EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Strasbourg den 17.4.2018
COM(2018) 211 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
Fjortonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion
EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Strasbourg den 17.4.2018
COM(2018) 211 final
MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET OCH RÅDET
Fjortonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion
I. INLEDNING
Detta är den fjortonde rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion och den omfattar utveckling på två huvudområden – dels bekämpning av terrorism, organiserad brottslighet och stöd till sådan verksamhet, dels förstärkning av försvaret inför och förmågan att stå emot dessa hot.
De brutala attackerna i Trèbes och Carcassonne i Frankrike den 23 mars 2018 är en påminnelse om att terrorismen fortsatt är ett stort hot i EU. Som en del av de pågående ansträngningarna i säkerhetsunionen för att bemöta detta hot lade kommissionen tillsammans med denna lägesrapport fram ett nytt säkerhetspaket med åtgärder som syftar till att minska handlingsutrymmet för terrorister och andra brottslingar och göra det svårare för dem att planera och genomföra sina avskyvärda dåd. Paketet innehåller lagstiftningsförslag som ska förbättra den gränsöverskridande insamlingen av elektroniskt bevismaterial och tillgången till finansiell information vid utredningar och lagföring av i synnerhet allvarliga brott, samt förstärka samarbetet mellan finansunderrättelseenheterna och de brottsbekämpande myndigheterna. I paketet ingår också operativa åtgärder för att förhindra att terrorister och andra brottslingar får tillgång till importerade skjutvapen och sprängämnesprekursorer som kan användas för att tillverka sådana hemmagjorda sprängämnen som har förekommit i många av den senaste tidens attacker. Slutligen ska ett lagstiftningsförslag som syftar till att göra nationella identitetshandlingar och uppehållsdokument säkrare försvåra för terrorister och andra brottslingar att missbruka eller förfalska sådana dokument för att ta sig in i eller förflytta sig inom EU.
Attacken i Salisbury den 4 mars 2018 är ett chockerande exempel på att kemiska ämnen kan utgöra ett verkligt hot mot den allmänna säkerheten. Europeiska rådet fördömde denna attack i starkast möjliga ordalag den 22–23 mars 2018. Rådet underströk att EU bland annat måste stärka sin motståndskraft mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker. I denna lägesrapport beskrivs de åtgärder som vidtas i detta syfte, för att öka beredskapen mot dessa säkerhetsrisker i enlighet med handlingsplanen från oktober 2017. Denna rapport innehåller också en uppdatering om arbetet med andra prioriterade ärenden i säkerhetsunionen: ansträngningarna för att motverka radikalisering på internet, utöka informationsutbytet, stödja skyddet av offentliga platser samt motverka digitala hot.
II. MINSKA HANDLINGSUTRYMMET FÖR TERRORISTER OCH ANDRA BROTTSLINGAR
1.Nya verktyg för insamling av elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden
Elektroniskt bevismaterial har kommit att spela en roll i en klart övervägande del av brottsutredningarna och allt oftare behöver de rättsliga myndigheterna framställa förfrågningar till andra jurisdiktioner för att erhålla nödvändiga bevis från tjänsteleverantörerna. Att göra det enklare och snabbare att erhålla dessa bevis över gränserna är därför av avgörande betydelse för att man ska kunna utreda och lagföra brott, däribland terrorbrott och it-brottslighet. I detta syfte lade kommissionen tillsammans med denna lägesrapport fram två lagstiftningsförslag för att förbättra gränsöverskridande insamling av elektroniska bevis i brottsutredningar, nämligen ett förslag till förordning om en europeisk framtagningsorder och en europeisk order om bevarande av elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden 1 och ett förslag till direktiv om harmoniserade regler för utseendet av rättsliga företrädare för insamling av bevis i straffrättsliga förfaranden 2 . Förslagen till förordning och direktiv kommer att förse de behöriga brottsbekämpande myndigheterna och rättsliga myndigheterna med nya verktyg för att samla in elektroniska bevis vid utredningar och lagföring av brott, däribland terrorbrott och it-brottslighet. Dessa förslag är kommissionens svar på Europaparlamentets och rådets uppmaningar att lägga fram en rättslig ram på EU-nivå med åtgärder för att samla in elektroniska bevis över gränserna samt kraftfulla skyddsåtgärder för enskilda individers rättigheter och friheter. 3
Genom den föreslagna förordningen skapas en europeisk framtagningsorder och en europeisk order om bevarande av elektroniska bevis. Dessa kommer att göra det möjligt för en behörig myndighet i en medlemsstat att direkt tvinga tjänsteleverantörer (leverantörer av elektroniska kommunikationstjänster och vissa leverantörer av informationssamhällets tjänster) som är etablerade eller företrädda i en annan medlemsstat att i proportionerlig och nödvändig omfattning sett till varje enskilt fall bevara eller tillhandahålla befintliga elektroniska uppgifter så att brott som omfattas av förordningen kan utredas och lagföras. För att säkerställa efterlevnaden av dessa order tvingar det föreslagna direktivet tjänsteleverantörerna att utse minst en rättslig företrädare i unionen. Mot bakgrund av internets gränslösa natur omfattar förslagen relevanta tjänsteleverantörer som tillhandahåller tjänster i en eller flera medlemsstater, oberoende av var de har sitt säte och sin infrastruktur och var uppgifterna lagras.
