Utkast till yttrande från Europeiska regionkommittén – Kreativa Europa och En ny europeisk agenda för kultur

(2019/C 168/07)

Föredragande:

János Ádám KARÁCSONY (HU/EPP), ledamot, kommunfullmäktige, Tahitótfalu

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013

COM(2018) 366 final

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En ny europeisk agenda för kultur

COM(2018) 267 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Ändringsrekommendation 1

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013 Ingressen, skäl 6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Programmet bör ta de kulturella och kreativa sektorernas dubbla karaktär i beaktande genom att dels erkänna kulturens inneboende och artistiska värde, dels dessa sektorers ekonomiska värde, inbegripet deras bidrag till tillväxt och konkurrenskraft, kreativitet och innovation i vidare bemärkelse. Detta förutsätter starka kulturella och kreativa sektorer i Europa, framför allt en dynamisk europeisk audiovisuell industri, med hänsyn till dess förmåga att nå en stor publik och dess ekonomiska betydelse, vilken inkluderar de övriga kreativa sektorerna, liksom kulturturismen.

Programmet bör ta de kulturella och kreativa sektorernas dubbla karaktär i beaktande genom att dels erkänna kulturens inneboende och artistiska värde, dels dessa sektorers ekonomiska värde och deras bidrag till att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i Europeiska unionen, liksom konkurrenskraft, kreativitet och innovation i vidare bemärkelse. Detta förutsätter starka kulturella och kreativa sektorer i Europa, framför allt en dynamisk europeisk audiovisuell industri, med hänsyn till dess förmåga att nå en stor publik och dess ekonomiska betydelse, vilken inkluderar de övriga kreativa sektorerna, den territoriella utvecklingen , liksom kopplingen till strategin för smart specialisering och kulturturismen.

Motivering

Regionalt och europeiskt territoriellt samarbete skapar tillväxt och sysselsättning och främjar Europa som resmål, inklusive via makroregionala kulturella rutter. Utrymme finns för att bygga vidare på dessa erfarenheter för att främja att kulturens påverkan lokalt ligger i linje med artikel 174 i EUF-fördraget och stärka dess roll inom innovationsdriven territoriell utveckling. Såsom angavs i planen för den nya europeiska agendan för kultur tänker kommissionen ”ge fortsatt stöd till regionerna i att genomföra smart specialisering och makroregionala strategier med inriktning på kultur och främja hållbar kulturturism”.

Ändringsrekommendation 2

Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av programmet Kreativa Europa (2021–2027) och om upphävande av förordning (EU) nr 1295/2013 Ingressen, skäl 20

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I syfte att återspegla vikten av att vidta åtgärder mot klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, kommer det här programmet att bidra till att integrera klimatåtgärder och uppnå ett övergripande mål som går ut på att 25 % av unionens budgetutgifter stöder klimatmål. Relevanta åtgärder kommer att identifieras under utformningen av programmet och dess genomförande, och bedömas på nytt i samband med tillämpliga utvärderingar och översyner.

I syfte att återspegla vikten av att vidta åtgärder mot klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att vara en föregångare med att genomföra Parisavtalet och FN:s mål för hållbar utveckling, kommer det här programmet att bidra till att integrera klimatåtgärder och uppnå ett övergripande mål som går ut på att 30 % av unionens budgetutgifter stöder klimatmål, liksom till att integrera målen för hållbar utveckling i samtliga av unionens politikområden . Relevanta åtgärder kommer att identifieras under utformningen av programmet och dess genomförande, och bedömas på nytt i samband med tillämpliga utvärderingar och översyner.

Motivering

Ändringsförslaget syftar till att lyfta fram betydelsen av målen för hållbar utveckling och återspeglar ReK:s ståndpunkt om deras finansiering.

Ändringsrekommendation 3

Ingressen, skäl 22

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
Alltsedan den inrättades har Europeiska filmakademin utvecklat en enastående sakkunskap och är i en unik position när det gäller att skapa en alleuropeisk gemenskap av filmskapare och branschfolk, i arbetet med att främja och sprida europeiska filmer bortom de nationella gränserna och utveckla en genuint europeisk publik. Därför bör den vara berättigad till direkt stöd från unionen.

Motivering

Denna bestämmelse innebär en olämplig positiv diskriminering av detta organ. Behovet av direkt stöd från unionen till detta organ är inte tillräckligt motiverat, och varje form av direkt stöd vore otransparent.

