Yttrande från Europeiska regionkommittén – Översyn av EU:s civilskyddsmekanism

(2018/C 361/07)

Föredragande:

Adam BANASZAK (PL–ECR), vice ordförande, regionfullmäktige, Kujawsko-Pomorskie (Kujavien-Pommern)

Referensdokument:

Förslag till Europaparlamentets och rådets beslut om ändring av beslut nr 1313/2013/EU om en civilskyddsmekanism för unionen

COM(2017) 772 final/2

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén – Att stärka EU:s katastrofhantering: RescEU Solidaritet och ansvar

COM(2017) 773 final

I. ÄNDRINGSREKOMMENDATIONER

Artikel 1.1

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

Beslut nr 1313/2013/EU ska ändras på följande sätt:

1)	Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

1)	Artikel 3 ska ändras på följande sätt:

a)	I punkt 1 ska följande led läggas till som led e:

a)	I punkt 1 ska följande led läggas till som led e:

”e)	Göra vetenskapliga kunskaper om katastrofer mer tillgängliga och öka användningen av dessa kunskaper.”

”e)	Göra vetenskapliga kunskaper om katastrofer mer tillgängliga och öka användningen av dessa kunskaper.”

b)	Led a i punkt 2 ska ersättas med följande:

b)	Led a i punkt 2 ska ersättas med följande:

”a)

De framsteg som gjorts med att genomföra ramen för katastrofförebyggande, mätt i antal medlemsstater som har givit kommissionen tillgång till sina riskbedömningar, en bedömning av sin riskhanteringsförmåga och en sammanfattning av sin katastrofriskhanetringsplanering enligt vad som avses i artikel 6.”

”a)

Följande punkt 3 ska läggas till efter punkt 2:

”3. Inom civilskyddsmekanismen ska ökad motståndskraft mot katastrofer, bland annat översvämningar, seismiska risker och okontrollerade skogsbränder, ges en grundläggande roll genom utbildningsmöjligheter med lokala insatsenheter, däribland frivilliggrupper.”

Artikel 1.3

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

I artikel 5.1 ska led a ersättas med följande:

I artikel 5

a)	ska punkt 1 a ersättas med följande:

”a)	vidta åtgärder för att förbättra kunskapsbasen i fråga om katastrofrisker och underlätta utbyte av kunskaper, resultat av vetenskaplig forskning, bästa praxis och information, också mellan medlemsstater som har gemensamma risker,”

”a)	vidta åtgärder för att förbättra kunskapsbasen i fråga om katastrofrisker och underlätta utbyte av kunskaper, resultat av vetenskaplig forskning, bästa praxis och information, också mellan medlemsstater samt mellan lokala och regionala myndigheter som har gemensamma risker,”

ska följande led läggas till efter punkt 1 f:

”g)	senast den 31 december 2018 utarbeta riktlinjer och kriterier för åtgärder för jordbävningssäkring av byggnader och infrastruktur,”

ska punkt 1 h ändras på följande sätt:

”h)	främja användande av diverse unionsmedel för att stödja hållbara katastrofförebyggande åtgärder, och tillhandahålla lättillgänglig information online och i pappersform vid kommissionens kontor i medlemsstaterna om hur man får tillgång till dessa finansieringsmöjligheter.”

Motivering

I många fall har de lokala och regionala myndigheterna mer kunskap om katastrofrisker än de nationella myndigheterna.

Det behövs en ram med moderna och enhetliga tekniska standarder som tillsammans med Eurokoderna fastställer klassificeringen av seismisk utsatthet och prioritetskriterier. I genomföranderiktlinjerna kombineras seismisk förstärkning av befintliga byggnader med energieffektivisering.

