Yttrande från Europeiska regionkommittén – En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi

(2019/C 404/11)

Föredragande

Michele EMILIANO (IT–PES), regionpresident, Apulien

Referensdokument

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, Europeiska rådet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och Europeiska investeringsbanken: En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi

COM(2018) 773 final

I. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Genomförandet av den långsiktiga strategin för 2050

Europeiska regionkommittén välkomnar meddelandet ”En ren jord åt alla”, stöder målet om att uppnå växthusgasneutralitet i EU (nettonollutsläpp av växthusgaser) senast 2050 och uppmanar kommissionen att i syfte att uppnå detta mål utarbeta en ännu mer ambitiös färdplan genom att anta lämpliga åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 °C jämfört med de förindustriella nivåerna och prioritera de mest ambitiösa scenarierna. Kommissionen uppmanas också att bedöma de olika scenariernas inverkan på klimatmässiga, hälsomässiga, miljömässiga, ekonomiska och sociala aspekter, och att lägga fram ett lämpligt heltäckande regelverk baserat på denna bedömning och i linje med strategin för genomförandet av FN:s mål för hållbar utveckling. I detta sammanhang välkomnar vi också det pågående arbetet på EU-nivå med diskussionsunderlaget om ett hållbart Europa, inklusive i Europeiska regionkommittén, om hur man kan involvera lokala och regionala myndigheter i de väsentliga omvandlingsprocesserna.

ReK understryker behovet av att investera i utbildning och information om klimatfrågor bland medborgare i allmänhet och särskilt med inriktning på ungdomar, som oroar sig alltmer över vad de uppfattar som alltför långsamma framsteg när det gäller att bemöta denna utmaning. Kommittén betonar att de lokala och regionala myndigheterna, i samarbete med utbildningsanstalter och organisationer i det civila samhället, har en viktig roll att spela när det gäller att främja detta engagemang, och när det gäller att leva upp till ungdomars förväntningar.

Kommittén upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna och kommissionen om att inrätta en permanent flernivåplattform för en energidialog, i enlighet med förordningen om styrningen av energiunionen, som ska inbegripa klimat- och miljöaspekter, för att stödja regionerna och de lokala myndigheterna, det civila samhällets organisationer, företagen och andra parter som berörs av energiomställningen (1). I detta sammanhang förklarar sig kommittén också vara villig att, om kommissionen så begär, inrätta en struktur för tekniskt utbyte om genomförandet av paketet för ren energi på lokal eller regional nivå.

ReK framhåller regionernas och de lokala myndigheternas avgörande roll i genomförandet av den offentliga klimat- och energipolitiken och för att främja de beteendeförändringar som är nödvändiga för att den ska kunna genomföras effektivt samt för att se till att alla medborgare accepterar dessa förändringar, i enlighet med en tydligt definierad strategi för minskade koldioxidutsläpp som är inriktad på målet om nollutsläpp: i detta avseende framhåller vi åtgärderna inom borgmästaravtalet för klimat och energi och uppmanar kommissionen att fortsätta att främja detta och att stödja liknande initiativ för att stärka de lokala åtgärderna och inrätta en permanent samrådsmekanism som bygger på Talanoa-dialogen (2).

ReK vill fästa uppmärksamheten på stödet till sådana initiativ som borgmästaravtalet för klimat och energi, som genom direkta förbindelser mellan lokala myndigheter och kommissionen gör det möjligt att nedifrån och upp utarbeta en särskild plan som på grundval av handlingsplanerna för hållbar energi och klimatåtgärder utvecklas till en integrerad territoriell förvaltningsplan för att bekämpa klimatförändringarna i samordning med bl.a. andra lokala aktörer som är engagerade i de nationella energi- och klimatplanerna och stöder målen för hållbar utveckling.

Kommittén uppmanar kommissionen att se till att de nationella energi- och klimatplanerna och de nationella långsiktiga strategierna är förenliga med Parisavtalet, 2050-strategin och målen för hållbar utveckling. Det är mycket viktigt att de utarbetas genom en flernivådialog och en deltagandebaserad metod och bygger på befintlig god praxis på regional och lokal nivå. Vi föreslår också att man ska förkorta fristerna för regelbunden översyn av dessa planer och institutionalisera systemet med regionalt och lokalt fastställda bidrag för att förena det med systemet för nationellt fastställda bidrag.

