket kommer att förbättra livet för medborgare på båda sidor om floden Nistru. Parlamentet upprepar sitt kraftfulla engagemang och stöd för Moldaviens suveränitet och territoriella integritet och ansträngningarna för att nå en fredlig lösning på frågan om Transnistrien. Parlamentet stöder villkorslöst ansträngningarna från OSSE, EU och andra berörda parter och uppmuntrar myndigheterna att särskilt samarbeta med små och medelstora företag från Transnistrien, att fortsätta arbeta på denna engagemangsnivå, att göra ytterligare ansträngningar för att främja mänskliga rättigheter och att följa alla beslut från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar Moldaviens myndigheter att göra ytterligare ansträngningar för att genomföra lagen om Gagauziens särskilda rättsliga ställning.

Rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning

19.

Europaparlamentet uppmanar med kraft Moldaviens myndigheter att säkerställa rättsväsendets och specialiserade korruptionsbekämpande institutioners oberoende och effektivitet – bland andra högsta åklagarmyndigheten, det nationella antikorruptionscentrumet, åklagarmyndigheten för korruptionsmål, nationella integritetsmyndigheten och det nationella kontoret för återvinning av tillgångar – särskilt genom att tilldela adekvata resurser till att säkerställa full insyn i utnämnandeförfaranden där oberoende sakkunniga rekryterare deltar och anta konstitutionsändringar i linje med Venedigkommissionens rekommendationer, framför allt i syfte att avlägsna det inledande femåriga mandatet för domare, ändra det högsta domarrådets sammansättning och stärka dess roll samt avskaffa det moldaviska parlamentets befogenhet att utse domare till högsta domstolen. Parlamentet är fortfarande djupt oroat över det moldaviska rättsväsendets selektiva rättsliga förfaranden och påpekar att det, enligt de senaste rapporterna från Transparency International, lider av begränsat oberoende från den verkställande makten och används som ett verktyg mot politiska motståndare och företagsintressen. Parlamentet konstaterar vikten av att etablera en solid meritförteckning när det gäller utredningar i korruptionsmål, inbegripet profiler på hög nivå.

20.

Europaparlamentet välkomnar de lagstiftningsändringar som antogs i juli 2018 i syfte att stärka ett meritbaserat val och befordran av domare, samt deras ansvarsskyldighet.

21.

Europaparlamentet efterlyser återigen på basis av slutsatserna och rekommendationerna i den första och andra rapporten från Kroll – vilka bör offentliggöras i sin helhet – en snabb lagföring av alla personer som bär ansvaret för bankbedrägeriet till ett värde av en miljard USD som avslöjades 2014 samt återvinningen av stulna tillgångar. Parlamentet noterar den strategi för återvinning av tillgångar som antagits av de moldaviska myndigheterna, men konstaterar med oro att utredningen av detta fall har genomförts på ett tämligen ineffektivt sätt. Parlamentet betonar att domstolarna måste upphöra med att inte följa upp tillförlitliga bevis och utan dröjsmål undersöka de mål som är vilande eller under utredning, särskilt målet mot Ilhan Shor, i öppna förhandlingar. Parlamentet understryker att det politiska valet att rädda bankerna med offentliga finanser ytterligare ökade den stora förtroendeförlusten för den moldaviska politiken. Parlamentet uppmanar rådet att överväga personliga påföljder och EU:s medlemsstater att stödja utredningen.

22.

Europaparlamentet uttrycker oro över den ökade risken för penningtvätt efter det skyndsamma antagandet av det så kallade skattereformpaketet i juli 2018, vilket inbegriper ett skatteamnestisystem som skulle kunna legalisera tillgångar som erhållits på ett olagligt sätt. Parlamentet anser att paketet måste ändras i syfte att stänga sådana kryphål och åtar sig till dess att vara mycket uppmärksamt på dess genomförande, i samordning med kommissionen, utrikestjänsten och andra internationella organisationer.

23.

Europaparlamentet betonar behovet av att även åtgärda och avvärja andra förekomster av organiserad brottslighet, bland annat vapensmuggling, människohandel och storskalig penningtvätt, framför allt från Ryssland. Parlamentet understryker domarnas ansvar för att upprätthålla rättsstatsprincipen och betonar att lagligt dömda domare bör avtjäna sina straff.

24.