Artikel 1.4

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

4)	Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

4)	Artikel 6 ska ändras på följande sätt:

a)	Leden a och b ska ersättas med följande:

a)	Leden a, b och d ska ersättas med följande:

”a)	utarbeta riskbedömningar på nationell eller lämplig subnationell nivå och tillhandahålla kommissionen dessa senast den 22 december 2018 och därefter vart tredje år,

”a)

utarbeta riskbedömningar på nationell eller lämplig subnationell nivå i samråd med de berörda regionala och lokala myndigheterna och i linje med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering. Utvalda uppgifter ur riskbedömningarna, vilka är nödvändiga för att mekanismen ska fungera korrekt, bör göras tillgängliga för kommissionen senast den 22 december 2018 och därefter vart tredje år.

utarbeta och förbättra sin planering för katastrofriskhantering på nationell eller lämplig subnationell nivå på grundval av de riskbedömningar som avses i led a och med beaktande av bedömningen av deras riskhanteringsförmåga enligt vad som avses i led c och den översikt över risker som avses i artikel 5.1 c.”

d)	på frivillig grund delta i inbördes utvärderingar av bedömningen av riskhanteringsförmåga och genomföra stresstester för att hantera krissituationer .”

b)	Följande ska läggas till som andra och tredje stycke:

b)	Följande ska läggas till som andra och tredje stycke:

”En sammanfattning av de relevanta delarna i katastrofriskhanteringsplaneringen, bl.a. information om de utvalda förebyggande- och beredskapsåtgärderna, ska tillhandahållas kommissionen senast den 31 januari 2019 och därefter vart tredje år. Kommissionen kan dessutom begära att medlemsstaterna ska lämna särskilda förebyggande- och beredskapsplaner som täcker både kortsiktiga och långsiktiga insatser. Unionen ska ta vederbörlig hänsyn till de framsteg som medlemsstaterna gjort med avseende på katastrofförebyggande och katastrofberedskap i samband med alla framtida mekanismer med förhandsvillkor inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

”En sammanfattning av de relevanta delarna i katastrofriskhanteringsplaneringen, bl.a. information om de utvalda förebyggande- och beredskapsåtgärderna, ska tillhandahållas kommissionen senast den 31 januari 2019 och därefter vart tredje år. Kommissionen kan dessutom begära att medlemsstaterna ska lämna förebyggande- och beredskapsplaner inom de gränser som fastställs i artikel 346.1 a i EUF-fördraget om avslöjande av information avseende väsentliga säkerhetsintressen och kommer att tillhandahålla en vägledande ram för utarbetande av sådana planer, som täcker både kortsiktiga och långsiktiga insatser. Unionen ska ta vederbörlig hänsyn till de framsteg som medlemsstaterna gjort med avseende på katastrofförebyggande och katastrofberedskap i samband med alla framtida mekanismer med förhandsvillkor inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Kommissionen kan även inrätta särskilda samrådsmekanismer för att främja en lämplig förebyggande- och beredskapsplanering mellan medlemsstater som kan drabbas av samma typ av katastrofer.”

Kommissionen kan även inrätta särskilda samrådsmekanismer för att främja en lämplig förebyggande- och beredskapsplanering mellan medlemsstater – även på regional och lokal nivå – som kan drabbas av samma typ av katastrofer.”

Motivering

Det viktigt att riskbedömningarna inte utarbetas utifrån en toppstyrd modell, där man förbigår lokala eller regionala myndigheter. De lokala och regionala myndigheterna kan ha mer information om risker inom ett visst territorium och deras företrädare måste aktivt delta i utarbetandet av riskbedömningar.

Artikel 1.4a – ny punkt

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

—

Artikel 8a ska ändras på följande sätt:

”Kommissionen ska genomföra följande åtgärder på beredskapsområdet:

a)	Förvalta ERCC i samordning med befintliga berörda nationella, lokala och regionala organ.”

Motivering

Det är viktigt att se till att ERCC förvaltas i samordning med berörda nationella och regionala organ för att förhindra att parallella strukturer och oklara insatsförfaranden tillämpas på europeisk nivå.

Artikel 1.6

Kommissionens textförslag	ReK:s ändringsförslag
7. Den insatskapacitet som medlemsstaterna ställer till förfogande för den europeiska civilskyddspoolen ska vara tillgänglig för insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen efter begäran om bistånd genom ERCC , såvida inte medlemsstaterna befinner sig i en exceptionell situation som väsentligt påverkar utförandet av nationella uppgifter .	7. Den insatskapacitet som medlemsstaterna ställer till förfogande för den europeiska civilskyddspoolen ska göras tillgänglig för insatser inom ramen för civilskyddsmekanismen efter begäran om bistånd genom ERCC och på beslut av den utsändande medlemsstaten .