ReK uppmanar kommissionen att aktivt ta hänsyn till vissa territoriers – såsom de yttersta randområdenas – och medborgares särskilda sårbarhet vid övergången till ett klimatneutralt Europa för att undvika att omställningen förkastas. Vi efterlyser också inrättandet av ett europeiskt observationsorgan för klimatneutralitet för att bidra till fullgörandet av nationella rapporteringsskyldigheter enligt styrningen av energiunionen, och för kartläggning och övervakning av dessa sårbarheter, tillsammans med en uppdatering av kompetenserna inom ramen för kompetenskartan för EU. Dessa åtgärder, som syftar till att åstadkomma ett klimatneutralt Europa, bör ta hänsyn till behovet av kompetens på regional och lokal nivå i syfte att anpassa utformningen av hållbara strategier till kompetensutvecklingen för framtidssäkrade och högkvalitativa arbetstillfällen i de mest utsatta regionerna samt underlätta ett effektivt utbyte av bästa praxis mellan dessa regioner, och även utgå från de befintliga sammansatta indikatorerna och andra eventuella indikatorer som kan komma att fastställas.

Vi vill fästa uppmärksamheten på de europeiska regionernas särdrag i fråga om klimat, miljö, landskap, rörlighet samt ekonomisk och social struktur, och betonar vikten av att anpassa genomförandet av strategin på grundval av geografiska, geopolitiska och ekonomiska särdrag och gå utöver de rent administrativa gränserna.

Kommittén framhåller behovet av att säkerställa en helhetssyn som sammanför instrumenten och strategierna inom ramen för EU:s allmänna politik för målen för hållbar utveckling, sammanhållning och den cirkulära ekonomin, men även specifika åtgärder som rör exempelvis energipolitik, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna samt omställning i kolregioner.

Klimatneutralitet i energisystemet

10.

Kommittén noterar regionernas och de lokala myndigheternas viktiga roll i det deltagandebaserade genomförandet av energi- och klimatpolitiken, och erkänner de offentliga myndigheternas roll som förebild inom alla sektorer, med början i förvaltningen av det offentliga byggnadsbeståndet och offentligt förvaltade företag. I detta sammanhang betonar ReK vikten av planerna för att förbättra offentliga byggnaders energieffektivitet, tillsammans med tillämpningen av kriterierna för hållbar offentlig upphandling och av energi- och miljöförvaltningssystemen, i överensstämmelse med de miljömässiga minimikriterierna (3).

11.

ReK uppmanar kommissionen att, som en prioritering, fortsätta främja byggnaders energieffektivitet för att minska utsläppen från befintliga byggnader och se till att offentliga bidrag och finansiella instrument gör det möjligt för ägarna att förbättra byggnadernas energieffektivitet genom renoveringsåtgärder. Dessutom bör nödvändiga investeringar och statligt stöd klassificeras som kapitalkostnader för att öka de lokala och regionala myndigheternas handlingsutrymme. Detta bidrar väsentligt till en ökning av den genomsnittliga årliga renoveringsgraden när det gäller byggnader.

12.

Kommittén framhåller vikten av att skydda sårbara människor från energifattigdom och av att säkerställa lika tillgång till grundläggande energitjänster för alla EU-medborgare.

13.

ReK uppmanar kommissionen att främja en cirkulär strategi vid planering, uppförande och drift av nya byggnader, en strategi som måste vara hållbar eller omfatta energieffektivitet och användning av förnybara källor, med utgångspunkt i exemplet med initiativet ”Level(s)” (4). Därtill behöver krav ställas på klimat- och miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv för byggnadsmaterial och byggprocesser och för att dokumentera de material som används. Det förutsätter fortsatta satsningar på standarder, ekodesignkrav, miljövarudeklarationer och informationssystem för livscykelanalys.

14.