Europaparlamentet efterlyser möjligheten till direkt digital insyn i elektroniska deklarationer av tillgångar som tillhör politiker och tjänstemän på hög nivå, enligt Ukrainas exempel.

25.

Europaparlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att rätta sig efter internationella principer och värna om bästa praxis som garanterar det civila samhället en omgivning där det kan verka fritt. Parlamentet understryker den viktiga roll som det civila samhället spelar för att övervaka genomförandet av reformer samt för att främja de offentliga institutionernas öppenhet och ansvarsskyldighet. Parlamentet förväntar sig framför allt att ingen kommande lagstiftning ska begränsa vare sig nationell eller utländsk finansiering till Moldaviens icke-statliga organisationer eller på ett otillbörligt sätt öka den administrativa bördan och redovisningsbördan för dem. Parlamentet beklagar att medborgarnas deltagande i ett antal fall har varit begränsat, till exempel genom att den centrala valkommissionen i mars 2018 avslog ansökan om att anordna en folkomröstning om ändringarna av valsystemet.

Respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter

26.

Europaparlamentet uttrycker oro över det krympande utrymmet för civilsamhället och uppmanar myndigheterna att omedelbart upphöra med onödiga eller oproportionerliga straffrättsliga förfaranden – varav några har kommit till stånd genom fabricerade anklagelser – och selektiv rättvisa mot politiska motståndare, deras juridiska ombud och/eller deras anhöriga. Parlamentet kritiserar att den processövervakning som utförs av EU:s medlemsstater eller utrikestjänsten i allt högre grad hämmas genom att allmänheten utestängs från rättegångar. Parlamentet uttrycker särskild oro över straffrättsliga förfaranden mot människorättsförsvarare, oberoende domare såsom Domnica Manole och Gheorghe Bălan, journalister och personer som kritiserar regeringen eller ordföranden för Moldaviens demokratiska parti, Vladimir Plahotniuc. Parlamentet kräver att myndigheterna garanterar rätten till en rättvis rättegång och respekten för mänskliga rättigheter i häkten. Parlamentet understryker att det behövs effektiva utredningar av påstådd tortyr i häkten och psykiatriska institutioner. Parlamentet uppmanar myndigheterna att garantera mötes- och yttrandefrihet och framför allt möjligheten att anordna fredliga demonstrationer och att denna grundläggande rättighet fullt ut respekteras i enlighet med internationella normer.

27.

Europaparlamentet välkomnar antagandet av en ny nationell strategi för jämställdhet mellan kvinnor och män 2017 och uppmanar myndigheterna att säkerställa att den genomförs till fullo.

28.

Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att stärka insatserna för att skydda mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, i synnerhet för utsatta grupper, genom att bekämpa den fortfarande starkt oroande förekomsten av hatpropaganda och våld mot och socialt uteslutande och diskriminering av hbtqi-personer, personer med funktionsnedsättning och minoriteter såsom den romska befolkningen, liksom hatpropaganda och diskriminering baserat på kön eller politisk åskådning.

29.

Europaparlamentet fördömer kraftigt den senaste tidens utlämning/bortförande av turkiska medborgare till Turkiet på grund av deras påstådda kopplingar till Gülenrörelsen, i strid med rättsstatsprincipen och grundläggande mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar de moldaviska myndigheterna att säkerställa att alla begäranden om utlämning från tredjeländer handläggs på ett öppet sätt och efter juridiska förfaranden helt i linje med europeiska principer och standarder.

Samarbete inom handel och ekonomi

30.

Europaparlamentet välkomnar den betydande ökningen av den moldaviska importen till EU till följd av det djupgående och omfattande frihandelsområdet och det faktum att EU är den största investeraren i Moldavien, men beklagar djupt att detta inte har lett till en förbättring av medborgarnas sociala och ekonomiska situation. Parlamentet varnar för att misslyckade framsteg med att förbättra befolkningens levnadsstandard äventyrar medborgarnas samtycke till en pro-europeisk inriktning av landet.

31.

Europaparlamentet erinrar om vikten av ett oberoende rättsväsende och av kampen mot korruption och minskade administrativa och byråkratiska bördor för att förbättra investeringarna och företagsklimatet.

32.

Europaparlamentet uppmuntrar ytterligare framsteg på områdena sanitära och fytosanitära standarder och skydd av geografiska beteckningar.

33.

Europaparlamentet efterlyser effektiv efterlevnad av bestämmelserna om handel och hållbar utveckling och internationella åtaganden, och särskilt ett korrekt genomförande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) grundläggande konventioner.