Motivering

Eftersom det inte är möjligt att avgöra i vilken konkret situation en hjälpinsats kommer att behövas – ur vare sig den utsändande eller den hjälpbegärande medlemsstatens perspektiv – måste det även i fortsättningen vara upp till den utsändande och den hjälpbegärande medlemsstaten att fatta beslut om en faktisk insats.

Artikel 1.9

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

9.	I artikel 13 ska rubriken och första meningen i punkt 1 ersättas med följande:

9.	I artikel 13 ska rubriken och första meningen i punkt 1 ersättas med följande:

”Unionens kunskapsnätverk för civilskydd

1. Kommissionen ska inrätta ett nätverk av relevanta civilskydds- och katastrofhanteringsaktörer och institutioner, vilka tillsammans med kommissionen utgör unionens kunskapsnätverk för civilskydd.

1. Kommissionen ska inrätta ett nätverk av relevanta civilskydds- och katastrofhanteringsaktörer, institutioner samt organisationer inom frivilligsektorn och lokalsamhällena , vilka tillsammans med kommissionen utgör unionens kunskapsnätverk för civilskydd.

Nätverket ska utföra följande uppgifter på området utbildning, övningar, erfarenheter och kunskapsspridning:”

Motivering

Frivilligsektorn och lokalsamhällena kan spela en viktig roll när det gäller att tillhandahålla motståndskraft efter en katastrof, men deras roll underskattas ofta.

Artikel 1.10

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

10.	Artikel 15.1 ska ersättas med följande:

10.	Artikel 15.1 ska ersättas med följande:

”1. När en katastrof inträffar inom unionen, eller vid överhängande fara för att en sådan ska inträffa, kan den drabbade medlemsstaten begära bistånd genom ERCC. Begäran ska vara så specifik som möjligt. En begäran om bistånd gäller under en period av högst 90 dagar, såvida inte nya element som motiverar ett fortsatt eller ytterligare bistånd lämnas till ERCC.”

a)	Vilken typ av större katastrof det gäller.

b)	Vilket område som drabbats av katastrofen och vilka områden som kan drabbas av den.

c)	Hur mycket tid samt finansiella och materiella resurser som behövs för att bekämpa en överhängande eller inträffad katastrof .

En begäran om bistånd gäller under en period av högst 90 dagar, såvida inte nya element som motiverar ett fortsatt eller ytterligare bistånd lämnas till ERCC.”

Motivering

Om man preciserar vilka uppgifter en medlemsstat ska ange i en begäran om bistånd vid en stor katastrof kommer detta att möjliggöra ett mer effektivt, målinriktat och kostnadseffektivt stöd inom ramen för mekanismen och det kommer också att göra det möjligt att uppnå det fastställda målet på kortare tid, vilket är utomordentligt viktigt vid katastrofinsatser.

Artikel 1.11a – ny punkt

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

—

11)

I artikel 16 ska punkt 3 b ersättas med följande:

Omedelbart utfärda rekommendationer, när så är möjligt i samarbete med det drabbade landet, och i förekommande fall med regionala och lokala kontaktpunkter, baserade på behoven på plats och relevanta, redan utarbetade planer, där medlemsstaterna uppmanas att sätta in särskild kapacitet och underlätta samordningen av det begärda biståndet.

Motivering

Direkta kontakter med regionala och lokala kontaktpunkter kan ha en positiv inverkan genom att det förkortar tiden för att utfärda rekommendationer och hur detaljerad informationen ska vara. Detta gäller särskilt storskaliga katastrofer då de nationella myndigheternas förmåga att reagera snabbt är begränsad.

Artikel 1.14

Kommissionens textförslag

ReK:s ändringsförslag

14.	Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

14.	Artikel 21 ska ändras på följande sätt:

Punkt 1 j ska ersättas med följande:

”j)	Inrättande, förvaltning och upprätthållande av rescEU i enlighet med artikel 12.”

Punkt 1 j ska ersättas med följande:

”j)	Inrättande, förvaltning och upprätthållande av rescEU i enlighet med artikel 12.”

[…]

Leden n och o ska läggas till:

Stöd till rådgivning och workshoppar för lokala och regionala myndigheter och andra relevanta organisationer, som syftar till att integrera strategier och program med finansiella instrument, vars genomförande skulle kunna bidra till att förhindra och begränsa följderna av väderfenomen och naturkatastrofer.

o)	Stöd till stresstester och ett förfarande för certifiering av den insatskapacitet som medlemsstaterna ställer till förfogande för den europeiska civilskyddspoolen.

