—

med beaktande av EU:s fördrag, särskilt artiklarna 2, 3, 4, 6 och 7 i fördraget om Europeiska unionen (EUF-fördraget),

—

med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

—

med beaktande av Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen),

—

med beaktande av Rumäniens konstitution,

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 om en ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen (COM(2014)0158),

—

med beaktande av sin debatt om demokrati och rättvisa i Rumänien, som hölls den 2 februari 2017,

—

med beaktande av sin debatt om hoten mot rättsstatsprincipen till följd av reformen av det rumänska rättsväsendet den 7 februari 2018,

—

med beaktande av sin debatt om rättsstatsprincipen i Rumänien den 3 oktober 2018,

—

med beaktande av den diskussion som anordnades den 1 oktober 2018 med kommissionens förste vice ordförande, Frans Timmermans, i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

—

med beaktande av det seminarium om demokrati och rättvisa i Rumänien som anordnades i utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor den 22 mars 2017,

—

med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 24 januari 2018 från kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och förste vice ordförande Frans Timmermans om den senaste utvecklingen i Rumänien,

—

med beaktande av Venedigkommissionens gemensamma yttrande av den 16 mars 2018 om Rumäniens förslag till lag nr 140/2017 om att ändra regeringens förordning nr 26/2000 om föreningar och stiftelser,

—

med beaktande av Venedigkommissionens yttrande av den 20 oktober 2018 om ändringar av de rumänska lagarna nr 303/2004 om domares och åklagares ställning, lag nr 304/2004 om rättsväsendets organisation och nr 317/2004 om högsta rättsrådet,

—

med beaktande av Venedigkommissionens yttrande av den 20 oktober 2018 om ändringar av den rumänska strafflagen och straffprocesslagen, lagar som även påverkar lag nr 78/2000 om förebyggande, upptäckt och bestraffning av korruption och lag nr 304/2004 om rättsväsendets organisation,

—

med beaktande av den särskilda rapporten om Rumänien av den 11 april 2018 från Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco),

—

med beaktande av kommissionens framstegsrapport av den 15 november 2017 inom ramen för samarbets- och kontrollmekanismen för Rumänien,

—

med beaktande av det rumänska parlamentets antagande i december 2017 av tre lagar som reformerar rättsväsendet, som ändrade lag nr 303/2004 om domares och åklagares ställning, lag nr 304/2004 om rättsväsendets organisation och lag nr 317/2004 om högsta rättsrådet, och med beaktande av antagandet av ändringar av strafflagen i juni 2018 och av straffprocesslagen i juli 2018,

—

med beaktande av resolution 2226 (2018) och rekommendation 2134 (2018) från Europarådets parlamentariska församling,

—

med beaktande av den rumänska författningsdomstolens beslut av den 20 oktober 2018, enligt vilket 64 av de 96 ändringarna av straffprocesslagen strider mot konstitutionen, och med beaktande av författningsdomstolens förklaring av den 25 oktober 2018 om att 30 av ändringarna av strafflagen är oförenliga med konstitutionen,

—

med beaktande av de upprepade massprotester som pågått sedan januari 2017 mot korruption och för rättsstatsprincipen, bland annat i Bukarest den 10 augusti 2018 då ”Diaspora at Home”-demonstrationen ledde till att hundratals människor fick söka läkarvård efter polisens våldsamma ingripande,

—

med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.

Europeiska unionen bygger på värden såsom respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstatlighet och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter, och dessa värden är gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel 2 i EU-fördraget).

B.

I artikel 6.3 i EU-fördraget bekräftas att grundläggande rättigheter, såsom de garanteras i Europakonventionen och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, ska ingå i unionsrätten som allmänna principer.

C.

EU fungerar utifrån en förutsättning om ömsesidigt förtroende för att medlemsstaterna agerar i enlighet med demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter, enligt vad som föreskrivs i Europakonventionen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna.

D.

Rättsväsendets oberoende finns inskrivet i artikel 47 i stadgan om de grundläggande rättigheterna och i artikel 6 i Europakonventionen, och är ett grundläggande krav i den demokratiska maktdelningsprincipen.

E.

I sin rapport om Rumänien från april 2018 uttryckte Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) allvarlig oro över vissa aspekter av de lagar om domares och åklagares ställning, om domstolssystemet och om det högsta rättsrådet som antagits av det rumänska parlamentet, och även över förslag till ändringar av strafflagstiftningen. Greco ifrågasätter lagstiftningsprocessen, fruktar inverkan på rättsväsendets oberoende och befarar implicita överträdelser av reglerna för korruptionsbekämpning.

F.

Venedigkommissionen konstaterade i sitt yttrande nr 924/2018 av den 20 oktober 2018, som begränsade sig till vissa särskilt kontroversiella aspekter av förslagen, att det visserligen gjorts välkomna förbättringar till följd av kritik och ett antal beslut från författningsdomstolen, men att man genom de tre förslagen infört viktiga aspekter som skulle kunna leda till påtryckningar på domare och åklagare och i slutändan undergräva rättsväsendets och dess medlemmars oberoende, och i kombination med systemen för tidig pensionering skulle därmed rättsväsendets effektivitet och kvalitet kunna äventyras, med negativa konsekvenser för korruptionsbekämpningen. Venedigkommissionen ansåg att dessa aspekter sannolikt skulle ”undergräva allmänhetens förtroende för rättsväsendet” (1).

G.