Den föreslagna förordningen innehåller kraftfulla skyddsåtgärder som säkerställer att grundläggande rättigheter respekteras fullt ut. Exempelvis involveras rättsliga myndigheter i ett tidigt skede, och ytterligare krav införs för erhållandet av vissa uppgiftskategorier. Eftersom order bara kan utfärdas inom ramen för straffrättsliga förfaranden och när de kan utfärdas i jämförbara nationella situationer är dessutom alla straffrättsliga skyddsåtgärder tillämpliga. Förordningen innehåller vidare särskilda regler om effektiva rättsmedel för berörda individer. Den ger också tjänsteleverantörer möjlighet att begära omprövning i den utfärdande medlemsstaten, eller i värdmedlemsstaten om ordern överförts för verkställighet, om vissa förutsättningar föreligger. Detta kan till exempel göras om ordern inte har utfärdats eller validerats av en behörig myndighet, om den inte är fullständig eller om den på ett påvisbart sätt bryter mot Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna eller utgör ett missbruk. Dessutom innehåller förordningen mekanismer för att undvika och minska potentiella konflikter med skyldigheter som tjänsteleverantörerna kan ha enligt lagstiftningen i tredje länder.
Lagstiftningsförslagen bygger på en grundlig konsekvensbedömning och ett samrådsförfarande som pågick under två år med medverkan av yrkesverksamma i sektorn, medborgare, tjänsteleverantörer, statliga och icke-statliga organisationer samt akademiker. 4 Kommissionen har också deltagit i Europarådets diskussioner om dessa frågor och noga följt utvecklingen i länder utanför EU, däribland den amerikanska kongressens antagande av Clarifying Lawful Overseas Use of Data Act (CLOUD Act) nyligen. De förslag som framläggs tillsammans med denna lägesrapport lägger grunden för en samordnad och konsekvent strategi såväl inom EU som för EU på internationell nivå, samtidigt som EU:s regler om exempelvis icke-diskriminering mellan EU:s medlemsstater och deras invånare beaktas. Kommissionen fortsätter också att delta aktivt i diskussionerna inom ramen för Europarådets konvention om it-brottslighet.
Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att granska dessa förslag till lagstiftning, som ingår i den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2018–2019, utan dröjsmål så att en överenskommelse snabbt kan nås.
Parallellt med lagstiftningsförslagen fortsätter kommissionen arbetet med att ta fram praktiska åtgärder för att förbättra det rättsliga samarbetet på basis av ömsesidig rättslig hjälp och direktivet om en europeisk utredningsorder 5 samt samarbetet mellan myndigheter och tjänsteleverantörer inom den befintliga rättsliga ramen. Dessa åtgärder inbegriper utbildning för myndigheterna, främjande av användningen av gemensamma kontaktpunkter på nationell nivå och skapande av en nätplattform för säkert utbyte av framställningar om europeiska utredningsorder och svar på dessa baserat på en elektronisk version av orderblanketterna. Kommissionen har ett nära samarbete med berörda EU-byråer 6 och intressenter för att säkerställa ett snabbt genomförande.
2.Underlätta användningen av finansiell information för att förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra allvarliga brott
Brottslingar och terrorister är verksamma över medlemsstaternas gränser och kan överföra medel mellan olika bankkonton på några timmar, för att förbereda sina dåd eller flytta och tvätta pengar som härrör från brott. Utredningar av allvarliga brott och terrorhandlingar kan köra fast på grund av att det inte går att säkra snabb tillgång till korrekta och fullständiga finansiella uppgifter 7 . Med tanke på hur betydelsefull den finansiella informationen är för utredningarna är det mycket viktigt att utöka samarbetet mellan de myndigheter som ansvarar för att bekämpa allvarlig brottslighet och terrorism samt att öka deras tillgång till och användning av finansiell information, med fullständig respekt för grundläggande rättigheter och tillämpliga straffrättsliga skyddsåtgärder. I detta syfte antog kommissionen tillsammans med lägesrapporten ett förslag till direktiv som ska underlätta användningen av finansiell och annan information för att förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra allvarliga brott. 8
Förslaget bygger på en grundlig konsekvensbedömning och ger utsedda brottsbekämpande myndighet och kontor för återvinning av tillgångar direkt tillgång till bankkontouppgifter i nationella centraliserade kontoregister och dataåtervinningssystem som inrättats i enlighet med direktivet mot penningtvätt 9 . Sådan tillgång ska beviljas från fall till fall i syfte att bekämpa allvarlig brottslighet. Detta kommer också att avsevärt minska den administrativa bördan för finansinstituten, som inte längre behöver besvara allmänna framställningar om information från de brottsbekämpande myndigheterna.
