EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.10.2018

COM(2018) 696 final

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

om genomförandet av handlingsplanen för att stärka EU:s insatser mot bedrägerier med resehandlingar

I. INLEDNING

Den 8 december 2016 antog kommissionen ett meddelande om en handlingsplan för att stärka EU:s insatser mot bedrägerier med resehandlingar, i syfte att generellt förbättra säkerheten hos resehandlingar utfärdade inom EU (nedan kallad handlingsplanen) 1 . Handlingsplanen behandlade det växande problemet med resehandlingsbedrägerier, något som har blivit mer relevant i samband med terroristattacker och migrationsströmmar. Mot denna bakgrund var det avgörande för EU och speciellt medlemsstaterna att intensifiera sina ansträngningar för att göra resehandlingarna säkrare och därmed bidra till ett bättre gränsskydd och en bättre migrationshantering, och att närma sig en effektiv och genuin säkerhetsunion 2 .

I handlingsplanen studeras olika koncept och processer för vidare formuleras åtgärder för att täppa till potentiella kryphål som medlemsstater, kommissionen, rådet och Europaparlamentetidentitetshantering och bör vidta.

Föreliggande rapport ger en överblick över de resultat och framsteg som gjorts inom en rad olika arbetsområden, samt över de specifika åtgärder som medlemsstater, EU-institutioner och andra berörda parter har vidtagit för att uppfylla de mål som beskrivs i handlingsplanen. Vidare antogs rådets slutsatser om handlingsplanen den 27 mars 3 och om identitetshantering den 18 december 2017 4 , där medlemsstaterna uppmanas att förbättra integriteten i sina nationella id-system.

Rapporten är disponerad på samma sätt som handlingsplanen och den redovisar de framsteg som gjorts inom viktiga områden som rör infrastrukturen för identitetshantering: registrering av identitet, utfärdande av handlingar, framställning av handlingar och dokumentkontroll.

II. REGISTRERING AV IDENTITET

Registreringsprocesserna faller under medlemsstaternas ansvar. I rådets slutsatser av den 27 mars 2017 understryks vikten av säkrare bakomliggande dokument för att förhindra bedrägeri när dessa dokument används som identitetsbevis. Rådets slutsatser av den 18 december 2017 understryker vikten av stöd till viktiga tredjeländer gällande införande av biometriska kännetecken i dessa länders folkbokföringsregister.

Kommissionen har underlättat diskussionen kring identitetshantering och utvärderat situationen i medlemsstaterna, i synnerhet med hjälp av ett frågeformulär under det maltesiska ordförandeskapet 5 kring frågor gällande registrering av identitet, samt genom att ge stöd till anordnandet av ett tematiskt möte på ämnet. I frågeformuläret behandlades framför allt bakomliggande dokument, insamling av biometriska kännetecken till folkbokföringsregister, namnändringsförfaranden och andra identitetsrelaterade frågor. Av utvärderingen, som genomfördes under det estniska ordförandeskapet 6 , framgick att medlemsstaternas praxis skilde sig åt. Medlemsstaterna bör fortsätta att utbyta nationell praxis och utvärdera hur förfaranden i andra medlemsstater 7 kan tjäna som exempel för att förbättra nationella processer, i synnerhet förfaranden för att förbättra säkerheten hos bakomliggande dokument och registrering av medborgarnas identitet (t.ex. elektronisk registrering; identitetsregistrering av vuxna och insamlande av biometriska kännetecken till folkbokföringsregister).

Dessutom gav mötet med arbetsgruppen för falska dokument, som hölls den 16 november 2017, nya perspektiv på frågor rörande identitetsregistrering utifrån Icaos 8 globala strategi för identitetsbevis och OSSE:s 9 regionala strategi, vilken presenteras i ett kompendium för god praxis gällande identitetshantering Compendium of Good Practices in Identity Management, som publicerades i september 2017. Det omfattade även medlemsstaternas kommentarer om nationell praxis, samt de slutsatser som drogs av projekten ORIGINS 10 och ARIES 11 .