Ändringsrekommendation 4

Ingressen, skäl 23

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Alltsedan den inrättades har Europeiska unionens ungdomsorkester utvecklat en unik sakkunskap i att främja interkulturell dialog, ömsesidig respekt och förståelse genom kultur. Det som utmärker Europeiska unionens ungdomsorkester är att det är en europeisk orkester som överskrider kulturella gränser och består av unga musiker som väljs i enlighet med strikta konstnärliga kriterier genom en årlig, grundlig uttagningsprocess i alla medlemsstater. Därför bör den vara berättigad till direkt stöd från unionen.

Motivering

Av de skäl som anges i kommissionens text bör ungdomsorkestern vara berättigad till direktstöd från EU och programmet Kreativa Europa 2021–2027, förutsatt att alla finansieringsregler följs.

Ändringsrekommendation 5

Ingressen, skäl 25

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

För att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens allmänna budget, är det nödvändigt att säkerställa det europeiska mervärdet av all verksamhet som bedrivs genom programmet och att den utgör ett komplement till medlemsstaternas verksamhet, samtidigt som samstämmighet, komplementaritet och synergieffekter bör eftersträvas med finansieringsprogram som stöder politikområden med nära kopplingar till varandra samt med övergripande politikområden såsom unionens konkurrenspolitik.

För att säkerställa en effektiv fördelning av anslag ur unionens allmänna budget, är det nödvändigt att säkerställa det europeiska mervärdet av all verksamhet som bedrivs genom programmet och att den utgör ett komplement till medlemsstaternas och regionernas verksamhet, samtidigt som samstämmighet, komplementaritet och synergieffekter bör eftersträvas med finansieringsprogram som stöder politikområden med nära kopplingar till varandra samt med övergripande politikområden såsom unionens konkurrenspolitik.

Motivering

Det är också viktigt att beakta komplementariteten med regionernas verksamhet, eftersom man på denna nivå har egna strategier som utgår från deras särdrag, särskilt när det gäller de yttersta randområdena.

Ändringsrekommendation 6

Ingressen, nytt skäl efter skäl 34

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I enlighet med artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör programmet ta den specifika – strukturella, sociala och ekonomiska – situationen i de yttersta randområdena i beaktande. Åtgärder bör planeras inom alla programområden för att öka dessa regioners deltagande och främja kulturellt utbyte mellan dem och resten av EU och världen. En uppföljning och utvärdering av sådana åtgärder ska dessutom göras.

Motivering

Programmet ska innehålla en hänvisning till den särskilda situationen i dessa regioner eftersom de, trots det stora avståndet, utgör en del av vissa EU-medlemsstater. Eftersom de berikar den europeiska kulturen bör deras kulturella förbindelser med EU förstärkas även om det nuvarande programmet inte innehåller någon hänvisning till dem.

Ändringsrekommendation 7

Artikel 3.2

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Främja den ekonomiska, sociala och externa dimensionen i det europeiska samarbetet i syfte att utveckla och främja Europas kulturella och språkliga mångfald och dess kulturarv, öka de kulturella och kreativa sektorernas konkurrenskraft i Europa samt stärka de internationella förbindelserna på kulturområdet.

(a)

enhancing the economic, social and external dimension of European level cooperation to develop and promote European cultural diversity and Europe’s cultural heritage and strengthening the competitiveness of the European cultural and creative sectors, with special attention to small and medium-sized enterprises (SMEs) and reinforcing international cultural relations;

Motivering

Omfattningen av programmets specifika mål bör utvidgas och gå under nivån för de kulturella och kreativa sektorerna genom att fokusera på mikroföretag samt små och medelstora företag för att på ett korrekt sätt skildra verkligheten för de som arbetar i de kulturella och kreativa sektorerna.

Ändringsrekommendation 8

Artikel 4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I enlighet med de mål som anges i artikel 3 ska programområdet kultur ha följande prioriteringar:

a)	Stärka de gränsöverskridande aspekterna hos aktörerna inom de kulturella och kreativa sektorerna i Europa och spridningen av dessa sektorers aktörer och verk.

b)	Öka det kulturella deltagandet i hela Europa.

c)	Främja samhällelig motståndskraft och social inkludering via kulturen och kulturarvet.

d)	Främja de europeiska kulturella och kreativa sektorernas möjlighet att blomstra och skapa arbetstillfällen och tillväxt.

e)	Stärka den europeiska identiteten och de europeiska värdena genom kulturell medvetenhet, utbildning i konstämnen och kulturbaserad kreativitet i utbildningen.

(f)	g) Bidra till unionens globala strategi för internationella förbindelser genom kulturell diplomati.

