Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Jämställdhetsfrågor

(yttrande på eget initiativ)

(2019/C 240/02)

Föredragande: Indrė VAREIKYTĖ

Beslut av EESK:s plenarförsamling	20.9.2018
Rättslig grund	Artikel 32.2 i arbetsordningen Yttrande på eget initiativ
Ansvarig sektion	Sektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna
Antagande av sektionen	24.4.2019
Antagande vid plenarsessionen	15.5.2019
Plenarsession nr	543
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	200/4/7

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Kommittén anser att jämställdhet mellan könen är en samhällsfråga och att endast ett jämställt samhälle kan bli starkt på det ekonomiska och sociala området. Därför är det ur ekonomisk och social synvinkel nödvändigt att kvinnor och män behandlas lika och ges lika möjligheter.

1.2

Jämställdhet är ett viktigt mål för EU, och EESK beklagar att det med dagens takt kommer att ta över 100 år att uppnå jämställdhet, särskilt om utvecklingen hindras ytterligare av en tillbakagång på de viktigaste utvecklingsområdena och en allmän nedgång i den ekonomiska tillväxten.

1.3

Kommittén anser att EU och dess medlemsstater måste göra sitt yttersta för att uppnå hållbarhetsmål 5 om jämställdhet senast 2030. Kommittén efterlyser därför en integrerad och ambitiös femårig EU-strategi (1) för jämställdhet som sträcker sig över nästa mandatperiod för kommissionen och Europaparlamentet och ett starkt engagemang för jämställdhet från EU-institutionerna, regeringarna, det civila samhället och den privata sektorn för att på ett övergripande och effektivt sätt ta itu med alla aspekter av jämställdhet på samma gång och med likvärdiga åtgärder.

1.4

EESK anser att jämställdhet bör behållas som ett fristående mål inom de framtida budgetramarna med ett tydligt åtagande om jämställdhet och jämställdhetsintegrering och att jämställdhetsindikatorer, könsspecifik konsekvensbedömning och jämställdhetsbudgetering ska ingå i alla program och politikområden. Jämställdhetsaspekterna bör också integreras i de landsspecifika rekommendationerna.

1.5

Kommittén uppmanar Europeiska kommissionen att lansera ett paket om omsorgstjänster för att främja genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och att se över Barcelonamålen om barnomsorg.

1.6

EESK fördömer alla former av våld mot kvinnor och uppmanar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat Istanbulkonventionen att ompröva sin ståndpunkt. EESK uppmanar också kommissionen att inbegripa nättrakasserier och nätmobbning som riktas mot kvinnor i definitionen av olaglig hatpropaganda. EU-omfattande indikatorer för insamling av jämförbara uppgifter om våld mot kvinnor bör fastställas eftersom detta skulle bidra till att effektiva politiska åtgärder tas fram.

1.7

Kommittén noterar att diskussionen om direktivet om kvinnor i styrelser står kvar på det rumänska rådsordförandeskapets dagordning med målet att öka kvinnligt deltagande i beslutsfattande organ. Rådet uppmanas att fortsätta sina ansträngningar och att gå vidare med diskussionen om direktivet om kvinnor i styrelser. Kommittén uppmanar också industrin att gå i täten och öka antalet kvinnor på de högsta beslutsfattande positionerna.

1.8

EESK anser att man bör vidta effektiva åtgärder i syfte att säkerställa lika möjligheter för kvinnor och män på arbetsmarknaden, i synnerhet åtgärder för att komma till rätta med löneklyftan mellan könen, och även ta itu med horisontell och vertikal könssegregering inom yrken.

1.9

Kommittén föreslår att det ska inrättas en rättslig nödfond på EU-nivå som kan ge stöd åt de civilsamhällesorganisationer som ser till att nationell eller lokal lagstiftning som kränker kvinnors rättigheter prövas i domstol.

1.10

Kommittén erkänner den roll som media, reklam och offentliga förebilder har när det gäller att främja jämställdhet och efterlyser åtgärder för att se till att reklamen har en positiv snarare än negativ inverkan på hur jämställdhet framställs och främjas i samhället.

