I. INLEDNING

Detta är den femtonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion och den omfattar utveckling på två huvudområden – dels bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet och stöd till sådan verksamhet, dels förstärkning av försvaret inför och förmågan att stå emot dessa hot.

Efter nervgiftattacken i Salisbury påpekade Europeiska rådet i mars 2018 1 att EU måste ”stärka sin motståndskraft mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker, bland annat genom närmare samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater samt Nato”. Det uppmanade kommissionen och den höga representanten att föra detta arbete framåt och rapportera om framstegen vid Europeiska rådets möte i juni 2018. Denna lägesrapport är en del av svaret på denna uppmaning, tillsammans med ett gemensamt meddelande 2 om ökad motståndskraft och kapacitet att hantera hybridhot samt en gemensam rapport 3 om genomförandet av den gemensamma ramen för att motverka hybridhot från juli 2017 till juni 2018. I rapporten bedöms framstegen och presenteras nästa steg i genomförandet av den handlingsplan 4 som lades fram i oktober 2017 för att förbättra beredskapen inför kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära säkerhetsrisker. Som en del av åtgärderna inom säkerhetsunionen för att öka skyddet och motståndskraften mot terrorism hade handlingsplanen en förebyggande hållning som byggde på principen att sannolikheten för att attacker med kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen skulle ske var låg, men att de i sådana fall skulle ha stor och varaktig effekt. Sedan dess har attacken i Salisbury tillsammans med en ökande oro över terroristers intresse och kapacitet att använda sådana ämnen både inom och utanför EU 5 visat att kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material utgör ett verkligt hot. Detta stärker ytterligare det akuta behovet av att genomföra handlingsplanen fullt ut, med ett förnyat fokus på kemiska hot.

Vidare presenteras i denna rapport även läget med avlägsnandet av terrorisminnehåll online efter kommissionens rekommendation från mars 2018 6 och med kommissionens fortsatta arbete med att förebygga radikalisering efter slutrapporten från högnivågruppen av experter på radikalisering. Attacken i Liège den 29 maj 2018 belyste än en gång vikten av att bekämpa radikalisering, då de belgiska myndigheterna uppger att gärningsmannen kommit i kontakt med radikaliserade personer. I denna rapport identifieras också ett antal åtgärder för att förbättra tågresenärers säkerhet. Slutligen behandlas även genomförandet av andra prioriterade ärenden i rapporten, framför allt interoperabiliteten mellan informationssystem. Kommissionen antar tillsammans med rapporten två ändrade förslag på detta område, som ska göra det möjligt för medlagstiftarna att nå en överenskommelse innan årets slut. I rapporten redogörs också för genomförandet av direktivet om passageraruppgifter (tidsfristen för genomförandet löpte ut den 25 maj 2018), åtgärder för att öka cybersäkerheten och bekämpa finansiering av terrorism samt den senaste utvecklingen när det gäller säkerhetens yttre dimension.

Kommissionens förslag till flerårig budgetram för 2021–2027 ”En modern budget för ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum” 7 återspeglar också det faktum att nya säkerhetshot kräver nya lösningar. I förslaget understryks att säkerhet av nödvändighet har en gränsöverskridande och sektorsövergripande dimension och att det därför krävs ett starkt och samordnat EU-svar. Kommissionen föreslår att finansieringen för inre säkerhet ökas med en faktor av 1,8 jämfört med den pågående perioden 2014–2020. Svaret på de nya säkerhetsutmaningarna fastställs i olika sektorsspecifika lagstiftningsförslag som läggs fram som en del av den fleråriga budgetramen.

II. BÄTTRE BEREDSKAP INFÖR KEMISKA, BIOLOGISKA, RADIOLOGISKA OCH NUKLEÄRA SÄKERHETSRISKER

1.Framsteg i genomförandet av handlingsplanen

Kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära (CBRN) säkerhetshot är komplexa och kan förändras snabbt, vilket blev tydligt vid nervgiftsattacken i Salisbury. Terroristorganisationer har inte använt den här typen av ämnen i Europa, men det finns trovärdiga tecken på att de kan ha för avsikt att skaffa CBRN-material eller CBRN-vapen och utvecklar den kunskap och kapacitet som krävs för att utnyttja dem. Handlingsplanen för att förbättra beredskapen inför kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära säkerhetsrisker lades fram i oktober 2017 som ett svar på dessa hot, med fokus på en sammanslagning av expertkunskaper och resurser på EU-nivå för att förbättra den operativa beredskapen i hela unionen. Konkreta framsteg har gjorts med att genomföra handlingsplanen, med åtgärder som vidtagits på ett antal områden för att uppnå handlingsplanens fyra mål, dvs. att minska tillgången till CBRN-material, säkerställa en stabilare beredskap för och hantering av CBRN-säkerhetsincidenter, bygga upp starkare inre och yttre förbindelser kring CBRN-säkerhet med viktiga regionala och internationella EU-partner samt att öka kunskaperna om CBRN-risker.

För det första utökar unionen, som en del av arbetet med att minska tillgången till CBRN-material, tullmyndigheternas åtgärder för att förhindra olaglig införsel av CBRN-material. Godsinformationssystem är avgörande för att stärka övervakning och riskbaserad kontroll av internationella leveranskedjor. Kommissionen uppgraderar därför väsentligt systemet för förhandsinformation om gods och tullriskhanteringssystemet genom att omforma de befintliga löst anslutna nationella systemen till ett integrerat storskaligt it-system. Det nya systemet kommer att vara centrerat på ett gemensamt handelsdataregister, som kan ta emot godsinformation av bättre kvalitet och i realtid. Det kommer att koppla samman de nationella tullmyndigheternas riskbedömningssystem. Det nya systemet kommer att kopplas till tusentals andra parter som deltar i internationell logistik, såsom speditörer, tillhandahållare av logistik eller postoperatörer av alla transportslag, vilket ger systemet värdefulla godsdata som inte är tillgängliga i dag. Syftet med systemet är att täcka alla tullrelaterade risker, även de hot som CBRN-material utgör.

För det andra förbättrar medlemsstaterna, för ökad beredskap och motståndskraft, sin förmåga att spåra CBRN-material för att bidra till att förebygga CBRN-attacker. På kommissionens initiativ har en grupp nationella experter gjort en analys av bristerna i detekteringsutrustning för omkring 70 olika typer av CBRN-scenarier. Rapporten från analysen har delats och diskuterats med medlemsstaterna som en vägledning för framtida forskningsbehov och en hjälp för dem att fatta väl underbyggda beslut om detekteringsstrategier och vidta konkreta åtgärder för att avhjälpa de brister som konstaterats. Analysen visar också ett tydligt behov av EU-omfattande tekniska standarder för detekteringsutrustning. På grundval av resultaten av analysen och inom ramen för den rådgivande gruppen för CBRN-frågor 8 som inrättats enligt handlingsplanen, kommer kommissionen att arbeta för EU-standardisering av CBRN-detekteringsutrustning. Dessutom bör medlemsstaterna upprätta register över lager av viktiga medicinska motåtgärder, laboratorium, behandling och annan kapacitet. Kommissionen kommer att samarbeta med medlemsstaterna för att regelbundet kartlägga tillgången till dessa lager runtom i EU för att göra dem mer tillgängliga och möjliggöra snabb utplacering i händelse av CBRN-attacker. Förberedelser inför och hantering av konsekvenserna av en CBRN-attack kräver förstärkt samarbete och samordning mellan medlemsstaterna, även civilskyddsmyndigheterna. Unionens civilskyddsmekanism kan spela en viktig roll i denna process för att stärka EU:s kollektiva förmåga att förbereda sig och vidta åtgärder.