I enlighet med de mål som anges i artikel 3 ska programområdet kultur ha följande prioriteringar:

a)	Stärka de gränsöverskridande aspekterna hos aktörerna inom de kulturella och kreativa sektorerna i Europa och spridningen av dessa sektorers aktörer och verk, med beaktande av regioner med särskilda geografiska nackdelar, såsom de yttersta randområdena .

b)	Öka det kulturella deltagandet i hela Europa.

c)	Främja samhällelig motståndskraft och social inkludering samt innovation , via kulturen och kulturarvet.

d)	Främja de europeiska kulturella och kreativa sektorernas möjlighet att blomstra och skapa arbetstillfällen och tillväxt samt bidra till lokal och regional utveckling .

e)	Stärka den europeiska identiteten och de europeiska värdena genom kulturell medvetenhet och kulturutbyten , utbildning i konstämnen och kulturbaserad kreativitet i utbildningen.

(f)	g) Bidra till unionens globala strategi för internationella förbindelser genom kulturell diplomati som även inkluderar de yttersta randområdena som betydelsefulla aktörer .

Motivering

Det är nödvändigt att särskilt uppmärksamma avlägset belägna områden med geografiska nackdelar, och de särskilda förhållanden som råder i de yttersta randområdena erkänns i artikel 349 i EUF-fördraget.

Ändringsrekommendation 9

Artikel 6

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

d)	Inrätta och stödja programkontor för att marknadsföra programmet i respektive land samt stimulera till gränsöverskridande samarbete inom de kulturella och kreativa sektorerna.

d)	Inrätta och stödja programkontor och deras nätverksarbete för att marknadsföra programmet på nationell, regional och lokal nivå i respektive land samt stimulera till gränsöverskridande samarbete inom de kulturella och kreativa sektorerna.

Motivering

Såsom framhölls i halvtidsutvärderingen av programmet Kreativa Europa (2014–2020) når programmet medborgarna genom den verksamhet och de aktiviteter som får stöd, och berikar därigenom deras europeiska identitet. Den allmänna framgången beror på hur pass effektivt information sprids och medvetenheten ökas om möjligheter och utmaningar på deras nivå. Kontaktkontoren för Kreativa Europa bör uppmuntras att utveckla sin roll genom att dela med sig av framgångshistorier, inte bara från sitt eget land utan på en alleuropeisk nivå, samt i lokala och regionala sammansättningar.

Ändringsrekommendation 10

Artikel 7.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 1 850 000 000 euro i löpande priser.

Programmet ska genomföras i enlighet med följande preliminära fördelning:

—	Högst 609 000 000 euro för det mål som avses i artikel 3.2 a (programområdet Kultur).

—	Högst 1 081 000 000 euro för det mål som avses i artikel 3.2 b (programområdet Media).

—	Högst 160 000 000 euro för den verksamhet som avses i artikel 3.2 c (det sektorsövergripande programområdet).

Finansieringsramen för genomförandet av programmet för perioden 2021‒2027 ska vara 2 000 000 000 euro i löpande priser.

Programmet ska genomföras i enlighet med följande preliminära fördelning:

—	Högst 759 000 000 euro för det mål som avses i artikel 3.2 a (programområdet Kultur).

—	Högst 1 081 000 000 euro för det mål som avses i artikel 3.2 b (programområdet Media).

—	Högst 160 000 000 euro för den verksamhet som avses i artikel 3.2 c (det sektorsövergripande programområdet).

Motivering

Kultur och kulturarv bör införlivas bättre i prioriteringarna för nästa fleråriga budgetram, både genom integrering och fastställande av ett budgetmål på över två miljarder euro för programmet Kreativa Europa. Nästan 78 % mer finansiella medel planeras för programområdet Media än för programområdet Kultur, trots att det senare omfattar fler konstsektorer. Vi föreslår därför att den föreslagna ökningen på 150 000 000 euro avsätts för programområdet Kultur.

Ändringsrekommendation 11

Artikel 7.4

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
De medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med [artikel 62.1 a] i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med [artikel 62.1 c] i samma förordning. Om möjligt ska dessa medel användas till förmån för den berörda medlemsstaten.	De medel som tilldelas medlemsstaterna inom ramen för delad förvaltning får på deras begäran överföras till programmet. Kommissionen ska förvalta dessa medel direkt i enlighet med [artikel 62.1 a] i budgetförordningen eller indirekt i enlighet med [artikel 62.1 c] i samma förordning. Medlen ska användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

Motivering

Artikel 7.4 i förslaget, enligt vilken en medlemsstat kan överföra en del av sina gemensamt förvaltade medel till programmet Kreativa Europa, väcker vissa frågor. I detta fall får medlemsstaten inte tillräckliga garantier för att dessa medel kommer att tilldelas till förmån för den berörda medlemsstaten. Därför bör förslaget formuleras på ett sådant sätt att dessa medel definitivt kommer att användas till förmån för den berörda medlemsstaten.