Kommittén är fast övertygad om att målet om 32 % förnybar energi på EU-nivå bör ses över igen i framtiden mot bakgrund av den tekniska utvecklingen i syfte att nå 40 % senast 2030 för att uppnå klimatneutralitet senast 2050, och att man i varje fall på lämpligt sätt bör uppmuntra och stödja de europeiska regioner som kan överträffa detta tröskelvärde.

15.

ReK välkomnar det formella erkännandet av lokala energisamhällen i paketet för ren energi (5), uppmanar medlemsstaterna att utnyttja deras potential (6), och betonar behovet av att inrätta riktade finansiella stödordningar inom vilka man prioriterar områden med hinder, till exempel dem med isolerade elsystem som inte är sammankopplade med de stora europeiska näten. På lokal och regional nivå är offentliga och privata energibolag viktiga instrument för omställningen.

16.

Kommittén betonar vikten av att främja minskade koldioxidutsläpp, eftersträva målet om nollutsläpp och uppmana medlemsstaterna att tillsammans med regionerna fastställa noggranna färdplaner för omställningen av anläggningar och infrastruktur där fossila bränslen används och av kärnkraftverk, och samtidigt stimulera användningen av förnybara källor (såsom väte) och teknik för minskade koldioxidutsläpp i den europeiska gassektorn, på grundval av BAT-referensdokument. En lämplig prissättning av fossil energi genom utsläppsrätter och en socialt accepterad beskattning är en grundförutsättning för omställningen till förnybar energi. Kommittén välkomnar därför kommissionens nyligen offentliggjorda meddelande ”Ett mer effektivt och demokratiskt beslutsfattande inom EU:s energi- och klimatpolitik”, och anser att många av förslagen i detta dokument, särskilt när det gäller den avgörande frågan om energibeskattningen, är nödvändiga för att säkerställa en samordnad, enhetlig och snabb reaktion på de enorma utmaningar som EU står inför.

Fysisk planering och klimatneutralitet

17.

Kommittén framhåller regionernas och de lokala myndigheternas centrala roll i genomförandet av politiken för hållbar rörlighet för människor och varor, bl.a. genom stadsplanering och fysisk planering som syftar till att ändra balansen mellan olika transportsätt, minska användningen av motorfordon och minska markanvändningen.

18.

ReK upprepar behovet av att göra transporterna klimatneutrala, eftersom det är den enda sektor där koldioxidutsläppen fortfarande ligger över 1990 års nivåer (7), bl.a. genom att öka det ekonomiska och tekniska stödet till europeiska plattformar såsom S3P Energy (8).

19.

ReK uppmanar kommissionen att frigöra EU-finansiering för att påskynda utbyggnaden av laddningsstationer för fordon för att se till att den nuvarande infrastrukturen inte hindrar spridningen av ren rörlighet över hela Europa så att den framtida efterfrågan kan tillgodoses.

20.

Kommittén betonar vikten av att främja och finansiera övergången till kollektiva, gemensamma, multimodala och intermodala transportsätt, bl.a. genom att utveckla logistikplattformar och planer för rörlighetsstyrning på lokal och regional nivå, samtidigt som de glesbefolkade och avlägset belägna regionernas samt de yttersta randområdenas och öregionernas särdrag beaktas.

21.

ReK betonar vikten av att rörlighetsplanerna ligger i linje med den ökade produktionen och distributionen av grön el och förnybara bränslen (9), syftar till att uppnå nollutsläpp från trafiken och är integrerade i stadsplaneringen och den fysiska planeringen och, i förekommande fall, handlingsplanerna för hållbar energi och klimat, och framhåller att denna politik har en avgörande roll för att förbättra medborgarnas liv och skydda deras hälsa.

22.

Kommittén betonar att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt möjliga åtgärder för att minska koldioxidutsläppen i transportsystemet, genom att främja användningen av förnybara energikällor och alternativa bränslen och därmed utbyggnaden av specifik infrastruktur för att säkerställa en ekologisk och diversifierad försörjning, framför allt genom att stärka dem som på lokal nivå är ansvariga för distributionssystemen.

23.

