Rekommendation till

RÅDETS REKOMMENDATION

om Österrikes nationella reformprogram 2018

med avgivande av rådets yttrande om Österrikes stabilitetsprogram 2018

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 121.2 och 148.4,

med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1466/97 av den 7 juli 1997 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken 1 , särskilt artikel 5.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens rekommendation 2 ,

med beaktande av Europaparlamentets resolutioner 3 ,

med beaktande av Europeiska rådets slutsatser,

med beaktande av sysselsättningskommitténs yttrande,

med beaktande av ekonomiska och finansiella kommitténs yttrande,

med beaktande av yttrandet från kommittén för socialt skydd,

med beaktande av yttrandet från kommittén för ekonomisk politik, och

av följande skäl:

(1)Den 22 november 2017 antog kommissionen den årliga tillväxtöversikten, som inledde 2018 års europeiska planeringstermin för samordning av den ekonomiska politiken. Den tog vederbörlig hänsyn till den europeiska pelaren för sociala rättigheter som proklamerades av Europaparlamentet, rådet och kommissionen den 17 november 2017. Prioriteringarna i den årliga tillväxtöversikten godkändes av Europeiska rådet den 22 mars 2018. Den 22 november 2017 antog kommissionen, på grundval av förordning (EU) nr 1176/2011, rapporten om förvarningsmekanismen, där det inte angavs att Österrike var en av de medlemsstater som skulle bli föremål för en fördjupad granskning. Samma dag antog kommissionen också en rekommendation till rådets rekommendation om den ekonomiska politiken i euroområdet som Europeiska rådet godkände den 22 mars 2018. Den 14 maj 2018 antog rådet rekommendationen om den ekonomiska politiken i euroområdet (nedan kallad rekommendationen för euroområdet).

(2)Med tanke på att ekonomierna i den ekonomiska och monetära unionen är tätt sammanvävda bör Österrike, i egenskap av medlemsstat som har euron som valuta, säkerställa att rekommendationen för euroområdet, som den återspeglas i rekommendationerna 1 och 2, genomförs fullständigt och i tid.

(3)Landsrapporten 2018 för Österrike 4 offentliggjordes den 7 mars 2018. Den innehöll en bedömning av hur väl Österrike hade lyckats med de landsspecifika rekommendationer som rådet antog den 11 juli 2017, med uppföljningen av tidigare års rekommendationer och med sina nationella Europa 2020-mål.

(4)Den 25 april 2018 lade Österrike fram sitt nationella reformprogram för 2018 och den 21 mars 2018 sitt konvergensprogram för samma år. För att beakta deras inbördes samband har båda programmen bedömts samtidigt.

(5)Vid programplaneringen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (nedan kallade ESI-fonder) för 2014–2020 har relevanta landsspecifika rekommendationer beaktats. Enligt artikel 23 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 5 får kommissionen begära att en medlemsstat ska se över och föreslå ändringar av sin partnerskapsöverenskommelse och av relevanta program när så krävs för att stödja genomförandet av relevanta rekommendationer från rådet. Kommissionen har i riktlinjerna för tillämpning av åtgärder som sammanlänkar effektiva ESI-fonder med sund ekonomisk styrning beskrivit närmare hur den kommer att tillämpa den bestämmelsen 6 .

(6)Österrike omfattas för närvarande av stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande del och av skuldkriteriet. I sitt stabilitetsprogram för 2018 väntar sig regeringen en stegvis förbättring av saldot i de offentliga finanserna från ett underskott på 0,7 % av BNP 2017 till ett överskott på 0,4 % av BNP 2022. Det medelfristiga budgetmålet – ett strukturellt underskott på 0,5 % av BNP 2017 – planerar man att uppnå 2019. Enligt stabilitetsprogrammet väntas den offentliga skuldkvoten successivt minska från 78,1 % av BNP 2017 till 62,2 % av BNP 2022. Det makroekonomiska scenario som ligger till grund för dessa budgetprognoser är optimistiskt för 2018 och realistiskt efteråt. De största riskerna för den medelfristiga budgetplaneringen är de diskretionära åtgärder som planeras från och med 2020, t.ex. reformen av inkomstskatten för privatpersoner, vars nettobudgeteffekter ännu inte har specificerats fullt ut.

