Yttrande från Europeiska regionkommittén – Unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå

(2019/C 86/20)

Föredragande: Andres JAADLA (EE–ALDE), ledamot, stadsfullmäktige, Rakvere Referensdokument: Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av unionens rymdprogram och Europeiska unionens rymdprogrambyrå och om upphävande av förordningarna (EU) nr 912/2010, (EU) nr 1285/2013, (EU) nr 377/2014 och beslut 541/2014/EU COM(2018) 447 final

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

1.

Europeiska regionkommittén erkänner rymdens betydelse som en möjliggörande teknik som stöder EU:s politik på många områden såsom lösningar för smarta städer, jordbruk, miljö, klimat, katastrofriskreducering och katastrofinsatser, migration, säkerhet, fysisk planering och andra. Kommittén understryker de möjligheter som tillgång till högkvalitativa och aktuella uppgifter för befintliga och framtida behov erbjuder för att stärka den europeiska konkurrenskraften, tillhandahålla breda socioekonomiska fördelar och förbättra den europeiska säkerheten.

2.

ReK stöder kommissionens vision i EU:s strategi för rymden och dess genomförande genom inrättandet av EU:s rymdprogram. Ett enhetligt och integrerat rymdprogram kommer att ge upphov till ökade synergieffekter mellan dess komponenter, effektivitet och ändamålsenlighet.

3.

Att sammanföra EU:s rymdverksamhet i en enda förordning ger en enhetlig ram och ökad synlighet på detta strategiska område.

4.

Kommittén betraktar denna reform av EU:s rymdpolitik som ett tillfälle att verkligen ”öppna upp klubben” och ge ett brett spektrum av områden möjlighet att dra nytta av rymdverksamhet, för befintlig och ny verksamhet.

5.

Kommittén konstaterar att frågan om synergier mellan energi och rymd är viktig för ett korrekt genomförande av EU:s energipolitik. Lokala och regionala myndigheter deltar allt oftare i energisektorn, och sådana frågor som avstämningen av energiinfrastrukturen med användning av satellitteknik måste därför främjas.

6.

ReK uppmanar kommissionen att ytterligare klargöra och närmare redogöra för begreppet och inrättandet av rymdnav och innovationspartnerskap, i synnerhet olika aktörers finansiella och administrativa ansvarsområden, och understryker att sådana initiativ kan vara särskilt relevanta för regioner, även regioner som omfattar mer än en medlemsstat.

7.

Kommittén uppmanar kommissionen att lägga till tydligare förslag om hur jordobservationsdata och jordobservationsteknik i större utsträckning kan användas av nationella, regionala och lokala myndigheter, små och medelstora företag, vetenskapsmän, forskare och särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata så att dessa aktörer får kunskap och möjlighet att omvandla data till nyttig information för allmänheten.

8.

Främjande genom hela leveranskedjan av ett så brett och öppet deltagande som möjligt av uppstartsföretag, nya aktörer, små och medelstora företag, andra ekonomiska aktörer samt lokala och regionala myndigheter, bl.a. genom kravet på att anbudsgivarna ska lägga ut delar på underentreprenad, nämns visserligen i förslaget, men ReK skulle vilja se större tydlighet om hur rymdprogrammet föreslås stödja den inledande investeringen för dessa lokala och regionala myndigheter när det gäller att införa användning av satellitdata, för att se till att de fullgör sina skyldigheter när de ställs inför tekniska, finansiella eller sakkunskapsrelaterade hinder.

9.

I förordningen borde man bättre förklara hur EU har för avsikt att hantera kommersiella aktörer i rymden för att stödja den europeiska industrin i en sektor som är specifik i många avseenden på grund av att den kännetecknas av koncentration, dubbla användningsområden, höga inträdeshinder till följd av de höga inledande investeringarna och närliggande faktorer, och bestämmelserna om hur man ska säkra oberoende tillträde till rymden bör stärkas.

10.

ReK betonar att tonvikten i förslaget om förvaltningsförfaranden för samarbete mellan Europeiska unionen, Europeiska unionens rymdprogrambyrå, medlemsstaterna och Europeiska rymdorganisationen bör trygga att det inte förekommer något dubbelarbete och att det inte skapas dubbla strukturer genom utbyggnaden av den nya byrån. En överföring av ytterligare uppgifter till den nya byrån bör inte beslutas av kommissionen ensam utan endast i samråd med Europaparlamentet och rådet.