[…]

Motivering

Att förebygga katastrofer är förbundet med lägre kostnader än en återhämtning efter en katastrof. Det är därför motiverat att inbegripa åtgärder som skulle leda till investeringar som direkt eller indirekt minskar risken för katastrofer eller skulle bidra till att minska konsekvenserna av dessa.

II. POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Allmänna kommentarer

Kommittén instämmer i att den senaste tidens många katastrofer har visat på begränsningarna hos EU:s civilskyddsmekanism. Vi understryker dock att även om mekanismen är i behov av reform, måste tonvikten fortsatt ligga på att bygga upp motståndskraft mot katastrofer. Att inrikta sig på katastrofinsatser i en tid då katastroferna tilltar i frekvens och styrka löser inte själva grundproblemet. På EU-nivå måste principen om motståndskraft mot katastrofer och bättre återuppbyggnad integreras i all EU-politik och alla EU-fonder. Kommittén upprepar att principen om motståndskraft mot katastrofer också måste vara en hörnsten i EU:s investeringspolitik, så att offentliga medel kan hjälpa samhällen att bli mer motståndskraftiga mot de negativa effekterna av katastrofer och att de inte sätter medborgarnas liv på spel (1).

Kommittén konstaterar att allmänheten stöder idén om att EU ska hjälpa till att samordna insatserna vid katastrofer i medlemsstaterna (genom sin civilskyddsroll), vilket framgår av resultaten i Eurobarometerundersökningen från maj 2017.

Genom sitt förslag och sitt meddelande tar kommissionen ett kliv framåt mot att ytterligare förenkla och strama upp lagstiftningen.

Kommittén delar kommissionens slutsats att klimatförändringarna ökar risken för naturkatastrofer. Vi uppmanar därför EU-institutionerna att se till att EU:s klimatåtgärder inriktas mer på att begränsa risken för katastrofer och på att bygga upp ett Europa som är mer motståndskraftigt mot katastrofer genom en lokalt ledd och förankrad metod som bygger på flernivåstyre.

Kommittén noterar att kommissionens förslag har ett kraftigt fokus på insatser och att mekanismen i många fall aktiveras på grund av regelbundet återkommande katastrofer. Man bör därför sätta press på medlemsstaterna att vidta lämpliga förebyggande åtgärder för att bevara tillräcklig nationell kapacitet.

Kommittén understryker vikten av att anpassa kommissionens förslag till Sendai-ramverket för katastrofriskreducering för att säkerställa gemensamma insatser, stärka kapacitetsstödet och undvika dubbelarbete, särskilt i samband med utarbetandet av nationella och lokala strategier för katastrofriskreducering.

Att förbättra unionens civilskyddsmekanism är en viktig del av de åtgärder som syftar till att hantera effekterna av klimatförändringarna. Kommittén understryker behovet av större synergieffekter mellan de nätverk som strävar efter att hantera klimatförändringarna och de som arbetar med motståndskraft mot katastrofer. ReK framhåller behovet av större synergieffekter mellan borgmästaravtalet för klimat och energi och FN:s kontor för katastrofriskreducerings kampanj ”Making Cities Resilient”.

De lokala och regionala myndigheternas roll

Kommittén instämmer i att civilskyddet behöver förstärkas med tanke på hur utvecklingen ser ut när det gäller katastrofer (såväl väderrelaterade som sådana som hänger samman med den interna säkerheten). Vi vill dock understryka att det bästa sättet att göra det är genom en förstärkt territoriell och lokalt ledd metod. Åtgärderna på EU-nivå måste vara inriktade på att samordna och stödja medlemsstaternas och deras lokala och regionala myndigheters insatser. Lokala åtgärder är det snabbaste och effektivaste sättet att begränsa de skador som orsakats av en naturkatastrof.

Vi uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att även involvera de lokala och regionala myndigheterna i kontrollen av planerade investeringar i alla relevanta program och i diskussionerna om möjliga förändringar.

10.

