Bryssel den 19.10.2018

COM(2018) 705 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om verksamheten i IFRS Foundation, Efrag och Piob under 2017


1.Rapportens syfte och omfattning

I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2014 1 om inrättande av ett unionsprogram till stöd för särskild verksamhet inom finansiell rapportering och revision, i dess ändrade lydelse enligt förordning (EU) 2017/827 2 , ska kommissionen utarbeta en årsrapport om den verksamhet som utförts av programmets stödmottagare.

Målet med detta unionsprogram är att förbättra villkoren för den inre marknadens effektiva funktion genom att stödja en öppen och oberoende utveckling av internationella standarder av hög kvalitet för finansiell rapportering och revision.

Denna rapport omfattar verksamheten inom stiftelsen för internationella redovisningsstandarder (International Financial Reporting Standards Foundation) nedan kallad IFRS Foundation, den rådgivande gruppen European Financial Reporting Advisory Group (nedan kallad Efrag) och tillsynsorganet Public Interest Oversight Board (nedan kallat Piob) under 2017. Vissa händelser som ägde rum under 2018 nämns emellertid också där detta har bedömts vara användbart för syftet med denna rapport.

2.IFRS Foundation

2.1.Översikt över verksamheten inom IFRS

1.1.1.Fastställande av standarder

En översikt över IASB:s standardiseringsarbete, inbegripet arbetet inom IFRS Interpretations Committee (IFRIC), och pågående godkännandeförfaranden beskrivs i tillägg 1 till denna rapport.

1.1.2.Forskningsprojekt

Efter ett samråd som genomfördes under 2015 beslutades att IASB:s arbetsplan för 2017–2021 skulle syfta till att förbättra och stödja befintliga standarder, främja en bättre kommunikation och tillhandahålla stöd vid genomförandet. Inom ramen för projektet för bättre kommunikation presenterade IASB under 2017 ett diskussionsunderlag, ett samrådsdokument och ett uttalande om goda rutiner som är avsedda att stärka relevansen av offentliggörandena genom att fokusera på väsentliga aspekter. Forskningsprojekten om diskonteringsränta och om aktierelaterade ersättningar slutfördes utan att det ledde till några betydande ändringar av de befintliga standarderna. I överensstämmelse med kravet i sin handbok för normgivningsprocessen (due process), Due Process Handbook, presenterade IASB även en översyn av genomförandet av IFRS 13 Värdering till verkligt värde, som har varit tillämplig sedan den 1 januari 2013, för att granska och följa upp olika problem i samband med genomförandet.

Dessutom utfärdades fem samrådsdokument gällande ändringar med begränsad omfattning. Den finansiering som tillhandahålls av Europeiska unionen täcker även de projekt som rör uppdateringen av den IFRS-taxonomi som fungerar som underlag till det europeiska gemensamma elektroniska formatet (European Single Electronic Format).

1.1.3.Den reviderade begreppsmässiga ramen

IASB utfärdade en reviderad begreppsmässig ram för finansiell rapportering i mars 2018. Den faller för närvarande inte inom tillämpningsområdet för godkännandeförfarandet, vilket endast gäller IFRS-standarder och tolkningar. Den reviderade begreppsmässiga ramen kompletterar de befintliga standarderna och är utformad för att underlätta förståelsen och tolkningen av IFRS-standarderna. Genom den reviderade ramen klargörs att den information som tillhandahålls bör hjälpa användarna att bedöma ledningens förvaltning av en enhets ekonomiska resurser. I den reviderade ramen anges även att den finansiella rapporteringens trovärdighet ska stödjas genom utövande av försiktighet, definierat som utövande av aktsamhet när bedömningar görs under osäkra förhållanden, men att detta inte får leda till felaktigheter till följd av en asymmetrisk behandling av tillgångar och skulder.

I den reviderade ramen hänvisas inte till begreppet ”tillförlitlighet” utan fastställs att det kan vara nödvändigt att hitta en kompromiss mellan ”relevans” och ”trovärdig återgivning”. Således ändras definitionen av en tillgång och en skuld när det gäller sannolikheten för de framtida förväntade ekonomiska fördelarna. Detta kan leda till att fler typer av ekonomiska transaktioner ska tas upp i de finansiella rapporter som berörs av kompromissen mellan relevans och osäkerhet.

2.2.Allmänna principer som har legat till grund för utarbetandet av nya standarder

1.1.4.Allmänna principer

IASB:s krav för normgivningsprocessen (due process) beskrivs i Due Process Handbook. Den praktiska tillämpningen övervakas av den särskilda förvaltningskommittén Due Process Oversight Committee (DPOC). De viktigaste principerna är följande:

•Öppenhet: De tekniska mötena ska vara öppna för allmänheten, och protokoll från mötena och teknisk dokumentation som behandlas av IASB ska läggas ut på webbplatsen för IFRS Foundation ( https://www.ifrs.org/ ).

•Fullständigt och korrekt samråd: Som ett minimikrav ska de obligatoriska stegen för varje förslag omfatta ett offentligt möte och ett offentligt samråd. IASB måste även överväga ytterligare samråd enligt principen ”följ eller förklara”, till exempel för att publicera diskussionsunderlag, inrätta rådgivande grupper, anordna offentliga utfrågningar eller utföra fältarbete. Skrivelser med synpunkter som tas emot av IASB ska offentliggöras.

•Ansvarighet: IASB måste utföra en effektanalys av sina nya krav, både när det gäller fördelarna för den finansiella rapporteringen i fråga om jämförbarhet, relevans och användbarhet och kostnaderna för både utarbetare och användare. Nya standarder ska stödjas av ett underlag för slutsatser (Basis for Conclusions) som förklarar den logiska grunden för besluten och svaren på de synpunkter som tagits emot under de offentliga samråden.

I november 2017 beslutade Due Process Oversight Committee att utföra en revidering av Due Process Handbook, vilken förväntas vara slutförd år 2020. Revideringen syftar till att återspegla utvecklingen av processen för effektanalyser efter ett samråd med IFRS Advisory Council.

Under 2017 beställde IFRS Foundation en extern undersökning av de berörda aktörernas syn på stiftelsen. Resultaten visade att stiftelsens oberoende och öppenhet uppskattas i stor utsträckning, men att åsikterna är blandade vad gäller balansen mellan lyhördhet och kvantitet i normgivningsprocessen.

