EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION (EU) 2018/1324

av den 18 april 2018

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016, avsnitt IV – domstolen

EUROPAPARLAMENTET UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

—	med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2016, avsnitt IV – domstolen,

—	med beaktande av artikel 94 och bilaga IV i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0122/2018).

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2016 konstaterade att inga allvarliga brister hade upptäckts för Europeiska unionens domstol (domstolen) i de ärenden som granskats när det gäller personal och upphandling.

Europaparlamentet betonar att revisionsrätten på grundval av sitt granskningsarbete dragit slutsatsen att betalningarna som helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2016 avseende administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

Europaparlamentet välkomnar domstolens generellt försiktiga och sunda ekonomiska förvaltningen under budgetåret 2016. Parlamentet uttrycker sitt stöd för det framgångsrika paradigmskiftet till en resultatbaserad budgetering i kommissionens budgetplanering, som infördes av vice ordförande Kristalina Georgieva i september 2015 som en del av initiativet ”en ”resultatinriktad EU-budget”. Parlamentet uppmuntrar domstolen att tillämpa denna metod på sin egen budgetplanering.

Europaparlamentet noterar att enligt det nuvarande ansvarsfrihetsförfarandet lämnar domstolen årliga verksamhetsrapporter till revisionsrätten i juni, och därefter lämnar revisionsrätten sin rapport till parlamentet i oktober och parlamentet röstar om ansvarsfriheten i kammaren i maj. Parlamentet konstaterar att, såvida inte beviljandet av ansvarsfrihet skjuts upp, går det minst 17 månader mellan avslutandet av de årliga räkenskaperna och avslutandet av förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet. Parlamentet konstaterar att tidsfristerna för revisioner inom den privata sektorn är mycket kortare. Parlamentet understryker att ansvarsfrihetsförfarandet måste bli effektivare och snabbare. Parlamentet begär att domstolen och revisionsrätten följer bästa praxis inom den privata sektorn. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att tidsfristen för inlämnandet av de årliga verksamhetsrapporterna ska fastställas till den 31 mars året efter räkenskapsåret och tidsfristen för inlämnandet av revisionsrättens rapport till den 1 juli. Parlamentet föreslår också att man ser över tidsplanen för förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet, som anges i artikel 5 i bilaga IV till parlamentets arbetsordning, så att omröstningen om ansvarsfrihetsbeviljandet äger rum under parlamentets plenarsammanträde i november, varmed ansvarsfrihetsförfarandet skulle avslutas under året efter det aktuella räkenskapsåret.

Europaparlamentet konstaterar att domstolens anslag 2016 uppgick till 380 002 000 EUR (jämfört med 357 062 000 EUR 2015), och att genomförandegraden var 98,2 %. Parlamentet uppskattar den höga genomförandegraden, men noterar en liten minskning jämfört med föregående år.

Europaparlamentet noterar att domstolens inkomster för budgetåret 2016 beräknades uppgå till 51 505 000 EUR, medan de fastställda fordringarna var 3,1 % lägre än beräknat (49 886 228 EUR). Parlamentet noterar att skillnaden på 1,62 miljoner EUR huvudsakligen beror på att 16 av domstolens 19 nya domare tillträdde sent under 2016.

Europaparlamentet är oroat över att domstolen konsekvent har överskattat sina åtagandebemyndiganden för tjänsteresor, med 342 000 EUR i åtaganden för 2016, medan betalningsbemyndigandena bara uppgick till 157 974 EUR. Domstolen uppmanas att föra en sund ekonomisk planering, så att sådana skillnader kan undvikas i framtiden.

Europaparlamentet konstaterar att domstolens budget till största delen är en administrativ budget, där cirka 75 % går till kostnader för personal som arbetar inom institutionen och resten till fastigheter, inventarier, utrustning och särskilda uppgifter som domstolen utför. Efter en begäran från parlamentet har domstolen uppmanat sin administration att införa resultatbaserad budgetering inom sina respektive verksamhetsområden. Domstolen uppmanas att fortsätta att tillämpa denna princip i sin dagliga operativa verksamhet, och att rapportera till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om sina erfarenheter och vilka resultat man uppnått.

Europaparlamentet välkomnar domstolens avsikt att utarbeta en rapport om hur tribunalen fungerar senast den 26 december 2020, att en extern konsult kommer att delta, och att rapporten kommer att överlämnas till parlamentet, rådet och kommissionen.