11.

Kommittén välkomnar de ökade anslagen till rymdprogrammet för att säkerställa en fortsättning och vidareutveckling av de europeiska flaggskeppsprogrammen på rymdområdet – Copernicus, Galileo och Egnos – och samtidigt lägga till två nya initiativ, nämligen SST och Govsatcom.

12.

ReK beklagar avsaknaden av särskilt anslagna medel för rymdforskning i Horisont Europa, eftersom detta skulle kunna ge fler incitament och större trygghet för den europeiska industrin att vidareutvecklas i denna sektor och sörja för bästa möjliga synergier mellan industri och forskning.

Allmänna kommentarer och analys

13.

Den 26 oktober 2016 antog kommissionen ”En rymdstrategi för Europa”. Syftet med rymdstrategin var att fastställa den övergripande strategiska visionen för EU:s verksamhet i rymden, och samtidigt säkerställa en god samordning och komplementaritet med den verksamhet som bedrivs av medlemsstaterna och Europeiska rymdorganisationen (ESA). I förslaget till förordning främjas rymdstrategins mål med särskilda åtgärder för att förstärka befintliga program, skapa nya och anslå 16 miljarder euro till rymdpolitiken.

14.

Kommittén stöder syftet med EU:s rymdstrategi och erkänner dess betydelse för regionerna. I förslaget till förordning främjas dessa mål, men i vissa fall är det inte tillräckligt långtgående eller inte tillräckligt tydligt med hur resultaten ska uppnås. EU:s medborgare, företag och forskarsamfund blir alltmer aktiva inom rymdsektorn. Mot denna bakgrund är spridning och främjande av användning av rymdbaserade data och tjänster avgörande för att se till att fördelarna når samhället, de lokala och regionala förvaltningsnivåerna och företagen. Med tanke på dess strategiska inverkan på Europas rymdpolitik bör befogenheterna när det gäller spridning och främjande av användning av rymdbaserade data och tjänster fortsätta att vara av särskilt intresse för Europeiska kommissionen, som regelbundet rapporterar om sitt arbete i detta avseende till Europaparlamentet och rådet.

15.

Användningen av rymdteknik för att stödja tjänster på jorden blir allt viktigare. Fler privata aktörer är aktiva i rymden. Att använda yttre rymden har blivit en del av vardagslivet på ett sätt som var otänkbart när rymdåldern inleddes för 60 år sedan, och rymdbaserade uppgifter och tjänster påverkar många områden av vardagslivet. Rymdteknik är oumbärlig för den digitala ekonomin, är grundläggande för att göra offentliga tjänster effektivare och ger också nya möjligheter till forskning. EU har i årtionden varit en viktig användare av rymdteknik och har utvecklat rymdkomponenter av avgörande betydelse, såsom Galileo och Copernicus. EU kan åstadkomma sådant som till stor del vore omöjligt för en medlemsstat på egen hand: samarbete är viktigt om Europa ska ha en viktig roll att spela i rymden.

16.

Vikten av närmare samordning mellan vetenskaps- och rymdprogrammen i EU bör betonas, tillsammans med regionernas och de lokala myndigheternas roll när det gäller att främja en bättre integration mellan vetenskaps- och rymdverksamhet och entreprenörskap. Utvecklingen av digital och rymdbaserad teknik bör få starkare stöd av EU och forsknings- och rymdbudgetarna samordnas närmare, eftersom sådan teknik är en erkänt viktig drivkraft för innovation inom en rad områden som är av betydelse för hållbar utveckling (t.ex. digitalisering, artificiell intelligens, energi, miljö, katastrofriskhantering och klimatförändringar). Tillgången till mycket teknik- och kunskapsintensiva vetenskapsprojekt är avgörande för rymdsektorns framtid i EU. För att stärka den europeiska rymdindustrins kapacitet är det viktigt att europeiska företag och universitet eller forskningsinstitut samtidigt fortsätter att delta i ESA:s program för att ta fram spetsteknik för rymduppdrag och rymdsystem. Fördelarna för företagsutvecklingen bör främjas genom att man utnyttjar EU:s instrument för små och medelstora företag för att expandera entreprenörskap och affärsmöjligheter inom rymdbaserade produkter och tjänster i framtida ramprogram.