1.1.5.Normgivningsprocess, effektanalys och särskilda överväganden för affärsmodeller, konsekvenser för ekonomiska transaktioner, komplexitet, kortsiktighet och volatilitet

Den viktigaste standard som utfärdades år 2017 är IFRS 17 Försäkringsavtal. Den har sitt ursprung i ett diskussionsunderlag från 2007, följt av två samrådsdokument som offentliggjordes 2010 och 2013. IASB utförde även fyra provningsomgångar. Vid den senaste externa granskningen under 2016 deltog tolv deltagare från försäkringsbranschen. Granskningen syftade till att identifiera tolkningsproblem och praktiska svårigheter till följd av sex specifika krav i standarden.

I februari 2017 betonade övervakningsorganet att nya standarder bör vara underbyggda av en grundlig effektanalys. Effektanalysen av IFRS 17 offentliggjordes i maj 2017 tillsammans med den slutliga standarden. Europeiska kommissionen välkomnar detta offentliggörande, men anser att det hade varit önskvärt att integrera effektanalysen systematiskt i IASB:s standardiseringsprocess och därmed utforma resultatet av standarden i stället för att offentliggöra en fristående effektanalys i slutet av processen. I effektanalysen betonades att kraven att tillämpa aktuella antaganden och redovisa förväntade förluster i tid skulle leda till en större öppenhet, medan de alternativ som införts genom IFRS 17 skulle göra det möjligt för försäkringsbolagen att rapportera tillgångar och skulder i enlighet med sin affärsmodell. Detta konsekventa sätt att tillämpa aktuella mätningar av båda tillgångar och skulder ansågs mildra farhågorna om kortsiktighet och volatilitet. Effektanalysen visade att kostnaderna för efterlevnaden sannolikt skulle bli höga, men med betydande variationer mellan olika jurisdiktioner på grund av mångfalden av befintlig nationell praxis, däribland huruvida nationell god redovisningssed för närvarande föreskriver användning av verkligt värde eller löpande priser. När det gäller komplexiteten beviljades en förenklad metod för kortfristiga avtal i syfte att underlätta hanteringen. Effektanalysen behandlade även samspelet mellan IFRS 17 och den rättsliga ramen Solvens II. I analysen drogs även slutsatsen att de kompletterande kraven för resultatrapportering i IFRS 17 sannolikt skulle tvinga försäkringsbolagen att utveckla nya system. När det gäller effekterna på försäkringsmarknaderna fastslogs att den förbättrade öppenheten skulle kunna leda till bättre information och indirekt bidra till ändringar i prissättningen eller produktutformningen, men att inga direkta effekter hade identifierats.

Totalt sett innebär offentliggörandet en betydande förbättring av IASB:s normgivningsprocess. Analysen av standardens effekter på försäkringsmarknaden grundas dock fortfarande till stor del på antagandet att redovisningsstandarder är neutrala och inte påverkar den underliggande ekonomiska verkligheten inom branschen. Effektanalysen av försäkringsmarknaden är dessutom kvalitativ och inte kvantitativ. Som en följd av detta är de faktiska effekterna på de ekonomiska transaktionerna inom EU inte helt uppenbara.

Under 2017 lämnade Europeiska kommissionen in ett diskussionsunderlag till övervakningsorganet i syfte att förbättra IASB:s metoder för konsekvensbedömning. En fortsatt dialog om en förbättring av konsekvensbedömningen ingick som en del av 2018 års arbetsplan för övervakningsorganet.

2.3.Styrning, integritet och ansvarsskyldighet

1.1.6.Översikt

IFRS Foundation styrs av en styrelse med 22 3 förvaltare som är kollektivt ansvariga för allmän tillsyn och utnämningar till IASB. Förvaltarna träffades tre gånger under 2017. Utnämningen av förvaltarna föregås av en fördelning baserad på geografiskt ursprung och ett förhandsgodkännande av övervakningsorganet, som är utformat för att skapa en koppling till de offentliga myndigheterna. Europeiska kommissionen är medlem av övervakningsorganet. Övervakningsorganet genomförde ett möte under 2017. IASB har 14 medlemmar som utses av förvaltarna med hänsyn till kraven på geografisk balans. Medlemmarna i IASB utses för en mandatperiod på fem år, som kan förnyas en gång. IASB är ansvarigt för fastställandet av standarder och höll 11 styrelsemöten under 2017. Förvaltarna utser även de 14 medlemmarna i IFRS Interpretation Committee (IFRIC), som ska tolka tillämpningen av IFRS-standarderna och ge vägledning i frågor om den finansiella rapporteringen. Dessutom anordnar IFRS Advisory Council ett forum där både organisationer och enskilda personer kan delta. Medlemmarna utses av förvaltarna och ska rådfrågas av IASB vid beslut som rör stora projekt.

1.1.7.Regler för öppenhet

Mötena inom IASB och tolkningskommittén är öppna för allmänheten. Dagordningen offentliggörs och mötena direktsänds via internet.

När medlemmarna i IFRS Foundation möter berörda aktörer utanför ramen för Due Process Handbook förs inget formellt protokoll.

1.1.8.Representation av berörda aktörer

Ett offentligt samråd ska ingå som en del av förvaltarnas granskning av struktur och effektivitet, som IFRS Foundation utför vart femte år. Det senaste anordnades 2015. Samrådet syftade till att samla in feedback om förvaltarnas geografiska spridning. Vissa berörda aktörer, däribland Europeiska kommissionen, ansåg att förvaltarnas medlemskap bör spegla åtagandet att anta IFRS och den relativa andelen av finansieringen till stiftelsen. Förvaltarna bekräftade emellertid att medlemskapet i förvaltningsstyrelsen och IASB bör vara representativt för världens kapitalmarknader och omfattas av krav när det gäller den geografiska balansen för att upprätthålla en jämbördig representation mellan Asien–Oceanien, Europa och Amerika.

Som en följd av detta ändrades förvaltarnas geografiska fördelning endast en aning i december 2016 genom en sammanslagning av Nord- och Sydamerika till en enda Amerika-kategori och genom en ökning av antalet förvaltare utan geografisk tilldelning från två till tre. Dessutom minskades antalet styrelseledamöter från 16 till 14.