I OSSE:s kompendium samlas och utvärderas belägg för praxis avseende olika typer av identitetsregistrering i OSSE-länderna (vilka omfattar alla EU:s medlemsstater). Det tjänar som handbok för kapacitetsuppbyggnad. EU:s och OSSE:s utvärderingar är av största vikt för att medlemsstaterna ska kunna jämföra sina egna system, använda dem för att identifiera eventuella svagheter och resonera kring hur olika praxis kan tjäna som exempel för förbättring.

Som en uppföljning antog rådet slutsatser om identitetshantering den 18 december 2017, enligt vilka fortsatt samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaterna prioriteras i syfte att anpassa praxis och ytterligare förbättra integriteten i nationella id-system. Samtidigt understryks behovet av stabila och sunda identitetsinfrastrukturer för att effektivt minska säkerhetsriskerna.

Vad det gäller handlingsplanens internationella dimensionen i fråga om införandet av biometriska kännetecken i folkbokföringsregister i tredjeländer har kommissionen påbörjat dialoger med Mali och Senegal, vilka båda sedan början på 2017 genomför EU Trust Fund-projekt rörande folkbokföring. På grundval av samarbete och tekniskt understöd pågår andra projekt med viktiga partnerländer som Tunisien, Nigeria och Sudan. Länder som uttrycker intresse för folkbokföringsprojekt kan få tekniskt understöd, beroende på tillgänglig finansiering och befintliga prioriteringar gällande nya stödberättigade länder.

I Europols handbok för bakomliggande dokument förtecknas medlemsstaternas bakomliggande dokument, och beskrivs kortfattat utfärdandeförfaranden och räknar upp nationella kontaktpunkter. Handboken bör kunna hjälpa de myndigheter som utfärdar handlingar att enklare upptäcka falska dokument. Handboken är ännu inte klar, men en provisorisk version avsedd för brottsbekämpningsspecialister finns tillgänglig elektroniskt i FADO-systemet 12 och via Europols expertplattform. Tillsammans når dessa plattformar ett stort antal berörda parter, däribland brottsbekämpande myndigheter och vissa myndigheter som utfärdar handlingar, t.ex. konsulat samt pass- och migrationsmyndigheter.

Förordning (EU) 2016/1191 av den 6 juli 2016 om främjande av medborgares fria rörlighet genom förenkling av kraven på framläggande av vissa officiella handlingar i Europeiska unionen kommer att börja gälla den 16 februari 2019. Enligt denna förordning kommer offentliga handlingar, som födelseattester, utfärdade i en medlemsstat och uppvisade för myndigheter i en annan medlemsstat, inte att behöva bära apostill. Förordningen kommer att underlätta kampen mot falska offentliga handlingar genom att ge myndigheterna i medlemsstaterna möjlighet att, vid tvivel om en offentligt handlings äkthet, kontakta den myndighet som har utfärdat handlingen via informationssystemet för den inre marknaden.

Vad det gäller forsknings- och utvecklingsaktiviteter som rör bakomliggande dokument och kontroll av handlingar, bl.a. mobil teknik, har kommissionen finansierat tre huvudprojekt inom ramen för Horisont 2020-programmet för säkra samhällen: ORIGINS, vilket avslutades under mitten av 2017, FIDELITY 13 som avslutades år 2015 och ARIES som startades år 2016. Dessa forskningsprojekt är fokuserade på olika aspekter av bekämpning av identitetsbedrägeri, skydd av befintliga identiteter, bildmanipulering 14 och manipulering av fingeravtryck. Uppföljningsaktiviteter omfattar fortsatt arbete med ORIGINS-projektet av Europeiska standardiseringskommittén (CEN) WG19 15 om standardisering av bakomliggande dokument, ett konsortium som leder ett program för forskning om bildmanipulering, SIRIUS-projektet 16 , vars mål är att infånga standardiserade referensuppgifter från handlingar, och ENLETS Mobile 17 som undersöker ny utveckling och vidareförmedlar god praxis för mobila lösningar till brottsbekämpare i spjutspetsposition.