(7)I stabilitetsprogrammet anges att budgetkonsekvenserna av det ovanligt stora inflödet av flyktingar och de säkerhetrelaterade åtgärderna är betydande och man lämnar uppgifter som styrker dessa extra budgetkostnaders art och omfattning. Enligt kommissionen uppgick de berättigade extra utgifterna under 2017 till 0,03 % av BNP för det ovanligt stora inflödet av flyktingar, medan inga ytterligare kostnader uppstod för säkerhetsrelaterade åtgärder. Bestämmelserna i artiklarna 5.1 och 6.3 i förordning (EG) nr 1466/97 gör det möjligt att ta hänsyn till dessa extra utgifter, eftersom inflödet av flyktingar och det allvarliga terroristhotet är ovanliga händelser som har stor inverkan på Österrikes offentliga finanser och eftersom hållbarheten inte äventyras av att man tillåter en tillfällig avvikelse från anpassningsbanan för att nå det medelfristiga budgetmålet. Därför har den nödvändiga anpassningen på väg mot det medelfristiga budgetmålet för 2017 sänkts för att ta hänsyn till de flyktingrelaterade extrakostnaderna.

(8)Den 11 juli 2017 rekommenderade rådet att Österrike skulle säkerställa att avvikelsen från det medelfristiga budgetmålet 2018 begränsas till vad som tillåtits på grund av den exceptionella flyktingströmmens och de säkerhetsrelaterade åtgärdernas inverkan på budgeten. Detta är förenligt med att de primära offentliga utgifternas nominella tillväxt 2018 får uppgå till högst 3,3 %, vilket motsvarar en tillåten försämring av det strukturella saldot med 0,2 % av BNP. Med hänsyn till de beviljade avvikelserna finns det enligt kommissionens vårprognos 2018 en risk för en viss avvikelse från det kravet 2018 och under 2017 och 2018 tillsammans.

(9)Österrike torde under 2019 nå det medelfristiga budgetmålet, med hänsyn till den avvikelse som tillfälligt tillåts på grund av ovanliga händelser. Detta är förenligt med att de primära offentliga utgifternas nominella tillväxt får uppgå till högst 2,9 %, vilket motsvarar en förbättring av det strukturella saldot med 0,3 % av BNP. Enligt kommissionens vårprognos 2018, och om politiken ligger fast, finns det en risk för en betydande avvikelse från det kravet 2019 till följd av avvikelsen under åren 2018 och 2019 tillsammans. Samtidigt beräknas Österrike ligga inom 0,1 % av BNP från landets medelfristiga mål 2019. Dessutom väntas Österrike iaktta skuldkriteriet 2018 och 2019. Sammantaget anser rådet att Österrike måste vara redo att vidta ytterligare åtgärder för att säkerställa efterlevnad under 2018 och följa stabilitets- och tillväxtpaktens regler 2019.

(10)Enligt 2018 års åldranderapport utsätts den statsfinansiella hållbarheten för en medelhög risk på medellång och lång sikt på grund av den planerade ökningen av utgifterna för pensioner, hälso- och sjukvård och långvarig vård och omsorg. Österrikes offentliga utgifter för pensioner är högre än EU-genomsnittet (13,8 % jämfört med 11,2 % av BNP 2016) och väntas öka ytterligare fram till 2070 (0,5 % jämfört med -0,2 % av BNP). Även om nya reformer ger incitament att senarelägga pensioneringen gör ackumuleringen av förmånsrättigheter under det förlängda arbetslivet att den långsiktiga hållbarheten inte förbättras. Den lagstadgade pensionsåldern vid 60 för kvinnor är bland de lägsta i EU och kommer bara gradvis att anpassas från och med 2024 för att nå samma nivå som för män 2033. Generellt skulle en höjning av den lagstadgade pensionsåldern och en begränsning av rätten till förtidspensionering bidra till att öka hållbarheten för pensioner med tanke på den åldrande befolkningen.