10.

Europaparlamentet noterar domstolens domstolsverksamhet under 2016, med 1604 ärenden inlämnade till de tre domstolarna och 1628 avslutade mål under året i fråga, vilket är färre än under 2015 då 1775 mål avslutades. Parlamentet noterar också att den genomsnittliga behandlingstiden för ärendena var 16,7 månader, vilket var något längre än 2015 (16,1 månader). Parlamentet välkomnar att domstolens reform ledde till att det under 2017 i genomsnitt tog 16,0 månader att avgöra ett mål. Parlamentet påminner om att den hastighet och kvalitet med vilken domstolen meddelar sina beslut måste garanteras, så att man undviker eventuella höga kostnader för de berörda parterna till följd av att ärendet tar alltför lång tid. Parlamentet upprepar hur viktigt det är att minska förteckningen över pågående ärenden i syfte att upprätthålla unionsmedborgarnas grundläggande rättigheter.

11.

Europaparlamentet noterar att domstolen avslutade 704 mål under 2016 (jämfört med 616 avslutade mål 2015) och hade fått in 692 nya mål (713 under 2015), och att antalet förhandsavgöranden och överklaganden ökade.

12.

Europaparlamentet konstaterar att tribunalen under 2016 tog emot 974 nya mål (jämfört med 831 under 2015) och behandlade 755 mål (jämfört med 987 under 2015), med en ökning av antalet pågående mål jämfört med tidigare år.

13.

Europaparlamentet noterar att personaldomstolen upphörde den 1 september 2016, och därför måste dess verksamhet bedömas för en period av endast åtta månader. Parlamentet konstaterar att den hade avslutat 169 mål och tagit emot 77 nya mål, med en betydande minskning av antalet pågående mål (jämfört med 231 under 2015 och 139 under 2016). Europaparlamentet välkomnar informationen i domstolens förslag om reformen av domstolens stadga, som innehåller en utvärdering av hur personaldomstolen har fungerat, som lades fram för parlamentet 2011 och 2014 och som presenterades som bilaga till svaret på frågorna i samband med ansvarsfrihetsförfarandet avseende 2016. Parlamentet upprepar sitt krav på en ingående utvärdering av personaldomstolens tioåriga verksamhet.

14.

Europaparlamentet noterar att 2015 var det år då reformen av domstolens rättsliga struktur antogs, vilken åtföljdes av utarbetandet av nya rättegångsregler för tribunalen. Parlamentet inser att eftersom antalet domare kommer att fördubblas under ett förfarande i tre steg som sträcker sig fram till 2019, kommer reformen att göra det möjligt för domstolen att fortsätta hantera det ökade antalet mål. Parlamentet ser fram emot att se resultatet av denna reform med avseende på domstolens kapacitet att hantera mål inom rimlig tid och i överensstämmelse med kraven på en rättvis rättegång.

15.

Europaparlamentet konstaterar att år 2016, efter reformen av domstolens rättsliga struktur, var personalärenden den tredje vanligaste typen av mål vid tribunalen. Parlamentet uppmanar domstolen att fortsätta att tillhandahålla statistik över sin domstolsverksamhet.

16.

Europaparlamentet noterar att handläggningstiden minskat generellt under 2016, vilket revisionsrätten konstaterade i sin särskilda rapport nr 14/2017 (1), med i genomsnitt 0,9 månader vid domstolen och med 1,9 månader vid tribunalen jämfört med 2015. Europaparlamentet noterar de organisatoriska och förfarandemässiga åtgärder som domstolen har vidtagit för att öka sin effektivitet och uppmanar domstolen att fortsätta sina ansträngningar att säkerställa en fortsatt nedåtgående trend så att samtliga fall slutförs inom en rimlig tidsperiod. Parlamentet noterar med oro att rättsferier var en av de vanligaste faktorerna som påverkade tidsåtgången för hantering av målen i domstolen. Parlamentet konstaterar att rättsferierna varade 14 veckor under 2016.

17.

Europaparlamentet noterar att den nya uppförandekoden för ledamöter och före detta ledamöter av Europeiska unionens domstol har trätt i kraft, och att den fastställer regler som är en reaktion på flera av parlamentets farhågor i samband med intresseförklaringar och extern verksamhet. Parlamentet stöder domstolens genomförande av sitt beslut att fastställa regler om ”svängdörrar” under 2018.