III. UTFÄRDANDE AV HANDLINGAR

Utfärdande av handlingar faller under medlemsstaternas ansvar. Arbete pågår med att utarbeta en handbok om bästa praxis för korrekt inregistrering av biometriska kännetecken. Den ska behandla biometrisk inregistrering av ansiktsbilder och fingeravtryck och här betonas vikten av personlig närvaro vid inregistrering av ansiktsbilder för att effektivt bekämpa identitetsbedrägeri via bildmorfning. Handboken tar även upp kvaliteten på biometrisk data och ger exempel på praktiska utmaningar och lärdomar 18 . Arbetet stöds av CEN, som ska etablera en teknisk standard för inregistrering av biometriska kännetecken tillsammans med experter från medlemsstaterna i artikel 6-kommittén 19 . Eu-LISA 20 har inlett arbetet med att ta fram gemensamma indikatorer för uppgiftskvalitet och lägsta kvalitetsstandarder för korrekt inregistrering av de biometriska kännetecken som lagras i EU:s databaser.

Gällande bästa praxis för utfärdande av handlingar och genomförandet av rådets slutsatser antagna år 2005 21 om minimisäkerhetsstandarder när det gäller förfarandena för utfärdande, skapade det bulgariska ordförandeskapet ett frågeformulär 22 om utfärdanderelaterade processer, vilket visade att alla medlemsstater i huvudsak följer dessa standarder.

Inom ramen för artikel 6-kommitténs undergrupp för viseringar och uppehållstillstånd ledde tekniska diskussioner till samstämmighet om att man ska tilldela alla handlingsprodukter ett unikt nummer innan de lämnar framställningslokalerna. Genom detta förfarandet kommer man att kunna föra in spårbara beskrivningar av förlorade/stulna handlingar i relevanta system, och begränsa antalet stulna blankodokument.

IV. FRAMSTÄLLNING AV HANDLINGAR

Kommissionen ansvarar för säkerhetsstandarder och biometriska kännetecken i resehandlingar utfärdade till EU-medborgare och tredjelandsmedborgare som bor inom medlemsstaternas territorium. Ett stort framsteg härvidlag är antagandet år 2017 av kommissionens förslag till en säkrare och mer enhetlig utformning av visumhandlingar 23 och uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare 24 . Kommissionen har redan antagit genomförandebeslutet om tekniska specifikationer för enhetlig utformning av visumhandlingar 25 , medan beslutet rörande uppehållstillstånd enligtplanerna ska antas i slutet av 2018.

Lika viktigt var att JRC återupptagit sitt tekniska understöd för att bekräfta att medlemsstaterna har infört de fysiska och elektroniska detaljer som krävs enligt kraven i EU:s lagstiftning för pass, uppehållstillstånd och den enhetliga utformningen av visumhandlingar. Alla tester torde bli klara under första kvartalet av 2019, och en delrapport presenterades i april som uppvisade goda framsteg. När testfasen är avslutad ska kommissionen utvärdera behovet av ytterligare åtgärder i de fall då de etablerade standarderna inte efterlevs. Dessutom anordnade kommissionen ett kompatibilitetstest för elektroniska pass och uppehållstillstånd i september 2017 i JRC:s lokaler. Utvärderingen genomfördes med lyckat resultat och visade att resehandlingarna uppfyllde globala interoperabilitetsstandarder i medlemsstaterna, liksom i några andra av Icaos fördragsslutande stater.

Kommissionen antog den 17 april 2018 ett lagstiftningsinitiativ angående säkrare identitetskort för unionsmedborgare och uppehållstillstånd som utfärdas till unionsmedborgare och deras familjemedlemmar, som inte är unionsmedborgare, som utnyttjar sin rätt till fri rörlighet 26 . Förslaget avser att underlätta medborgares rätt till fri rörlighet och att förbättra säkerheten för den typen av handlingar. Kommissionen föreslog minimidokumentstandarder och minimisäkerhetstandarder för id-kort, minimikrav avseende information på uppehållstillstånd utfärdade till rörliga EU-medborgare, samt full harmonisering av uppehållskort utfärdade till familjemedlemmar som inte är EU-medborgare. Förslaget ger underlag för en snabb utfasning av kort som inte uppfyller de föreslagna standarderna, i syfte att göra snabba framsteg gällande säkerhet med handlingar. Förslaget diskuteras för tillfället av medlagstiftarna och målsättningen är att det ska kunna antas under innevarande lagstiftningscykel.