34.

Europaparlamentet anser att tillnärmning av lagstiftningen till EU:s regelverk är den avgörande dimensionen i det djupgående och omfattande frihandelsavtalet, eftersom faktiskt tillträde till EU-marknaden och reform i mycket hög grad är beroende av korrekt genomförande och verkställighet av relevant lagstiftning. Parlamentet är medvetet om den viktiga utmaning som detta innebär för styrelseformer, institutioner och offentlig förvaltning i Moldavien, och uppmuntrar kommissionen att tillhandahålla lämpligt tekniskt och finansiellt stöd.

Energi och andra samarbetsområden

35.

Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av energilagen 2017 som ett steg i riktning mot genomförandet av det tredje lagstiftningspaketet för EU:s inre marknad för gas och elektricitet och uppmuntrar till konkreta åtgärder för att säkerställa oberoendet för energitillsynsmyndigheten ANRE. Parlamentet är medvetet om Moldaviens ansträngningar för att främja förnybara energikällor och energieffektivitet och anser det vara av avgörande betydelse att stärka de ekologiska jordbruksmetoderna inom ramen för en hållbar landsbygdsutveckling.

36.

Europaparlamentet efterlyser kraftfullare åtgärder på områdena miljöskydd, framför allt beträffande förvaltningen av vattnet i floden Nistru, avfallshantering och klimatförändringar, i synnerhet beträffande genomförande och samordning av lagstiftning.

Institutionella bestämmelser

37.

Europaparlamentet uppmanar EU, medlemsstaterna och Moldavien att ytterligare öka kommunikationsarbetet med genomförandet av associeringsavtalet och de förväntade fördelarna för Moldaviens medborgare med de tillhörande reformerna och närmare integration med Europeiska unionen. Parlamentet understryker behovet av att bekämpa rysk desinformation, genom faktabaserad och tillgänglig kvalitetsinformation på alla de huvudsakliga språken i Moldavien.

38.

Europaparlamentet upprepar sin beslutsamhet att öka sin övervakning av genomförandet av internationella avtal med EU:s partner i öst. Parlamentet uppmanar ännu en gång kommissionen och utrikestjänsten att oftare översända regelbundna skriftliga rapporter om genomförandet av dessa avtal till parlamentet och rådet.

39.

Europaparlamentet anser att det skulle vara till nytta att involvera de moldaviska myndigheterna redan från det skede då relevant lagstiftning utarbetas, för att göra processen mer inkluderande och för att minska övergångskostnaderna för Moldavien, och uppmanar kommissionen att fullt ut använda processen för förhandssamråd.

40.

Europaparlamentet noterar att utvärderingen av frihandelsavtalets genomförande i mångt och mycket är inriktad på handelsflöden och handelshinder. Parlamentet uppmanar kommissionen att på lämpligt sätt övervaka och bedöma avtalets genomförande, och ägna särskild uppmärksamhet åt införlivandet och genomförandet av unionens regelverk samt åt inverkan på det moldaviska samhället, och att säkerställa offentlig och omfattande årlig rapportering, bland annat om det tekniska och ekonomiska stödet från EU.

41.

Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att offentliggöra alla årliga rapporter om genomförandet av associeringsavtalet på en gång och samtidigt offentliggöra en jämförande utvärdering av graden av framsteg mot genomförandet av associeringsavtalet/det djupgående och omfattande frihandelsavtalet av varje associerad partner, mot specifika riktmärken.

42.

Europaparlamentet är fast beslutet att upprätta årsrapporter om genomförandet om associeringsavtalen.

o o

43.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till Republiken Moldaviens president, regering och parlament.

(1) Antagna texter, P8_TA(2018)0303.

(2) EUT C 356, 4.10.2018, s. 130.

(3) EUT C 334, 19.9.2018, s. 199.

(4) EUT C 11, 12.1.2018, s. 82.

(5) Europaparlamentets studie The electoral reforms in three association countries of the Eastern Neighbourhood – Ukraine, Georgia and Moldova, 26 oktober 2017.

(6) Europaparlamentets genomförandebedömning Association agreements between the EU and Moldova, Georgia and Ukraine, 28 juni 2018.

(7) Europaparlamentets studie The Development of an Institutional Framework for the Implementation of the Association Agreements in Georgia, Moldova and Ukraine, juli 2018.