Ändringsrekommendation 12

Artikel 13 (ny)

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommittéförfarande

1.	Kommissionen ska biträdas av en kommitté (kommittén för Kreativa Europa). Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.	Kommittén för Kreativa Europa får sammanträda i särskilda konstellationer för att behandla konkreta frågor angående delprogrammen och de sektorsövergripande programområdena.

3.	Om det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.	Om det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Motivering

Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna kommer endast att kunna förverkligas fullt ut om ”kommittéförfarandet”återställs i förslaget så att det säkerställs att medlemsstaterna på ett lämpligt sätt kan granska förvaltningen av programmet.

Ändringsrekommendation 13

Artikel 15

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna säkerställa programmets övergripande samstämmighet och komplementaritet med relevant politik och relevanta program, särskilt sådana som rör jämställdhet, utbildning, ungdomsfrågor, solidaritet, sysselsättning och social inkludering, forskning och innovation, näringsliv och företagande, jordbruk och landsbygdsutveckling, miljö och klimatåtgärder, sammanhållning, regional- och stadspolitik, statligt stöd samt internationellt samarbete och utveckling.

Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna säkerställa programmets övergripande samstämmighet och komplementaritet med relevant politik och relevanta program, särskilt sådana som rör jämställdhet, utbildning, ungdomsfrågor, solidaritet, skydd av minoriteter, särskilt bevarandet av de inhemska nationella, etniska och språkliga minoriteternas kulturarv , sysselsättning och social inkludering, forskning och innovation, hållbar turism , näringsliv och företagande, jordbruk och landsbygdsutveckling, miljö och klimatåtgärder, sammanhållning, regional- och stadspolitik, statligt stöd samt internationellt samarbete och utveckling.

Motivering

Kulturarvsturism är en viktig komponent i och en bidragande faktor till Europas och dess regioners, städers och landsbygdsområdens attraktionskraft när det handlar om att locka investeringar i den privata sektorn, utveckla kulturella och kreativa stadsdelar och dra till sig talang och obundna företag – och på så sätt öka regionernas och ländernas konkurrenskraft både inom Europa och globalt. Eftersom många EU-medborgare (cirka 50 miljoner människor) har ett medborgarskap som inte motsvarar deras modersmål och nationalitet bör man i unionens lagstiftningsprocess för övrigt också ta hänsyn till deras intressen.

Ändringsrekommendation 14

Artikel 18.2

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
En halvtidsutvärdering av programmet ska göras när det väl föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, dock senast fyra år efter det att programmet började genomföras.	Interimsutvärderingen av programmet ska göras när det föreligger tillräcklig information om genomförandet av programmet, men halvtidsutvärderingsrapporten ska överlämnas senast fyra år efter det att programmet började genomföras.

Motivering

Halvtidsutvärderingsrapporten är ytterst viktig för utarbetandet av nästa ramprogram och behöver därför vara färdig och tillgänglig i tid för nästa planeringsperiod.

Ändringsrekommendation 15

Bilaga 1 Programområdet Kultur

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Sektorsspecifika åtgärder:

a)	Stöd till musikbranschen för att främja mångfald, kreativitet och innovation inom musikens område, framför allt för att sprida musikrepertoaren inom och utanför Europa, utbildningsinsatser och publikutveckling inom den europeiska repertoaren, samt stöd för insamling och analys av uppgifter.

Stöd till bok- och förlagsbranschen genom riktade åtgärder som främjar mångfald, kreativitet och innovation, särskilt översättning och marknadsföring av europeisk litteratur över gränserna i och utanför Europa, utbildning och utbyten för branschfolk, författare och översättare, samt transnationella projekt för samarbete, innovation och utveckling inom branschen.

Stöd till arkitektur- och kulturarvssektorerna genom riktade åtgärder för aktörernas mobilitet, kapacitetsuppbyggnad, publikutveckling och internationalisering av kulturarvs- och arkitektursektorerna, främjande av byggkultur, stöd till att skydda, bevara och främja kulturarvet och dess värden via upplysningsverksamhet, arbete i nätverk och aktiviteter för ömsesidigt lärande.

d)	Stöd till övriga sektorer genom riktade åtgärder för att uppmuntra till utveckling av de kreativa aspekterna inom design- och modebranscherna och kulturturismen samt för att främja och representera dessa sektorer utanför Europeiska unionen.