17.

Genom förslaget konsolideras befintlig rymdverksamhet och skapas ny sådan, t.ex. rymdlägesbild, som skulle göra det möjligt att vidta åtgärder mot risker i rymden, såsom rymdskrot, olyckor i omloppsbanan, rymdväderhändelser osv. Det finns även planer på att skapa ett nätverk för statlig satellitkommunikation (Govsatcom), som skulle möjliggöra kommunikation på platser eller i situationer där normala kommunikationer inte är möjliga.

Industripolitik och upphandling

18.

Rymdteknik är kostsam och kunskapsintensiv, vilket innebär att det finns betydande inträdeshinder för företag. Samtidigt är förståelsen av rymdens betydelse som en möjliggörande teknik fortfarande otillräcklig. Företag av alla storlekar i alla regioner skulle kunna använda rymden på olika sätt, men särskilt mindre företag, mer avlägsna regioner eller mindre medlemsstater kan behöva ytterligare information eller stöd för att utveckla idéer om hur man kan utnyttja rymdteknikens potential.

19.

Omnämnandet av rymdnav, innovationspartnerskap och annat innovationsstöd är positivt, och i förslaget nämns den regionala nivån uttryckligen. Det finns dock inga uppgifter om hur detta ska uppnås.

20.

Trots bestämmelserna i förslaget kan EU-upphandlingars konkurrensutsatthet och de färdigheter och resurser som krävs för att delta leda till villkor som är gynnsamma för större företag. Denna obalans skulle med tiden kunna leda till snedvridningar på marknaden som kan missgynna uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag samt lokala och regionala myndigheter när det gäller att få tillgång till de ekonomiska möjligheter som rymdprogrammet kan ge upphov till.

21.

Små företag kan vara mer flexibla och lyhörda, eftersom de befinner sig närmare användarna, och därmed tillhandahålla viktiga länkar i värdekedjan och spela en viss roll i rymden. Företag i alla regioner skulle kunna utnyttja rymden på olika sätt i olika omfattning. Mindre företag, avlägsna regioner och små medlemsstater kan bidra på samma sätt till behandlingen av den enorma mängd uppgifter som genereras och finna nya och innovativa sätt att använda dem. De regionala myndigheterna bör med tillgängliga finansiella instrument och främjande åtgärder bidra till att öka intresset för användning av rymdteknik för marknadens behov t.ex. genom system för stöd till tekniska inkubatorer för uppstartsföretag på detta område.

22.

I upphandlingsprinciperna i förslaget till förordning nämns små och medelstora företag och ett brett geografiskt urval samt användning av flera leverantörer och behovet av att involvera alla medlemsstater och undvika koncentration. Förslagen om stöd för konkurrenskraft är inte konkreta i förordningstexten.

23.

Man måste öka medvetenheten om möjliga marknadseffekter på den europeiska industrin och regionerna. I EU:s förfarande för offentlig upphandling läggs en annan tonvikt än i ESA:s förfaranden på geografisk fördelning och rimligt återflöde (juste retour). Effekten av en ändring i upphandlingssystemet på regionerna måste beaktas, eftersom ESA:s upphandling har stor betydelse för många regioner.

24.

Det råder inte lika villkor på rymdområdet, eftersom andra länder har stora försvarssektorer som säkerställer investeringar och som kan stödja civila användningsområden, eftersom den mesta rymdverksamheten har dubbla användningsområden. Europa måste sörja för ett nära samarbete och se till att alla tänkbara åtgärder vidtas för att avhjälpa avsaknaden av lika villkor och stödja europeiska företag.

25.

Lokala och regionala myndigheter bör delta i rymdrelaterade kluster i en mängd olika sektorer till vilka rymden kan tillhandahålla viktiga data (t.ex. energi, transport, miljöövervakning, jordbruk och lösningar för smarta städer). Regionala kluster, som inbegriper fler än en medlemsstat, kan vara ett användbart industripolitiskt verktyg för rymdpolitiken som ökar EU:s konkurrenskraft och stöder regional utveckling.

26.

I förordningen bör man bättre förklara hur EU har för avsikt att hantera kommersiella leverantörer, särskilt i samband med säkerhetsrelaterade data. Man bör rent generellt bättre ange prioriteringarna och medlen för att hantera privata enheter och erkänna möjligheterna till gemensam upphandling med privata enheter.