1.11

EESK uppmanar offentliga institutioner och det civila samhällets organisationer runtom i EU att främja jämställdhet genom sin politik och sina yttre åtgärder och att införa interna åtgärder som kan tjäna som förebild, såsom att främja kvinnligt deltagande i beslutsfattandet och integrera jämställdhet i all sin politik och alla sina förfaranden.

1.12

Med hänvisning till artikel 300.5 i EUF-fördraget uppmanar kommittén rådet att se över sina riktlinjer för utnämningen av EESK-ledamöter och rekommenderar att medlemsstaterna lägger fram förslag på ledamöter på grundval av en jämn könsfördelning. Kommittén kommer att sträva efter att säkerställa jämställdhet i all sin verksamhet, integrera jämställdhet i arbetsprocessen och inrätta en uppföljningsgrupp för att fastställa lämpliga uppföljningsaktiviteter.

2. Allmänna överväganden

2.1

Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett grundläggande värde och mål för Europeiska unionen och har fastställts i EU:s fördrag och i stadgan om de grundläggande rättigheterna och bekräftades senast i den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Utöver att tillhandahålla en rättslig och politisk ram för att uppnå jämställdhet stöder EU även genomförandet av handlingsplanen från Peking och konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, samt handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling och resultaten av deras översynskonferenser.

2.2

Det finns många positiva initiativ inom EU för att bekämpa olika former av bristande jämställdhet, men drivkrafterna för verklig jämställdhet, särskilt inom medlemsstaterna och regionerna, är komplexa och mångfasetterade. EESK beklagar dock att det, trots de allmänna framsteg som gjorts, i nuvarande takt kommer att ta över 100 år att uppnå jämställdhet i EU. EESK har efterlyst en övergripande hållbarhetsstrategi för att genomföra Agenda 2030 för hållbar utveckling. i detta sammanhang anser kommittén att EU och dess medlemsstater måste göra sitt yttersta för att uppnå hållbarhetsmål 5 om jämställdhet senast 2030.

2.3

Kommittén är också oroad över att framstegen när det gäller jämställdhet framöver kan komma att hindras av den tillbakagång som skett i vissa medlemsstater på områden som rör kvinnors ekonomiska egenmakt (sysselsättning, balans mellan arbete och privatliv, sociala rättigheter, vård och omsorg), utbildning, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, våld mot kvinnor, icke-statliga kvinnoorganisationer och viktiga områden för den institutionella och politiska ramen inom EU och dess medlemsstater.

2.4

En nedgång i den ekonomiska tillväxten förväntas även i ett antal europeiska länder, varför det finns en risk för att jämställdhet kan halka längre ned på dagordningen för medlemsstaterna och företagen. Det är viktigt att den makroekonomiska politikens könsspecifika effekter till fullo utvärderas och beaktas vid utformningen av bland annat finanspolitik, social trygghet och balans mellan arbete och privatliv för att undvika att befintliga ojämlikheter mellan könen ökar ytterligare.

2.5

Kommittén anser att det som krävs för att främja och säkerställa ett effektivt genomförande av EU:s jämställdhetspolitik är en ny femårig EU-strategi för jämställdhet som sträcker sig över nästa mandatperiod för kommissionen och Europaparlamentet och ett förnyat engagemang för jämställdhet från regeringarna, det civila samhället, den privata sektorn och EU-institutionerna. Det behövs inte bara för att säkerställa ett rättvist och jämställt samhälle utan är även det bästa sättet att gemensamt bekämpa de diskriminerande och misogyna politiska rörelser som i nuläget utmanar de demokratiska samhällena.

2.6

Den allmänna opinionen stöder EESK:s syn här, eftersom de flesta av EU-medborgarna anser att jämställdhet är väsentligt i ett rättvist och demokratiskt samhälle (91 %), för ekonomin (87 %) och för dem personligen (84 %). Därtill har andelen EU-medborgare som skulle vilja att EU ingrep mer på detta politikområde ökat med 10 % (från 55 % till 65 %) på bara två år (2016–2018).