Den 31 december 2017 omfattade IFRS Advisory Council 43 organisationer med 49 enskilda medlemmar. Europeiska kommissionen deltar som observatör.

Vid ett möte som hölls i november 2017 förlängde förvaltningsstyrelsen Michel Pradas mandatperiod som styrelsens ordförande i högst ett år i väntan på utnämningen av hans efterträdare. Michel Pradas uppdrag hade annars avslutats den 31 december 2017.

1.1.9.Redovisningsskyldighet inför Europaparlamentet

Som en del av förordning (EU) 2017/827 4 ska en fullständig redovisning av utvecklingen inom IFRS tillhandahållas Europaparlamentet. Det årliga utbytet av synpunkter mellan Europaparlamentets utskott ECON, IASB:s ordförande Hans Hoogervorst och ordförande Michel Prada för IFRS-stiftelsens förvaltare, ägde rum den 26 januari 2017. ECON-utskottet anordnade även ett årligt utbyte av synpunkter den 19–20 mars 2018, där de diskuterade frågan om IASB:s inblandning i rapporteringen om skatter land för land. Hans Hoogervorst rapporterade att IASB kommer att efterfråga synpunkter från övervakningsorganet.

1.1.10.Förhindrande av intressekonflikter

Förvaltarna inom IFRS Foundation utses för en mandatperiod på tre år, som kan förnyas en gång, och de måste förbinda sig att agera i allmänhetens intresse. Efter en begäran från övervakningsorganet utarbetas för närvarande en strategi för intressekonflikter för att förhindra att en förvaltare kommer från samma organisation som en medlem i övervakningsorganet.

Endast tre medlemmar av IASB får vara deltidsmedlemmar. Medlemmar som arbetar på heltid inom övervakningsorganet måste enligt IFRS Foundations stadgar avbryta alla yrkesmässiga relationer som kan påverka deras oberoende. Medlemmarna får varken vara utstationerade av en arbetsgivare eller återuppta relationen med den tidigare arbetsgivaren.

1.1.11.Fördelning av anslagen

Under 2017 mottog IFRS Foundation ett bidrag på 4,6 miljoner euro från Europeiska unionen, vilket utgör 16,5 % av alla anslag som togs emot. Som en del av den fleråriga budgetramen kan detta belopp revideras varje år.

Även om de rapporterade bidragen från de berörda aktörerna steg med 4,2 % under 2017 har det visat sig att de faktiskt sjönk med 2 % på grund av fluktuationer i valutakurserna. Bland de länder som har minskat sina bidrag märks framför allt Saudiarabien (-100 %), Nigeria (-100 %), Brasilien (-34 %) och Amerikas förenta stater (-25 %). Som en följd av detta betalar kategorin Amerika endast 6 % av de totala bidragen trots att landet står för 27 % av medlemskapet i förvaltningskommittén.

IFRS Foundation rapporterade en nettovinst på 8,7 miljoner brittiska pund. Det totala kvarvarande överskottet uppgick den 31 december 2017 till 31,5 miljoner brittiska pund. Stiftelsens främsta bidragsgivare anges i tillägg 2.

3.Efrag

3.1.Översikt över Efrags verksamhet

1.1.12.Rekommendation om godkännande och konsekvensbedömning

Efrag ger Europeiska kommissionen råd om huruvida nya eller reviderade IFRS-standarder tillgodoser europeiska intressen i den internationella standardiseringsprocessen. Dessa intressen bör omfatta begreppet försiktighet, upprätthållande av kravet på en rättvisande bild och det europeiska gemensamma bästa. Konsekvensbedömningen utgör numera en viktig del av Efrags arbete med att bedöma om en standard är gynnsam för det europeiska gemensamma bästa.

Inför rekommendationen om godkännande av IFRS 16 Leasingavtal år 2017 genomförde Efrag sin första heltäckande konsekvensanalys (av ekonomiska och beteendemässiga effekter). Analysen underbyggdes av en gedigen makroekonomisk konsekvensbedömning som en del av Efrags utökade mandat för det gemensamma bästa. Detta har fungerat som ett pilotfall för att bygga upp Efrags kapacitet när det gäller konsekvensbedömning. Efrag slutförde även sin rekommendation om godkännande av dokumentet Tillämpning av IFRS 9 Finansiella instrument tillsammans med IFRS 4 Försäkringsavtal (ändringar av IFRS 4). På grund av risken för oavsiktliga negativa konsekvenser för den europeiska konkurrenskraften föreslog kommissionen ett europeiskt tillägg som utökar möjligheten att senarelägga IFRS 9 för finansiella konglomerat som inte uppfyller IASB:s kriterium om att främst tillhandahålla tjänster till närstående bolag.

I oktober 2017 begärde Europeiska kommissionen även Efrags råd om godkännande av IFRS 17 Försäkringsavtal före slutet av år 2018. I sin begäran identifierade kommissionen, efter samråd med den föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor (ARC), ett antal specifika frågor som måste analyseras av Efrag, däribland det europeiska gemensamma bästa. I synnerhet efterfrågades en bedömning av de möjliga effekterna för den finansiella stabiliteten, konkurrenskraften och den europeiska försäkringsmarknaden. Efrag påbörjade sitt arbete under 2017, men huvuddelen av arbetet kommer att äga rum under 2018.

En viktig del av konsekvensanalysen är en detaljerad fallstudie av de förväntade konsekvenserna av IFRS 17 på ett urval av europeiska försäkringsgrupper. Andra delar som ligger till grund för konsekvensanalysen omfattar ett ingående uppsökande arbete för att nå ut till användarna, en undersökning av befintliga tendenser inom försäkringsbranschen och en förenklad fallstudie riktad till små och medelstora försäkringsbolag som inte deltar i den detaljerade fallstudien. Efrag har för avsikt att offentliggöra sitt utkast till rekommendation om godkännande för offentligt samråd i september 2018.

Under 2017 deltog Efrag i samrådsprocessen med IASB och utfärdade efter offentligt samråd skrivelser med synpunkter på IASB:s förslag (samrådsdokument och diskussionsunderlag).

1.1.13.Andra förfrågningar om teknisk rådgivning

Som uppföljning av en resolution från Europaparlamentet i samband med antagandet av IFRS 9 begärde kommissionen i maj 2017 teknisk rådgivning av Efrag avseende kraven i IFRS 9 Finansiella instrument när det gäller redovisning av egetkapitalinstrument ur ett långsiktigt investeringsperspektiv.