Förslaget förstärker samarbetet mellan de nationella finansunderrättelseenheterna och de brottsbekämpande myndigheterna ytterligare, liksom mellan finansunderrättelseenheter i olika medlemsstater. Dessutom måste medlemsstaterna se till att Europols nationella enheter besvarar framställningar från Europol om information som återfinns i centraliserade bankkontoregister samt om finansiell information och finansiella analyser. Europols framställningar måste vara vederbörligen motiverade och göras från fall till fall, ligga inom ramen för Europols befogenheter och avse utförandet av dess uppgifter. Genom att de brottsbekämpande myndigheterna får större tillgång till finansiella uppgifter och att samarbetet med finansunderrättelseenheterna förbättras kommer utredningarna att påskyndas och myndigheterna kommer att kunna bekämpa gränsöverskridande brottslighet effektivare. Europol kommer också att kunna utöka sitt stöd till medlemsstaternas arbete för att bekämpa brott som omfattas av Europols befogenheter. För att värna om de grundläggande rättigheterna till skydd för personuppgifter och personlig integritet innehåller direktivet kraftfulla skyddsåtgärder i fråga om behandlingen av personuppgifter.
Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att granska förslaget, som ingår i den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2018–2019, utan dröjsmål så att en överenskommelse snabbt kan nås. Kommissionen påminner också om vikten av att det fjärde direktivet mot penningtvätt och de verktyg för att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism det innehåller genomförs och tillämpas till fullo. Det är bland annat viktigt att förse finansunderrättelseenheterna med de resurser de behöver för att utföra sina uppgifter. Dessutom ska kommissionen enligt den ändring av det fjärde direktivet mot penningtvätt – som medlagstiftarna gjorde en politisk överenskommelse om i december 2017 – senast i juni 2020 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om möjligheterna att sammanlänka centraliserade bankkontoregister i framtiden. Kommissionen håller på att genomföra en studie i detta syfte och kommer att presentera resultaten av denna i mitten av 2019.
3.Skärpta regler mot sprängämnesprekursorer som kan användas för att tillverka hemmagjorda sprängämnen
Terrorister och brottslingar har använt hemmagjorda sprängämnen i många attacker i EU, däribland i Madrid (2004), London (2005), Paris (2015), Bryssel (2016), Manchester (2017) och Parsons Green (2017). Försök har också gjorts att använda hemmagjorda sprängämnen i ett större antal misslyckade och avvärjda attacker. Dessa attacker belyser vikten av att så mycket som möjligt begränsa terroristernas tillgång till och användning av sprängämnesprekursorer som kan missbrukas för att tillverka hemmagjorda sprängämnen. I detta syfte antog kommissionen, tillsammans med denna lägesrapport, ett förslag 10 om översyn och skärpning av de befintliga restriktionerna i förordning 98/2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer 11 . Detta är en uppföljning av kommissionens rekommendation 12 från oktober 2017 om omedelbara åtgärder för att förhindra missbruk av sprängämnesprekursorer inom ramen för befintliga regler. Förslaget bygger på ett antal samråd med olika intressentgrupper och en grundlig konsekvensbedömning. Förordningen från 2013 innehåller restriktioner mot tillhandahållande, införsel, innehav och användning av sprängämnesprekursorer, och misstänkta transaktioner ska rapporteras. Dessa restriktioner och kontroller har visserligen bidragit till att minska mängden sprängämnesprekursorer som allmänheten har tillgång till och medfört att antalet rapporter om misstänkta transaktioner har ökat, men de har visat sig vara otillräckliga för att förhindra att terrorister och brottslingar missbrukar dessa ämnen för att tillverka sprängämnen.
Kommissionens förslag kommer att bidra till att åtgärda dessa säkerhetsbrister och förstärka och förtydliga den rättsliga ramen. Den föreslagna förordningen (som ska ersätta den tidigare förordningen från 2013) kommer att syfta till att ytterligare begränsa allmänhetens tillgång till farliga sprängämnesprekursorer genom ett antal åtgärder. Två nya kemikalier 13 ska läggas till i förteckningen över förbjudna sprängämnesprekursorer, möjligheten att ansöka om licens begränsas till att gälla färre ämnen och de obligatoriska bakgrundskontrollerna av de sökande förstärks. De registreringssystem som infördes genom 2013 års förordning kommer att läggas ned, eftersom de är svaga ur ett säkerhetsperspektiv. Förslaget klargör dessutom att de regler som gäller för de ekonomiska aktörerna också ska gälla fullt ut för näthandeln. Den föreslagna förordningen kommer att förbättra de behöriga myndigheternas kontroll av efterlevnaden liksom informationsflödet i leveranskedjan. Därigenom kommer den att göra det betydligt svårare för terrorister att tillverka hemmagjorda sprängämnen. Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att granska lagstiftningsförslaget utan dröjsmål så att en överenskommelse snabbt kan nås.
4.Förbättra säkerheten hos identitetskort och uppehållsdokument för att bekämpa dokumentbedrägeri och användningen av falska identiteter
Europeiska gräns- och kustbevakningsbyråns statistik om förfalskade dokument visar att nationella identitetskort med svaga säkerhetsdetaljer är de resehandlingar som oftast används i bedrägligt syfte inom EU. Som en del av EU:s åtgärder mot förfalskade resehandlingar enligt handlingsplanen från december 2016 14 antog kommissionen tillsammans med denna lägesrapport ett förslag till en förordning som förbättrar säkerhetsdetaljerna i identitetskorten för EU-medborgare och uppehållsdokumenten för EU-medborgare och deras familjemedlemmar 15 . I enlighet med lagstiftningen om fri rörlighet inom EU kan EU-medborgare använda nationella identitetskort som resehandlingar, både när de reser inom EU och när de korsar EU:s yttre gränser för att återvända till EU. I vissa fall kan EU-medborgare använda nationella identitetskort för att resa in i tredjeländer. Uppehållskorten för tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till EU-medborgare kan tillsammans med pass användas för att resa in i EU utan visum i sällskap med en EU-medborgare. EU-rätten innehåller redan standarder för säkerhetsdetaljer och biometriska kännetecken (ansiktsbilder och fingeravtryck) i pass och resehandlingar som utfärdas av medlemsstaterna 16 .