Ökad medvetenhet och en inkluderande rymdpolitik

27.

Användningen av rymden erbjuder många potentiella fördelar för forsknings- och utvecklingsverksamhet och kan, om den främjas och presenteras väl och integreras i utbildningen på alla nivåer, entusiasmera och inspirera nya generationer av forskare och entreprenörer i Europa. Detta är avgörande om Europa ska fortsätta att ligga i framkant för rymdverksamhet i en alltmer globaliserad miljö. Regionala och lokala myndigheter bör stödja åtgärder för (formell och icke-formell) utbildning som gör den unga generationen mer medveten om fördelarna med användningen av rymdteknik inom den civila ekonomin och i vardagslivet, bl.a. för att trygga lokal och regional säkerhet.

28.

EU är väl lämpat för att stödja forskningsverksamhet, utbyten och liknande. I förslaget ägnas inte mycket uppmärksamhet åt denna sida av rymdpolitiken. Forskning och utveckling skulle kunna nämnas mer och i konkreta ordalag. I nuläget verkar det som att synergier mellan industri och forskning inte betonas tillräckligt.

29.

Synergier i fråga om cybersäkerhet bör nås, eftersom cybersäkerhet är en fråga som rör alla aspekter av rymdverksamhet (marksegment, satellit, upplänk/nedlänk och data).

Galileo och Copernicus

30.

Galileo, EU:s globala system för satellitnavigering (GNSS), tillhandahåller kostnadsfria positionsdata som ger Europa strategisk autonomi. Egnos tillhandahåller ett regionalt europeiskt system. Autonomi för EU är avgörande i det rådande komplicerade och oförutsägbara geopolitiska klimatet. Betydelsen av satellitdata ökar ständigt. Framtidens teknik, t.ex. självkörande bilar, är enbart ett exempel. Galileo tillhandahåller möjligheten att utveckla nya tjänster och produkter, inbegripet genom små och medelstora företag och i alla medlemsstater. Sådana möjligheter och sätt att dra nytta av dem måste presenteras på ett tillgängligt sätt för att uppmuntra till utbredd användning.

31.

Användningen av data från Copernicus är inte så utbredd som den skulle kunna vara, även om de kan användas kostnadsfritt. Åtgärder krävs för att främja användningen av data inom en större gemenskap. I förordningen nämns den datakedja som skulle stödja en mer utbredd användning. Med ett mycket stort antal användare och en stor datamängd är snabb och säker tillgång avgörande. Detta är mycket viktigt för regionerna, eftersom företag överallt, inbegripet små och medelstora företag, kan utveckla nya tjänster som baseras på tillgängliga data.

32.

Det är positivt att åtgärder föreslås för att tillhandahålla data- och informationsåtkomsttjänster (Dias). Det vore viktigt med mer riktat stöd från EU och nationella källor för utveckling av senare led för satellitbaserade tjänster och tillämpningar. Behovet av att främja och underlätta användningen av jordobservationsdata och jordobservationsteknik av lokala myndigheter, små och medelstora företag, vetenskapsmän, forskare, särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata samt nationella och regionala organ har erkänts i förslaget, men det förblir oklart hur detta ska åstadkommas.

SST

33.

Förslaget till ett system för rymdövervakning och spårning (SST) är ett viktigt och användbart tillägg, med tanke på den allt intensivare användningen av rymden.

34.

I bestämmelserna om tillämpningsområdet för SST bör det breda deltagandet av berörda parter i alla delar av EU klargöras, inbegripet användningen av befintliga lösningar, som kan omfatta kommersiella lösningar, för att snabbt och effektivt tillhandahålla tjänster till SST-användare.

GOVSATCOM

35.

Govsatcom kommer att direkt tillgodose behoven i de medlemsstater som inte har haft kapacitet att utveckla sina egna rymdsystem och därigenom skapa direkt mervärde för EU:s åtgärder.

36.

För vissa regioner, t.ex. gränsregioner, kan Govsatcom vara särskilt relevant. Detta görs inledningsvis främst via medlemsstaterna, men kanske senare (efter 2024 års utvärdering) direkt för de regioner som kan bidra till byråns arbete.

Tillträde till rymden

37.