I det första steget uppmanades Efrag att samla in kvantitativa uppgifter om den aktuella nivån av egetkapitalinstrument som innehölls av långsiktiga investerare, deras redovisningsklassificering och de nya kravens möjliga effekter på deras beteende för att bedöma huruvida kraven skulle kunna påverka långsiktiga investeringar negativt.

I det andra steget ombads Efrag att utarbeta en analys av möjliga alternativ till kraven i IFRS 9 avseende förbud mot återvinning av egetkapitalinstrument som värderats till verkligt värde genom övrigt totalresultat. I juli 2017 anordnade Efrag ett offentligt samråd för att samla in kvantitativa uppgifter och beställde en akademisk litteraturgenomgång av ett europeiskt akademiskt team. Efrag offentliggjorde en rapport om projektets första fas i januari 2018.

1.1.14.Forskning

Ämnesområdena för Efrags forskning valdes ut med hänsyn till resultaten av ett offentligt samråd under 2015. Det offentliga samrådet gav insikter om prioriteringarna inom forskningen bland de europeiska intressenterna. Efrag kommer att anordna ett nytt samråd om forskningsagendan under det andra kvartalet 2018. Efrag engagerar sig starkt i evidensbaserad forskning. Som en del av sin forskningsverksamhet under 2017 offentliggjorde Efrag undersökningen Dynamic Risk Management – How do banks manage interest rate risk? och diskussionsunderlaget Goodwill Impairment Test: Can it be improved?.

Efrag har även aktiva forskningsprojekt som gäller andra transaktioner än utbyte av lika värde, redovisning av kombinerade pensionsplaner, och konsekvenser av miljön för de aktuella räntenivåerna.

3.2.Styrning, öppenhet och offentlig ansvarighet

1.1.15.Styrningsreform efter rekommendationen i Maystadt-rapporten

Styrningsreformen av Efrag, som genomfördes den 31 oktober 2014, ökade organisationens legitimitet och representativitet och resulterade i en mer sammanhållen process för EU:s deltagande i IASB:s standardiseringsprocess. Styrningsreformen slutfördes i juli 2016 med Efrags generalförsamlings officiella utnämning av Jean-Paul Gauzès, tidigare ledamot i Europaparlamentet, som Efrags styrelseordförande efter nominering av kommissionen och efter godkännande av Europaparlamentet och rådet.

De europeiska tillsynsmyndigheterna och ECB har valt att vara officiella observatörer med rätt att yttra sig i Efrags styrelse. Deras synpunkter har övervägts noggrant när Efrag har kommit fram till sina ståndpunkter, och de har gjort viktiga insatser för Efrags konsekvensanalys, särskilt när det gäller den finansiella stabiliteten.

Under 2017 nådde Efrags styrelse alla sina slutsatser genom konsensus, utan att behöva ta till omröstning. År 2017 genomfördes den första rotationen av Efrags styrelse, och en ny styrelse utsågs. I enlighet med Maystadt-rapportens rekommendationer skapades en observatörsfunktion för europeiska organisationer som representerar privata investerare (slutanvändare).

Efrags styrelse utför en årlig granskning av sina egna medlemmars arbetsresultat och effektivitet under överinseende av Efrags generalförsamling. År 2017 omfattade granskningen en blandning av strategi-, styrnings- och verksamhetsfrågor. Den samlade bedömningen visade att den nya styrningsstrukturen fungerade väl och hade lett till ett ökat förtroende för organisationen. Ett antal rekommendationer antogs för att ytterligare förbättra effektiviteten i Efrags verksamhet i framtiden.

Efrag offentliggör en årlig granskning som ger full insyn i organisationens styrning och finansiella struktur såväl som de viktigaste verksamheterna under året. Den årliga granskningen för 2017 5 offentliggjordes den 21 mars 2018.

I Efrags interna regler fastställs krav avseende intressekonflikter, och Efrags styrelse har utarbetat en strategi för intressekonflikter för styrelsemedlemmarna som publicerats på Efrags webbplats. Målet med strategin är att säkerställa Efrags trovärdighet som en organisation som arbetar för den europeiska allmänhetens intressen. Strategin har utarbetats för att undvika situationer där verkliga eller uppfattade intressekonflikter kan uppstå och leda till beslut eller åtgärder som inte ligger i den europeiska allmänhetens intresse i stort eller ger intryck av att Efrag har agerat felaktigt. Efrags styrelsemedlemmar och Efrags personal undertecknar en avsiktsförklaring varje år.

Slutligen genomfördes en oberoende revision av Efrags synlighet och effektivitet under det andra halvåret 2017. Den rapport som offentliggjordes i mars 2018 gav ett aktuellt perspektiv på organisationens styrkor och förbättringsområden. Rapporten bekräftade den höga kvaliteten i Efrags arbete. Samtidigt föreslogs organisationens synlighet som ett område för förbättringar, såväl som behovet att delta i den bredare debatten om företagsredovisning. Genomförandet av Efrags kommunikationsstrategi, och en kommunikationsgrupp under ledning av Efrags styrelseordförande, kommer att bidra till ytterligare framsteg när det gäller Efrags synlighet och trovärdighet.

1.1.16.Regler för öppenhet

Sedan Efrag inrättades och efter ovannämnda reformer har gruppen infört en öppen offentlig normgivningsprocess som har utvecklats ytterligare efterhand. Detta förfarande gör det möjligt för alla europeiska intressenter att lägga fram sina åsikter för övervägande av Efrag och säkerställer att den mångfald av modeller för och åsikter om redovisning och ekonomi i Europa tas i beaktande när Efrags ståndpunkter utarbetas. Detta var nödvändigt för att säkerställa att nya IFRS-standarder tillgodoser Europas behov.

Som exempel kan nämnas att Efrag, som en del av sitt normgivningsprocess, 1) offentliggjorde utkast till ståndpunkter för offentligt samråd, 2) genomförde fältundersökningar och andra former av effektanalyser, 3) anordnade uppsökande evenemang (varav vissa var särskilt riktade till användare av finansiella rapporter) och 4) genomförde särskilda undersökningar.