Genom att säkerhetsdetaljerna i identitetskort och uppehållsdokument förbättras blir det svårare för brottslingar att missbruka eller förfalska sådana handlingar för att förflytta sig inom EU eller korsa dess yttre gränser. Säkrare identitetshandlingar kommer att bidra till att förstärka förvaltningen av EU:s yttre gränser (bland annat när det gäller utmaningen med återvändande terroriststridande och deras familjemedlemmar). Säkrare och mer tillförlitliga handlingar kommer samtidigt att göra det lättare för EU-medborgare att utöva sina rättigheter till fri rörlighet.
Kommissionens förslag, som bygger på en grundlig konsekvensbedömning och ett offentligt samråd, innehåller därför minimisäkerhetsstandarder för nationella identitetskort och bestämmelser om att biometriska uppgifter i form av foto och fingeravtryck ska finnas lagrade på ett chip i korten. Förslaget innehåller också minimikrav på den information som lämnas i uppehållsdokument som utfärdas till rörliga EU-medborgare, liksom en fullständig harmonisering av de uppehållskort som utfärdas till tredjelandsmedborgare som är familjemedlemmar till EU-medborgare.
Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att granska lagstiftningsförslaget utan dröjsmål så att en överenskommelse snabbt kan nås.
5.Skärpta kontroller av import och export av skjutvapen för att förhindra olaglig handel med skjutvapen
Kommissionen har vidtagit en rad åtgärder för att begränsa brottslingars och terroristers tillgång till skjutvapen. Som ett komplement till åtgärderna mot handel med skjutvapen 17 och översynen av direktivet om kontroll av förvärv och innehav av vapen i maj 2017 antog kommissionen tillsammans med denna lägesrapport en rekommendation 18 om omedelbara åtgärder för att förbättra säkerheten för export-, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen för civilt bruk, deras delar och väsentliga komponenter och ammunition. I rekommendationen uppmanas medlemsstaterna att vidta åtgärder för att öka spårbarheten och säkerheten hos export- och importåtgärder för skjutvapen samt förbättra samarbetet mellan myndigheterna när det gäller att bekämpa handel med skjutvapen. Denna rekommendation är en uppföljning av kommissionens rapport från december 2017 om genomförandet av förordning 258/2012 19 om export och import av skjutvapen. En slutsats i rapporten var att systemet för export- och importtillstånd för skjutvapen måste förstärkas för att skapa ramvillkor för den lagliga handeln och därmed bättre möjligheter att bekämpa olaglig handel med skjutvapen. Kommissionen kommer att övervaka resultatet av denna rekommendation, vilket kommer att bidra till den övergripande övervakningen av genomförandet av förordning 258/2012.
III. GENOMFÖRANDE AV ANDRA PRIORITERADE SÄKERHETSÄRENDEN
1.Bekämpande av terrorisminnehåll på nätet
Såsom anges i kommissionens arbetsprogram för 2018 och i tidigare lägesrapporter om säkerhetsunionen främjar och utökar kommissionen samarbetet med internetplattformar för att upptäcka och ta bort terroristinnehåll och annat olagligt innehåll på nätet. Den 1 mars 2018 tog kommissionen ytterligare ett viktigt steg när det gäller det brådskande och allvarliga problemet med terrorisminnehåll på nätet genom att anta en rekommendation om åtgärder som ska vidtas av leverantörer av nättjänster och medlemsstaterna för att intensifiera arbetet i fråga om olagligt innehåll på nätet, däribland särskilt terrorisminnehåll 20 .
Rekommendationen bygger på meddelandet om att hantera olagligt innehåll på internet 21 från september 2017 och uppmanar leverantörer av nättjänster att se till att olagligt innehåll på nätet snabbare kan upptäckas och avlägsnas, utöka samarbetet mellan leverantörer av nättjänster, betrodda anmälare och EU:s brottsbekämpande myndigheter, öka öppenheten i rapporteringen till offentliga myndigheter och införa skyddsåtgärder för medborgarnas grundläggande rättigheter. Rekommendationen innehåller operativa riktlinjer för hur leverantörer av nättjänster snabbare kan avlägsna terrorisminnehåll och förbättra sitt samarbete med brottsbekämpande myndigheter. Med tanke på att terrorisminnehåll vanligen gör mest skada inom en timme efter att det först läggs ut på nätet, och med tanke på de behöriga myndigheternas och Europols särskilda sakkunskap och ansvar, betonas det i rekommendationen att innehåll som anges i hänskjutandena som allmän regel bör bedömas av leverantörerna av nättjänster och vid behov avlägsnas eller göras oåtkomligt inom en timme. Plattformarna rekommenderas också att vara proaktiva och använda automatiska verktyg för att upptäcka och identifiera terrorisminnehåll, samt använda tillgängliga tekniska verktyg för att se till att sådant innehåll inte laddas upp på nytt till andra plattformar.