För det tredje betonar CBRN-handlingsplanen vikten av nära samarbete med viktiga internationella partner och organisationer. Den 28–29 juni 2018 kommer kommissionen tillsammans med det amerikanska energiministeriet att anordna ett seminarium mellan EU och Förenta staterna om säkerheten för radioaktiva strålkällor. Kommissionen arbetar också med att förbättra den institutionella och samhälleliga CBRN-kapaciteten i partnerländerna i det europeiska grannskapet. Unionen vidtar även konkreta åtgärder för att utveckla ett närmare samarbete med Nato kring CBRN-frågor, även i fråga om civil beredskap. EU-representanter deltog som observatörer i ett seminarium som arrangerades av Nato om civil-militärt samarbete vid en storskalig terroristattack med CBRN-ämnen. EU och Nato överväger att skapa en gemensam medvetandehöjande utbildning för beslutsfattare på CBRN-området. Vidare bör EU undersöka åtgärder för att upprätthålla respekten för internationella regler och normer mot användningen av kemiska vapen, eventuellt även genom ett särskilt EU-sanktionssystem mot kemiska vapen. När det gäller transport har kommissionen och medlemsstaterna samarbetat med internationella partner för att stärka beredskapen för EU:s luftfartsskydd inför CBRN-hot. Arbetet har lett till en förteckning över åtgärder för att avvärja CBRN-hot mot luftfarten.

För det fjärde kräver en effektiv reaktion på CBRN-hot sakkunskap på alla nivåer, vilket gör det nödvändigt att öka sammanslagningen och utbytet av expertis. Ett exempel på bästa praxis är det centraleuropeiska CBRN-E-kurscentrumet 9 , som inrättades i Budapest 2016 av åtta medlemsstater 10 . Det syftar till att dela, öka och fördjupa beredskapspersonalens kunskaper, erfarenheter och färdigheter på CBRN-E-området genom utbildning och övningar. Dessutom har kommissionen gjort en positiv bedömning av ett förslag till projekt för att stärka detta samarbete genom att skapa en mobil beredskapsenhet för CBRN-E/smutsiga bomber, som – på begäran – kan rycka ut i händelse av en CBRN-E-incident. Kriminalteknik är ett belysande exempel på behovet av att upprätta gemensamma resurser. Insamling och behandling av bevis i ett kontaminerat område innebär en stor utmaning och kräver specialiserade anläggningar. Kommissionens gemensamma forskningscentrum utarbetar initiativ på detta område med nukleär kriminalteknik för att dela specialkunskaper om relaterade frågor. Utgående från resultaten av ovannämnda bristanalys arbetar kommissionen och den rådgivande gruppen för CBRN-frågor också med att identifiera områden där det vore bra att slå samman detekteringsresurser.

För det femte är utbildning och övningar ett sätt att i praktiken utbyta sakkunskap om CBRN-risker. Inom ramen för det EU-finansierade projektet eNotice har en databas 11 med över 200 relevanta utbildningsinsatser gjorts tillgänglig som en översikt över utbildningsmöjligheter i hela unionen. Medlemsstaterna uppmanas att använda tillgängliga CBRN-utbildningsmöjligheter på bästa sätt. Dessutom har kommissionen utnyttjat det europeiska utbildningscentrumet för kärnsäkerhet fullt ut för att inleda en omfattande utbildningskampanj för EU:s tullexperter som hanterar sofistikerad utrustning för strålningsdetektering och nukleär detektering vid de yttre gränserna, hamnar och flygplatser. Dessutom har kommissionen gjort en positiv bedömning av ett projektförslag som syftar till att utveckla en harmoniserad CBRN-läroplan för beredskapspersonal och medicinsk personal. Vad gäller praktiska övningar organiserade kommissionen i början av 2018 diskussionsövningen Chimera, som samlade företrädare från hälso- och sjukvården, civilskyddet och säkerhetsbranschen runtom i EU för att testa gränsöverskridande beredskap och insatsplanering utifrån ett fiktivt scenario som gick ut på att en smittsam sjukdom hade spritts med avsikt. Denna EU-omfattande övning bidrog till att stödja sektorsövergripande kapacitetsuppbyggnad och förbättrad interoperabilitet och samordning mellan hälso- och sjukvård, civilskydd och säkerhet på EU- och medlemsstatsnivå. Utbytet av expertis omfattar även den privata sektorn, med tanke på de långtgående följder som en CBRN-attack kan ha för aktörer inom den privata sektorn. Ett näringslivslett projekt 12 som syftar till att öka medvetenheten bland säkerhetspersonal främst inom luftfartssektorn har utmynnat i ett verktyg för e-lärande som ger grundläggande information till personer som kommer i kontakt med CBRN-material eller ämnen.

2.Förstärkta åtgärder mot kemiska hot

Den potentiella användningen av kemikalier vid terroristattacker är allt mer framträdande i terroristpropaganda. Detta späder på den oro som uppstod i samband med de terroristplaner som avslöjades i Australien i juli 2017 och användningen av kemikalier på en teater nyligen. Kommissionen påskyndar därför ytterligare åtgärder mot kemiska hot inom ramen för CBRN-handlingsplanen och bygger vidare på de framsteg som gjorts i fråga om analysen av brister i detekteringsutrustning och utbytet av bästa praxis i den rådgivande gruppen för CBRN-säkerhet.

Vid ett sekretessbelagt möte med medlemsstaternas experter i mars 2018 identifierades ett antal brådskande prioriteringar för ytterligare samarbete mot kemiska hot. På grundval av dessa kommer kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att fullborda följande åtgärder innan årets slut:

·Utarbeta en gemensam förteckning över de kemiska ämnen som utgör en särskild risk, som en grund för ytterligare operativa åtgärder för att minska tillgången till dem och förbättra detekteringskapaciteten. Detta arbete kommer att utföras i en särskild expertgrupp som inrättades i maj 2018 för att upptäcka kemiska hot, utifrån pågående forskning i medlemsstaterna och kommissionens gemensamma forskningscentrum.

·Inleda en dialog med privata aktörer i leveranskedjan för att tillsammans utarbeta åtgärder för att avvärja framväxande och föränderliga hot från kemikalier som kan användas som prekursorer. Detta arbete följer exemplet 13 från de åtgärder som vidtagits på EU-nivå för att begränsa tillgången till sprängämnesprekursorer, och en första diskussion har redan ägt rum inom den ständiga kommittén för prekursorer.