Efrag bidrog även till ett evidensbaserat fastställande av standarder genom att utföra kvantitativa undersökningar som underlag till diskussionerna 6  om Efrags skrivelser med synpunkter och rekommendationer om godkännande. Kvantitativa undersökningar håller gradvis på att bli en allt viktigare del av Efrags forskningsarbete.

Mötena inom Efrags styrelse, Efrags tekniska expertgrupp (Efrag TEG) och Efrags rådgivande forum för standardiseringsorgan (Efrag CFSS) är numera offentliga, och dagordningar och sammanfattningar av mötena publiceras på Efrags webbplats. Dessutom är bakgrundsmaterialet för mötena inom Efrags styrelse och, från och med januari 2017, för mötena inom Efrag TEG och Efrag CFSS tillgängliga för allmänheten. Sedan mars 2018 sänds dessa möten direkt via internet, vilket gör att de berörda aktörerna inte bara kan se diskussionerna i realtid utan även i efterhand. Diskussionerna i Efrag TEG stöds av synpunkter från Efrag CFSS och Efrags specialiserade arbetsgrupper.

1.1.17.Bred representation och offentlig ansvarighet i Efrags styrningsstruktur

Bidragen från Efrags användarpanel är centrala för Efrags arbete. Den mångsidiga sammansättningen av användarpanelen såväl som Efrags styrelse och Efrag TEG, både vad gäller geografisk och yrkesmässig bakgrund, säkerställer att alla olika perspektiv beaktas av Efrag på lämpligt sätt.

Även om de övergripande resultaten av dessa åtgärder är mycket positiva kvarstår emellertid vissa reservationer avseende förmågan att fånga upp hela vidden av de berörda aktörernas synpunkter i Europa. Efrag kommer att undersöka hur man kan vara mer proaktiv när det gäller att samla in feedback från aktörer som är mindre delaktiga i Efrags arbete men ändå påverkas av det, eller från grupper av aktörer utanför Efrags närmaste intresseområde.

1.1.18.Tidigt deltagande av Europaparlamentet och rådet

Efrag har även förstärkt sin relation med Europaparlamentet och i synnerhet med ECON-utskottets permanenta IFRS-arbetsgrupp, vars ordförande är parlamentsledamoten Theodor Stolojan. Under mötena kan Europaparlamentet lämna synpunkter på Efrags arbete och få aktuell information om Efrags viktigaste verksamheter i alla steg i förfarandet vid fastställande av standarder.

I mars 2017 träffades IFRS-gruppen och Efrag för att diskutera Efrags råd om godkännande av IFRS 16 Leasingavtal och Efrags kommande process för rådgivning om godkännande av IFRS 17 Försäkringsavtal. Efrag presenterade även sitt arbete med att tillföra europeiska synpunkter till den internationella debatten. Efrag fick även en inbjudan att delta i IFRS-gruppens möte i oktober 2017 för att ge en uppdatering av Efrags process med att ge råd om godkännande av IFRS 17 Försäkringsavtal, genomförandet av Stolojan-rapporten och arbetet efter godkännandet av IFRS 9 Finansiella instrument. Under dessa möten frågade Efrag IFRS-gruppen hur man kunde hjälpa till med att underlätta parlamentets tidiga deltagande i utarbetandet av Efrags råd om godkännande av IFRS 17.

Efrag fick även en inbjudan av Europeiska kommissionen att delta i mötena inom den föreskrivande kommittén för redovisningsfrågor (ARC), som består av företrädare för medlemsstaterna. I varje möte presenterade Efrag det pågående arbetet och andra ämnen. Detta gjorde att ARC kunde utbyta åsikter direkt med Efrag och lämna synpunkter i ett tidigt skede. ARC diskuterade kommissionens utkast till begäranden om råd om godkännande för att säkerställa att alla frågor som var relevanta för medlemsstaterna behandlades.

Tack vare möjligheten att få information från parlamentet och ARC i ett tidigt skede har Efrag kunnat ta med relevanta frågor i sina utkast till skrivelser med synpunkter eller råd om godkännande för offentligt samråd.

1.1.19.Diversifiering och balans i Efrags finansieringsstruktur

Efrag är en organisation som finansieras med offentliga och privata medel och som arbetar för den europeiska allmänhetens intressen. Efrag har den juridiska formen av en AISBL-organisation (en belgisk internationell icke-vinstdrivande organisation). Efrags medlemsorganisationer omfattar åtta europeiska organisationer som företräder berörda parter och nio nationella organisationer.

För att ytterligare förstärka sin finansiella struktur och bredda sin medlemsbas skickade Efrag ut en inbjudan till intresseanmälan i mars 2017. Instituto de Contabilidad y Auditoria de Cuentas (ICAC) – det spanska nationella standardiseringsorganet – gick med i Efrag som en nationell organisation i oktober 2017 för att fördjupa Efrags förbindelser med de spanska aktörerna inom finansiell rapportering. Efrag kommer att fortsätta arbetet med att utvidga sin medlemsbas och uppnå en bredare geografisk representation.

Förutom kontant finansiering tar Efrag emot bidrag in natura från medlemmarna i Efrag TEG, Efrags styrelse, arbetsgrupperna och de rådgivande kommittéerna såväl som i form av fria utstationeringar.

Fördelningen av kontantbidragen mellan de olika medlemsorganisationerna anges i tillägg 3.

4.Piob

4.1.Verksamhetsöversikt

Piob är ansvarigt för att övervaka fastställandet av standarder om revision, etik och utbildning för revisorer. De relevanta standarderna är de internationella revisionsstandarderna (ISA), de etiska normerna för revisorer och de internationella utbildningsstandarderna (IES). Strukturen för fastställande av standarder infördes efter att förtroendet för kapitalmarknaderna kollapsat i efterdyningarna av Enronaffären och Arthur Andersens avgång. Av särskild betydelse är de internationella revisionsstandarderna (ISA), som direkt eller indirekt används av de flesta lagstadgade revisorerna.

Den övergripande uppgiften för Piob är att se till att dessa standarder utarbetas i allmänhetens intresse. Kommissionen har nominerat två av de 10 medlemmarna i Piob.

Piob godkänner nomineringarna av medlemmarna i standardiseringsorganen, bekräftar deras strategier och arbetsplaner, övervakar utarbetandet av standarderna och kontrollerar att alla frågor som nämns i de offentliga samråden beaktas på vederbörligt sätt. Vid behov rekommenderar Piob steg för att säkerställa att standarderna tillgodoser det allmänna intresset på ett effektivt sätt.