18.

Europaparlamentet begär att domstolen inför en mer resultatbaserad strategi när det gäller domarnas externa verksamhet för spridning av EU-rätten, eftersom kriterierna tycks vara ganska allmänna och man inte tydligt mäter effekterna av denna verksamhet.

19.

Europaparlamentet efterlyser åter större transparens när det gäller varje domares externa verksamhet. Europaparlamentet uppmanar domstolen att på sin webbplats och i sin årliga verksamhetsrapport ge information om domarnas andra befattningar och övrig betald extern verksamhet, inklusive evenemangets namn och plats, de berörda domarnas roll, kostnaderna för resor och uppehälle samt huruvida de betalats av domstolen eller av en tredje part.

20.

Europaparlamentet uppmanar domstolen att offentliggöra meritförteckningarna och intresseförklaringarna för samtliga ledamöter, och att ange eventuellt medlemskap i andra organisationer.

21.

Europaparlamentet beklagar att det inte finns några regler om ”svängdörrar” och uppmanar domstolen att fastställa och införa strikta skyldigheter i fråga om detta.

22.

Europaparlamentet anser att domstolen bör tillhandahålla protokoll från sina möten med lobbyister, yrkesorganisationer och det civila samhällets aktörer, när detta inte påverkar sekretessen i pågående mål.

23.

Europaparlamentet uppmanar domstolen att offentliggöra möten med yrkesorganisationer samt företrädare för medlemsstaterna.

24.

Europaparlamentet beklagar medlemsstaternas bristande ansträngningar att uppnå en jämn könsfördelning på höga befattningar med stort ansvar och noterar att parlamentet och rådet som ett av sina mål har fastställt en jämn könsfördelning vid utnämningen av nya domare i tribunalen (för närvarande finns det fem kvinnliga domare och två kvinnliga generaladvokater i domstolens organisationsplan och tio kvinnliga domare i tribunalens organisationsplan). Parlamentet anser att unionens institutioner måste vara representativa för sina medborgare. Parlamentet betonar därför hur viktigt detta mål, som parlamentet och rådet har fastställt, är.

25.

Europaparlamentet noterar att revisionsrätten inte fick tillgång till vissa dokument som var relevanta för prestationsgranskningen av domstolen (2). Parlamentet uppmanar domstolen att fortsätta att arbeta med revisionsrätten och ge den tillgång till alla handlingar som krävs för dess granskningar, i den mån detta inte strider mot skyldigheten att upprätthålla sekretessen i överläggningsprocessen.

26.

Europaparlamentet är medvetet om att juristsekreterarnas roll är att bistå revisionsrättens ledamöter med att utreda ärenden och utarbeta rättsliga dokument under deras tillsyn, t.ex. domar, beslut, yttranden eller meddelanden. Parlamentet noterar att domstolen antog deras uppföranderegler 2009, och att juristsekreterarna väljs av de ledamöter för vilka de ska arbeta samt att det finns minimikriterier för rekryteringen. Domstolen uppmanas att tillämpa en policy som ger utrymme för större flexibilitet i fördelningen av arbetet mellan nuvarande rättssekreterare, för att underlätta lösningen av problem i samband med resursförvaltning eller organisationsfrågor (3).

27.

Europaparlamentet noterar med oro att domstolen inte kunde utvärdera domarnas och juristsekreterarnas kapacitet att hantera fall eftersom domstolen inte samlar in någon information om den tid som en domare eller en juristsekreterare lägger ner på ett specifikt fall. Europaparlamentet noterar att en studie kommer att genomföras för att utvärdera i vilken utsträckning som införandet av ett system för att övervaka resursanvändningen skulle ge användbar information. Domstolen ombeds att presentera studiens resultat för parlamentet.

28.

Europaparlamentet anser att domstolens svar på parlamentets fråga (fråga nr 50) om hur mycket målen kostar är ofullständigt. Parlamentet uppmanar domstolen att överväga ett övervakningssystem för att beräkna kostnaderna för varje enskilt mål.

29.