2.7

Mot denna bakgrund beklagar kommittén att de totala EU-medel som anslagits för jämställdhetsåtgärder under perioden 2014–2020 bara är 6,17 miljarder euro, eller runt 0,6 % av de totala anslagen. EESK anser att jämställdhet bör behållas som ett fristående mål inom de framtida budgetramarna som även måste visa ett tydligt engagemang för jämställdhet och jämställdhetsintegrering och inbegripa jämställdhetsindikatorer, könsspecifik konsekvensbedömning och jämställdhetsbudgetering för både EU-nivån och den nationella nivån. Man bör se till att det finns jämställdhetsintegrering och tillgång till särskilda medel för jämställdhetsåtgärder inte bara i de program som handlar om sysselsättning och social inkludering eller grundläggande mänskliga rättigheter (t.ex. medel inom ESF, Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap (REC), Amif och EaSI), utan även inom politikområden som inte ses som direkt relaterade till jämställdhet, men som skulle kunna få betydande konsekvenser för jämställdheten, till exempel informations- och kommunikationsteknik (IKT), transport, utveckling av städer och landsbygd, näringsliv, investeringsstöd, hållbar utveckling samt miljöpolitik. Jämställdhetsaspekten, som bedöms på grundval av jämställdhetsindexet, bör bli en integrerad del av EU:s planeringstermin, inklusive landrapporter och landsspecifika rekommendationer.

2.8

Mot bakgrund av den senaste tidens ökning i antalet #MeToo-exponeringar lovordar kommittén Europeiska ombudsmannens rekommendation om en strängare uppförandekod inom alla EU-institutioner och anser att denna även snabbt bör anpassas till och antas av offentliga institutioner i medlemsstaterna.

2.9

EESK uppmanar offentliga institutioner och det civila samhällets organisationer runtom i EU att inte bara främja jämställdhet genom sin politik och sina yttre åtgärder utan att även införa interna åtgärder som kan tjäna som förebild, t.ex. öka kvinnors inflytande i beslutsfattandet och integrera jämställdhet i all sin politik och alla sina processer, vilket för tillfället sker i begränsad utsträckning, men vilket skulle kunna sända en stark och positiv signal till andra offentliga institutioner och företag och främja dialogen om genomförandet av jämställdhetsåtgärder på alla nivåer av det europeiska samhället.

3. Ekonomi

3.1

Lika tillgång till ekonomiska resurser är inte bara en fråga om kvinnors ekonomiska självständighet utan en förutsättning för att uppfylla EU:s mål om ekonomisk tillväxt, arbetstillfällen av god kvalitet, social sammanhållning, välstånd och konkurrenskraft. Att uppmuntra kvinnor att delta på arbetsmarknaden är avgörande för en smart och hållbar tillväxt för alla och BNP mer allmänt för att se till att EU till fullo utnyttjar den kompetens som finns.

3.2

Europeiska kvinnor ställs fortfarande inför ihållande klyftor mellan könen, segregering och ett lönegap på arbetsmarknaden, som bara det kommer att kosta EU runt 240 miljarder euro i BNP fram till år 2030 och som har både en omedelbar effekt på kvinnors nettolön och en långsiktig effekt på deras sociala trygghet och pensionsrättigheter. EESK välkomnar därför kommissionens samråd för att utvärdera bestämmelserna i direktiv 2006/54/EG om genomförandet av fördragsprincipen om ”lika lön”i syfte att säkerställa en bättre tillämpning av principen om lika lön för likvärdigt arbete i praktiken.

3.3

Att arbeta färre timmar kan förvisso vara ett val, men över en fjärdedel av Europas befolkning arbetar ofrivilligt deltid. Kvinnor är överrepresenterade bland de deltidsanställda och deras val att arbeta deltid påverkas ofta av omsorgsansvar. Andelen ofrivilligt deltidsarbete har bara minskat en aning (0,1 %) de senaste åren. Ett skäl till ofrivilligt deltidsarbete är bristen på lämplig infrastruktur för omsorg samt flexibla arbetsformer som skulle kunna erbjuda bättre möjligheter att förena arbete och familj. Kvinnor löper även i allmänhet större risk att drabbas av fattigdom och begränsade karriärmöjligheter. Dessutom är det mindre än hälften så många kvinnor som män som startar egna företag runt om i EU.