Under 2017 kommunicerade Piob regelbundet med de standardiseringsorgan som omfattas av övervakningen: International Auditing and Assurance Standards Board (IAASB), International Accounting Education Standards Board (IAESB) och International Ethics Standards Board for Accountants (IESBA), Piobs tre rådgivande grupper (Consultative Advisory Groups), den rådgivande panelen (Compliance Advisory Panel), valberedningen och Ifacs ledning.

Under 2017 genomförde Piob även två uppsökande evenemang. Det första ägde rum den 9 februari i New Delhi i Indien med Institute of Chartered Accountants of India (ICAI) som värd under rubriken ”Global Audit Oversight: Reconciling the Perception Gap”. Det andra evenemanget var en diskussion om teknikens inverkan vid revision (Impact of Technology on Audit), som anordnades i Madrid den 30 juni. Piob har, tillsammans med övervakningsorganet, även investerat i utarbetandet av en ram för allmänintresset (Public Interest Framework) som syftar till att skapa en bättre mekanism för att bedöma hur allmänintresset fångas upp genom hela standardiseringsprocessen.

4.2.Styrning och ansvarsskyldighet

Medlemmarna i Piob utses av övervakningsorganet, som har det yttersta ansvaret för de övergripande styrningssystemen inom området internationella standarder om revision, försäkran, etik och utbildning. Övervakningsorganet, där Europeiska kommissionen ingår som medlem, övervakar hur Piob utför sin roll när det gäller allmänintresset, i synnerhet Piobs tillsyn över standardiseringsprocessen.

Den 9 november 2017 genomförde övervakningsorganet ett offentligt samråd under rubriken Strengthening the governance and oversight of the international audit-related standard-setting boards in the public interest 7 . Övervakningsorganet fick 179 svar och offentliggjorde en sammanfattning av all feedback på Ioscos webbplats den 31 maj 2018 8 . Sammanfattningen visar ett brett stöd för reformer bland de berörda aktörerna för att öka ansvarigheten och öppenheten vid revisionsrelaterad standardisering. Alla grupper av aktörer har även visat stöd för en ram för allmänintresset som en integrerad del av hela standardiseringsprocessen. På grundval av den feedback som mottogs och efter ytterligare uppsökande verksamhet har övervakningsorganet för avsikt att offentliggöra en vitbok om den framtida styrningsstrukturen i slutet av 2018. Ramen för allmänintresset, som ska utarbetas tillsammans med Piob, kommer att vara en av de viktigaste delarna av vitboken.

Vitboken kommer även att innehålla frågor om Piobs sammansättning och roller i den framtida styrningsmodellen. I allmänhet stöder de svarande en noggrann oberoende tillsyn, och det har föreslagits att Piob bör anförtros ytterligare uppgifter (t.ex. godkännande av strategiska planer).

4.3.Utveckling när det gäller diversifiering av finansieringen år 2017

Piobs finansiering är utformad så att organisationens faktiska och upplevda oberoende bevaras. När det gäller uppnåendet av målet för allmänintresset hade en lämplig diversifiering av stabila finansieringskällor inte bara bidragit till att bevara dess kontinuitet, utan även garanterat Piobs oberoende ställning. Vikten av en diversifiering av finansieringen betonades redan i den reform som genomfördes av Ifac (Internationella revisorsförbundet) år 2003 och som låg till grund för det nuvarande internationella standardiseringssystemet, däribland Piob.

Från inrättandet av Piob år 2005 och fram till år 2010, när det gemenskapsfinansieringsprogram som inrättades genom beslut nr 716/2009/EG trädde i kraft, finansierades Piob endast av Ifac (med undantag av vissa egna bidrag av Spanien, då Piob är baserat i Madrid).

De medel som tillhandahålls av Ifac under ett givet år utgör det högsta Ifac-garanterade bidrag som ges Piob utan ytterligare ingripande av Ifac. Bidrag som inte kommer från Ifac ersätter, och minskar således, Ifacs bidrag under det specifika året. Helst bör Ifacs finansieringsandel av Piobs totala årliga utgifter understiga 50 %.

EU:s bidrag under perioden 2010–2016 har uppmuntrat andra potentiella givare att ge egna bidrag. År 2016 uppgick Piobs intäkter till 1 563 565 euro. Ifac bidrog med 914 758 euro, vilket utgör 58,50 % av det totala beloppet.

År 2017 var EU:s bidrag 325 000 euro, vilket motsvarar 20,37 % av det totala beloppet. Ifac bidrog med 1 059 807 euro, vilket utgör 66,45 % av det totala beloppet. Fördelningen av kontantbidragen från andra organisationer anges i tillägg 4.

Enligt artikel 9.5 i förordningen ska kommissionen, om finansieringen av Ifac under ett visst år överstiger mer än två tredjedelar av den samlade årliga Piob-finansieringen, föreslå att dess årliga bidrag till detta år begränsas till högst 300 000 euro. Detta var inte fallet år 2017 (liksom åren 2014–2016). Eftersom det kritiska tröskelvärde som föreskrivs i förordningen (66,66 %) inte har uppnåtts av Ifacs finansiering behöver kommissionen inte granska sitt bidrag till Piob för år 2017.

5.Slutsats

Under 2017 var unionens finansieringsprogram fortfarande helt relevant för EU:s ansträngningar att upprätta en kapitalmarknadsunion och skydda den finansiella stabiliteten. De tre stödmottagarna (Efrag, IFRS och Piob) uppfyllde sina uppdrag att försvara den europeiska allmänhetens intressen och spela en viktig roll för den inre marknadens funktion.

Även om de övergripande resultaten av dessa åtgärder var positiva vad gäller formerna för genomförandet verkar det finnas utrymme för förbättringar. Kommissionen kommer att samarbeta med stödmottagarna under 2018 för att säkerställa (ännu) större öppenhet, framför allt genom inrättandet av obligatoriska register för att säkerställa öppenheten under möten med externa berörda aktörer.

När det gäller Efrag har kommissionen tagit del av den omfattande effektanalys som gav stöd åt Efrags råd om godkännande av nya eller reviderade IFRS-standarder. Kommissionen uppmanar Efrag att fortsätta utvecklingen av sin kapacitet inom detta område för att säkerställa att godkända IFRS-standarder är lämpliga för Europa.