I sin rapport om EU-medborgarskapet 2017 åtog sig kommissionen att utforska möjligheter för att modernisera reglerna för provisoriska resehandlingar, inklusive säkerhetsdetaljerna i EU:s enhetliga förlaga 27 . Den 31 maj 2018 antog kommissionen ett lagstiftningsförslag med nya regler för provisoriska resehandlingar inom EU med förbättrade säkerhetsdetaljer 28 , vilket för närvarande diskuteras av rådet och parlamentet.

Kommissionen undersökte frågan om man ska avstå från att inkludera tillstånd för lokal gränstrafik i Etias-systemet 29 och utvärderade säkerhetsrisken. Slutsatsen blev att det inte finns anledning att ändra förordning (EG) nr 1931/2006, eftersom den redan föreskriver att säkerhetsdetaljerna i tillstånden för lokal gränstrafik automatiskt ska anpassas till eventuella uppdateringar av uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare som föreskrivs i förordning (EG) nr 1030/2002. Det bör noteras att säkerhetsdetaljerna i uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgare nyligen har uppgraderats i enlighet med förordning (EG) nr 2017/1954.

V. DOKUMENTKONTROLL

Ett stort steg framåt i detta avseende var kommissionens förslag om den nya rättsliga grunden för Schengens informationssystem (SIS), som antogs den 21 december 2016. Enligt förslaget bör systemets funktioner utvidgas, bland annat genom att medlemsstaterna ges möjlighet att lägga in falska resehandlingar, och genom att användningen av fingeravtrycksfunktionen görs obligatorisk om personens identitet inte kan styrkas på annat sätt. Politiska överenskommelser har slutits och förslaget planeras att antas i slutet av 2018. Under tiden igångsatte eu-LISA och medlemsstaterna med framgång den 5 mars 2018 det automatiska fingeravtrycksidentifieringssystemet (AFIS), vilket möjliggör en fingeravtryckssökfunktion på central nivå i Schengens informationssystem (SIS). SIS AFIS är den första gemensamma europeiska, centraliserade fingeravtrycksdatabasen över brottslingar och utgör en milstolpe för europeisk säkerhet eftersom den gör det möjligt att upptäcka brottslingar som använder sig av flera falska identiteter. Sju medlemsstater genomförde direktsökningen med fingeravtryck i SIS, och antalet förväntas öka till närmare 20 före slutet av 2018. Dessutom har eu-LISA gjort en genomförbarhetsstudie för matchning av biometriska kännetecken i alla sina it-system, vilket kommer att beaktas vid framtida utveckling av systemen.

Diskussioner har avslutats inom SISVIS-kommittén om hur man genomför beslagtagande av stulna, förlorade, bortförda eller ogiltiga handlingar. Kommissionen uppdaterade katalogen över rekommendationer och bästa praxis för korrekt tillämpning av Schengens informationssystem och tillhandahöll, i form av en handbok, en uppsättning kriterier för beslagtagande av handlingar, i syfte att harmonisera tillvägagångssättet inom medlemsstaterna.

När det gäller den systematiska inmatningen av uppgifter i Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar som utfärdats av tredjeländer, om dessa länder inte själva är kan föra in uppgifterna, finansierar kommissionen projekt 30 som kommer att omfatta stöd för att tillämpa Interpols verktyg (inklusive databasen över stulna och förkomna resehandlingar) i ett antal länder i Mellanöstern och i Nordafrika. Denna pågående process kommer att förbättra tredjeländers kapacitet att själva mata in uppgifter i databasen.

Sedan den 7 april 2017 genomförs systematiska kontroller mot relevanta databaser för alla resenärer som passerar de yttre gränserna. Till de databaser där slagningar är obligatoriska hör SIS och Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar. Tillsammans med det arbete kommissionen utför gällande förbättring av den information som matas in i Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar, SIS och andra dokumentdatabaser kommer detta att förbättra dokumentsäkerheten.