(11)De offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård ligger över EU-genomsnittet (7 % jämfört med 6,8 % av BNP 2016) och väntas öka mer än EU-genomsnittet (1,3 % jämfört med 0,9 % av BNP), vilket innebär att de offentliga sjuk- och hälsovårdsutgifterna kan komma att öka till 8,3 % av BNP till 2070. Utgifterna för långvarig vård och omsorg beräknas fördubblas från 1,9 % till 3,8 % av BNP till 2070. Utgiftstaken i 2017 års lag om inkomstutjämning och reformen för att stärka primärvården och minska beroendet av sjukhusvård har börjat att stärka hållbarheten. Det fortsatt stora antalet sjukförsäkringsorgan visar att det finns möjlighet att ytterligare sänka tillsyns- och förvaltningskostnaderna. Dessutom kan effektivare upphandlingar bidra till att förbättra kvalitet och kostnadseffektivitet (t.ex. upphandlingar i hela EU, andra tilldelningskriterier än priset och samlad regionövergripande upphandling). När det gäller långvarig vård och omsorg väntas senare tids åtgärder snarare öka utgifterna än begränsa dem, t.ex. beslutet att inte längre utnyttja människors privata tillgångar för att finansiera sluten vård vid långvarigt vårdbehov.

(12)2017 års lag om inkomstutjämning har bidragit till att harmonisera de statsfinansiella relationerna mellan de olika förvaltningsnivåerna genom att införa uppgiftsinriktad finansiering, förenkla transfereringar inom förvaltningen och ge delstaterna en egen intäktskälla. Trots reformerna är budgetreglerna fortfarande otydliga och den stora obalansen mellan befogenheterna för utgifter och skatteuppbörd kvarstår och gör att incitamenten till budgetdisciplin på subnationell nivå är svaga.

(13)Trots 2016 års skattereform är skattebördan på arbete fortfarande hög och kommer successivt att öka om inte inkomstskatteskalan indexeras efter inflationen. Höginkomsttagare gynnades mer av reformen än låginkomsttagare, och skattebördan för låginkomsttagare är fortsatt stor. Skattereformen gynnade också män mer än kvinnor. Det verkar som att intäktskällor som är mindre tillväxthämmande, t.ex. fastighetsskatt, används i för liten utsträckning, främst på grund av att skatteunderlaget är föråldrat. Inkomsterna från fastighetsskatt är låga i Österrike, 0,2 % av BNP jämfört med EU-genomsnittet på 1,6 % av BNP 2016. Problemet skulle kunna lösas genom att man skatteväxlar bort från arbete till mindre tillväxthämmande intäktskällor.

(14)Arbetsmarknaden fungerar bra, även om det för vissa grupper fortfarande finns utmaningar (t.ex. kvinnor och personer med invandrarbakgrund). Trots att förvärvsfrekvensen bland kvinnor generellt är hög, är arbetsmarknadsresultatet för kvinnor relativt dåligt när det gäller heltidsanställning. Andelen deltidsanställda kvinnor på 47,9 % 2016 är fortfarande en av de högsta i EU (EU-genomsnittet är 31,4 %). En bidragande orsak till detta är problem med att få tillgång till organiserad barnomsorg, inte minst utanför städerna. Den höga andelen kvinnor med deltidsanställning bidrar till fortsatt stora löneskillnader mellan män och kvinnor. Orsaken är till stor del att kvinnor tar hand om viktiga obetalda uppgifter som att sköta barn och släktingar, och att de har en lägre timlön. Den lägre timlönen påverkar också direkt kvinnors ackumulering av pensionsrättigheter och leder till en stor pensionsklyfta.