En rapporteringsomgång som ska möjliggöra övervakning av resultaten av rekommendationen pågår för närvarande. De uppgifter som väntas inflyta från leverantörer av nättjänster i början av maj 2018 kommer att hjälpa kommissionen att avgöra om den nuvarande strategin är tillräcklig eller om det behövs ytterligare åtgärder för att säkerställa att olagligt innehåll på nätet snabbt och proaktivt upptäcks och avlägsnas. Det kan till exempel krävas lagstiftningsåtgärder som kompletterar den befintliga rättsliga ramen.
2.Interoperativa informationssystem och förbättrat informationsutbyte
För att skapa starkare och smartare informationssystem för säkerhet, gränsförvaltning och migrationshantering är åtgärder mot brister i EU:s informationshantering och dess informationsutbyte en brådskande och högt prioriterad fråga. Alla lagstiftningsförslag på området ingår i den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2018–2019. Diskussionerna mellan medlagstiftarna om lagstiftningsförslagen om interoperabilitet mellan EU:s informationssystem går framåt. Vid rådets möte för rättsliga och inrikes frågor den 8 mars 2018 uttryckte medlemsstaterna ett brett stöd för de interoperabilitetskomponenter som kommissionen har föreslagit, och rådet siktar på att anta en allmän strategi i juni 2018. De tekniska diskussionerna i Europaparlamentet går också snabbt framåt, och målet är att inleda trepartsdiskussioner med medlagstiftarna i juli 2018 och nå en överenskommelse före årets slut. För att möjliggöra detta måste, såsom meddelades i december 2017 22 , ändringar läggas fram av de förslag om interoperabilitet som rör de rättsliga instrument 23 som för närvarande är föremål för förhandlingar mellan medlagstiftarna. Mot bakgrund av det gemensamma målet att nå en överenskommelse om förslagen om interoperabilitet före 2018 års utgång som fastställdes i den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2018–2019 kräver detta i sin tur att en överenskommelse om de ärenden som fortfarande är föremål för förhandling snabbt kan nås. Kommissionen kommer under alla omständigheter att lägga fram alla nödvändiga ändringar av sina förslag om interoperabilitet senast i mitten av juni 2018, så att trepartsdialoger kan inledas i juli 2018.
Förhandlingarna mellan institutionerna om att inrätta ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) befinner sig i sitt slutskede, och systemet bör kunna antas under de närmaste veckorna.
Det pågår ett intensivt arbete för att komma framåt i trepartsförhandlingarna mellan medlagstiftarna om de tre lagstiftningsförslag som syftar till att förstärka Schengens informationssystem (SIS), så att en politisk överenskommelse kan nås. Kommissionen uppmanar medlagstiftarna att nå en överenskommelse om förslagen före utgången av maj 2018. Parallellt med detta lagstiftningsarbete lanserades funktionen för automatisk fingeravtrycksidentifiering (Afis) den 5 mars 2018, i syfte att förstärka Schengens informationssystem i dess nuvarande form. Denna tekniska förbättring skapar ett omedelbart och betydande mervärde för gränsbevakarnas och polisens arbete, eftersom de har möjlighet att identifiera personer som reser in i eller rör sig inom Schengenområdet genom att söka fingeravtryck i systemet. Detta är en viktig milstolpe för säkerheten i Schengenområdet, eftersom brottslingar som använder flera eller falska identiteter lättare kan identifieras. Från och med detta datum jämförs alla nytagna fingeravtryck med befintliga registreringar i SIS för att upptäcka personer som använder flera identiteter. De elva Schengenländer som deltar i den första fasen av detta projekt 24 genomför nu också fingeravtryckssökningar. Den nya rättsliga ram för SIS som kommissionen föreslår bygger på Afis-funktionen och innehåller bestämmelser om obligatoriska fingeravtryckskontroller om en persons identitet inte kan fastställas på annat sätt. Kommissionen uppmanar alla övriga medlemsstater att vidta de åtgärder som krävs för att kunna använda den nya funktionen för primära kontroller vid gränspassering samt för poliskontroller inom territoriet. Som ytterligare en åtgärd för att förstärka användningen av Schengens informationssystem antog kommissionen tillsammans med denna lägesrapport en ny version av den befintliga katalogen med rekommendationer och bästa praxis som blev resultatet av Schengenutvärderingarna 2016 och 2017.
Trepartsförhandlingar mellan medlagstiftarna fortsätter också om förslagen om att underlätta utbytet av uppgifter om tredjelandsmedborgare i EU genom det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister och förstärka byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA).
Som en del av arbetet för att förstärka befintliga informationssystem och interoperabiliteten mellan dessa kommer kommissionen senare under våren 2018 att lägga fram ett förslag till översyn av informationssystemet för viseringar (VIS) baserat på tekniska undersökningar och en konsekvensbedömning, i syfte att bidra till ökad säkerhet vid de yttre gränserna och inom Schengenområdet. Den kommande översynen av den rättsliga ramen för VIS kommer att inbegripa särskilda interoperabilitetsåtgärder för att effektivisera viseringsprocessen. Avsikten är också att åtgärda andra problem som identifierades vid utvärderingen av VIS 2016 25 .