3.4

EESK anser därför att man bör vidta effektiva åtgärder i syfte att säkerställa lika deltagande av kvinnor och män på arbetsmarknaden och även ta itu med horisontell och vertikal könssegregering inom yrken. Att skapa fler möjligheter för kvinnor att få tillgång till ett bra heltidsarbete med flexibla arbetsformer bör vara en huvudprioritering.

3.5

Kommittén anser att det är mycket viktigt att främja en familje- och jämställdhetsvänlig arbetsmarknadspolitik och införa riktade förändringsåtgärder som kan återställa balansen i den ojämlika fördelningen av omsorgs- och hushållsrelaterade uppgifter mellan kvinnor och män (2), särskilt eftersom de ekonomiska villkoren sätter allt större press på arbetstagarna. Att övervaka införlivandet av EU:s direktiv om balans mellan arbete och privatliv kommer att vara avgörande för att säkerställa reformer i riktning mot betald ledighet och flexibla arbetsformer i tillräcklig omfattning och för att bedöma hur de nya åtgärderna påverkar fäders uttag av föräldraledighet och pappaledighet.

3.6

Lämpliga åtgärder, såsom att tillhandahålla lättillgänglig barnomsorg och långtidsvård till rimlig kostnad, samt åtgärder som uppmuntrar män att ta ut ledighet är en nödvändighet för att föräldrar och anhörigvårdare ska kunna komma in på, stanna kvar på, och komma tillbaka till arbetsmarknaden. EESK uppmanar Europeiska kommissionen att lägga fram ett paket om omsorgstjänster för att främja genomförandet av den europeiska pelaren för sociala rättigheter och komplettera direktivet om balans mellan arbete och privatliv med en blandning av rekommendationer avseende politik, finansiering och mål, och att se över Barcelonamålen om barnomsorg.

3.7

Kollektiva förhandlingar kan spela en viktig roll för att komma till rätta med bristande jämställdhet på arbetsmarknaden. Rekommendationen från ILO:s globala kommission om framtidens arbete angående en förändringsagenda för jämställdhet bör vägleda arbetsmarknadens parter, medlemsstaterna och EU-institutionerna i deras åtgärder.

4. Utbildning och yrkesutbildning

4.1

Trots många uppmuntrande förändringar i utbildningsresultaten för kvinnor och män lever stereotypa segregeringsmönster kvar i medlemsstaterna. Män är fortfarande kraftigt underrepresenterade i sektorer som förknippas med traditionellt kvinnliga roller, till exempel inom hälso- och sjukvård och socialt arbete, humaniora och konstnärliga utbildningar, eller inom lärarutbildningar och pedagogik, medan det är fler män än kvinnor inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik (STEM) samt IKT i alla medlemsstater. Därmed uppstår ytterligare utmaningar för kvinnor, eftersom färdigheter inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, matematik, IKT och AI redan är av avgörande betydelse i dag och kommer att bli oumbärliga i framtiden (3).

4.2

Kvinnor med låga kompetens- och kvalifikationsnivåer behöver extra stöd för att förbättra sin ställning på arbetsmarknaden eftersom skillnaden i sysselsättning mellan könen är som störst för personer utan kvalifikationer eller med låg kvalifikationsnivå och för dem som riskerar att drabbas av intersektionell diskriminering. Politiska åtgärder särskilt inriktade på utsatta grupper av kvinnor, i synnerhet kvinnor med funktionsnedsättning (4) eller som är missgynnade på flera sätt, skulle bidra till att höja dessa kvinnors kompetensnivå.

4.3

Allt fler kvinnor deltar i högre utbildning, och inom många områden av den eftergymnasiala utbildningen är kvinnorna fler än männen. Segregeringen såväl inom den högre utbildningen som inom yrkesutbildningen kvarstår dock, vilket begränsar yrkesvalen inom icke-traditionella sektorer och tillgången till samma karriärmöjligheter.