·Påskynda en översyn av hotbilder och en analys av befintliga detekteringsmetoder för att förbättra detekteringen av kemiska hot, i syfte att utveckla operativ vägledning för medlemsstaternas arbete med att öka sin detekteringsförmåga. I detta syfte har den särskilda expertgruppen inrättats för att ta itu med de framväxande kemiska hoten. På längre sikt kan gruppens arbete bana väg för en standardisering av detekteringsutrustningen.

·Öka medvetenheten bland beredskapspersonal, i synnerhet inom brottsbekämpning och civilskydd, för att de ska kunna känna igen tidiga tecken på en kemisk attack och reagera på lämpligt sätt.

III. MOTVERKANDE AV RADIKALISERING

1.Bekämpande av terrorisminnehåll online

Bekämpande av terrorisminnehåll online är fortfarande en viktig utmaning i arbetet med att förebygga radikalisering. Efter antagandet av kommissionens rekommendation om bekämpning av olagligt innehåll online den 1 mars 2018 14 inleddes en rapporteringsomgång i enlighet med rekommendationen för att övervaka vad näringslivet, medlemsstaterna och andra viktiga partner, som Europol, gör för att minska tillgången till terrorisminnehåll online.

Denna första rapporteringsomgång byggde på indikatorer som överenskommits inom EU:s internetforum, som omfattar totalt 13 företag, inklusive de största sociala medieföretagen 15 samt 20 medlemsstater och Europol. De inledande resultaten tyder på vissa framsteg i fråga om öppenhet, med tanke på att fler företag har lämnat mer information, även företag som inte tidigare deltagit i forumet.

Dessutom vidtar allt fler företag proaktiva åtgärder för att identifiera terrorisminnehåll, och mer sådant innehåll avlägsnas. De som har utvecklat automatiska verktyg för att identifiera terrorisminnehåll (inklusive innehåll som tidigare har avlägsnats) har lyckats förkorta den tid det tar att avlägsna terrorisminnehåll från deras plattformar, samtidigt som de identifierar och avlägsnar betydande volymer av arkiverat material. Databasen över hasher – ett verktyg som inrättats av en grupp företag för att underlätta samarbete och förhindra spridningen av terrorisminnehåll mellan plattformar – fortsätter att växa, båda i fråga om medlemmar och om mängden terrorisminnehåll i databasen. I dagsläget är 13 företag anslutna till databasen, som nu innefattar 80 000 bildhasher och 8 000 videohasher. Några företag har för första gången gett återkoppling om hur databasen över hasher har påverkat avlägsnandet av innehåll, men plattformarna bör ge mer systematisk återkoppling med fler detaljer.

Hänskjutanden från medlemsstaterna är fortfarande en viktig del av arbetet. Antalet medlemsstater som hänskjuter terrorisminnehåll till internetföretagen fortsätter att öka och EU-enheten för anmälan av innehåll på internet vid Europol är ständigt på jakt efter sätt att förbättra EU-hänskjutandena – i synnerhet vad gäller samordning och rationalisering av processen. EU-enheten för anmälan av innehåll på internet gjorde 8 103 hänskjutanden under fjärde kvartalet 2017, som i 89 % av fallen ledde till att innehållet avlägsnades. Under första kvartalet 2018 gjordes 5 708 hänskjutanden, till ett större antal små, mindre kända företag, med 61 % framgång. Avlägsnandegraden för de företag som haft ett längre samarbete med enheterna för anmälan av innehåll på internet har förblivit oförändrad – i de flesta fall 90–100 %. Den rapporterade hastighet med vilken företagen reagerar på hänskjutanden varierar mellan plattformar, allt från under en timme till flera dagar. Såväl stora som små företag måste reagera ännu snabbare för att uppfylla rekommendationen om att avlägsna terrorisminnehåll inom en timme efter hänskjutandet.

Fullständiga systematiska system för återkoppling om hänskjutanden har inte ännu inrättats, även om medlemsstaterna uppger att de fått mottagningsbevis och bekräftelser om åtgärder från flera företag. Endast ett företag ger fullständig information om mottagande, tid och åtgärder. För att förbättra samarbetet och samordningen mellan brottsbekämpande myndigheter och företag, inrättade EU-enheten för anmälan av innehåll på internet 2016 en applikation för hantering av anmälan av innehåll på internet. Hittills har tre medlemsstater anslutit sig till plattformen och andra har uttryckt intresse.

Kommissionen har inlett en konsekvensbedömning för att avgöra om den nuvarande strategin är tillräcklig eller om ytterligare åtgärder behövs för att se till att olagligt innehåll på internet upptäcks och avlägsnas snabbt och proaktivt, bl.a. möjliga lagstiftningsåtgärder för att komplettera det befintliga regelverket. Rapporteringen enligt rekommendationen kommer att ligga till grund för denna bedömning.

EU-enheten för anmälan av innehåll på internet vid Europol har lett en multinationell samordnad insats mot Daishs propagandamaskin, med deltagande av sex medlemsstater samt Förenta staterna och Kanada. Denna gemensamma insats – som var kulmen på över två års arbete omfattande 29 länder – lyckades störa Daishs propaganda och infrastruktur rejält, och ledde också till att en betydande volym av digitala bevis beslagtogs.

2. Uppföljning av högnivågruppen av experter på radikalisering

Parallellt med insatserna för att motverka terrorisminnehåll online fortsätter arbetet på EU-nivå med att stödja förebyggande av radikalisering i medlemsstaterna och deras lokalsamhällen. Högnivågruppen av experter på radikalisering, som inrättades 16 i juli 2017 för att ge rekommendationer om hur man kan förbättra samordningen och samarbetet mellan alla berörda parter, lade fram sin slutrapport 17 den 18 maj 2018. Den innehåller en rad rekommendationer om konkreta åtgärder för att hantera utmaningarna på prioriterade områden såsom radikalisering i fängelser (inklusive uppföljning efter frigivningen och straffhantering), kommunikation och nätpropaganda, flerpartssamarbete på lokal nivå, utbildning och social integration, stöd till grupper som kräver särskild uppmärksamhet (i synnerhet vad gäller radikalisering bland unga och barn som ska återvända) samt den externa dimensionen. Rapporten erkänner mervärdet och resultaten av EU-initiativ såsom EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering (RAN), det europeiska nätverket för strategisk kommunikation och EU:s internetforum, och uppmuntrar till att stärka dessa initiativ och samordningen mellan dem, samtidigt som man skapar närmare kopplingar mellan alla berörda parter, däribland yrkesverksamma på fältet, beslutsfattare och forskare. I rapporten framhålls vikten av att åtgärder på EU-nivå avpassas närmare till medlemsstaternas behov.

Kommissionen välkomnar slutrapporten, eftersom den identifierar områden som kräver brådskande åtgärder inom medlemsstaterna och på EU-nivå. Kommissionen kommer särskilt att följa upp rekommendationen om att inrätta en EU-samarbetsmekanism för att se till att medlemsstaterna engagerar sig djupare i arbetet mot radikalisering. EU-samarbetsmekanismen kommer att bestå av en ny styrelse som består av medlemsstater och en samordnings- och stödstruktur avseende radikalisering som ska inrättas inom kommissionen.