I rådets ovan nämnda slutsatser av den 27 mars 2017 underströks även behovet av att skynda på genomförandet av utbytet av certifikat för kontroll av fingeravtryck via gemensamma kontaktpunkter och autentisering av uppgifter i chip med hjälp av en central förteckning (Masterlist).

Angående listan med nödvändiga certifikat för elektronisk autentisering av resehandlingar offentliggjorde kommissionen den 20 december 2016 det första Schengen-testet Masterlist, samt inledde ett pilotförsök för gränskontroller med Norge och Portugal under första halvåret av 2017. Arbetet fortgår även med att kontakta tredjeländer för att samla in deras passcertifikat. Kommissionen inledde arbetet med att skapa och uppdatera en officiell central förteckning, signerad av EU:s Laissez-Passer Country Signing Certificate Authority (CSCA), för vilken tillstånd har erhållits. Kommissionen överväger behovet av ett rättsligt instrument rörande praxis för en central förteckning, vilket skulle avgöra när ett tredjelands certifikat kan läggas till i förteckningen.

Angående användandet av biometriska applikationer för dokumentsäkerhet och utbyte av certifikat, möjliggör medlemsstaternas gemensamma kontaktpunkter ett automatiserat, bilateralt säkert utbyte av de certifikat som krävs för att avläsa fingeravtryck i resehandlingar. Framåtskridandet mot övergången från test till fullt funktionella gemensamma kontaktpunkter i medlemsstaterna kontrolleras av kommissionen varje månad. För närvarande är tio medlemsstater och Schengenassocierade länder fullt kapabla att utväxla certifikat och kontrollera fingeravtryck på medborgares handlingar i funktionella system, medan 21 fortfarande befinner sig i testfasen. Kommissionen uppmanar medlemsstaterna att aktivt engagera sig i att göra utbytet av direktcertifikat operativt med kortast möjliga dröjsmål.

Vad det gäller åtgärden för att säkerställa bättre tillgång till relevanta informationssystem uppmanas medlemsstaterna, i skäl nr 6 i förordning (EU) 2017/458 om ändring av kodexen om Schengengränserna, att garantera att gränskontrollanter har tillgång till relevanta databaser vid gränsövergångarna. Vidare fastställs i artikel 40.8 i förordningen om Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån (Frontex) att värdmedlemsstater ska ge medlemmarna i Frontex enheter tillstånd att söka i de europeiska databaser som är nödvändiga för att uppfylla operativa mål för gränskontroller, gränsbevakning och återvändande. Lagstiftningsförslag för att ändra informationssystemet för viseringar 31 och SIS-reglerna för gränskontroll och för polisiärt samarbete är under diskussion, och även i dessa inkluderas bestämmelser för att ge Frontex åtkomst. Vidare inkluderade kommissionen, utifrån ett operativt perspektiv, i arbetsprogrammet för fonden för inre säkerhet, Police 2017, ett direktbidrag till Interpol för att införa dess teknik i ett vissa utvalda medlemsstater för att öka deras användning av Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar och andra Interpoldatabaser, och en begäran om förslag begränsad till medlemsstater för att öka användningen av Interpols databas över stulna och förkomna resehandlingar och andra Interpoldatabaser vid EU:s yttre gränsövergångsställen.

Arbetet med att utarbeta en teknisk rapport om standarder för kontrollsystem pågår. Som stöd för detta utvecklar Frontex en metod för att testa och utvärdera tillförlitligheten hos dokumentkontrollsystem. Arbetet inleddes i april 2018 och omfattar operativa test av dokumentkontrollsystem under verkliga förhållanden vid gränskontroller under tredje kvartalet. Rapporten kommer före slutet av 2018. Resultaten av metoden för tillförlitlighetsutvärdering för dokumentkontrollsystem kommer att utgöra underlag för den tekniska rapporten om kontrollsystem som ska presenteras av den tekniska undergruppen till artikel 6-kommittén. Vilka framsteg som görs kommer i stor utsträckning att bero på resultaten av ovan nämnda Frontex-utvärderingar och på medlemsstaternas engagemang.