Kommittén understryker att bestämmelser om riskbedömningar och riskhanteringsplanering, såsom de som föreskrivs i civilskyddslagstiftningen eller EU:s översvämningsdirektiv, måste utarbetas i samarbete med lokala och regionala myndigheter. Vi noterar att de lokala och regionala styresnivåerna ofta har mer kunskap om riskerna än den nationella regeringen. ReK efterlyser en uppförandekod för de lokala och regionala myndigheternas deltagande i utarbetandet av sådana planer. Vi understryker också behovet av att utbyta bästa praxis på lokal, regional och nationell nivå.

11.

Kommittén påminner (2) om behovet av en ram för riskhanteringsplaner som sedan kan fungera som vägledning för medlemsstaterna. Detta skulle också underlätta jämförelser av planernas innehåll. En EU-ram skulle vara i linje med subsidiaritetsprincipen. Kommittén betonar att de lokala och regionala myndigheterna bör ha möjlighet att utforma sina egna riskhanteringsplaner, men att en EU-ram som kan ge vägledning skulle vara till hjälp.

12.

ReK rekommenderar att kommissionens förvaltning av centrumet för samordning av katastrofberedskap (ERCC) ska ske i samarbete med de nationella och regionala myndigheterna i de länder som deltar i unionsmekanismen.

13.

Vi betonar att man måste involvera de lokala och regionala myndigheterna samt frivilligsektorn och lokalsamhällena i EU:s nyligen inrättade kunskapsnätverk för civilskydd.

14.

Kommittén uppmanar kommissionen att i samarbete med nationella, regionala och lokala myndigheter utveckla en strategi för katastrofberedskap som skulle omfatta program för utbildning och övningar samt andra inslag såsom förslagsinfordringar inom ramen för unionsmekanismen, program för utbyte av experter och utarbetande av riskscenarier.

15.

Kommunikationen om unionsmekanismen med regionala och lokala aktörer måste fungera väl för att förbättra riskhanteringen, inte bara på gränsöverskridande nivå, utan också mellan europeiska, nationella, regionala och lokala myndigheter.

16.

Det är viktigt att sprida information om unionsmekanismen via nationella, regionala och lokala informationskampanjer och om de lokala och regionala risker som identifierats i relevanta lokala och regionala riskbedömningsdokument. Kommittén påminner om att sådana informationskampanjer också måste rikta sig till skolorna.

17.

Kommittén ställer sig bakom uppmaningen att skapa ett nytt Erasmusprogram för civilskydd i linje med bestämmelserna och principerna i förordning (EU) nr 1288/2013 om inrättande av ”Erasmus+” (3). Ett sådant nytt Erasmusprogram bör innehålla en internationell dimension och inte enbart vara öppet för nationella utan även regionala och lokala företrädare.

Finansieringsmöjligheter

18.

ReK uppmanar kommissionen, rådet och parlamentet att intensifiera sina insatser för att stärka samstämmigheten med EU:s övriga instrument för katastrofförebyggande åtgärder och katastrofriskhantering. Detta bör göras inte bara genom att man skapar en koppling mellan unionsmekanismen och sammanhållnings-, landsbygdsutvecklings- och hälso- och forskningspolitiken och uppmuntrar integreringen av dessa verksamheter i miljöpolitiken, utan också genom att man tittar på hur dessa förbindelser kan stärkas i den nya fleråriga budgetramen och reglerna för utnyttjande av medel.

19.

Kommittén noterar att kommissionen överväger förhandsvillkor för utnyttjande av riskbedömningar och riskhanteringsplanering efter 2020, både inom ramen för sammanhållningspolitiken och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Vi betonar att förhandsvillkor som enbart baseras på riskbedömningar och riskhanteringsplanering inte kommer att bidra till att bygga upp motståndskraften mot katastrofer. I bestämmelserna om fondernas användning måste motståndskraft mot katastrofer anges som ett kriterium som ska uppfyllas av varje projekt som finansieras av EU.

20.

Kommittén välkomnar målsättningen att göra vetenskapliga kunskaper mer allmänt tillgängliga och i högre grad förlita sig på resultaten av vetenskaplig forskning när man vidtar och genomför förebyggande åtgärder. ReK understryker vikten av samarbete med den privata sektorn för att uppnå en öppen datapolicy och se till att affärsintressen inte prioriteras framför allmänhetens säkerhet och välbefinnande.

21.