Europaparlamentet noterar den ständiga övervakningen av eventuella eftersläpningar och förseningar inom avdelningarna. Parlamentet beklagar att domstolen inte har rapporterat till parlamentet om att man har misslyckats med att följa vägledande tidsramar, eftersom det rör domstolens interna organisation.

30.

Europaparlamentet konstaterar med oro att registrets mottagande och behandling av inlagor är den vanligaste faktorn som styr tidsåtgången för den skriftliga behandlingen vid tribunalen (4). Målen vid tribunalen kännetecknas av dokumentvolymen. Parlamentet uppmanar tribunalen att fortsätta att övervaka antalet ärenden och deras komplexitet så att man kan se till att registret har tillräckliga resurser.

31.

Europaparlamentet understryker revisionsrättens rekommendation i dess särskilda rapport nr 14/2017 om mätning av prestationer från fall till fall med hänvisning till en skräddarsydd tidsram, med beaktande av de resurser som faktiskt används.

32.

Europaparlamentet konstaterar att efter reformen av domstolens rättsliga struktur fördelas domarna på avdelningarna i relation till mängden mål inom olika områden. Parlamentet är intresserat av att få veta hur denna tilldelning går till och huruvida det finns specialiserade avdelningar för vissa områden, och begär en analys av hur tilldelningen påverkar hur snabbt ärenden behandlas.

33.

Europaparlamentet noterar förfarandet för att fördela de mål som anhängiggjorts vid domstolarna. Europaparlamentet noterar att omkring 40 % av målen i tribunalen fördelades utanför turordningssystemet, vilket gör att man kan ifrågasätta själva systemet. Domstolen uppmanas att tillhandahålla de bestämmelser som gäller för fördelning av mål i båda domstolarna.

34.

Europaparlamentet konstaterar att frågor om immateriella rättigheter är inblandade i ett betydande antal mål i båda domstolarna. Domstolen uppmuntras att analysera olika sätt att förenkla förfarandena i dessa mål, och överväga att låta sin tjänst för forskning och dokumentation göra förhandsgranskningar.

35.

Europaparlamentet konstaterar att domstolen fortsätter att följa det interinstitutionella avtalets bestämmelser om att minska personalstyrkan med 5 % över en period på fem år, trots inrättandet av 137 nya tjänster med anknytning till ökningen av antalet domare och generaladvokater.

36.

Europaparlamentet noterar den höga andelen tillsatta tjänster (nästan 98 %) trots den höga personalomsättningen. Parlamentet noterar de svårigheter som domstolen anger att man har när det gäller att rekrytera fast anställda till ingångslöner. Parlamentet begär att få en utvärdering från domstolen av skälen till den höga personalomsättningen och information om vilka åtgärder som införts eller som man tänker införa för att förbättra situationen.

37.

Europaparlamentet uppskattar de åtgärder som domstolens vidtog 2016 för att förbättra könsbalansen i den högre ledningen och på mellanchefsnivå, men understryker hur viktigt det är att fortsätta att arbeta för förbättringar i denna fråga. Parlamentet är fortfarande bekymrat över den geografiska obalansen när det gäller poster på mellanchefsnivå och bland höga chefer och uppmanar, även i detta sammanhang, domstolen att sträva efter förbättringar.

38.

Europaparlamentet noterar att domstolen 2016 erbjöd 245 praktikplatser, men beklagar att 188 praktikplatser på kanslierna var oavlönade. Domstolen uppmanas att finna en lösning för att skapa anständig ersättning för alla praktikanter vid institutionen i syfte att säkerställa lika möjligheter.

39.

Europaparlamentet välkomnar domstolens personalutbyte med Europeiska centralbanken och projektet att etablera en ram för utbyten för juristlingvister mellan de olika institutionerna.

40.

Europaparlamentet välkomnar samarbetet med kommissionens och parlamentets tolktjänster inom den interinstitutionella kommittén för översättning och tolkning (CITI).

41.

Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att domstolen har blivit fullvärdig medlem i den interinstitutionella arbetsgruppen om den huvudsakliga interinstitutionella verksamheten och resultatindikatorer, och redovisade kostnaderna för översättning enligt den harmoniserade metod som man enats om inom arbetsgruppen.

42.

Europaparlamentet noterar domstolens investeringar i it-verktyg för att förbättra hanteringen av målen. Domstolen ombeds att lämna detaljerade kvantitativa och kvalitativa ekonomiska uppgifter om läget för it-projekt inom domstolen sedan 2014. Domstolen uppmanas att utveckla ett fullt integrerat it-system för att stödja handläggningen av mål.