ReK betonar vikten av samspelet mellan markanvändning, begränsning av klimatförändringarna och anpassningspotential, samt vikten av att ta itu med jordbrukets enorma klimatpåverkan som avgörande inslag i alla strategier för att förena efterlevnaden av Parisavtalet och målen för hållbar utveckling med ett bättre miljömässigt, hälsomässigt, ekonomiskt och socialt välbefinnande.

24.

Kommittén framhåller ösamhällenas roll som potentiella laboratorier för politiken för klimatneutralitet och pekar på behovet av åtgärder för att minska koldioxidutsläppen från sjöfarten, med beaktande av sårbara territorier som i hög grad är beroende av sjöfart.

Klimatneutralitet i det ekonomiska systemet

25.

Kommittén betonar den hållbara offentliga upphandlingens roll för att främja den gröna ekonomins utveckling och beteendeförändringar, vikten av att snabbt övergå till cirkulära offentliga upphandlingar och betydelsen av miljöledningssystem i den privata sektorn, med utgångspunkt i ett fullständigt genomförande av direktivet om industriutsläpp (10) och BAT-referensdokumenten för alla produktionssektorer och av Emas och ISO:s miljöcertifieringssystem (11).

26.

ReK betonar att det i strategin saknas en hänvisning till avfallssektorn, den europeiska avfallshierarkin och principerna för den cirkulära ekonomin (12) och föreslår därför att man ska vidta åtgärder för att snabbt fastställa enhetliga kriterier för när avfall ska upphöra att vara avfall, i syfte att minska bortskaffandet, främja återvinning och minimera de förorenande utsläppen från de tillhörande industriprocesserna. Avfall bör också minimeras genom ekodesignkrav på produkter vad gäller kemikalieinnehåll och återvinningsbarhet och satsningar på sortering och återvinning av material och energi.

27.

Kommittén framhåller vikten av att ägna särskild uppmärksamhet åt regioner med energiintensiva industrier och energiinfrastruktur för att se till att omställningen inleds snabbt och att den hanteras på ett rättvist och inkluderande sätt genom att begränsa eller kompensera för sociala och miljömässiga konsekvenser, och betonar vikten av att se till att de lokala och regionala myndigheterna samt medborgarna och de berörda icke-statliga organisationerna, näringslivet, universiteten och forskningsinstituten görs delaktiga i fastställandet av kompensationsåtgärder för de eventuella negativa effekterna av energiomställningen.

28.

ReK betonar behovet av att säkerställa en rättvis fördelning av miljökostnader och hälsomässiga, miljömässiga, ekonomiska och sociala fördelar för de medborgare som berörs av energiinfrastrukturens lokalisering och de förändringar som är nödvändiga i samband med omställningen. I synnerhet betonar vi vikten av att involvera lokala och regionala myndigheter i de områden som genomkorsas av infrastruktur för transport av stora mängder energi så att de tillsammans med de behöriga nationella myndigheterna kan fastställa kriterier för att fördela miljökostnader och miljövinster, och tillförsäkra de mest berörda medborgarna en skälig andel av de intäkter som genereras. Kommittén understryker också att all EU-politik, inbegripet EU:s politik för handel med partner utanför EU, måste anpassas till målet om klimatneutralitet.

Strategier för att absorbera och kompensera för utsläpp

29.

Kommittén välkomnar uppdateringen av EU:s bioekonomistrategi (13), som stöder utvecklingen av produktionssystem som gör det möjligt att minska växthusgasutsläppen.

30.

ReK framhåller den viktiga roll som grönområden i städer och på landsbygden spelar i kampen mot klimatförändringarna, i egenskap av ekologiska system som fungerar som naturliga motsvarigheter till kolsänkor, och vill i detta sammanhang särskilt uppmärksamma de mest sårbara regionerna, inbegripet de yttersta randområdena och öregionerna. För att minska utsläppen erinrar ReK om vikten av att förbättra förvaltningen av organiska jordarter och återställa torv- och våtmarker liksom alla jordbruksmetoder och system för avskiljning av utsläpp. Dessutom betonar kommittén behovet av att främja och stödja skyddet och en korrekt förvaltning av skogsbeståndet samt en fullständig integrering av jord- och skogsbrukspolitiken med politiken för hantering av hydrogeologiska och klimatrelaterade risker.