Vad gäller IFRS Foundation har kommissionen, som medlem av övervakningsorganet, inlett en dialog med förvaltarna och IASB i syfte att förstärka genomförandet av effektanalyserna, i synnerhet deras omfattning, tidpunkt och metod. Detta innefattar i första hand en övervakning av förvaltarnas revidering av IFRS Due Process Handbook, som förväntas vara slutförd år 2020. Som en del av 2015 års granskning, Trustee's review of Structure and Effectiveness of the Foundation, bekräftades dessutom kapitalmarknadernas betydelse som det främsta kriteriet för de berörda aktörernas representation i förvaltningsstyrelsen. Förvaltarna är ansvariga för finansieringen av IFRS Foundation 9 , vilken baseras på frivilliga bidrag från jurisdiktionerna. Bidragen beräknas vanligen som en andel av den totala bruttonationalprodukten med användning av de senaste uppgifterna från Internationella valutafonden. Fördelningen av bidrag per jurisdiktion under 2017 avspeglar emellertid en allt bredare klyfta mellan medlemmarnas representation i förvaltningsstyrelsen och de finansiella bidragen från deras jurisdiktioner. Som ett resultat av detta anser kommissionen att det är nödvändigt att granska tillräckligheten och lämpligheten i fördelningen av förvaltare enligt övervakningsorganets arbetsplan för 2018 för att noggrant övervaka de ansträngningar som gjorts av jurisdiktioner som för närvarande inte uppfyller sina förväntade bidrag.

Piob spelar en avgörande roll när det gäller att utarbeta en ram för allmänintresset som en integrerad del av hela standardiseringsprocessen inom revisionsområdet. Sammansättningen och rollerna inom Piob kommer sannolikt att utvecklas under de kommande åren i enlighet med den reformprocess som inletts av övervakningsorganet. Oberoende övervakning kommer emellertid också att vara en viktig del av alla framtida modeller. Dessutom bör ansträngningarna med att diversifiera Piobs finansiering fortsätta under tiden.

Tillägg 1 – Sammanfattning av verksamheten inom IFRS år 2017

Standard

IASB:s utfärdandedatum

Tillämpningsdatum

Publiceringsdatum i Europeiska unionens officiella tidning

IFRS16 – Leasingavtal

13.1.2016

1.1.2019

9.11.2017

Ändringar av IAS 12 Redovisning av uppskjutna skattefordringar för orealiserade förluster

19.1.2016

1.1.2017

9.11.2017

Ändringar av IAS 7 Upplysningsinitiativ

29.1.2016

1.1.2017

9.11.2017

Förtydliganden av IFRS 15 Intäkter från avtal med kunder

12.4.2016

1.1.2018

9.11.2017

Ändringar av IFRS 2 – Förtydliganden av klassificering och mätning av aktierelaterade ersättningar

20.6.2016

1.1.2018

27.2.2018

Tillämpning av IFRS 9 Finansiella instrument tillsammans med IFRS 4 Försäkringsavtal (ändringar av IFRS 4)

12.9.2016

1.1.2018

9.11.2017

Årliga förbättringar av IFRS-standarder 2014–2016

8.12.2016

1.1.2017

8.2.2018

IFRIC 22 Transaktioner i utländsk valuta och förskottsersättning

8.12.2016

1.1.2018

Ändringar av IAS 40: Ändring i användningsområdet för en förvaltningsfastighet

8.12.2016

1.1.2018

15.3.2018

IFRS 17 – Försäkringsavtal

18.5.2017

1.1.2021

IFRIC 23 – Osäkerhet i fråga om inkomstskattemässig behandling

7.6.2017

1.1.2018

Ändringar av IFRS 9 Finansiella instrument – Rätt till förtida inlösen med negativ ersättning

12.10.2017

1.1.2019

Ändring av IAS 28 – Långfristig ränta i intresseföretag och samriskföretag

12.10.2017

1.1.2019

Årliga förbättringar 2015–2017

12.12.2017

1.1.2019

Projekt som rapporterats i bidragsansökningar

2017

2018

Kommentarer

Projekt för bättre kommunikation

Initiativ till offentliggörande – Principer för offentliggörande

Arbetsplan

Diskussionsunderlag – 30.3.2017

Forskningsprojekt utformat för att förbättra kraven för offentliggörande.

Upplysningsinitiativ – Definition av väsentlighet (ändring av IAS 1 och 8)

Samrådsdokument – 14.9.2017

Förtydligande av definitionen av väsentlighet

Upplysningsinitiativ – Uttalande om goda rutiner avseende väsentlighet

Arbetsplan

Utfärdad – 14.9.2017

Projektet slutfördes med offentliggörandet av dokumentet Making Materiality Judgements

Primära finansiella rapporter

Arbetsplan

Arbetsplan

Målinriktad förbättring av strukturen och innehållet i primära finansiella rapporter

Forskningsprojekt

Rörelseförvärv under gemensam kontroll

Arbetsplan

Arbetsplan

Syftar till att minska diversiteten i redovisningen för rörelseförvärv under gemensam kontroll. Sådana transaktioner behandlas inte av IFRS-standarder.

Granskning efter genomförandet av IFRS 13

Arbetsplan

Granskningen syftar till att bedöma effekterna av IFRS 13 Värdering till verkligt värde på den finansiella rapporteringen. Den påbörjades 2017 med en begäran om upplysningar.

Diskonteringsränta

Arbetsplan

Arbetsplan

Forskningsplan om användningen av diskonteringsränta i de olika IFRS-standarderna. Projektet avslutades i mars 2017. En sammanfattning av forskningsresultaten förväntas år 2018.

Dynamisk riskhantering

Arbetsplan

Arbetsplan

Forskningsplan om makrosäkring som syftar till att utarbeta en redovisningsmodell för att rapportera effekten av säkring och dynamisk riskhantering. Ett diskussionsunderlag förväntas år 2019.

Finansiella instrument som liknar eget kapital

Arbetsplan

Arbetsplan

Förtydligande av presentationen av finansiella instrument med kännetecken av både skuld och eget kapital. Syftar till att förtydliga kraven i IAS 32 – Finansiella instrument. Ett diskussionsunderlag förväntas år 2018.