Sektorsspecifika åtgärder:

a)	Stöd till musikbranschen för att främja mångfald, kreativitet och innovation inom musikens område, framför allt för att sprida musikrepertoaren inom och utanför Europa, utbildningsinsatser och publikutveckling inom den europeiska repertoaren, samt stöd för insamling och analys av uppgifter.

Stöd till arkitektur- och kulturarvssektorerna genom riktade åtgärder för aktörernas mobilitet, kapacitetsuppbyggnad, publikutveckling och internationalisering av kulturarvs- och arkitektursektorerna, främjande av byggkultur, stöd till att skydda, bevara och främja kulturarvet, däribland traditionell folklig kultur , och dess värden via upplysningsverksamhet, arbete i nätverk och aktiviteter för ömsesidigt lärande.

d)	Stöd till övriga sektorer genom riktade åtgärder för att uppmuntra till utveckling av de kreativa aspekterna inom design- och modebranscherna och kulturturismen samt för att främja och representera dessa sektorer utanför Europeiska unionen.

Motivering

Traditionell folklig kultur är i sina olika former (hantverk, musik, dans ...) en viktig källa till livskraft för framför allt landsbygdssamhällen, lokal och regional utveckling och europeiskt kulturellt utbyte. Den är också ett instrument för att stärka den europeiska kulturella identiteten och värna om principen om ”förenade i mångfalden”.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Kreativa Europa

Europeiska regionkommittén (ReK) välkomnar kommissionens förslag om att behålla det nuvarande programmet Kreativa Europa som ett eget program som alla aktörer i den kulturella sektorn ska kunna delta i. En fristående budgetram är den bästa metoden för att säkerställa att framstegen under perioden 2014–2020 fortsätter och att en trovärdig utvärdering för framtiden görs.

ReK påminner om att programmet Kreativa Europa utgör en del av ett större förslag om nästa fleråriga budgetram (som offentliggjordes den 2 maj 2018), och att resultaten av förhandlingarna om budgetförslaget därför har stor inverkan på programmets slutgiltiga form och innehåll. Kreativa Europa är ett program av stor betydelse för kultursektorns utveckling och internationalisering och det är därför positivt med en ökning av anslaget till programmet. Det är avgörande att dess andel av EU:s budget inte minskar, inte minst med anledning av de utmaningar som det europeiska samarbetet står inför.

ReK uppmärksammar utvidgningen av kultur som politikområde: antalet sektorsövergripande projekt som innefattar kultur växer, med fokus på områden som stadsförnyelse, hälsa, välbefinnande, social delaktighet och ungdomars egenmakt. Kommittén välkomnar att förslaget speglar detta.

När det gäller konstens och kulturens roll för identitetsskapande och sammanhållning betonar kommittén betydelsen av konstnärlig frihet och yttrandefrihet, som måste värnas med respekt för de universella värdena mänsklig värdighet, jämlikhet och solidaritet, samt principerna om demokrati och rättsstaten.

Dessutom anser vi det vara grundläggande för utvecklingen av en ”europeisk medborgaridentitet”att åtgärder och resurser riktas in på att lyfta fram och sprida det som är gemensamt för alla européer, på sådana områden som historia, kultur och kulturarv. I detta avseende är utökningen av programmet Kreativa Europa och den europeiska agendan för kultur särskilt relevanta.

Vi gläder oss över att förslaget speglar de sociala, ekonomiska och externa dimensionerna samt kulturarv och digital teknik som de två övergripande åtgärderna i den nya europeiska agendan för kultur genom att skapa åtgärder för dem.

Kommittén välkomnar förslagets förstärkta internationella dimension, men riktar uppmärksamhet mot utmaningarna med att förena prioriteringar i och utanför EU.

Vi välkomnar hänvisningarna till synergieffekterna med bland annat regional-, stads- och landsbygdspolitik i programmet, som ”fyller en viktig funktion när det gäller att främja restaurering av kulturarv och att stödja de kulturella och kreativa sektorerna” (1).

ReK föreslår att man ytterligare stärker kopplingen till de lokala och regionala myndigheternas viktiga roll när det gäller att främja och lyfta fram det konst- och kulturliv som finns inom deras område, och efterlyser en utökning av de regionala och lokala myndigheternas deltagande i programmet. Kommittén understryker i detta sammanhang behovet av att se till att det råder balans mellan tilldelningen av resurser till storskaliga projekt å ena sidan och finansieringen av (bland annat små och medelstora företags) åtgärder och verksamhet, med inriktning på den lokala och regionala nivån, å andra sidan.

10.