Kommissionen kommer att vidta omedelbara åtgärder för att följa upp rekommendationerna från expertgruppen:

·För det första genom att anta ett beslut om inrättande av en styrelse bestående av medlemsstater (med EU:s samordnare för kampen mot terrorism och Europeiska utrikestjänsten som observatörer) för att se till att EU:s åtgärder på detta område är mer inriktade på behoven och de politiska prioriteringarna inom medlemsstaterna, samt för att erbjuda medlemsstaterna en möjlighet att delta aktivare i fastställandet av strategiska riktlinjer. Styrelsens första sammanträde planeras äga rum senast i november 2018.

·För det andra genom att inrätta en förstärkt samarbets- och stödstruktur inom kommissionen, med de begränsade resurser som för närvarande finns att tillgå. Medlemsstaternas bidrag till att bygga upp den expertis som krävs är särskilt viktiga för att uppnå de mål som anges i slutrapporten. För detta ändamål uppmanar kommissionen medlemsstaterna att lägga fram förslag för kostnadsfri utstationering till samordnings- och stödstrukturen. Den kommer, tillsammans med styrelsen, att utgöra EU-samarbetsmekanismen för att bekämpa radikalisering.

·För det tredje genom att före oktober 2018 sammankalla ett möte med nätverket av nationella beslutsfattare som arbetar med förebyggande, i syfte att underlätta ytterligare utbyte mellan medlemsstaterna och diskutera konkreta uppföljningsåtgärder.

Kommissionen noterar expertgruppens rekommendation om bedömning och utvärdering av EU-samarbetsmekanismen för att motverka radikalisering inom 2019 och kommer att försöka lägga fram resultaten av en sådan utvärdering senast i december 2019, i vetskap om att de föreslagna åtgärderna vid den tidpunkten kanske inte ännu har genomförts helt.

På området utbildning antog rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) den 22 maj 2018 en rekommendation 18 om främjande av gemensamma värden i skolorna för att befästa en starkare känsla av tillhörighet på lokal och nationell nivå, på kommissionens förslag 19 . I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna att vidta ytterligare åtgärder för att stärka kritiskt tänkande och mediekunnighet i skolor.

IV. KONKRETA KORTFRISTIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT STÄRKA TÅGPASSAGERARNAS SÄKERHET

Transportknutpunkter, järnvägslinjer och tåg utgör högriskmål eftersom infrastrukturen till sin konstruktion är öppen 20 . För närvarande reser 26 miljoner personer med tåg i EU varje dag, och tågtrafiken förväntas öka med cirka 80 % fram till 2050. Att skydda järnvägens passagerare, arbetstagare och infrastruktur mot ständigt föränderliga säkerhetshot är en oerhört viktig, fortlöpande utmaning. Den europeiska järnvägen måste förbli trygg och säker.

EU behöver ett modernt järnvägssäkerhetssystem som grundar sig på riskbedömning och som möjliggör ett snabbt och proportionerligt svar på framväxande hot, samtidigt som järnvägstjänsterna förblir tillgängliga. Medlemsstaterna bör förbättra informationsutbytet och öka medvetenheten, beredskapen och kapaciteten att agera vid terroristincidenter, för att uppnå en högre säkerhetsnivå, hålla de europeiska järnvägarna tillgängliga och öppna för passagerare samt undvika onödiga hinder för den inre marknaden. Åtgärder som införs av enskilda medlemsstater utan samordning med de övriga kan skapa hinder och skapa kostnader i form av längre restider, inställda avgångar och överfulla järnvägsknutpunkter.

Det finns ett behov av likvärdiga säkerhetsnivåer för EU-tågresenärer över gränserna, oavsett transportföretag. Åtgärder på EU-nivå för gränsöverskridande samordning mellan alla berörda aktörer kan bidra till enhetligt skydd i hela EU.

Kommissionen föreslår därför att man vidtar ett antal konkreta kortfristiga åtgärder för att förbättra säkerheten för tågresenärer i EU (se bilaga I). EU:s paket för terrorismbekämpning som antogs den 18 oktober 2017 aviserade åtgärder för att förbättra skyddet av offentliga platser 21 . Dessa åtgärder bygger på detta, liksom på särskilda studier som visar att åtgärder bör vidtas för att förbättra säkerheten för EU:s järnvägar, i synnerhet för internationella tågresor. 22 Dessa åtgärder återspeglar också resultaten av en riskbedömning som gjorts av kommissionen, medlemsstaterna och EU Intcen.

De identifierade åtgärderna ska vidtas både på EU-nivå och på nationell nivå för att öka säkerheten på järnvägarna. På EU-nivå föreslår kommissionen att det inrättas en EU-plattform för tågresenärers säkerhet, för att skapa en miljö för praktiskt samarbete och föreslå rekommendationer för att hjälpa medlemsstaterna samordna åtgärder för järnvägssäkerhet på ett effektivt sätt. Plattformen kommer att ge stöd för att samla in och utbyta viktig information om järnvägssäkerhet, optimera säkerheten för gränsöverskridande järnvägstrafik och definiera en samordningsmekanism för att undvika unilaterala beslut på nationell nivå. Den kommer också att hjälpa medlemsländerna och berörda järnvägsparter att tillsammans bedöma nya säkerhetshot och säkerhetsincidenter och genomföra en lämplig samordnad insats. Dessutom kommer kommissionen, i nära samarbete med medlemsstaterna, Europeiska utrikestjänsten och berörda organ, att utveckla en gemensam metod för riskbedömning av säkerhetsrisker för järnvägstrafiken på EU-nivå.

De föreslagna åtgärderna kommer att testas i praktiken. Kommissionen kommer att inrätta årliga övningar för att testa mekanismens effektivitet i olika scenarier. Detta kan kopplas till befintliga EU-finansierade övningar som genomförs av järnvägspolisen. Kommissionen kommer att rapportera om genomförandet av dessa åtgärder och kan överväga alla lämpliga åtgärder i linje med principerna för bättre lagstiftning för att förbättra åtgärderna eller avhjälpa eventuella brister som konstaterats.

V. GENOMFÖRANDE AV ANDRA PRIORITERADE SÄKERHETSÄRENDEN

1.Interoperabilitet mellan informationssystem

För att skapa starkare och smartare informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering är åtgärder mot brister i EU:s informationshantering och dess informationsutbyte en brådskande och högt prioriterad fråga. Centralt för detta arbete är kommissionens förslag från december 2017 23 om interoperabilitet mellan informationssystem, som fortfarande är under behandling i Europaparlamentet och rådet. De tre institutionerna har i den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar enats om målet att nå en överenskommelse om förslagen före slutet av 2018. På grund av detta lägger kommissionen, som tidigare nämnts 24 , tillsammans med denna rapport fram två ändrade förslag om interoperabilitet som införlivar nödvändiga ändringar av interoperabilitetsförslagen från december 2017 avseende de rättsliga instrument som fortfarande var under förhandling vid den tidpunkten. Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att inkludera de ändrade förslagen i sin pågående granskning av interoperabilitetsförslagen, i syfte att inleda trepartsmöten utan dröjsmål.