43.

Europaparlamentet påpekar den konstanta ökningen av antalet inloggningar till applikationen e-Curia (antalet användarkonton: 3 599 år 2016 jämfört med 2 914 år 2015), samt att samtliga medlemsstater använde e-Curia 2016, vilket visar att allmänheten har blivit mer medveten om applikationen och dess fördelar.

44.

Europaparlamentet uppmanar domstolen att förbättra sina kommunikationsåtgärder för att göra det enklare för unionens medborgare att koma i kontakt med domstolen, t.ex. genom att anordna utbildningsseminarier för journalister eller utveckla kommunikationsprodukter om sin verksamhet i enlighet med en strategi som är mer inriktad på medborgarna. Europaparlamentet är nöjd med att domstolen har fattat beslutet att uppdatera sin webbplats så att den blir mer användarvänlig, och ber domstolen att anstränga sig för att förbättra sin databas genom att göra den mer inriktad på användarna. Parlamentet uppskattar de insatser som domstolen har gjort när det gäller kommunikationskanaler on-line och uppmuntrar domstolen att fortsätta det värdefulla arbetet.

45.

Europaparlamentet konstaterar att domstolen stegvis följde upp parlamentets rekommendation avseende användningen av tjänstefordon i 2015 års resolution om ansvarsfrihet (5). De åtgärder som har vidtagits för att rationalisera förvaltningen av tjänstefordonen går i rätt riktning. Parlamentet välkomnar den nya interinstitutionella anbudsinfordran avseende fordonsleasing som inleddes 2016 och som syftar till att spara pengar på detta område. Parlamentet konstaterar med oro att 21 flygresor gjordes 2016 till en kostnad av 3 998,97 EUR för att skicka chaufförer på tjänsteresa till ledamöter av domstolen eller av personaldomstolen för att köra dem i respektive ledamots hemmedlemsstat.

46.

Parlamentet välkomnar domstolens åtagande att uppnå ambitiösa miljömål och begär att dessa mål uppnås i tid. Parlamentet uppmanar institutionen att genomföra principerna om miljöanpassad offentlig upphandling och vill att det fastställs bestämmelser och tillräckliga budgetmedel för kompensation för koldioxidutsläpp.

47.

Europaparlamentet noterar den ingående informationen om fastighetspolitiken, särskilt arbetet med en femte utbyggnad av det nuvarande byggkomplexet.

48.

Europaparlamentet noterar de ytterligare erfarenheterna av kontorslandskap. Parlamentet är bekymrat över att fördelar såsom minskat ytbehov, enklare kommunikation och större flexibilitet skulle kunna motverkas av förlust av konfidentialitet, begränsningar för ärenden som kräver stor koncentration samt en förlust av integritet. Parlamentet uppmanar domstolen att utvärdera de positiva och negativa effekterna för arbetsvillkoren och att därvid beakta personalens behov, och att informera parlamentet om resultatet av denna utvärdering.

49.

Europaparlamentet välkomnar att domstolen antog riktlinjer om information för och skydd av visselblåsare i början av 2016, och påminner om att skyddet av visselblåsare är en fråga som tas på stort allvar inom unionens offentliga förvaltning, och att den alltid måste behandlas grannlaga. Parlamentet uppmanar domstolen att uppmuntra sina anställda att ta del av riktlinjerna från 2016, som lyfter fram den viktiga roll som visselblåsare spelar för att avslöja oegentligheter. Domstolen uppmanas att uppmuntra sina anställda att ta del av riktlinjerna från 2016 i tillämpliga fall. Parlamentet uppmanar domstolen att vid lämplig tidpunkt tillhandahålla information om fall av visselblåsning, och hur de hanterades och löstes.

50.

Europaparlamentet anser att det finns behov av ett oberoende organ med tillräckliga budgetresurser som kan offentliggöra information och ge råd och dit fall kan hänvisas, i syfte att hjälpa visselblåsare att använda de korrekta kanalerna för att lämna uppgifter om eventuella oriktigheter som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, samtidigt som man värnar om konfidentialiteten för personerna i fråga och erbjuder dem stöd och råd.

51.