Venedigkommissionen drog i sitt yttrande nr 930/2018 av den 20 oktober 2018 slutsatsen att det var ”nödvändigt och lämpligt för det rumänska parlamentet att göra en reform av strafflagen för att genomföra beslut från författningsdomstolen och relevanta EU-direktiv”, och att många av ändringarna ”allvarligt kommer att skada effektiviteten i det rumänska straffrättsliga systemet i kampen mot olika former av brottslighet, inklusive korruptionsrelaterade brott, våldsbrott och organiserad brottslighet” (2).

H.

I sitt yttrande nr 914/2018 av den 16 mars 2018 välkomnade Venedigkommissionen det faktum att initiativtagarna till lagförslagen under sammanträdena i Bukarest angett att de är beredda att ändra lagförslagen i flera avseenden, och uppmanade de rumänska myndigheterna att överväga dess främsta rekommendationer, nämligen att de nya rapporterings- och informationskraven i lagförslagen, inklusive sanktionerna med stoppad verksamhet och upplösning om lagen inte efterlevs, är uppenbart onödiga och oproportionerliga och bör dras tillbaka, och att det detaljerade offentliggörandet av finansiella rapporter var sjätte månad och uppgift om inkomstkälla, oberoende av belopp, i kombination med hotet om upplösning kommer att ha ”en dämpande effekt på det civila samhället” och stå i strid med ”föreningsfriheten och rätten till respekt för privatlivet” (3).

I.

Europarådets parlamentariska församling har uppmanat Rumänien att förkasta de lagförslag som nyligen lagts fram om att införa ytterligare krav på finansiell rapportering för icke-statliga organisationer och att ändra förslagen i linje med rekommendationerna från Venedigkommissionen och kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE/ODIHR) samt att lägga fram dem för ett brett offentligt samråd innan de antas (4).

J.

Den 19 juli 2018 väckte kommissionen talan mot Rumänien vid Europeiska unionens domstol för att landet inte införlivat det fjärde direktivet mot penningtvätt i sin nationella lagstiftning. Den 24 oktober 2018 antog det rumänska parlamentet förslaget till lag om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

K.

En pågående debatt om den rumänska underrättelsetjänstens roll och dess påstådda inblandning i det rumänska rättsväsendets verksamhet väcker frågor om omfattningen av och formerna för en sådan inblandning. Venedigkommissionen konstaterar i sitt yttrande av den 20 oktober 2018 att en ”grundlig översyn av de rättsliga bestämmelserna om kontroll av underrättelsetjänsterna verkar vara nödvändig”.

L.

En framställning om översyn av den rumänska konstitutionen för att införa en ändring i den så att familjedefinitionen begränsas till att gälla äktenskap mellan en man och en kvinna inleddes i maj 2016. Många människorättsgrupper har uttryckt sin oro över att förslaget skulle kunna leda till att internationella människorättsnormer kränks och att homofobisk diskriminering ökar i Rumänien. Översynen godkändes i parlamentet med två tredjedels majoritet. Vid folkomröstningen om frågan nåddes inte de trettio procent som krävdes.

M.

Rumänien ligger på 25:e plats av EU:s 28 medlemsstater när det gäller lagstiftning, hatpropaganda och diskriminering mot hbti-personer, enligt den årliga översynen av situationen för de mänskliga rättigheterna för hbti-personer i Europa 2018, som offentliggjorts av Europaregionen i den internationella sammanslutningen för homosexuella (ILGA-Europe).

N.

Europeiska unionen har förbundit sig att respektera mediernas frihet och mångfald samt rätten till information och yttrandefriheten. Visselblåsning är en viktig del av undersökande journalistik och pressfrihet, och enligt kommissionens meddelande av den 23 april 2018 om att stärka skyddet för visselblåsare på EU-nivå (COM(2018)0214) är visselblåsare i de flesta medlemsstater endast skyddade i mycket begränsade situationer. Mediernas funktion som offentlig övervakningsinstans är av yttersta vikt för att dessa rättigheter ska kunna upprätthållas och för att alla andra grundläggande rättigheter ska kunna skyddas.

O.

Reportrar utan gränser har försökt fästa uppmärksamheten på försöken att omvandla rumänska medier till politiska propagandaverktyg, och uttryckt oro över politisk censur i medierna (5).

P.

I artikel 12 i stadgan om de grundläggande rättigheterna föreskrivs att var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet på alla nivåer, särskilt på det politiska, fackliga och medborgerliga området.

Q.

Rapporterna om den rumänska polisens våldsamma ingripande i samband med protesterna den 10 augusti 2018 har lett till allvarliga farhågor vad gäller våldets proportioner och kränkningarna av demonstranternas grundläggande rättigheter, vilket gjort att de rumänska rättsvårdande myndigheterna inlett utredningar.

R.

Korruptionen är fortfarande ett problem i EU. Korruptionens karaktär och omfattning kan skilja sig från en medlemsstat till en annan, men den skadar EU som helhet och dess ekonomi och samhälle, hämmar den ekonomiska utvecklingen, undergräver demokratin och skadar rättsstaten.

S.

Chefsåklagaren vid det nationella direktoratet för korruptionsbekämpning togs ur tjänst den 9 juli 2018, i strid mot det rättsliga rådets yttrande, efter en dom i författningsdomstolen som begränsar presidentens befogenheter. Venedigkommissionen konstaterade däremot i sitt yttrande av den 20 oktober 2018 att det vore viktigt att förstärka åklagarnas oberoende och upprätthålla och öka rollen för institutioner som presidentämbetet och Högsta rättsrådet, vilka kan balansera justitieministerns inflytande. Den 24 oktober 2018 krävde justitieministern att riksåklagaren skulle entledigas, med motivet att han skulle ha överskridit sina befogenheter.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

12.