31.

Kommittén uppmanar kommissionen att göra regionerna och de lokala myndigheterna delaktiga i genomförandet av förordningarna om ansvarsfördelning och om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) (14), genom att fastställa utsläppsminskningsmål för 2030 och realistiska initiativ för att uppnå dem.

32.

ReK framhåller städernas och regionernas befogenheter att samla in de uppgifter som behövs för att inventera utsläppen av växthusgaser i de sektorer som omfattas av LULUCF och förordningen om ansvarsfördelning, och rekommenderar medlemsstaterna och kommissionen att stödja dem för att främja deras kapacitet (15).

33.

Kommittén betonar behovet av att vidareutveckla alla metoder och all teknik för fullständig mass- och energiåtervinning i produktionssystemen och alla former av miljökompensation för diffusa och flyktiga utsläpp, inklusive koldioxid, som måste kompenseras med naturliga ekologiska system och, om inga andra möjligheter finns, med hjälp av teknik för avskiljning och lagring av koldioxid. ReK understryker dock att det ännu inte har visats att sådan teknik är effektiv och säker, och att man därför måste ge absolut prioritet åt insatser för att undvika utsläpp.

Finansiering av klimatneutralitet

34.

Kommittén framhåller vikten av att säkerställa tillräcklig ekonomisk täckning för att uppnå en ekonomi med nollutsläpp av växthusgaser, genom att öka den andel av BNP som årligen investeras i energisystemet och tillhörande infrastruktur, och välkomnar den handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt som kommissionen offentliggjorde 2018 (16).

35.

ReK upprepar behovet av att höja utgiftsmålet för klimatet i EU:s budget till minst 30 % och fullt ut genomföra åtagandena i Parisavtalet, med särskild långsiktig finansiering från de nationella regeringarnas sida (17).

36.

ReK understryker att det, med tanke på de betydande sociala konsekvenser som omställningen till en ekonomi med nollutsläpp av växthusgaser väntas leda till, kommer att bli nödvändigt att inrätta en särskild fond för en rättvis omställning till stöd för de regioner eller sektorer i samhället där de kortsiktiga effekterna av att röra sig bort från fossila bränslen kommer att bli mest kännbara.

37.

Kommittén framhåller att det krävs betydande ekonomiska resurser för att utveckla innovativa lösningar, inbegripet förnybara energikällor och integrera dem på marknaden: det är viktigt att fastställa en integrerad och gemensam strategi för myndigheterna på alla nivåer för att koppla samman de olika finansieringskällorna och uppnå en multiplikatoreffekt, och öka medvetenheten om de olika instrument som finns och förbättra deras generella tillgänglighet. EU:s regelverk för förnybar energi och statligt stöd behöver ses över för att bli mer framåtblickande och driva på utvecklingen av ny utsläppsfri teknik med hänsyn till klimatnyttan och hållbarheten. Exempelvis behöver energiskattedirektivet och reglerna för statligt stöd anpassas för att sänka skatterna på förnybar energi så att den blir konkurrenskraftig i förhållande till fossil energi.

38.

Kommittén påpekar att investeringar i miljömässigt hållbar infrastruktur är mycket lönsamma på lång sikt, eftersom de kan leda till en kraftig ökning av både BNP och sysselsättningen. ReK noterar vidare att dessa investeringar leder till ekonomiska besparingar genom att ge möjlighet att förbruka mindre energi och minska importen av fossila bränslen.

39.

Kommittén upprepar att det är viktigt att fastställa smidiga, tydliga och enhetliga regler för offentlig upphandling och rättsliga förfaranden för att främja investeringar (18), och välkomnar kommissionens ambition att förenkla reglerna för programperioden 2021–2027 och låta förordningen om Eruf och Sammanhållningsfonden (19) omfattas av en förordning.

40.

ReK betonar vikten av att göra klimatneutralitet, miljömässig hållbarhet och klimatanpassning till övergripande inslag i alla fonder och finansieringsprogram som bör omfatta mål om en klimatneutral ekonomi som ska uppnås med hjälp av specifika indikatorer, och välkomnar initiativet om miljöanpassning av den europeiska planeringsterminen, (20) men efterlyser ytterligare insatser i detta avseende. I detta sammanhang föreslår kommittén också att klimatrelaterade indikatorer införs i ramverket för kommissionens rapport om förvarningsmekanismen.