Europaparlamentet konstaterar att det är medlemsstaterna som ansvarar för att utse ledamöterna av Europeiska unionens domstol, i enlighet med artiklarna 253 och 254 i EUF-fördraget. Parlamentet betonar hur viktigt det är att utse och tillsätta domare i rätt tid för att domstolen ska kunna utföra sitt mandat. Parlamentet begär att det införs en ny regel som fastställer en särskild tidsfrist för att (på nytt) utse domare i god tid före utgången av en domares mandat, och uppmanar rådet att respektera kostnads-nyttoförhållandet när man utser nya domare till domstolen. Parlamentet kritiserar den felaktiga utnämningen, utan ansökningsomgång, av två domare i personaldomstolen för ett mandat som för övrigt endast varade från den 14 april 2016 till den 31 augusti 2016.

52.

Europaparlamentet konstaterar att en av de två domare vid personaldomstolen som utnämndes från den 1 april till den 31 augusti 2016 fick ett bosättningsbidrag (18 962,25 EUR) i enlighet med artikel 4 a i rådets förordning (EU) 2016/300 (6), ersattes för resekostnader (493,10 EUR) i enlighet med artikel 4 c i samma förordning och för flyttkostnader (2 972,91 EUR) i enlighet med dess artikel 4 d. Parlamentet noterar dessutom att samma domare fick en övergångsersättning för sex månader som uppgick till sammanlagt 47 070 EUR vid mandatperiodens slut. Parlamentet beklagar de oproportionerliga kostnaderna för en av de domare som påbörjade och avslutade ett ”fyramånadersmandat” och som uppgick till 69 498,25 EUR, utöver domarlönen. Parlamentet uppmanar domstolen att vid utnämning av blivande domare överväga huruvida mandatets längd står i proportion till ovannämnda bidrag. Rådet uppmanas att ompröva villkoren och beloppen för dessa ersättningar och revidera rådets förordning (EU) 2016/300 i enlighet därmed. Parlamentet fördömer detta slöseri med unionsskattebetalarnas pengar.

53.

Europaparlamentet noterar vidare att Europeiska unionens tribunal (avdelningen för överklaganden, dom av den 23 januari 2018 i mål T-639/16 P) (7) ansåg att inrättandet av en andra avdelning vid personaldomstolen för att placera en av domarna med fyramånadersmandat var oriktigt, vilket gör beslutet i nämnda dom samt alla ytterligare beslut som fattats av den andra avdelningen med denna sammansättning ogiltiga. Parlamentet frågar domstolen vilka av de beslut som fattats av den andra avdelningen med denna sammansättning som påverkas av tribunalens dom. Parlamentet kräver att rådet kommenterar detta misslyckande och klargör vem som bär ansvaret för det.

54.

Europaparlamentet uppmanar domstolen att överväga att utöka överläggningsspråken vid domstolen, och särskilt tribunalen, till andra språk än franska. Parlamentet välkomnar begäran från tribunalens ordförande från februari 2016 om en konsekvensbedömning av en ändring av överläggningsspråk, vilken ännu inte är avslutad.

55.

Europaparlamentet beklagar Förenade kungarikets beslut att lämna Europeiska unionen. Parlamentet konstaterar att man för närvarande inte kan förutse de ekonomiska, administrativa, mänskliga och andra konsekvenserna av utträdet, och uppmanar rådet och revisionsrätten att genomföra konsekvensbedömningar och informera parlamentet om resultaten senast i slutet av 2018.

(1) Revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2017 ”Effektivitetsrevision av handläggningen av mål vid Europeiska unionens domstol”.

(2) Se punkt 14, särskild rapport nr 14/2017.

(3) Se punkt 98, punkt C, särskild rapport nr 14/2017, där revisionsrätten identifierade följande aspekter: avsaknad av juristsekreterare, arbetsbelastningen för domare, generaladvokater och deras rättssekreterare, omfördelning av ärenden till följd av utgången av domarnas mandat.

(4) Se punkt 38, diagram 6 i den särskilda rapporten nr 14/2017.

(5) EUT L 252, 29.9.2017, s. 116.

(6) Rådets förordning (EU) 2016/300 av den 29 februari 2016 om ersättning till innehavare av höga EU-ämbeten (EUT L 58, 4.3.2016, s. 1).

(7) ECLI:EU:T:2018:22.