Vi påminner om att företagen inom de kulturella och kreativa sektorerna ofta är mikroföretag, små och medelstora företag eller företag som drivs av egenföretagare, vilket kräver initiativ och organisation på lokal nivå. Denna lokaliseringsaspekt är positiv för regionerna eftersom den stärker de lokala ekonomierna och även bidrar till att behålla begåvningar och relaterade arbetstillfällen på lokal nivå. Kulturarbetarnas och kulturentreprenörernas speciella situation bör därför uppmärksammas, bland annat situationen hos dem som är verksamma i regioner med permanenta och strukturella begränsningar (2).

11.

Kommittén är bekymrad över att Europeiska unionens ungdomsorkester i förslagets ingress uttryckligen beskrivs som en enhet som bör ”vara berättigad till direkt stöd från unionen”, trots att det tydligt anges i ändringen av den nuvarande förordningen som medlemsstaterna enats om att ”[f]inansiering bör undantagsvis beviljas ungdomsorkestern fram till utgången av programmet Kreativa Europa den 31 december 2020”. I detta avseende skulle kommittén vilja få en garanti på att alla berörda parter agerar helt enligt den nuvarande förordningen som ändrades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/596 av den 18 april 2018.

12.

ReK vill med anledning av kulturarbetarnas och kulturentreprenörernas speciella situation framhålla vikten av att upplysa om och uppmuntra till användning av den lånegaranti som utformades under Kreativa Europas föregående programperiod, även om lånegarantin har en annan placering.

Programområdet Kultur

13.

Kommittén är bekymrad över balansen mellan de övergripande och de nya sektorsspecifika åtgärderna, eftersom en något ökad budget inte automatiskt gör det möjligt att förverkliga ett mycket större antal prioriteringar.

14.

ReK påpekar i fallet med sektorsspecifika åtgärder

—

att man genom att lyfta fram arkitekturen med hänsyn till kulturarvet kan hämma resultaten av Europaåret för kulturarv 2018, som hade som mål att få folk att uppleva och utforska det europeiska kulturarvet genom att vidga deras vyer bortom byggnadsarvet, och i detta sammanhang anser vi att det vore lämpligt att skapa en särskild budgetpost inom ramen för programmet Kreativa Europa till stöd för spridningen av det europeiska kulturarvet efter 2018,

—	att de områden som avses i punkt d – design, mode och kulturturism – har en sektorsövergripande karaktär, varför stödet till dem kräver en viss nivå av samordning med andra politikområden,

—	att kommittén är bekymrad över balansen mellan konstarterna i de övergripande åtgärderna och de nya sektorsspecifika åtgärderna.

15.

Kommittén föreslår en starkare koppling till artikel 2 i EU-fördraget i de avsnitt som berör europeisk identitet och värderingar gällande programområdet Kultur för att säkerställa att syftet uppnås och programmet inte missförstås.

16.

Kommittén uppmuntrar med eftertryck alla kulturella och audiovisuella sektorer, såsom musiksektorn, att överföra sin digitala kunskap och kompetens för att odla relationer och skapa innovativa samarbeten på lokal och regional nivå.

Det sektorsövergripande programområdet

17.

ReK välkomnar de nya prioriteringarna och förstärkningen av detta programområde, vilket säkerställer synergieffekter inom programmet. Kommittén påpekar dock att det jämfört med detta förslag läggs större tonvikt vid datainsamling och statistik i programmet Kreativa Europa för perioden 2014–2020 när det gäller detta programområde, och att detta bör inkluderas även i det framtida programmet.

Programområdet Media

18.

Kommittén är medveten om det paradigmskifte som den digitala omställningen leder till i fråga om hur kulturprodukter skapas, hanteras, sprids och i fråga om hur man kommer åt och konsumerar dem samt omsätter dem i pengar. Digitaliseringen skapar även nya möjligheter för kontakter mellan europeiska regioner genom att de utbyter audiovisuella verk och utforskar nya sätt att skapa kopplingar och dela med sig av innehåll. Övergången kan även hjälpa dem att locka en ny publik, utnyttja alternativt innehåll, erbjuda nya tjänster och ge ökad synlighet åt innehåll från olika regioner (3). Den digitala övergången kommer att göra det möjligt för kulturella aktörer att profilera sig som innovatörer genom de nya digitala kommunikationsverktyg som verkar i flera riktningar och genom många kanaler, och knyta nära band med lokalområdet och därigenom själva bli aktiva aktörer som främjar en hållbar och intelligent kulturell och ekonomisk tillväxt.

19.

Mot denna bakgrund vill ReK uppmärksamma den avsevärda mängd konstnärer vars verk och projekt inte är digitala men lika viktiga, och de aktörer som ger allmänheten utbildningsmöjligheter och -verktyg, såsom bibliotek.