Ett fullt genomförande av direktivet om användning av passageraruppgiftssamlingar (PNR-uppgifter) 26 är en viktig del av de parallella ansträngningarna för att utnyttja befintliga informationssystem till fullo, med tanke på den nyckelroll detta instrument har för EU:s gemensamma åtgärder för att motverka hoten från terrorism och allvarlig gränsöverskridande brottslighet. Fullt genomförande av direktivet av alla medlemsstater när tidsfristen löper ut den 25 maj 2018 är avgörande för att direktivet ska bli fullt verksamt på EU-nivå. Vid rådets möte för rättsliga och inrikes frågor den 8 mars 2018 betonade de medlemsstater som ännu inte har införlivat direktivet att de gjorde sitt yttersta för att hålla denna tidsfrist. Den 17 april 2018 befann sig fem medlemsstater 27 fortfarande på relativt tidiga stadier i genomförandeprocessen. Kommissionen uppmanar återigen dessa medlemsstater att skyndsamt gå vidare med införlivandet och vidta alla tänkbara åtgärder för att se till att deras enheter för passagerarinformation och tekniska lösningar för insamling av PNR-uppgifter blir operativa under de fem veckor som återstår till dess att tidsfristen löper ut den 25 maj 2018.
Kommissionen fortsätter att uppmuntra och stödja alla medlemsstaterna i deras ansträngningar att genomföra direktivet, bland annat genom särskilda kontakter med dessa fem medlemsstater på politisk och teknisk nivå. Det åttonde mötet om genomförandet av PNR-direktivet avhölls den 12 april 2018 och gav medlemsstaterna och kommissionen ännu en möjlighet att ta upp de återstående genomförandefrågorna samt börja titta på frågor som rör tillämpningen av direktivet.
3.Skydd mot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker samt skyddet av offentliga platser
Kemikalieattacken i Salisbury var en chockerande påminnelse om vilket hot kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen (CBRN) kan utgöra mot säkerheten. Såsom Europeiska rådet krävde den 22–23 mars 2018 måste EU förstärka sin motståndskraft mot CBRN-risker i linje med den handlingsplan som presenterades i oktober 2017 28 . Handlingsplanen innehöll en rad åtgärder för att minska tillgången till CBRN-material, komma till rätta med brister i detektionen av sådana material samt öka beredskapen inför och insatserna vid CBRN-incidenter. Åtgärderna syftar också till att främja samarbetet mot dessa hot inom EU och med viktiga internationella partner, däribland Nato. Dessa inbegriper informationsutbyte, gemensam kapacitetsuppbyggnad, utbildning och övningar, bland annat genom samarbete med det Nato-ackrediterade gemensamma kompetenscentrumet på CBRN-området i Tjeckien. Ett EU-nätverk för CBRN-säkerhet håller på att skapas för att samla alla aktörer på CBRN-området på både strategisk och operativ nivå. Det kommer att sammanföra medlemsstater, EU-institutioner, relevanta byråer och där det är lämpligt även viktiga internationella partner och den privata sektorn. Fem medlemsstater har ännu inte utsett några nationella CBRN-säkerhetssamordnare, vilket de bör göra utan dröjsmål. I enlighet med Europeiska rådets begäran kommer kommissionen och den höga representanten att rapportera om framstegen med att genomföra CBRN-handlingsplanen och stärka förmågan att hantera hybridhot vid Europeiska rådets möte i juni.
Som en del av genomförandet av handlingsplanen till stöd för skyddet av offentliga platser 29 , främst mot terrorattacker, organiserade kommissionen och Europeiska regionkommittén den 8 mars 2018 tillsammans en konferens för borgmästare från hela Europa på temat Building Urban Defences Against Terrorism: Lessons Learned From Recent Attacks. Knappt 200 personer, varav en del representerade städer som nyligen har drabbats av terrorattacker, deltog. Konferensen inriktade sig på lärdomar av den senaste tidens terrorattacker, erfarenhetsutbyte och bästa metoder. Den gav möjlighet att urskilja lösningar som förstärker det fysiska skyddet av offentliga platser samtidigt som städernas och de offentliga platsernas öppenhet och attraktionskraft bibehålls, bland annat med hjälp av inbyggda säkerhetsskydd. EU-finansiering via fonden för inre säkerhet finns tillgänglig som stöd för genomförandet av dessa lösningar. Kommissionen håller för närvarande på att bedöma 35 projektförslag som inkom under ansökningsomgången på området. Senare under 2018 kommer en ansökningsomgång inom ramen för Innovativa åtgärder i städerna, med en total budget på 100 miljoner euro från Europeiska regionala utvecklingsfonden, också att ha säkerhet som en prioriterad fråga. Även säkerhetsforskningen bidrar till de övergripande ansträngningarna för att förstärka skyddet av offentliga platser. Under 2019 kommer en särskild studie med titeln Security for smart and safe cities, including for public spaces och en budget på 16 miljoner euro att lanseras.