41.

Kommittén föreslår att förhandskonsekvensbedömningarna av förslag till EU-lagstiftning ska åtföljas av en bedömning av deras klimatpåverkan och deras bidrag till målen i Parisavtalet (21). Vi efterlyser också en lämplig konsekvensbedömning av EU-medel som tilldelats sektorer och regioner som påverkas av energiomställningen för att säkerställa att de stöder processen på ett effektivt sätt.

42.

ReK understryker vikten av höga medfinansieringssatser från EU, i syfte att garantera tillgång även för små lokala och regionala myndigheter, och betonar behovet av att fastställa särskilda metoder och indikatorer där hänsyn tas till målen om en klimatneutral ekonomi vid bedömningen av de projekt som ska finansieras.

43.

Kommittén framhåller försäkringssektorns roll när det gäller att hantera förluster och skador i syfte att stärka motståndskraften på lokal nivå.

44.

ReK välkomnar hänvisningen till förväntade besparingar inom hälso- och sjukvårdssektorn till följd av klimat- och miljöpolitiken, och uppmanar kommissionen att ytterligare undersöka möjligheten att kvantifiera besparingarna genom att fastställa specifika indikatorer, även i samarbete med WHO (22). Kommittén pekar i detta avseende på erfarenheten från en struktur såsom WHO:s nätverk för hälsosamma städer (Healthy Cities Network) och efterlyser fler insatser för att skapa synergier mellan sådana initiativ och de initiativ som inriktas på energiomställningen och klimatförändringarna i städer.

45.

Kommittén stöder målen i handlingsplanen för hållbar finansiering om att stödja hållbar tillväxt och önskan att ge finanssektorn och privata investerare möjlighet att spela sin roll i uppnåendet av ambitiösa och gemensamma mål för klimat- och miljömässig hållbarhet. ReK konstaterar att mobiliseringen av privat kapital kräver långsiktig planering och rättslig förutsägbarhet på EU-nivå och nationell nivå, men även på lokal och regional nivå.

46.

ReK betonar vikten av en sund finansieringsram för forskning och på området klimatneutral teknik, välkomnar inrättandet av innovationsfonden och efterlyser ett snabbt godkännande av genomförandeförordningen (23), och inrättande av ”frizoner för kunskap” med betydande skattelättnader.

47.

Kommittén framhåller att det är viktigt för regionerna och de lokala myndigheterna att förfoga över en samstämmig och hanterbar integrerad ram för skyldigheter och bästa tillgängliga teknik genom en portal där man presenterar bästa tillgängliga teknik för varje sektor, Horisont 2020-projekt och initiativ inom borgmästaravtalet.

Bibehållande av kopplingar till internationella åtaganden och gällande lagstiftning

48.

Kommittén välkomnar EU:s ambitiösa mål att främja antagandet av politik och åtgärder på global nivå för att vända den nuvarande ohållbara utsläppstrenden, och uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att säkerställa ett stabilt, varaktigt och konsekvent deltagande av regionerna och de lokala myndigheterna i genomförandet av den globala agendan för hållbar utveckling och de tillhörande 17 målen för hållbar utveckling (24) samt Parisavtalet, bl.a. genom att involvera ReK i det förberedande arbetet inför COP25, i syfte att säkerställa att EU:s ståndpunkt i förhandlingarna stöds av alla myndighetsnivåer.

49.

ReK anser att en företrädare för kommittén bör ges ställning som observatör i allt förberedande arbete i UNFCCC:s organ, för att se till att de lokala myndigheternas och regionernas behov och deras möjlighet att bidra med konkreta åtgärder beaktas på vederbörligt sätt och bidra till den öppna, inkluderande och transparenta bedömningen av det gemensamma arbetet inom ramen för den globala översynen.

Bryssel den 27 juni 2019.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs

ordförande

(1) Yttrande från Europeiska regionkommittén om ”Styrningen av energiunionen och ren energi” (2017/C 342/13), https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52017AR0830.