4.4

Det är därför mycket viktigt att fortsätta att bekämpa könsstereotyper och segregering inom utbildning och yrkesutbildning genom att stödja kursplaner som tar hänsyn till jämställdhetsaspekter samt yrkesvägledning och mediekampanjer som uppmuntrar flickor och pojkar samt kvinnor och män att följa karriärvägar som motsvarar deras kunskaper och färdigheter. Man måste även främja karriärmöjligheter och karriärutveckling för både de kvinnor och män som väljer icke-traditionella sektorer, skapa möjligheter för kvinnor att dra nytta av sin höga utbildning i samma utsträckning som män, krossa det glastak som finns för kvinnor inom den akademiska världen (5) och öka möjligheterna till stöd för kvinnliga entreprenörer (6), särskilt inom icke-traditionella sektorer. Det rekommenderas också att öka den allmänna medvetenheten om jämställdhetsfrågor och kompetensen på jämställdhetsområdet hos offentliga tjänstemän och yrkesverksamma.

5. Kvinnor och fattigdom

5.1

Kvinnor löper större risk att drabbas av fattigdom, delvis på grund av att de har lägre timlön, är överrepresenterade bland dem som lever på minimilön och inom sektorer som har lägre lönenivåer, och kvinnor arbetar oftare deltid, i oflexibla arbetsformer eller har mer vård- och omsorgsrelaterad frånvaro från arbetet. Att fattigdomen särskilt drabbar kvinnor kan förklaras med ett antal faktorer, bland annat undervärderingen av kvinnors arbete och löneklyftan mellan män och kvinnor. Sysselsättningsklyftan mellan män och kvinnor ökar avsevärt när man får barn, vilket återspeglar de svårigheter som kvinnor möter när de ska förena omsorgsansvar för barn med sitt arbete, samt den diskriminerande och orättvisa behandling som drabbar gravida kvinnor och kvinnor som kommer tillbaka efter sin mammaledighet.

5.2

Det är mycket viktigt att uppmärksamma att kvinnor inte är en homogen grupp och att specifika åtgärder krävs för kvinnor som drabbas av diskriminering eller missgynnas av andra anledningar än kön, t.ex. kvinnor med funktionsnedsättning, rasifierade kvinnor, hbtqi-personer, kvinnor på landsbygden, invandrare, flyktingar eller asylsökande samt unga och äldre kvinnor.

5.3

Kommittén rekommenderar därför att man stärker de åtgärder som stöder jämställdhet i arbetslivet genom att

—	integrera jämställdhet i ekonomiska utvecklingsinitiativ,

—	främja jämställdhet i arbetslivet i syfte att uppnå jämställdhet, ekonomisk självständighet och ekonomisk trygghet,

—	stödja initiativ som ökar medvetenheten om hur viktig kvinnors ekonomiska självständighet är för att minska fattigdomen,

—	ta itu med de effekter av avbrutna karriärer och annorlunda arbetsmönster som kan leda till att kvinnor drabbas av fattigdom under hela livet,

—	ta fram politiska åtgärder som är specifikt inriktade på de utsatta grupper av kvinnor som löper störst risk att drabbas av fattigdom,

—	fortsätta att förändra de nationella pensionssystemen genom att beakta könsdimensionen i pensionsrättigheterna (t.ex. genom att inbegripa mammaledighet/pappaledighet och annan vård- och omsorgsrelaterad frånvaro i pensionsberäkningen),

—	bekämpa barnfattigdom genom att inbegripa ett genusperspektiv och ett holistiskt tillvägagångssätt som utvecklar synergier mellan social inkludering, jämställdhet och andra politikområden med andra politiska och finansiella instrument,

—	granska, anta och upprätthålla makroekonomiska politiska strategier och utvecklingsstrategier som är anpassade till fattiga kvinnors behov och ansträngningar.

6. Mänskliga rättigheter

6.1

Jämställdhet är en grundläggande princip och en väsentlig del av de mänskliga rättigheterna, samt en förutsättning för att mänskliga rättigheter ska gälla alla och att alla ska kunna utöva dem.

6.2

EESK fördömer alla former av våld mot kvinnor och uppmanar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat Istanbulkonventionen att överväga att göra det utan ytterligare dröjsmål. EU-omfattande indikatorer för insamling av jämförbara uppgifter om våld mot kvinnor bör fastställas eftersom detta skulle bidra till att effektiva politiska åtgärder tas fram. Tidigare erfarenheter från vissa EU-länder kan ge en fingervisning om hur man kan gå till väga med detta. EESK uppmanar även kommissionen att uppdatera sin rekommendation om åtgärder för att effektivt bekämpa olagligt innehåll online och uppförandekoden för att motverka olaglig hatpropaganda på nätet, som kommissionen och globala it-företag kommit överens om, genom att inbegripa nättrakasserier och nätmobbning som riktas mot kvinnor i definitionen av olaglig hatpropaganda.