4.Cybersäkerhet
Att motverka it-brottslighet och öka cybersäkerheten är en prioriterad fråga för EU. I syfte att skapa synergieffekter, uppgradera befintlig kapacitet och forskning och komma fram till marknadsmässiga lösningar som kan förbättra cybersäkerheten på den digitala inre marknaden lanserade kommissionen den 1 februari 2018 en ansökningsomgång för ett pilotprojekt med en budget på 50 miljoner euro som syftar till att inrätta ett nätverk av kompetenscentrum för cybersäkerhet i EU. Nätverket kommer att sammanföra forskningsexpertis inom cybersäkerhet från hela EU (till exempel universitetslaboratorier och offentliga eller privata forskningscentrum utan vinstsyfte). Detta pilotprojekt annonserades i det gemensamma meddelande om cybersäkerhet 30 som antogs i september 2017 och kommer att finansieras genom ramprogrammet Horisont 2020 enligt det ändrade arbetsprogrammet för 2018–2020. Ansökningsomgångens tidsfrist löper ut den 29 maj 2018 31 .
Den senaste tidens användning av it-verktyg för att manipulera beteenden, fördjupa sociala klyftor och omstörta demokratiska system och institutioner har bara understrukit vikten av att bevara verktyg som garanterar redovisningsskyldighet på nätet. Detta var också en fråga som framhölls i det gemensamma meddelandet 2017, främst genom åtgärder för att se till att informationen är mer tillgänglig och exakt i WHOIS-systemets databas för registrering av domännamn, som är en viktig resurs vid utredningar av it-brottslighet och cybersäkerhet. Med tanke på att det pågår arbete inom ICANN för att göra denna databas förenlig med bestämmelserna om skydd av uppgifter, i synnerhet dataskyddsförordningen, har kommissionen översänt en skrivelse 32 till ICANN om det dubbla målet att se till att dess register snabbt kan konsulteras för ändamål som ligger i det allmänna intresset samtidigt som de till fullo överensstämmer med EU:s regler för skydd av uppgifter. ICANN:s mellanstatliga rådgivande kommitté, där nationella regeringar och kommissionen är representerade, gav uttryck för oro och uppmanade ICANN att se till att användare med legitima syften har fortsatt tillgång till WHOIS, inklusive till icke-offentliga uppgifter.
I januari 2018 inrättade Europeiska kommissionen en oberoende högnivågrupp med experter som ska ge råd om politiska åtgärder för att motverka falska nyheter och felaktig information som sprids på nätet och bidra till att utforma en heltäckande EU-strategi på detta område. Den 12 mars 2018 framlade gruppen sin rapport A Multi-dimensional approach to disinformation, som ligger till grund för det meddelande om denna fråga som kommissionen har för avsikt att anta i vår.
Den 16 april 2018 antog utrikesrådet slutsatser om skadlig it-verksamhet. Dessa slutsatser är en praktisk tillämpning av den gemensamma diplomatiska responsen från EU mot skadlig it-verksamhet (”verktygslåda för cyberdiplomati”) 33 som ett svar på specifik skadlig it-verksamhet som till exempel cyberattackerna Wannacry och NotPetya. Utrikesrådet understryker i sina slutsatser vikten av en öppen, fri, stabil och säker cyberrymd och betonar att tillämpningen av internationell lagstiftning och efterlevnaden av frivilliga icke-bindande normer för staters ansvarsfulla agerande är avgörande för att bibehålla fred och stabilitet.
5.Yttre dimension
För att utöka insamlingen och utbytet av information i syfte att motverka smuggling av migranter, människohandel, handel med vapen och handel med olja från Libyen ställde sig rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 8–9 mars 2018 generellt sett positivt till att Europol och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån medverkar i ett pilotprojekt om en ”enhet för information om brott” som ska inrättas inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska insatsen Sophia (Eunavfor MED). Denna enhet ska underlätta ett snabbt och dubbelriktat informationsutbyte för analysändamål och operativa syften mellan insatsen Sophia och berörda byråer som arbetar med rättsliga och inrikes frågor. Detta är det första initiativet av detta slag där byråer som arbetar med rättsliga och inrikes frågor samverkar med uppdrag eller insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Det praktiska tillvägagångssättet diskuteras för närvarande i rådet, och målet är att inleda pilotprojektet så snart som möjligt. När det väl har lanserats kommer projektet fortlöpande att utvärderas med fullständig rapportering till medlemsstaterna efter sex månader, för att bedöma mervärdet och resultaten av enheten för information om brott samt de rättsliga och operativa aspekterna innan ett beslut fattas om huruvida den ska bestå eller stå modell för andra uppdrag eller insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken.
Säkerheten på västra Balkan påverkar EU:s och dess medlemsstaters säkerhet direkt. Den 6 februari 2018 antog kommissionen meddelandet Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan 34 . I den bifogade handlingsplanen till stöd för västra Balkans omvandling beskrivs sex huvudåtgärder som ska genomföras senast 2020, bland annat i fråga om säkerhet och migration. Arbete har påbörjats med att genomföra ett antal åtgärder som syftar till att utöka samarbetet med västra Balkan i fråga om terrorismbekämpning, förebyggande av våldsbejakande extremism och bekämpande av organiserad brottslighet, främst genom att sambandsmän från Europol utstationeras i regionen 35 och genom att särskilda expertmöten anordnas med deltagande av företrädare för västra Balkan, såsom mötet med europeiska experter på skjutvapen i Sofia den 12–13 april 2018 och EU-dialogen om droger i Bryssel den 18 april 2018. Det kommande toppmötet i Sofia den 17 maj 2018 kommer också att ge möjlighet att stämma av framstegen i fråga om detta.