En viktig bedrift är det utökade operativa stöd som Frontex kunskapscentrum för bekämpning av dokumentbedrägeri inledde i februari 2018. Centrumet skickar ut Frontex-medarbetare på fältuppdrag vid de yttre gränserna, bidrar till informationsutbyte angående dokumentbedrägeri och planerar att skapa en förfalskningsavdelning som ska tillhandahålla permanent tekniskt och operativt stöd för dokumentkontroll. Det har även hand om expertgruppen för dokumentkontroll, vars syfte är att ge övergripande stöd till medlemsstaterna för att upptäcka dokumentbedrägeri, och har ett nära samarbete med den expertgrupp för dokumentbedrägeri som har upprättats inom ramarna för EU:s policycykel 2018-2021 32 för att splittra nätverk av kriminella organisationer som handlar med falska eller förfalskade handlingar. Centrumet håller på att slutföra ett nytt förslag till standardiserat format för varningar 33 , vilket planeras vara klart före slutet på 2018.

Dessutom, angående förbättring av uppgiftsinsamling om fenomenet dokumentbedrägeri, driver Frontex Europeiska unionens dokumentbedrägeri och riskanalysnätverk (EDF-RAN) och samlar in information om både dokument- och identitetsbedrägeri som upptäckts vid EU:s yttre gränser och inom EU/Schengen. Frontex utvecklar och uppdaterar även publikationer om specifika frågor relaterade till dokumentbedrägeri. Framöver kommer Frontex att förbättra kvaliteten på uppgifter och utöka EDF-RAN:s uppgiftsinsamling till att omfatta t.ex. falska dokument som presenteras vid viseringsansökningar, samt nekade ombordstigningar.

Angående nya sorters dokumentbedrägerier tog Frontex upp bildmorfning under en kurs 2017 (Vulnerability assessment and testing for Automated Border Control systems), och även i handboken Handbook on Impostor Risk Profiles från 2017. Frontex fortsätter arbetet med att förbättra utbildnings- och vaksamhetsverktyg.

När det gäller att främja utbildningom nya områden för dokumentbedrägeri har Frontex i partnerskap med Academy Eindhoven–ID Centre utarbetat en pilotkurs i expertkunskaper gällande identitetsfrågor, som bl.a. berör identitetshantering, chip-teknik, biometri och metoder för upptäckt av digitala bedrägerier. En andra upplaga planeras för 2018. Vidare utvecklar Frontex en speciell modul som handlar om bakomliggande dokument och uppdaterar sitt kursutbud med allt från specialiserade utbildningar till medvetandehöjande evenemang, t.ex. kampanjturnéer, assistans till tredjeländer, webbseminarier och kurser för konsulatpersonal. Inom detta område organiserade kommissionen tillsammans med Frontex sex utbildningsseminarier på utvalda platser utanför EU 34 , i syfte att hjälpa konsulatpersonal att upptäcka falska dokument som lämnats in i samband med ansökningar om EU-visering. Samtidigt tillhandahåller Cepol 35 utbildning, webbseminarier och utbytesprogram kring dokumentbedrägeri.

Vad avser berörda parter internationellt pågår diskussioner mellan International Centre for Migration Policy Development, Nederländerna och kommissionen om eventuell användning av ett nytt instrument avseende partnerskap för rörlighet i syfte att tackla det underrapporterade området smuggling via luftfart och möjligheten att stödja utbildning som rör dokumentbedrägeri på högriskflygplatser.

I fråga om utvärderingen av möjligheten att genomföra ett förslag om ändring eller revidering av direktivet för transportörernas ansvar 36  så att det omfattar utbildningskrav, finns för närvarande inga planer på att ändra direktivet inom en nära framtid. Ytterligare diskussioner krävs för att ta reda på om utbildning för transportörer inte kan främjas med andra medel.

Vad det gäller förbättring av databasen för falska och autentiska dokument (FADO), och som uppföljning på rådets slutsatser av den 27 mars 2017, har kommissionen föreslagit att Frontex tar över och driver FADO-systemet 37 .

Med tanke på att FADO-/PRADO-plattformen är tillgänglig även för andra än dokumentexperter bör diskussionen om FADOS framtid även omfatta åtgärder för att förbättra tillgången till information om nya och falska handlingar för de berörda parter som inte är dokumentexperter. Tillgången till sådan information för personer som inte är dokumentexperter utforskas även inom ramarna för FoU-projekt, i synnerhet dem som är relaterade till mobilteknik.