De ändrade förslagen återspeglar de framsteg som nyligen gjorts av Europaparlamentet och rådet avseende lagstiftningsförslagen om EU-informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering. Medlagstiftarna nådde en slutlig politisk överenskommelse den 25 april 2018 om inrättande av EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) 25 som kommer att göra det möjligt att i förväg kontrollera om personer som reser utan visering till EU utgör en risk för irreguljär migration eller säkerheten. Den 12 juni 2018 nådde medlagstiftarna också en politisk överenskommelse om de tre lagstiftningsförslagen 26 om att stärka Schengens informationssystem, det mest använda systemet för informationsutbyte om säkerhet och gränsförvaltning i Europa. Detta kommer att öka säkerheten för EU-medborgarna genom att göra systemet bättre lämpat för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet, förbättra gränsförvaltningen och migrationshanteringen och sörja för ett effektivt informationsutbyte mellan medlemsstaterna. Dessutom nådde medlagstiftarna den 24 maj 2018 en politisk överenskommelse om lagstiftningsförslaget 27 om att stärka eu-LISA, Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa. Det förstärkta mandatet kommer att göra det möjligt för byrån att utveckla och driftsätta tekniska lösningar för att göra de relevanta informationssystemen interoperabla. De överenskommelser som nåtts om dessa tre initiativ, samt de framsteg som gjorts i diskussionerna om lagstiftningsförslaget 28 om att utvidga det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister till tredjelandsmedborgare, har gjort det möjligt för kommissionen att lägga fram ovannämnda förslag som införlivar de ändringar som krävs av dessa rättsakter i interoperabilitetsförslagen från december 2017.

De ändrade interoperabilitetsförslagen innefattar inte några ändringar avseende Eurodac, EU:s databas för asyl och irreguljär migration, eftersom diskussionerna om lagstiftningsförslaget 29 från maj 2016 om att stärka Eurodac ännu inte har avslutats. Eurodacsystemets nuvarande struktur lämpar sig tekniskt inte för interoperabiliteten mellan informationssystem eftersom det endast lagrar biometriska uppgifter och ett referensnummer, men inga andra personuppgifter (t.ex. namn, ålder eller födelsedatum) som skulle göra det möjligt att upptäcka om multipla identiteter används med samma biometriska uppgifter. Lagstiftningsförslaget från maj 2016 syftar till att utvidga Eurodacs syfte till identifiering av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna och personer som har rest in i EU på irreguljär väg. I synnerhet föreskrivs lagring av personuppgifter såsom namn, ålder, födelsedatum, medborgarskap och identitetshandlingar. Dessa identitetsuppgifter är väsentliga för att se till att Eurodac kan bidra till målen för interoperabilitet och fungera inom dess tekniska ram. Denna väsentlighet understryker vikten av att medlagstiftarna snabbt når en överenskommelse om lagstiftningsförslaget. I avvaktan på en överenskommelse om lagstiftningsförslaget om att stärka Eurodac kan uppgifter om tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna och personer som har rest in i EU på irreguljär väg inte vara en del av interoperabiliteten mellan EU-informationssystemen. När medlagstiftarna har nått en överenskommelse om lagstiftningsförslaget om att stärka Eurodac, eller har gjort tillräckliga framsteg, kommer kommissionen att lägga fram motsvarande ändringar av interoperabilitetsförslagen inom två veckor.

Den 16 maj 2018 lade kommissionen fram ett lagstiftningsförslag 30 om att stärka Informationssystemet för viseringar (VIS) för att bättre svara på nya säkerhets- och migrationsutmaningar och förbättra EU:s förvaltning av de yttre gränserna. Det befintliga Informationssystemet för viseringar ingår redan i interoperabilitetsförslagen från december 2017, men lagstiftningsförslaget från maj om att stärka VIS skulle göra det möjligt för systemet att fullt ut utnyttja de föreslagna interoperabilitetslösningarna. I förslaget föreskrivs utökade kontroller mot databaser för att förhindra migrations- och säkerhetsrisker vid utfärdande av viseringar samt ökad kapacitet för att förebygga brottslighet och därigenom bidra till att öka säkerheten och täppa till informationsluckor.

2.Genomförande av direktivet om passageraruppgifter

Direktivet om passageraruppgifter (PNR-uppgifter) 31 är avgörande för unionens gemensamma insatser mot hotet från terrorism och organiserad brottslighet. Medlemsstaternas tidsfrist för att införliva direktivet löpte ut den 25 maj 2018. Den 7 juni 2018 hade fjorton medlemsstater 32 meddelat kommissionen vilka åtgärder de har antagit för att införliva direktivet. Återstående tretton medlemsstater har ännu inte anmält sina nationella införlivandeåtgärder 33 . I nio medlemsstater har den nödvändiga lagstiftningen lagts fram i parlamentet för antagande. I en annan medlemsstat har primärlagstiftningen som genomför direktivet redan antagits, men antagandet av sekundärlagstiftningen för att uppnå fullständigt införlivande pågår fortfarande. Av de medlemsstater som ännu inte har anmält införlivande till kommissionen har fem gällande nationell lagstiftning som ger dem rätt att samla in PNR-uppgifter. Deras rättsliga ram måste dock fortfarande ändras för att helt överensstämma med direktivet.

Utöver meddelande av nationella införlivandeåtgärder enligt artikel 18, förskrivs i direktivet om passageraruppgifter särskilda meddelanden om tillämpningen på flygningar inom EU (artikel 2), inrättande av enheter för passagerarinformation (artikel 4) och förteckningen över behöriga myndigheter som har befogenhet att begära och motta PNR-uppgifter från enheten för passagerarinformation (artikel 7). Alla tjugosju medlemsstater 34 har till kommissionen skickat en förteckning över de behöriga myndigheter som har befogenhet att begära eller motta PNR-uppgifter eller resultat av behandlingen av dessa uppgifter, i enlighet med artikel 7.3 i direktivet om passageraruppgifter. Nitton medlemsstater har informerat kommissionen att de planerar att tillämpa direktivet på flygningar inom EU, i enlighet med artikel 2.1, och tjugoen har anmält att de inrättat en enhet för passagerarinformation enligt artikel 4.5.

Förutom åtgärder för att införliva direktivet i sin nationella lagstiftning och slutföra de nödvändiga institutionella arrangemangen har medlemsstaterna gjort framsteg med att inrätta de tekniska lösningar som krävs för lagring, behandling och analys av PNR-uppgifter. Tjugofyra medlemsstater har en teknisk lösning för PNR-uppgifter, medan de resterande tre länderna har kommit olika långt med att bygga ut den nödvändiga infrastrukturen. Tolv medlemsstater har kommit långt i arbetet med att upprätta förbindelser med lufttrafikföretag i syfte att göra det möjligt att överföra PNR-uppgifter till enheterna för passagerarinformation, och i ytterligare elva medlemsstater överför åtminstone ett lufttrafikföretag redan PNR-uppgifter i realtid till enheten för passagerarinformation.