20.

21.

Vi noterar i detta sammanhang att det även fortsatt finns icke-digitalt konstnärligt skapande och icke-digital utveckling, och att även detta bör ha en plats i 2000-talets samhälle.

Budget

22.

Kommittén är bekymrad över det nya programmets föreslagna budget av följande skäl:

—	Kommissionens förslag verkar inte ta hänsyn till inflationen. Vi påminner i detta avseende kommissionen om att man under utarbetandet av det tidigare förslaget diskuterade att budgeten för de kulturella och kreativa sektorerna skulle kunna uppgå till 1,801 miljarder euro (4).

—	Jämfört med den aktuella perioden är den föreslagna budgeten på 1,85 miljarder euro avsatt för ett betydligt större antal prioriteringar på grund av de nya sektorsspecifika åtgärderna i programområdet Kultur.

—

Kommittén förstår visserligen kommissionens avsikt att skapa effektivitet genom att centralisera de många EU-finansieringsinstrument som för närvarande finns för att stödja investeringar i EU, men är bekymrad över att garantiinstrumentets resultat kan försvagas, eftersom de som ansvarar för detta instrument i den kulturella sektorn inte kommer att tillerkännas samma insyn som under den aktuella perioden.

23.

ReK föreslår i detta avseende att ett budgetmål på över två miljarder euro fastställs samt understryker behovet av att bättre införliva kultur och kulturarv i prioriteringarna för nästa fleråriga budgetram, både genom integrering och synergieffekter med andra program och strategier.

24.

Kommittén betonar med eftertryck att regionala och lokala myndigheter systematiskt bör rådfrågas vid utvecklingen, genomförandet och styrningen av de åtgärder som utformas för att tillhandahålla finansiering för de kulturella och kreativa sektorerna i Europa, med beaktande av en bred geografisk täckning.

25.

Vi hoppas, när det gäller Förenade kungarikets utträde ur EU, att EU och Förenade kungariket kan upprätthålla och vidareutveckla sina ömsesidigt fördelaktiga förbindelser på kulturområdet genom att bygga vidare på gemensamma bedrifter och kulturella erfarenheter.

26.

Subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna kommer endast att förverkligas fullt ut om ”kommittéförfarandet”återställs i förslaget, så att det säkerställs att medlemsstaterna på ett lämpligt sätt kan granska förvaltningen av programmet. På motsvarande sätt bör man regelbundet samråda med de lokala och regionala nivåerna om inriktningarna och de årliga arbetsprogrammen.

Ny europeisk agenda för kultur

27.

ReK välkomnar den nya europeiska agendan för kultur som en beaktansvärd och heltäckande strategisk grund för en förstärkning av den europeiska identiteten genom att erkänna den europeiska kulturella mångfalden, stärka de europeiska kulturella och kreativa sektorerna och deras förbindelser med partner utanför Europa samt förbättra kopplingarna mellan kultur, utbildning och andra politikområden.

28.

Kommittén välkomnar att den nya europeiska agendan genom att införa begreppet ”kulturell kapacitet”tar hänsyn till den utmaning som en förändring av målgruppernas förväntningar innebär, eftersom det kräver att lokalbefolkningen i större utsträckning deltar i utformningen av kulturprogram, från att deras idéer används till att de involveras i genomförandet.

29.

Det är glädjande att meddelandet uttryckligen nämner städer och regioner som ett av de tre ekosystem som man ska lägga fokus på. Kommittén betonar samtidigt vikten av att ta hänsyn till den viktiga roll som lokala och regionala myndigheter har i det praktiska genomförandet av prioriteringar.

30.

Vi noterar i detta sammanhang samtidigt att kommittén redan har betonat att lokala och regionala myndigheter, på grund av sin närhet till medborgarna, är strategiskt bättre lämpade att tillgodose de särskilda behoven och kraven hos olika kulturella grupper i EU, vilket även medför ett stort ansvar (5).

31.

ReK välkomnar att den nya agendan erkänner behovet av ett paradigmskifte från Stem (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) till Steam (som även inkluderar humaniora), att utvidgningen av kreativt och kritiskt tänkande till alla utbildningsnivåer sker i rätt tid samt att man frigör sig från den tydliga uppdelningen mellan naturvetenskap och humaniora. Konst är denna förmåga att komma på nya och användbara idéer. Genom att inbegripa konst och kreativitet blir läroplanen för Stem ännu mer attraktiv, kreativ och innovativ. De konstnärliga ämnena främjar utvecklingen av talang och kultur, och just därför måste de integreras med tekniken.