Goodwill och nedskrivning

Arbetsplan

Arbetsplan

Forskningsprojekt för att säkerställa omedelbar redovisning av nedskrivning av goodwill. Syftar till att förbättra kraven i IAS 36. Ett diskussionsunderlag förväntas år 2018.

Aktierelaterade ersättningar

Arbetsplan

Slutförd

Forskningsprojektet slutfördes i maj 2016 och ledde till ändringar med begränsad omfattning. En sammanfattning av forskningsresultaten förväntas år 2018.

Prisreglerade verksamheter

Arbetsplan

Pågående

Projektet syftar till att redogöra för effekten av prisregleringar när företagens prissättningspolitik är reglerad.

Den begreppsmässiga ramen

Samrådsdokument – 28.5.2015

Pågående

Den nya begreppsmässiga ramen förväntas vara klar i mars 2018

Underhållsprojekt – Ändringar med begränsad omfattning

Redovisningsprinciper och redovisningsuppskattningar (ändringar av IAS 8)

Samrådsdokument – 12.9.2017

Förtydligande av distinktionen mellan redovisningsprinciper och redovisningsuppskattningar.

Förändringar i redovisningsprinciperna (ändring av IAS 8)

Arbetsplan

Utformad för att sänka tröskelvärdet för ogenomförbarhet avseende retroaktiv tillämpning av frivilliga ändringar av redovisningsprinciperna.

Tillgång till återbetalning (ändringar av IFRIC 14)

Arbetsplan

Förtydligande av när tredje part har rätt att fatta särskilda beslut om ett företags förmånsbestämda plan

Klassificering av skulder (ändring av IAS 1)

Samrådsdokument – 10.2.2015

Förtydligande av klassificeringen av skulder med möjlighet till förnyelse. En ändring förväntas under 2018.

Definition av ett företag (ändring av IFRS 3)

Arbetsplan

Förtydligande av definitionen av företag och grupp av tillgångar

Avgifter i 10 %-provningen för borttagande (ändring av IFRS 9)

Arbetsplan

Förtydliganden av vilka avgifter och kostnader som ska beaktas vid bedömning av borttagandet av en finansiell skuld

Förbättringar av IFRS 8 – Rörelsesegment

Samrådsdokument – 29.3.2017

Förtydligande av definitionen av högste verkställande beslutsfattare och förbättring av upplysningskraven.

Ändring av IAS 19 – Ändring, reducering eller reglering av en plan

Utfärdad – 8.2.2018

Förtydligande av redovisningskraven vid ändring, reducering eller reglering av en plan.

IAS 16 – Intäkter före avsedd användning

Samrådsdokument – 20.6.2017

Ändring för att förhindra avdrag för försäljningsvinst från kostnaden av en materiell anläggningstillgång



Tillägg 2 – Fördelning av 2017 års finansiering av IFRS Foundation

Fördelning av finansieringen av IFRS Foundation

Finansiell bidragsgivare

Bidrag 2017

Bidrag 2016

Antal förvaltare den 1 januari 2018

Utveckling vid konstant valutakurs

Internationella redovisningsföretag

34,7 %

31,3 %

-0,3 %

Europeiska kommissionen

16,5 %

15,6 %

2,0 %

EU:s medlemsstater

15,9 %

15,4 %

7

1 %

Asien/Oceanien

25,6 %

29,0 %

8

-2,5 %

Amerika

5,8 %

6,6 %

6

-17,0 %

Afrika

0,5 %

1,2 %

1

-53,3 %

Övriga

0,9 %

0,9 %

0

-2,4 %

Totalt

22

-2,1 %

Källa: IFRS Foundation

Tillägg 3 – Fördelning av 2017 års finansiering av Efrag

BIDRAG 000 EURO

2017

2016

Europeiska organisationer som företräder berörda parter

Accountancy Europe

300

300

BUSINESSEUROPE

125

125

INSURANCE EUROPE

75

75

Europeiska bankförbundet (EBF)

75

75

Europeiska Sparbanksföreningen (ESBG)

75

75

European Association of Co-operative Banks (EACB)

75

75

European Federation of Accountants and Auditors for SMEs (EFAA)

25

25

European Federation of Financial Analysts Societies (EFFAS)

15

15

Totalt

765

765

Nationella organisationer

Frankrike

350

350

Tyskland

350

350

Förenade kungariket

350

350

Italien

290

290

Sverige

100

100

Danmark

50

50

Nederländerna

50

50

Spanien

50

0

Luxemburg

15

15

Totalt

1605

1555

Europeiska kommissionen

2 624

2 432

TOTALA BIDRAG

4 994

4 752

Källa: Efrag



Tillägg 4

Diversifiering av Piobs budget

År 2012 genomförde Piob en insamling i nära samarbete med övervakningsorganet och Ifac. Som en följd av detta uppnådde Piob under åren 2013, 2014, 2015, 2016 och 2017 en diversifierad finansieringsbas som omfattade andra källor än Ifac. År 2017 tog Piob emot bidrag som uppgick till totalt 1 594 836 euro från följande bidragsgivare:

·Internationella revisorsförbundet: 1 059 807 euro

·Europeiska kommissionen: 325 000 euro

·Internationella organisationen för värdepapperstillsyn (Iosco): 1 000 000 100 000 euro

·Financial Reporting Council: 40 000 euro

·Abu Dhabi Accountability Authority: 35 000 euro

·Banken för internationell betalningsutjämning: 35 000 euro

·Ränteintäkter: 29 euro

   

Bidrag år 2017

(1)

EUT L 105, 8.4.2014, s. 1.

(2)

EUT L 129, 19.5.2017, s. 24.

(3)

Den 1 januari 2018.

(4)

Skäl 7.

(5)

  http://www.efrag.org/About/AnnualReports

(6)

Till exempel dokumentet från Efrags sekretariat om IFRS 16 Quantitative Assessments of Accounting Impacts, den kvantitativa undersökningen What do we really know about goodwill and impairment? och Efrags rapport om resultaten av den första fasen av forskningsprojektet Equity Instruments: Impairment and Recycling.

(7)

https://www.iosco.org/

(8)

https://www.iosco.org/about/monitoring_group/pdf/2018-05-31-Monitoring-Group-Summary-of-Feedback.pdf

(9)

Artikel 13 a i IFRS Foundations stadgar