Överlag konstaterar kommissionen därför att avsevärda framsteg har gjorts i genomförandet av direktivet om passageraruppgifter under de senaste två åren. Med tanke på hur viktigt detta instrument är för EU:s gemensamma försvar mot terrorism och grov brottslighet kommer kommissionen dock att använda alla åtgärder som står till dess förfogande för att verkställa EU-lagstiftningen, även överträdelseförfaranden när så är lämpligt. Bristen på införlivande begränsar effektiviteten i EU:s PNR-mekanism som helhet, minskar rättssäkerheten för lufttrafikföretag genom att det försenar skapandet av ett gemensamt, EU-omfattande system för passageraruppgifter, och hindrar ett effektivt skydd av personuppgifter i hela EU. Kommissionen kommer även fortsättningsvis att stödja alla medlemsstater i deras arbete för att slutföra utvecklingen av sina PNR-system, bland annat genom att underlätta utbytet av information och bästa praxis efter tidsfristen för införlivandet. I detta sammanhang hölls ett första möte med medlemsstaterna för att diskutera frågor kring tillämpningen av direktivet om passageraruppgifter den 7 juni 2018.

3.Cybersäkerhet och cyberbaserade hot

Kommissionen fortsätter i samarbete med Europeiska utrikestjänsten att genomföra de åtgärder som fastställs i det gemensamma meddelandet 35 Resiliens, avskräckning och försvar: stärkt cybersäkerhet i EU från september 2017.

Den 9 maj 2018 var sista dagen för alla EU:s medlemsstater att införliva direktivet om säkerhet i nätverks- och informationssystem i den nationella lagstiftningen. Det är de första EU-omfattande rättsligt bindande reglerna om cybersäkerhet och fastställer en hög gemensam nivå på säkerheten i nätverks- och informationssystem i hela EU.

Den 6–7 juni hölls den femte Europatäckande cyberkrisövningen Cyber Europe 2018 under samordning av Europeiska unionens byrå för nät- och informationssäkerhet (Enisa). 36 Övningen anordnades för grupper som arbetar med cybersäkerhet, driftskontinuitet och krishantering i EU:s medlemsstater och EFTA-medlemsstaterna. Över 1 000 personer deltog. Scenariot kretsade kring luftfart, som potentiellt kan inbegripa civila luftfartsmyndigheter, leverantörer av flygtrafiktjänster, flygplatsbolag och lufttrafikföretag, och även påverka andra sektorer.

Att allmänheten blir utsatt för desinformation i stor skala, t.ex. missvisande eller fullständigt falska uppgifter, är en annan allvarlig typ av cyberbaserat hot och en stor utmaning för Europa. Kommissionen lade i sitt meddelande av den 26 april 2018 Bekämpande av desinformation online: en EU-strategi 37 fram en handlingsplan och verktyg för självreglering, för att motverka spridningen och inverkan av desinformation online i EU och skydda europeiska värden och demokratiska system. De särskilda åtgärder som lades fram inbegriper en EU-omfattande uppförandekod om desinformation för onlineplattformar och annonsörer, stöd till ett oberoende nätverk av faktagranskare och en rad åtgärder för att främja kvalitetsjournalistik och mediekunskap. Ett första möte i flerpartsforumet för desinformation ägde rum den 29 maj, där en ambitiös färdplan antogs för att säkerställa antagandet av koden den 17 juli 2018.

Internet Corporation for Assigned Names and Numbers (ICANN) spelar en viktig roll när det gäller att stödja de allmänpolitiska målen för domännamnssystemet. Kommissionen påminner 38 om att ICANN bör intensifiera sitt arbete med att se till att till fullo följa den allmänna dataskyddsförordningen efter den pågående reformen av WHOIS-tjänsten. Samtidigt bör man säkerställa en WHOIS-modell som bevarar väsentliga allmänintressen, allt från brottsbekämpning till cybersäkerhet och skydd av immateriella rättigheter. Med detta mål i sikte fortsätter kommissionen att underlätta diskussion mellan ICANN och Europeiska dataskyddsstyrelsen 39 i syfte att upprätta en ny modell som uppfyller bägge målen. I det hänseendet uppmanar kommissionen ICANN att ta ansvar för att lösa utestående problem. Den 17 maj 2018 antog ICANN:s styrelse en tillfällig specifikation för gTLD-registeringsuppgifter (så kallade generiska toppdomäner) som är tillämplig från och med den 25 maj 2018 i syfte att säkerställa överensstämmelse med den allmänna dataskyddsförordningen. Även om den tillfälliga specifikationen lämnar ett antal frågor öppna, bland annat när det gäller åtkomst till WHOIS-data för lagliga ändamål, t.ex. för brottsutredningar, åtog sig ICANN:s styrelse att fortsätta att arbeta tillsammans med samhället för att utveckla och införa en övergripande och permanent lösning 40 . Den 27 maj godkände Europeiska dataskyddsstyrelsen ett uttalande som erkänner de ansträngningar som ICANN har gjort för att se till att WHOIS-systemet är förenligt med den allmänna dataskyddsförordningen. ICANN:s vidare arbete med att se till att rättsliga krav beaktas på ett korrekt sätt kommer dock att övervakas även i fortsättningen 41 . Eftersom avsaknaden av en heltäckande modell för WHOIS-tjänsten allvarligt kan hämma de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att utreda brott, även cyberbrott, kommer kommissionen också att fortsätta att ge akt på att ICANN i tid levererar en lämplig modell för åtkomst till WHOIS-data för lagliga ändamål.

4.Bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism

Det är viktigt att motarbeta penningtvätt och finansiering av terrorism för att säkerhetsunionen ska vara effektiv, med tanke på att brottslingar och terrorister är verksamma i olika medlemsstater och har möjlighet att överföra medel mellan olika bankkonton inom några timmar för att förbereda sina handlingar eller för att flytta och tvätta intäkter av brottslighet. Den 14 maj 2018 antog rådet ett direktiv om att stärka EU-reglerna för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Det så kallade femte direktivet mot penningtvätt kommer att öka insynen i ägandet av företag och stiftelser för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism via svårgenomträngliga strukturer. Det kommer att förbättra det arbete som utförs av finansunderrättelseenheter med bättre tillgång till information genom centraliserade register för bankkonton. Det kommer också att motverka risker för finansiering av terrorism kopplade till den anonyma användningen av virtuella valutor och förbetalda instrument. Slutligen kommer det också att säkerställa en enhetlig och hög nivå av skyddsåtgärder för finansiella flöden från högriskländer utanför EU.

Den 30 maj 2018 nådde Europaparlamentet och rådet en politisk överenskommelse om lagstiftningsförslaget 42 till ett direktiv om att motverka penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser, vilket kommer att harmonisera brottsbeskrivningarna för penningtvätt.