6.3

EESK beklagar djupt det nuvarande bakslaget mot kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Europa som får allvarliga konsekvenser för kvinnors mänskliga rättigheter och utgör ett allmänt hot mot de mänskliga rättigheternas allmängiltighet. Även om det finns fall av tillbakagång i lagstiftningen som särskilt avser kvinnors tillgång till legal abort i vissa europeiska länder (trots att det är bevisat att omfattande sexualundervisning kan minska antalet ofrivilliga graviditeter med 50 %) har även andra aspekter av kvinnors sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter påverkats, t.ex. lagkrav på att akutpreventivmedel ska vara receptbelagda. Utöver det har bakåtsträvande lagstiftning och politik trätt i kraft på en rad områden med negativa konsekvenser för kvinnors rättigheter som följd, bland annat lagar som syftar till att förhindra sexualundervisning och spridning av information om sexuell läggning och könsidentitet, inklusive i undervisningssyfte, eller avkriminalisering av vissa former av våld i hemmet.

6.4

EESK uppmanar EU-institutionerna och det civila samhället att samarbeta för att vidta omedelbara och kraftfulla åtgärder mot sådana lagar. Kommittén föreslår även att man ska inrätta en rättslig nödfond på EU-nivå som kan ge stöd åt de civilsamhällesorganisationer som ser till att lagstiftning som kränker kvinnors rättigheter prövas i domstol.

6.5

EESK betonar även vikten av att ta itu med de hinder som kvinnor, och i synnerhet kvinnor som utsatts för våld, möter när de söker upprättelse efter att ha fått sina rättigheter kränkta, och av att säkerställa jämställd tillgång till rättvisa för alla kvinnor genom att avlägsna ekonomiska, kulturella och (könsrelaterade) institutionella hinder som en nödvändig förutsättning för kvinnors mänskliga rättigheter. Vidare beklagar kommittén att indikatorerna för att bedöma medlemsstaternas framsteg vad gäller kvinnors mänskliga rättigheter fortfarande är bristande och att män i allmänhet löper större risk att drabbas av icke objektiva domar och att fråntas sina rättigheter som föräldrar samt sin besöksrätt.

7. Kvinnor i ledande och beslutsfattande positioner

7.1

Trots de senaste årens framsteg förblir underrepresentationen av kvinnor i det politiska och ekonomiska beslutsfattandet en utmaning för EU och dess medlemsstater. På samtliga förvaltningsnivåer innehar kvinnor endast en tredjedel av de politiskt beslutsfattande positionerna och endast en fjärdedel av de överordnade och underordnade ministerbefattningarna. Offentliga/privata ekonomiska och finansiella institutioner är fortfarande nästan helt och hållet mansdominerade.

7.2

EESK beklagar att man trots upprepade uppmaningar från hela EU och kommittén själv (7) inte kommer att uppnå tröskeln på 40 % kvinnor i bolagsstyrelser år 2020. Kommittén noterar att diskussionen om direktivet om kvinnor i styrelser står kvar på det rumänska rådsordförandeskapets dagordning med målet att öka kvinnors deltagande i beslutsfattande organ. Rådet uppmanas att fortsätta sina ansträngningar och att gå vidare med diskussionen om direktivet om kvinnor i styrelser. Kommittén uppmanar också industrin att gå i täten och avsevärt öka antalet kvinnor på de högsta beslutsfattande positionerna.

7.3

Kommittén har vid flera tillfällen (8) rekommenderat att man ska överväga effektiva strategier och verktyg (t.ex. rättsliga, budgetmässiga och frivilliga åtgärder samt könskvotering) för att krossa glastaket och uppnå en jämnare könsfördelning när det gäller befattningar som tillsätts genom val eller nominering inom större politiska strukturer. Att ta itu med könsrelaterade normer, uppfattningar och stereotyper som hindrar jämlik representation av kvinnor och män i beslutsfattande ställning på de politiska, ekonomiska och sociala områdena är viktigare än någonsin.