Tillträde till rymden är viktigt för sådan verksamhet som GNSS, Copernicus och Galileo. Europa bör ha autonomt och självständigt tillträde till rymden för att säkerställa hållbarhet. Det är dyrt och komplicerat att inleda uppskjutningsverksamhet med betydande inträdeshinder, vilket innebär att man bör överväga olika sätt att stödja en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster.

38.

Sådana åtgärder kan t.ex. omfatta inrättandet av en anpassad upphandlingspolitik för europeiska institutionella uppskjutningar samt en enhetlig politik för den kritiska infrastrukturens bärkraft. Möjligheterna att gruppera uppskjutningar, utveckling av alternativ uppskjutningsteknik och stöd för markinfrastruktur bör tydligt nämnas i förordningen.

Organisatoriska frågor

39.

Det främsta organisatoriska förslaget är att stärka GNSS-byråns roll så att den i stället för att vara ett organ för ett specifikt program (Galileo) skulle bli en rymdbyrå för EU, som skapas vid sidan av ESA med stor risk för dubbelarbete och dubbla strukturer. Detta måste undvikas genom att krav ställs på att man, innan uppgifter överförs till GNSS-byrån, gör en noggrann prövning av om inte dessa befogenheter redan vilar på ESA. Relevansen hos EU:s politik bör, liksom mervärdet gentemot medlemsstaternas verksamhet, även medföra ett mervärde gentemot ESA:s verksamhet.

40.

En stor del av förslaget till förordning handlar om organisatoriska frågor inom den föreslagna byrån, som huvudsakligen övertagits från förordningen om GNSS-byrån. Inriktningen på sådana frågor skapar en risk för att man koncentrerar sig för mycket på att skapa administrativa strukturer och i slutändan inte har tillräckliga personalresurser och finansiella resurser för de viktigaste frågorna, såsom en mer ambitiös rymdindustripolitik för EU.

41.

I dagsläget har i synnerhet små länder redan problem med att hitta de personalresurser som krävs för att delta i många olika verksamheter. Sådana svårigheter skulle kunna växa och leda till ökade skillnader mellan medlemsstater när det gäller deras förmåga att delta aktivt. Hur resurserna bäst kan användas bör noga övervägas, eftersom det redan finns ramar för samarbete mellan ESA och EU.

42.

Det befintliga givande samarbetet mellan olika europeiska rymdrelaterade organisationer, t.ex. Eumetsat eller ECMWF, bör fortsätta och förstärkas. Befintliga kunskaper och strukturer bör utnyttjas till sin fulla potential.

Budget

43.

Budgetanslaget välkomnas. Rymdprogrammet stöder många EU-politikområden, vilket innebär att kostnaden inte bara är en kostnad för specifik verksamhet, utan är ett sätt att tillhandahålla ett grundläggande inslag för andra EU-politikområden. I detta avseende måste det betonas att de finansiella resurser som planeras för spridning och främjande av användningen bör återspegla det ökande deltagandet av individer och företag. De bör alltså inte vara lägre än under den innevarande perioden, t.ex. för Copernicusprogrammet inte mindre än 5 % av programmets totala budget. Egnos- och Galileoprogrammens budget för spridning bör inte inbegripa kostnader för inrättande av nya administrativa strukturer, utan uteslutande inriktas på främjande och marknadsutveckling. Verksamhet som redan genomförs kan, om den inte får tillräcklig finansiering, misslyckas eller bli irrelevant, vilket skulle äventyra de investeringar som gjorts.

44.

Det är beklagligt att Horisont-programmet inte omfattar särskild rymdfinansiering.

45.

Kommittén konstaterar att införandet av rymdteknik kräver stora initiala investeringar och anser att myndigheterna bör överväga möjligheten att införa nya marknadsinriktade och attraktiva finansiella instrument för små och medelstora företag som utvecklar rymdteknik.

Övriga frågor

46.

När det gäller aktuella tvistefrågor på rymdområdet, såsom utnyttjande av rymdresurser (bl.a. gruvdrift i rymden), som behandlas i vissa medlemsstaters, bl.a. Luxemburgs, lagstiftning, kan EU bidra till större internationell samsyn om förhållandet mellan sådan nationell lagstiftning och internationell rätt så som den uttrycks i ett flertal konventioner.

47.

När det gäller frågan om huruvida EU ska ansluta sig till rymdkonventioner nämns denna möjlighet i förslaget, men den bör utvärderas från fall till fall.