I samband med åtgärdsplanen för förstärkning av kampen mot finansiering av terrorism 43 uppmanade rådet kommissionen i februari 2016 ”att undersöka behovet av lämpliga restriktioner för kontantbetalningar över vissa tröskelvärden”. Efter detta höll kommissionen ett informellt samråd med medlemsstaterna, beställde en studie av en extern uppdragstagare och genomförde ett offentligt samråd mellan mars och maj 2017. Kommissionen offentliggör en rapport om restriktioner för kontantbetalningar tillsammans med denna lägesrapport om säkerhetsunionen. Slutsatsen är att restriktioner för kontantbetalningar inte i väsentlig mån skulle hindra finansiering av terrorism, men att sådana restriktioner kan vara användbara i kampen mot penningtvätt. Kommissionen kommer inte att i detta skede vidta ytterligare lagstiftningsåtgärder i denna fråga.

5.Yttre dimension

Handeldvapen, lätta vapen och olagliga skjutvapen fortsätter att bidra till instabilitet och våld inom EU, i dess omedelbara grannskap och längre bort. Kommissionen och den höga representanten föreslår därför rådet att en revision genomförs av strategin för handeldvapen och lätta vapen från 2005, med beaktande av den nya säkerhetssituationen, EU-initiativ och utvecklingen inom konventionell vapenkontroll sedan dess. Hit hör ikraftträdandet av vapenhandelsfördraget, ingåendet av FN:s protokoll om skjutvapen, revideringen av EU-lagstiftningen om skjutvapen, åtgärderna med grannländerna genom kommissionens handlingsplan från 2015 44 och det arbete som gjorts i samband med EU:s policycykel. Denna uppdaterade strategi syftar till att visa vägen för gemensamma och samordnade europeiska åtgärder för att förebygga och bekämpa terroristers, brottslingars och andra icke godkända aktörers olagliga förvärv av skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen samt ammunition till dessa. Strategin stöder en förstärkning av internationella standarder och EU-normer samt förbättrade kontroller av och spårbarhet för skjutvapen, handeldvapen och lätta vapen och ammunition under deras livscykel.

Den 23–24 april 2018 träffades G7-ländernas säkerhetsministrar i Toronto för att diskutera säkerhetspolitiskt samarbete inom G7, t.ex. gemensamma åtgärder mot framväxande terroristhot. Ministrarnas Torontoåtaganden 45 satte fokus på skyddet av offentliga platser, beredskap inför CBRN-risker och insatser för att motverka terrorisminnehåll online, öka cybersäkerheten och bekämpa människohandel. Ett gemensamt möte mellan säkerhetsministrarna och utrikesministrarna ledde till antagandet av gemensamma åtaganden om hantering av utländska terroriststridande och tillhörande resande 46 samt försvar av demokratin och bekämpning av utländska hot 47 .

Den 14 maj 2018 antog rådet ett beslut som gjorde det möjligt för Insatsen Eunavfor MED Sophia att stå värd för ett pilotprojekt om en enhet för information om brott. Enheten kommer att placeras ombord på det fartyg där insatsen Sophia har sitt högkvarter, som ett nav inom insatsen, där alla relevanta aktörer kan samarbeta för att underlätta mottagande, insamling och ömsesidigt informationsutbyte i tid för analys och ytterligare operativ användning mellan insatsen Eunavfor MED Sophia, relevanta organ för rättsliga och inrikes frågor och medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, kring frågor som rör insatsens mandat, dvs. smuggling av migranter, människohandel, olaglig vapenhandel, olaglig handel med olja samt för skydd av insatsstyrkorna.

Ett toppmöte med ledarna för västra Balkanländerna ägde rum den 17 maj 2018 i Sofia. Vid mötet bekräftades regionens utsikter till EU-medlemskap och man fastställde ett antal konkreta åtgärder för att stärka samarbetet, framför allt inom områdena säkerhet och rättsstatsprincipen, i linje med flaggskeppsinitiativet för säkerhet och migration för västra Balkan 48 .

Den 22–23 maj stod det bulgariska rådsordförandeskapet värd för ministermötet mellan EU och Förenta staterna om rättsliga och inrikes frågor i Sofia. EU och Förenta staterna diskuterade arbetet i kampen mot terrorism, med fokus på effektivt informationsutbyte, förebyggande av radikalisering, användning av internet för terroriständamål och vaksamhet i fråga om kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot, i synnerhet när det gäller framväxande kemiska hot mot luftfartsskyddet och offentliga platser.

Den 25 maj ägde den första EU-FN-dialogen om terrorismbekämpning på hög nivå rum i Bryssel. EU och FN diskuterade försök att samarbeta kring att förebygga och bekämpa terrorism med ett begränsat antal tematiska och geografiska prioriteringar, med fokus på utländska terroriststridande och offer för terrorism.

Den 29 maj höll personal från EU och Nato en första dialog om terrorismbekämpning i Bryssel inom ramen för det pågående genomförandet av den gemensamma förklaringen från 2016. De diskuterade utmaningarna med att återvända eller omplacera utländska terroriststridande och kapacitetsuppbyggnad för terrorismbekämpning i Irak, Afghanistan, Bosnien och Hercegovina samt Tunisien.

Den 4 juni antog rådet (rättsliga och inrikes frågor) åtta beslut om att bemyndiga kommissionen att inleda förhandlingar om avtal mellan EU och Algeriet, Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, Tunisien respektive Turkiet om utbyte av personuppgifter mellan Europol och dessa länders behöriga myndigheter för att bekämpa grov brottslighet och terrorism.

Efter att Kanada i slutet av maj antog ett förhandlingsmandat om ett reviderat avtal om passageraruppgifter mellan EU och Kanada har kommissionen och Kanada omedelbart vidtagit åtgärder för att inleda formella förhandlingar i detta syfte. Förhandlingarna ska enligt planerna inledas den 20 juni.

VI. SLUTSATS

Denna rapport beskriver de fortsatta framstegen som gjorts för att förverkliga en effektiv och verklig säkerhetsunion, som stöder medlemsstaterna i kampen mot terrorism, grov brottslighet och cyberbaserade hot och som bidrar till en hög säkerhetsnivå för medborgarna. Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att nå en snabb överenskommelse om alla de lagstiftningsförslag som för närvarande diskuteras och som syftar till att ytterligare öka medborgarnas säkerhet, i linje med den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2018–2019.

Kommissionen kommer att fortsätta att prioritera detta arbete, även med tanke på det informella mötet mellan stats- och regeringscheferna om inre säkerhet i Salzburg den 20 september 2018 som en del av ledaragendan.

(1)

http://www.consilium.europa.eu/media/33457/22-euco-final-conclusions-en.pdf .

(2)

JOIN(2018) 16 final, 12.6.2018.

(3)

JOIN(2018) 14 final, 12.6.2018.

(4)

COM(2017) 610 final, 18.10.2017.