7.4

EESK rekommenderar kommissionen att lansera ett initiativ för att locka fler kvinnor att delta i politiken och rösta på kvalificerade kvinnliga kandidater genom att skapa åtgärder för att investera i deras färdigheter, i resurser och i nätverk för mentorskap.

7.5

EESK välkomnar kommissionens ordförande Jean-Claude Junckers mål om att säkerställa att minst 40 % av dess chefer på mellannivå och högre nivå ska vara kvinnor vid slutet av den innevarande mandatperioden, och beklagar, med tanke på detta och på att EESK är ett EU-organ som företräder EU:s civila samhälle och fungerar som en bro mellan samhället och EU-institutionerna, att endast 30 % av dess ledamöter är kvinnor. Kommittén uppmanar därför rådet att se över sina riktlinjer för utnämningen av EESK-ledamöter för att ta hänsyn till den ekonomiska, sociala och demografiska utvecklingen inom unionen, i enlighet med artikel 300.5 i EUF-fördraget. Kommittén kommer att sträva efter att säkerställa jämställdhet i sin verksamhet.

7.6

I sin nyligen antagna arbetsordning har EESK åtagit sig att se till att principerna om jämställdhet och icke-diskriminering efterlevs i all kommitténs politik. i detta syfte kommer kommittén att anta en plan för att motarbeta trakasserier och inrätta en uppföljningsgrupp för att utarbeta riktlinjer för integrering av jämställdhetsfrågor i all sin verksamhet, i synnerhet i sina yttranden.

8. Medier

8.1

Medierna spelar en central roll i att forma åsikter, uppfattningar och fördomar i ett samhälle. Kvinnor producerar, konsumerar och är även en del av medieinnehållet, men medieinnehållet är inte alltid genusmedvetet och sättet att skildra kvinnor kan vara förnedrande och bidra till att könsroller, stereotyper och normer cementeras. Framväxten av digital teknik och nya kommunikationssätt har ytterligare komplicerat förhållandet mellan kvinnors roller i medier och hur producenter, konsumenter och innehåll relaterar till dem.

8.2

Samtidigt som antalet sysselsatta kvinnor inom mediesektorn i EU har ökat till nära hälften (44 %) av arbetskraften och kvinnor utgör den största gruppen (68 %) av dem som utexamineras inom journalism och information har kvinnor inom medieorganisationer oftast befattningar med begränsat inflytande på organisationernas innehåll och strategi.

8.3

För att förbättra jämställdheten inom medieindustrin är det viktigt att glastaket krossas så att man ökar antalet kvinnor på de högsta beslutsfattande positionerna och att man kompletterar de frivilliga åtgärder som har vidtagits av medieorganisationer med politiska åtgärder som stöder omvandlingen av mediesektorn och dess innehåll. Det är av yttersta vikt att man börjar erkänna konsekvenserna av de könsstereotyper som förmedlas i medieinnehåll, samt att bedöma hur män och kvinnor framställs i media.

8.4

Reklambranschen kämpar fortfarande med att framställa kvinnor och män proportionellt och realistiskt. Kvinnor och män framställs fortfarande på ett föråldrat och oacceptabelt sätt i samhället, även om könsstereotyper numera ofta framhävs på ett mer subtilt sätt. EESK anser att det är dags att man släpper alla anakronistiska uppfattningar och att industrin intar en ledande roll för att se till att reklamen har en positiv snarare än en negativ inverkan när det gäller att framställa och främja jämställdhet i samhället, särskilt när det gäller könsstereotyp marknadsföring riktad till barn.

Bryssel den 15 maj 2019.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs

ordförande

(1) EUT C 110, 22.3.2019, s. 26.

(2) EUT C 129, 11.4.2018, s. 44.

(3) EUT C 173, 31.5.2017, s. 45.

(4) EUT C 367, 10.10.2018, s. 20.

(5) EUT C 12, 15.1.2015, s. 10.

(6) EUT C 299, 4.10.2012, s. 24.

(7) EUT C 133, 9.5.2013, s. 68.

(8) EUT C 262, 25.7.2018, s. 101.