VI. SLUTSATSER

Handlingsplanen har ökat synligheten för problemet med resehandlingssäkerhet och dess underliggande infrastruktur för identitetshantering. Medlemsstaterna har gett stöd åt detta helhetliga synsätt. Bland de framsteg som gjorts hittar man informationsutbyte om nationell identitetspraxis och registreringsprocesser för biometriska kännetecken, förbättring av säkerhetsdetaljer på enhetliga viseringshandlingar och uppehållstillstånd, samt pågående diskussioner för att förbättra säkerheten hos id-kort. Säkrare hantering av resehandlingar och bättre kontroll kommer att bidra till ett stärkt gränsskydd och förbättrad migrationshantering, samt innebär ett steg närmare en effektiv och genuin säkerhetsunion.

Säkerhetsstandarder för resehandlingar, inklusive biometriska kännetecken och gränskontrollkrav, fastställs på EU-nivå, medan medlemsstaterna har hela ansvaret för bakomliggande dokument och för att framställa och utfärda dessa dokument. Att flytta fokus från dokumenten till tidigare och senare led i processen är ett logiskt steg.

Trettiotvå åtgärder har föreslagits i handlingsplanen, varav ungefär hälften redan har genomförts, och de återstående, som till stor del faller inom ramen för medlemsstaternas kompetens, antingen är långsiktiga eller kommer att genomföras under de kommande månaderna. Informationsutbyte och utbyte av bästa praxis bör även fortsättningsvis hjälpa medlemsstaterna att identifiera kryphål och fungera som incitament för att göra förändringar i nationella identitetsinfrastrukturer.

Allt detta är bevis för att handlingsplanen har haft positiv inverkan, men visar även att medlemsstaterna också fortsättningsvis måste garantera att alla nödvändiga steg tas för att snabbt genomföra de kvarstående åtgärderna i handlingsplanen och proaktivt engagera sig i samarbete för att stärka informationsutbytet inom hela EU. Slutligen måste medlemsstaterna fortsätta att utvärdera och kritiskt granska sina egna processer i syfte att förbättra effektivitet och säkerhet genom hela identitetskedjan.

Framför allt uppmanar kommissionen medlemsstaterna att snabbt genomföra de åtgärder som beskrivs i rådets slutsatser av den 27 mars och 18 december 2017, i synnerhet vad gäller att förbättra informationsutbytesmekanismerna och det administrativa samarbetet för att förbättra integriteten i nationella id-relaterade processer, och att förbättra säkerheten hos bakomliggande dokument och anpassa bästa praxis i EU, med full respekt för standarder för grundläggande rättigheter, i synnerhet gällande skydd av personuppgifter. Kommissionen kommer fortlöpande att övervaka framstegen och åtar sig fortsatt att underlätta diskussioner och samarbete inom detta område.

(1)      COM(2016) 790 final.

(2)      Meddelande från kommissionen om att genomföra den europeiska säkerhetsagendan mot terrorism och bana väg för en säkerhetsunion (COM(2016) 230 final, 20.4.2016).

(3)      Rådets slutsatser om kommissionens handlingsplan för att stärka EU:s insatser mot bedrägeri med resehandlingar - http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2017/03/27/jha-travel-document-fraud/

(4)      Rådets slutsatser om identitetshantering - dokument 15862/17 av den 18 december 2017.

(5)      Rådets dok. 12004/17 av den 30 januari 2017.

(6)      Rådets dok. 12004/1/17 av den 27 november 2017.

(7)      I Rotterdamförklaringen, efter ”Cross Border by Default”-konferensen som anordnades av Nederländernas nationella kontor med ansvar för identitetsuppgifter den 11-12 april 2016, underströks vikten av att dela erfarenheter kring praxis gällande folkbokföringsregister.

(8)      Internationella civila luftfartsorganisationen.

(9)      Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.

(10)      ORIGINS: Recommendations for Reliable Breeder Documents Restoring e-Passport Confidence och Leveraging Extended Border Security.