Det är viktigt att uppmuntra lokalsamhällena att planera för självhjälp, eftersom det ofta tar avsevärd tid för externt bistånd att nå fram. Vi efterlyser därför att EU:s insatser inriktas på att tillhandahålla tekniskt bistånd till utbildning så att lokalsamhällenas kapacitet till självhjälp kan stärkas, vilket gör dem bättre rustade att göra en första insats och begränsa katastrofen. Riktad utbildning för personer som arbetar med medborgarnas säkerhet, såsom lokala ledare och personer verksamma inom den sociala omsorgen, hälso- och sjukvården, räddningstjänst och brandförsvar, kan bidra till att begränsa en katastrof och minska antalet dödsfall både under och efter kriser (4).

22.

Kommittén påminner om den privata sektorns viktiga roll när det gäller att bygga upp motståndskraften mot katastrofer och möjliggöra en effektiv och snabb återhämtning efter katastrofer. Till exempel är privata försäkringar viktigt för att avskräcka från riskbeteende, främja riskmedvetenhet och underlätta återhämtning efter en katastrof (5).

En särskild reserv av EU-resurser: rescEU

23.

ReK noterar förslaget att skapa en separat reserv av resurser – rescEU – som ska komplettera medlemsstaternas nationella insatskapacitet och förstärka den kollektiva förmågan att reagera på katastrofer. Enligt kommissionens förslag kommer ”rescEU” att bli ett viktigt insatsinstrument i framtiden, särskilt i fråga om gränsöverskridande insatser. Vi beklagar emellertid att kommissionens förslag inte åtföljs av en konsekvensbedömning, vilket har lett till att kommissionen underlåter att tillhandahålla alternativa möjligheter. För att garantera överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen måste syftet med och uppgiften för ”rescEU” definieras på ett sätt som innebär att det centrala ansvaret ligger på medlemsstatsnivå, samtidigt som man stärker samspelet mellan de berörda medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheterna. Omedelbara och effektiva insatser kräver välutbildade och välutrustade lokala enheter, och lokala frivilliggrupper spelar också en viktig roll. Medlemsstaterna måste säkerställa tillräckligt ekonomiskt stöd till offentliga insatsenheter. Kommittén understryker dock att den huvudsakliga tonvikten fortsatt måste ligga på att bygga upp motståndskraft mot katastrofer i syfte att minska risken för katastrofer och minimera de skador som de orsakar.

24.

Vi välkomnar förenklingen av det nuvarande systemet genom att det införs en enda samfinansieringssats (75 %) för anpassnings-, reparations- och transportkostnader och operativa kostnader för resurser inom den europeiska civilskyddspoolen. Vi välkomnar också beslutet att lätta den ekonomiska bördan för deltagande stater genom en utökning av de stödberättigande kostnaderna och en höjning av samfinansieringssatsen till 75 %. Vi framhåller dock att den nya reserven ska stödja medlemsstaterna och inte befria dem från skyldigheten att utveckla egen räddningskapacitet.

25.

Kommittén noterar att det i rescEU i den form som föreslås ingår resurser som i tillräcklig mängd redan avsatts till den frivilliga resurspoolen. Vi anser därför att kommissionen även i fortsättningen bör ha möjlighet att efter överenskommelse med medlemsstaterna ändra formen på rescEU, så att denna fullt ut anpassas till de kapacitetsbrister som identifieras.

26.

Kommittén föreslår att deltagandet av offentliga institutioner från medlemsstaterna och av den privata sektorn i rescEU bör bygga på principen om frivillighet.

Subsidiaritet och proportionalitet

27.

ReK betonar att civilskydd är ett område där EU stöder, samordnar och kompletterar medlemsstaternas åtgärder. Kommittén betonar att kommissionen i sin tur måste se till att den nya reserv som inrättas syftar till att samordna, stödja och komplettera medlemsstaternas åtgärder snarare än att ge EU egna medel eller nya befogenheter. ReK understryker att en inriktning på att stödja och bidra till att förstärka lokal insatskapacitet kan vara ett sätt att säkerställa effektivare katastrofinsatser på ett sätt som skulle vara förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Bryssel den 16 maj 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) COR 02646/2014; CDR 5035/2016.

(2) CDR 740/2012.

(3) 2017/0309(COD) (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50).

(4) CDR 02646/2014.

(5) CDR 05035/2016; CDR 02646/2014.