(15)Utbildningsresultaten för missgynnade elever har inte blivit bättre. Resultatskillnaderna mellan inrikes födda elever och elever med invandrarbakgrund kvarstår. De nationella proven 2016 bekräftade att över 25 % av eleverna saknade baskunskaper i tyska. Nyare internationella undersökningar visar också att klyftan ökar för elever från missgynnade grupper och med invandrarbakgrund. Om man jämför 2012 och 2015 års Pisaundersökningar har andelen lågpresterande ökat i alla huvudämnen, dvs. matematik, läsning och naturvetenskap. Skillnaden i skolresultat mellan barn födda i Österrike och första generationens invandrare motsvarar nästan tre års skolgång.

(16)Produktiviteten i Österrike är visserligen hög, men produktivitetsutvecklingen har varit svag de senaste åren trots stora satsningar, t.ex. investeringar i forskning och utveckling och bättre regler för nystartade företag. Övriga faktorer som bidrar till produktivitetsutvecklingen är digitalisering av företag, företagstillväxt och konkurrens i tjänstesektorn. Österrike har betydande hinder för tillträde och restriktiva regler när det gäller företagstjänster och reglerade yrken, bland annat särskilda krav på aktieinnehav, omfattande reserverade verksamhetsområden och sektorsövergripande restriktioner. 7 Viktiga initiativ för att lösa problemet är de fortsatta satsningarna på att minska bördan och den planerade utvärderingen av Österrikes handelslicenslag (Gewerbeordnung).

(17)Mer konkurrens i tjänstesektorn skulle hjälpa Österrike att sprida digitala tekniska lösningar och affärsmodeller, framför allt bland mikroföretag och små och medelstora företag. Digitaliseringen av företagen är särskilt viktig i Österrike, eftersom de utgör landets ekonomiska ryggrad. Initiativ som ”KMU Digital” och ”AT: net” och genomförandet av den digitala färdplanen för Österrike är av central betydelse. Ett annat problem gäller företagens tillväxt, särskilt när det gäller höginnovativa företag. Det finns en finansieringsflaskhals för etablerade företag som vill växa och som bland annat behöver riskkapital och tillgång till finansmarknaderna. Företag med hög tillväxt är viktiga för spridningen av nya tekniska lösningar och affärsmodeller, även digitala, och därmed också för produktivitetsökningen.

(18)Kommissionen har inom ramen för 2018 års europeiska planeringstermin gjort en omfattande analys av Österrikes ekonomiska politik och redogjort för den i 2018 års landsrapport. Den har även bedömt stabilitetsprogrammet för 2018 och det nationella reformprogrammet för 2018 samt uppföljningen av de rekommendationer Österrike har fått tidigare år. Kommissionen har beaktat inte bara programmens relevans för hållbarheten i finanspolitiken och den socioekonomiska politiken i Österrike utan också huruvida unionens regler och riktlinjer har iakttagits, mot bakgrund av behovet att stärka den övergripande ekonomiska styrningen i unionen genom att framtida nationella beslut fattas med beaktande av synpunkter på unionsnivå.

(19)Mot bakgrund av denna bedömning har rådet granskat stabilitetsprogrammet för 2018 och dess yttrande 8 återspeglas särskilt i rekommendation 1 nedan.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS Österrike att 2018 och 2019 vidta följande åtgärder:

1.Nå det medelfristiga budgetmålet 2019, med hänsyn till den tillfälligt tillåtna avvikelsen på grund av ovanliga händelser. Sörja för pensionssystemets, hälso- och sjukvårdens och den långvariga vårdens och omsorgens hållbarhet, bland annat genom att höja den lagstadgade pensionsåldern och begränsa rätten till förtidspensionering. Effektivisera de offentliga tjänsterna, bland annat genom att bättre definiera ansvarsnivåerna för finansering och utgifter.

2.Minska skattekilen, särskilt för låginkomsttagare, genom att skatteväxla till mindre tillväxthämmande intäktskällor. Förbättra arbetsmarknadsresultatet för kvinnor. Förbättra grundläggande färdigheter hos ungdomar från missgynnade grupper och personer med invandrarbakgrund. Stödja produktivitetsutvecklingen genom att uppmuntra digitaliseringen av företag och göra det lättare för företagen att växa genom att minska de rättsliga hindren i tjänstesektorn.

Utfärdad i Bryssel den