(11)      ARIES: Reliable European identity ecosystem.

(12)      FADO är samlingsnamnet på tre informations- och tekniksystem: Expert FADO, iFADO (Intranet FADO) och PRADO (Public Register of Authentic Documents Online). Det är ett europeiskt bildarkiv som upprättats för att hjälpa medlemsstaterna att hantera och känna igen äkta och falska handlingar. Delsystemet iFADO är ämnat för brottsbekämpning och för myndigheter som utfärdar handlingar, medan PRADO:s delsystem, som är tillgängligt via Internet, är riktat till personer som inte är dokumentexperter.

(13)      FIDELITY: Fast and Trustworthy Identity Delivery and Check with ePassports Leveraging Traveller Privacy.

(14)      Morfning är en bildbearbetningsteknik som används för att skapa en artificiell biometrisk bild (dvs. en manipulerad bild) som föreställer biometrisk information från två eller fler individer.

(15)      Europeiska standardiseringsorganisationen/Comité Européen de Normalisation, arbetsgrupp 19 för maskinläsbara resehandlingar (CEN TC224/WG19).

(16)      SIRIUS: Secure ID documents Reference and Inspection support User assistance System.

(17)      ENLETS Mobile är en undergrupp till Europeiska nätverket för brottsbekämpningsteknik (ENLETS), som rapporterar till arbetsgruppen för brottsbekämpning (LEWP) i rådet.

(18)      Teknisk rapport från JRC, Automatic fingerprint recognition: from children to elderly, Ageing and age effects EUR 29265 EN, 2018, ISBN 978-92-79-87179-5, dokument 10.2760/809183.

(19)      Kommittén som inrättades genom artikel 6 i förordning (EG) nr 1683/95 om en enhetlig utformning av visumhandlingar.

(20)      Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av storskaliga it-system inom området för frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA).

(21)      Slutsatser från företrädarna för medlemsstaternas regeringar om minimisäkerhetsstandarder för nationella ID-kort (den 1-2 december 2005).

(22)      Rådets dokument 9231/18 av den 31 maj 2018.

(23)      Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1370 av den 4 juli 2017 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1683/95 om en enhetlig utformning av visumhandlingar.

(24)      Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1954 av den 25 oktober 2017 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1030/2002 om en enhetlig utformning av uppehållstillstånd för medborgare i tredjeland.

(25)      Kommissionens genomförandebeslut C(2018) 674 av den 12 februari 2018 om kompletterande tekniska specifikationer för den enhetliga utformningen av viseringar och upphävandet av kommissionens beslut C(2010) 319 av den 27 januari 2010.

(26)      COM(2018) 212 final.

(27)      Beslut 96/409/Gusp fattat av företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet av den 25 juni 1996 om införandet av provisorisk resehandling.

(28)      COM(2018) 358 final - Rådets direktiv om införande av en provisorisk EU-resehandling och om upphävande av beslut 96/409/Gusp.

(29)      EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd.

(30)      SHARAKA-projektet.

(31)      COM(2018) 302 final - Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 767/2008, förordning (EG) nr 810/2009, förordning (EU) 2017/2226, förordning (EU) 2016/399, förordning XX/2018 [förordning om interoperabilitet] och beslut 2004/512/EG och om upphävande av rådets beslut 2008/633/RIF.

(32)      EU:s policycykel för organiserad och allvarlig internationell brottslighet/European Multidisciplinary Platform Against Crime Threats (Empact) 2018-2021.

(33)      Den tidigare referensen är dokument 5606/11 av den 27 januari 2011 – Proposal for the setting up of a standardised format for national alerts on false identity and travel documents for national use and for distribution to third countries.

(34)      Moskva (nov 2017), New Delhi (jan 2018), Nairobi (feb 2018), Islamabad (mars 2018), Beijing (maj 2018), Abu Dhabi (juni 2018).

(35)      Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning.

(36)      Rådets direktiv 2001/51/EG av den 28 juni 2001 om komplettering av bestämmelserna i artikel 26 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den 14 juni 1985.

(37)      COM(2018) 631 final av den 12 september 2018.