IV. SLUTSATS
Sex månader efter det att ett antal praktiska åtgärder vidtogs i oktober 2017 för att förbättra EU-medborgarnas skydd mot terrorism lägger kommissionen tillsammans med denna lägesrapport fram ytterligare åtgärder för att minska handlingsutrymmet för terrorister och andra brottslingar och underlätta utredningar och lagföring av brott och terrorattacker. Kommissionen uppmanar Europaparlamentet och rådet att skyndsamt behandla dessa lagstiftningsåtgärder så att medborgarnas säkerhet kan förstärkas.
Att skapa ett EU som skyddar är och förblir en prioriterad politisk fråga för unionen, och kommissionen kommer att fortsätta att arbeta för en effektiv och verklig säkerhetsunion, bland annat med sikte på det informella mötet med stats- och regeringscheferna om den inre säkerheten som kommer att hållas i Wien i september 2018 i enlighet med tillkännagivandet i ledaragendan. Kommissionen kommer att lägga fram nästa lägesrapport om säkerhetsunionen i juni 2018.
COM(2018) 225 final (17.4.2018).
COM(2018) 226 final (17.4.2018).
Rådets slutsatser om förbättrad straffrätt i cyberrymden (ST 9579/16) och Europaparlamentets resolution av den 3 oktober 2017 om kampen mot it-brottslighet (2017/2068 (INI)).
Rapporten från samrådet finns tillgänglig på https://ec.europa.eu/info/consultations/public-consultation-improving-cross-border-access-electronic-evidence-criminal-matters_en. Fler resurser finns på https://ec.europa.eu/home-affairs/what-we-do/policies/organized-crime-and-human-trafficking/e-evidence_en .
Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/41/EU av den 3 april 2014 om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området, EUT L 130, 1.5.2014, s. 1–36.
Europol, Eurojust och Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning (Cepol).
I Europols rapport From suspicion to action: converting financial intelligence into greater operational impact, som publicerades 2017, belystes dessa problem och behovet av att förbättra de brottsbekämpande myndigheternas tillgång till finansiell information.
COM(2018) 213 final (17.4.2018).
Detta var en av de ändringar som unionens medlagstiftare gjorde i december 2017 av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG, (EUT L 141, 5.6.2015, s. 73).
COM(2018) 209 final (17.4.2018).
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 av den 15 januari 2013 om saluföring och användning av sprängämnesprekursorer, EUT L 39, 9.2.2013, s. 1–11.
Kommissionens rekommendation från 18.10.2017 om omedelbara åtgärder för att förhindra missbruk av sprängämnesprekursorer (C (2017) 6950 final).
Svavelsyra och ammoniumnitrat.
COM(2016) 790 final (8.12.2016).
COM(2018) 212 final (17.4.2018).
Förordning (EG) nr 2252/2004 (EUT L 385, 29.12.2004, s. 1).
Se EU:s handlingsplan mot den olagliga handeln med och användningen av skjutvapen och sprängämnen (COM(2015) 624 final, 2.12.2015). Att störa organiserade kriminella grupper som ägnar sig åt olaglig handel med och distribution och användning av skjutvapen är också en prioriterad fråga inom EU:s policycykel avseende organiserad och grov internationell brottslighet under perioden 2018–2021.
C(2018) 2197.
Förordning 258/2012 om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition.
Kommissionens rekommendation från 1.3.2018 om åtgärder för att effektivt bekämpa olagligt innehåll online (C (2018) 1177 final).
Meddelande om åtgärder för att hantera olagligt innehåll på internet, Mot ett utökat ansvar för onlineplattformar (COM(2017) 555 final, 28.9.2017).
Se den tolfte rapporten om framsteg i riktning mot en effektiv och verklig säkerhetsunion (COM(2017) 779 final (12.12.2017).
De föreslagna förordningarna om ett EU-system för reseuppgifter och resetillstånd, ett europeiskt informationssystem för utbyte av uppgifter ur kriminalregister för tredjelandsmedborgare, Eurodac, Schengens informationssystem och eu-LISA.
Lettland, Liechtenstein, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Schweiz, Slovenien, Tyskland och Österrike.
Meddelande från Europeiska kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Anpassning av den gemensamma viseringspolitiken till nya utmaningar (COM (2018) 251 final (14.3.2018)).
Direktiv 2016/681 (27.4.2016).
Cypern, Grekland, Italien, Kroatien och Tjeckien.
COM(2017) 610 final (18.10.2017).
Handlingsplan till stöd för skyddet av offentliga platser (COM(2017) 612 final (18.10.2017)).
JOIN(2017) 450 final (13.9.2017).
Mer information om ansökningsomgången finns på
http://ec.europa.eu/research/participants/portal/desktop/en/opportunities/h2020/topics/su-ict-03-2018.html
.
https://www.icann.org/resources/correspondence/1212685-2018-01-29-en
Rådets slutsatser om en ram för en gemensam diplomatisk respons från EU mot skadlig it-verksamhet (”verktygslåda för cyberdiplomati”) från den 19 juni 2017.
Kommissionens meddelande Trovärdiga utsikter till EU-medlemskap och ett ökat EU-engagemang för västra Balkan (COM(2018) 65 final).
Tre sambandsmän från Europol kommer att stationeras i Albanien, Bosnien och Hercegovina och Serbien senast till sommaren 2018.