(5)

Europols rapport om läget och tendenser inom terrorism (TE-SAT) 2017, s. 16, finns på: www.europol.europa.eu/sites/default/files/documents/tesat2017.pdf . Se även uttalanden från generaldirektören för Organisationen för förbud mot kemiska vapen: www.globaltimes.cn/content/1044644.shtml .

(6)

C(2018) 1177 final, 1.3.2018.

(7)

COM(2018) 321 final, 2.5.2018.

(8)

För att underlätta samarbetet mellan medlemsstaterna har kommissionen inrättat en ny rådgivande grupp för CBRN-säkerhet, som består av nationella CBRN-säkerhetssamordnare. Samordnarna fungerar som kommissionens kontaktpunkter i varje medlemsstat i CBRN-frågor. Gruppen träffades för första gången i januari 2018 och kommer att sammanträda på nytt i juli för att diskutera utvecklingen av CBRN-politiken på EU-nivå och samordna medlemsstaternas åtgärder.

(9)

CBRN-E står för kemiska, biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen.

(10)

Tjeckien, Tyskland, Kroatien, Ungern, Österrike, Polen, Slovakien och Slovenien.

(11)

https://www.h2020-enotice.eu/static/roster.html .

(12)

Projektet kallades eTraining Against CBRN Terrorism: the development of a CBRN Online Training (referens HOME/2013/ISEC/AG/CBRN/4000005269) och fick ekonomiskt stöd inom ramen för programmet ”Förebyggande och bekämpande av brott”.

(13)

Som en del av arbetet inom säkerhetsunionen med att täppa till terroristers och brottslingars handlingsutrymme, har kommissionen vidtagit kraftfulla åtgärder för att begränsa tillgången till sprängämnesprekursorer som kan missbrukas för att tillverka hemmagjorda sprängämnen. I oktober 2017 lade kommissionen fram en rekommendation om omedelbara åtgärder för att förhindra missbruk av sprängämnesprekursorer på grundval av befintliga regler (rekommendation C(2017) 6950 final, 18.10.2017). Med utgångspunkt i den antog kommissionen i april 2018 ett förslag om att se över och stärka förordning nr 98/2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer (COM(2018) 209 final, 17.4.2018). Se den fjortonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion (COM(2018) 211 final, 17.4.2018) för närmare uppgifter.

(14)

Som angavs i den fjortonde lägesrapporten om säkerhetsunionen (COM(2018) 211 final, 17.4.2018).

(15)

Av 33 företag som kontaktats av kommissionen.

(16)

http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetail&groupID=3552&NewSearch=1&NewSearch=1 .

(17)

http://ec.europa.eu/transparency/regexpert/index.cfm?do=groupDetail.groupDetail&groupID=3552 .

(18)

Rådets rekommendation om att främja gemensamma värden, inkluderande utbildning och en europeisk dimension i undervisningen http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-8015-2018-INIT/sv/pdf .

(19)

Trettonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion (COM(2018) 46 final, 24.1.2018).

(20)

Elfte rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion (COM(2017) 608 final, 18.10.2017).

(21)

COM(2017) 612 final, 18.10.2017.

(22)

Steer Davies och Gleave, Study on options for the security of European high-speed and international rail services conducted at the request of the services of the EC, december 2016: http://europa.eu/!mM86yp .

(23)

COM(2017) 793 final och COM(2017) 794 final, 12.12.2017.

(24)

Se den fjortonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion (COM(2018) 211 final, 17.4.2018). Lagstiftningsförslagen från december 2017 om interoperabilitet mellan informationssystem innehåller redan de nödvändiga ändringarna av de rättsliga instrumenten om kodexen om Schengengränserna, det framtida in- och utresesystemet och Informationssystemet för viseringar. De innehåller inte de nödvändiga ändringarna av andra rättsakter (förordningarna om EU-systemet för reseuppgifter och resetillstånd, Eurodac, Schengens informationssystem, det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister avseende tredjelandsmedborgare och Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system) som var föremål för förhandlingar i Europaparlamentet och rådet när interoperabilitetsförslagen lades fram.

(25)

COM(2016) 731 final, 16.11.2016.

(26)

COM(2016) 881 final, 882 final och 883 final, 21.12.2016.

(27)

COM(2017) 352 final, 29.6.2017.

(28)

COM(2017) 344 final, 29.6.2017.

(29)

COM(2016) 272 final, 4.5.2016.

(30)

COM(2018) 302 final, 16.5.2018.

(31)

Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/681 av den 27 april 2016 om användning av passageraruppgiftssamlingar (PNR-uppgifter) för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda och lagföra terroristbrott och grov brottslighet (EUT L 119, 4.5.2016, s. 132).

(32)

Belgien, Estland, Förenade kungariket, Irland, Italien, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Polen, Slovakien, Tyskland och Ungern. Information om de nationella införlivandeåtgärder som medlemsstaterna har meddelat finns på EUR-Lex: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/NIM/?uri=CELEX:32016L0681 .

(33)

Danmark deltar inte i direktivet om passageraruppgifter.

(34)

Danmark deltar inte i direktivet om passageraruppgifter.

(35)

JOIN(2017) 450 final, 13.9.2017.

(36)

Mer information finns på: http://www.cyber-europe.eu/ .

(37)

COM(2018) 236 final, 26.4.2018.

(38)

I den fjortonde lägesrapporten om säkerhetsunionen (COM(2018) 211 final, 17.4.2018) rapporterade kommissionen om den pågående utvecklingen vad gäller WHOIS-tjänsten, i synnerhet med tanke på att den allmänna dataskyddsförordningen blir tillämplig den 25 maj 2018.

(39)

Som ersätter artikel 29-arbetsgruppen.

(40)

ICANN:s styrelse bekräftade denna strategi i en skrivelse till kommissionen den 23 maj 2018: https://www.icann.org/resources/pages/correspondence .

(41)

https://edpb.europa.eu/news/news/2018/european-data-protection-board-endorsed-statement-wp29-icannwhois_sv .

(42)

COM(2016) 826 final, 21.12.2016.

(43)

COM(2016) 50, 2.2.2016.

(44)

COM(2015) 624 final, 2.12.2015.

(45)

https://g7.gc.ca/en/g7-presidency/themes/building-peaceful-secure-world/g7-ministerial-meeting/chairs-statement-security-ministers-meeting/g7-security-ministers-commitments-paper/ .

(46)

https://g7.gc.ca/en/g7-presidency/themes/building-peaceful-secure-world/g7-ministerial-meeting/managing-foreign-terrorist-fighters-associated-travellers/ .

(47)

https://g7.gc.ca/en/g7-presidency/themes/building-peaceful-secure-world/g7-ministerial-meeting/defending-democracy-addressing-foreign-threats/ .

(48)

COM(2018) 65 final, 6.2.2018. Hit hör bland annat att intensifiera det gemensamma arbetet för terrorismbekämpning och förebyggande av radikalisering, stärka samarbetet i kampen mot den organiserade brottsligheten på prioriterade områden såsom skjutvapen, narkotika, smuggling av migranter och människohandel samt utarbeta en ny handlingsplan om samarbete mot olaglig handel med skjutvapen.