32.

De inhemska nationella, etniska och språkliga minoriteternas kultur är en viktig del av kulturarvet i Europeiska unionen. Den lokala och regionala nivån ansvarar för att bevara och stödja denna kultur och säkerställa att alla får tillgång till dessa specifika kulturformer. EU ska dessutom ge ekonomiskt stöd till detta, inbegripet riktade medel som är öronmärkta för de uppgifter som åligger den regionala nivån när det gäller skydd av minoriteters kulturella bakgrund. Särskild uppmärksamhet ska ägnas utnyttjandet av innovativa virtuella instrument samt främjandet av de olika minoritetskulturerna på EU-nivå.

33.

Kommittén uppmanar EU och förvaltningar på nationell nivå att erkänna innovation inom de kulturella och kreativa näringarna som en drivkraft för övergripande lokal och regional utveckling.

34.

ReK påpekar att lokala och regionala myndigheter framgångsrikt har integrerat de kulturella och kreativa sektorerna i sina utvecklingsstrategier, vilket har bidragit till att stimulera den lokala ekonomin och till att människor stannar kvar på orten (6).

35.

Vi insisterar dock på att införlivandet av strategier för smart specialisering i de regionala utvecklingsstrategierna fortfarande utgör en utmaning och att regioner därför behöver ökat stöd av EU:s institutioner för att förverkliga smart specialisering, som betraktas som en regionalpolitisk ram för innovationsdriven tillväxt.

36.

ReK understryker att Europaåret för kulturarv 2018 har bidragit till att kraftigt öka deltagandet på plats, med tusentals aktiviteter som ägt rum runtom i Europa, där man har främjat delningen och uppskattningen av Europas kulturarv som en gemensam resurs, ökat medvetenheten om historien och gemensamma europeiska värden samt stärkt känslan av tillhörighet till ett gemensamt europeiskt område.

37.

Vi efterlyser att man fortsätter att värdera, stödja och bygga på Europaårets effekter och positiva resultat, och att de partnerskap och nätverk som inrättades under året fortsätter efteråt som en del av EU:s kulturella samarbete. Kommittén välkomnar därför den europeiska ram för kulturarvet som presenterades i december 2018 och som omfattar fem delar med konkreta åtgärder som syftar till att få till stånd en verklig förändring i vårt sätt att uppskatta, bevara och främja det europeiska kulturarvet.

38.

Vi stöder valet av artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som rättsliga grunder, erkänner vikten av artiklarna 173 och 208 i EUF-fördraget och stöder de tre strategiska målen (de ekonomiska, sociala och externa dimensionerna) och de två övergripande åtgärderna (kulturarv och digital teknik).

39.

ReK förespråkar att stycket avseende den sociala dimensionen om att ”[s]kydda och främja Europas kulturarv som en gemensam resurs, väcka medvetenheten om vår gemensamma historia och våra gemensamma värderingar och stärka känslan av en gemensam europeisk identitet”stöder skyddet av och respekten för Europas religiösa arv och främjar de grundläggande europeiska värderingar som fastställts i artikel 2 i fördraget om Europeiska unionen.

40.

Europeiska regionkommittén betonar när det gäller den tredje dimensionen (externa förbindelser) ”behovet av ett starkare och mer fördjupat samarbete på lokal, regional och nationell nivå om de strategier som utformas och utvecklas för att stödja internationella kulturella förbindelser och åtgärder” (7) och anser att stadsdiplomati skulle kunna vara en väg framåt för att främja den europeiska kulturella identiteten i hela världen.

41.

Kulturarbetares mobilitet skulle ha passat bättre bland de övergripande åtgärderna med tanke på att den tillför ett betydande mervärde till alla tre dimensioner.

42.

ReK upprepar behovet av att förbättra datainsamlingen och statistiken om kultur, eftersom detta är en förutsättning för att i framtiden utveckla trovärdiga evidensbaserade strategier, och efterfrågar ett strategiskt förhållningssätt till forskning som främjar kunskapsöverföring mellan initiativ som i nuläget är utspridda och därmed säkerställer täckning av alla sektorer i samarbete med kulturella aktörer.

Bryssel den 6 februari 2019.

Europeiska regionkommitténs

Karl-Heinz LAMBERTZ

ordförande

(1) COM(2018) 366 final.

(2) CdR 401/2011 fin.

(3) CdR 293/2010 fin.

(4) https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:52011AR0401&from=SV

(5) CdR 44/2006 fin.

(6) CdR 181/2010 fin.

(7) COR-2016-05110-00-00-AC-TRA.