(2) https://unfccc.int/topics/2018-talanoa-dialogue-platform.

(3) Kommissionens meddelanden COM(2008) 397 om handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion samt en hållbar industripolitik, COM(2008) 400 ”Offentlig upphandling för en bättre miljö” och COM(2015) 614 ”Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin”, som antagits av Europeiska unionens råd.

(4) http://ec.europa.eu/environment/eussd/buildings.htm.

(5) https://ec.europa.eu/energy/en/topics/energy-strategy-and-energy-union/clean-energy-all-europeans.

(6) Modeller för lokalt egenansvar för energiförsörjningen och de lokala energisamhällenas roll i Europas energiomställning, (CdR 2515/2018), https://cor.europa.eu/SV/our-work/Pages/OpinionTimeline.aspx?opId=CDR-2515-2018.

(7) Europa på väg: främjande av smidiga rörlighetslösningar (CdR 3560/2017), https://cor.europa.eu/sv/our-work/Pages/OpinionTimeline.aspx?opId=CDR-3560-2017.

(8) https://e3p.jrc.ec.europa.eu/articles/smart-specialisation-platform-energy-s3p-energy.

(9) Resultat för utsläppssnål rörlighet (CdR 6151/2017), https://cor.europa.eu/SV/our-work/Pages/OpinionTimeline.aspx?opId=CDR-6151-2017.

(10) Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24 november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att förebygga och begränsa föroreningar)(EUT L 334, 17.12.2010, s. 17), https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:32010L0075.

(11) Förordning (EU) 2017/1505 av den 28 augusti 2017 om ändring av bilagorna I, II och III till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1221/2009 om frivilligt deltagande för organisationer i gemenskapens miljölednings- och miljörevisionsordning (Emas) (EUT L 222, 29.8.2017, s. 1), https://www.iso.org/home.html.

(12) Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall (EUT L 150, 14.6.2018, s. 109), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/852 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall (EUT L 150, 14.6.2018, s. 141), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/850 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall (EUT L 150, 14.6.2018, s. 100), Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/849 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiven 2000/53/EG om uttjänta fordon, 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektrisk och elektronisk utrustning (EUT L 150, 14.6.2018, s. 93).

(13) En hållbar bioekonomi för Europa: En starkare koppling mellan ekonomin, samhället och miljön, 2018.

(14) Förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 156, 19.6.2018, s. 26), Europaparlamentets och rådets beslut nr 406/2009/EG av den 23 april 2009 om medlemsstaternas insatser för att minska sina växthusgasutsläpp i enlighet med gemenskapens åtaganden om minskning av växthusgasutsläppen till 2020 (EUT L 140, 5.6.2009, s. 136), https://unfccc.int/topics/land-use/workstreams/land-use–land-use-change-and-forestry-lulucf.

(15) Yttrande från Europeiska regionkommittén – Lagstiftningsförslag om en förordning om ansvarsfördelning och en förordning om LULUCF (EUT C 272, 17.8.2017, s. 36), https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX%3A52016AR5780.

(16) Kommissionens meddelande COM(2018) 97 final – ”Handlingsplan för finansiering av hållbar tillväxt”.

(17) InvestEU-programmet (CdR 3766/2018), föredragande: Konstantinos Agorastos (EL–EPP).

(18) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner (EUT L 94, 28.3.2014, s. 1), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster och om upphävande av direktiv 2004/17/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 243).

(19) Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden, föredragande: Michiel Rijsberman (NL–ALDE).

(20) http://ec.europa.eu/environment/integration/green_semester/index_en.htm.

(21) Yttrande om "Klimatfinansiering: ett grundläggande instrument för genomförandet av Parisavtalet" (CoR 2108/2017), https://cor.europa.eu/SV/our-work/Pages/OpinionTimeline.aspx?opId=CDR-2108-2017.

(22) https://www.who.int/publications/guidelines/en/.

(23) Förslag till kommissionens delegerade förordning (av den 26 februari 2019 vad gäller driften av innovationsfonden (C(2019) 1492 final).

(24) På engelska ”Sustainable Development Goals – SDGs”.