—

med beaktande av Europaparlamentets resolution av den 17 maj 2017 om finansteknik: teknikens inverkan på finanssektorns framtid,

(4)

I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): I enlighet med artikel 88 i rådets beslut / /EU (53)] bör personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) och yttersta randområden vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet.

(4)

I enlighet med [uppdatera hänvisning i enlighet med det nya beslutet om utomeuropeiska länder och territorier (ULT): I enlighet med artikel 88 i rådets beslut / /EU (53)] bör personer och enheter i utomeuropeiska länder och territorier (ULT) och yttersta randområden vara berättigade till finansiering, med förbehåll för programmets regler och mål och eventuella ordningar som gäller för den medlemsstat till vilken det berörda utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet. De begränsningar som är kopplade till de utomeuropeiska ländernas eller territoriernas deltagande bör tas i beaktande vid genomförandet av programmet, och deras faktiska deltagande i programmet bör övervakas och regelbundet utvärderas.

(5)

I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (54) behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav, samtidigt som överreglering och administrativa bördor undviks, särskilt för medlemsstaterna. Dessa krav kan i tillämpliga fall innefatta mätbara indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.

(5)

I enlighet med punkterna 22 och 23 i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016 (54) behöver detta program utvärderas på grundval av information som samlats in till följd av särskilda övervakningskrav, som är kopplad till befintliga behov och som överensstämmer med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679  (54a), samtidigt som överreglering och administrativa bördor för alla stödmottagare undviks, särskilt för medlemsstaterna och små och medelstora företag . Dessa krav bör i tillämpliga fall innefatta mätbara kvantitativa och kvalitativa indikatorer som tjänar som grund för utvärdering av programmets konsekvenser i praktiken.

(5a)

Programmet bör säkerställa största möjliga öppenhet, ansvarsskyldighet och demokratiska kontroll av innovativa finansieringsinstrument och finansiella mekanismer som involverar unionens budget, särskilt vad gäller deras bidrag, både i fråga om ursprungliga förväntningar och slutresultat, i förhållande till framsteg mot att uppnå unionens mål.

(6)

Vid det digitala toppmötet i Tallinn (55) i september 2017 och i Europeiska rådets slutsatser (56) av den 19 oktober 2017 framhölls att Europa måste investera i en digitalisering av våra ekonomier och ta itu med kompetensunderskottet för att upprätthålla och förbättra Europas konkurrenskraft, livskvalitet och sociala struktur. Europeiska rådet konstaterade att den digitala omvandlingen erbjuder enorma möjligheter till innovation, tillväxt och sysselsättning och kommer att bidra till vår globala konkurrenskraft och öka den kreativa och kulturella mångfalden. För att kunna ta till vara dessa möjligheter krävs en gemensam ansträngning för att möta en del av de utmaningar som den digitala omvandlingen medför samt en översyn av de politikområden som påverkas av digitaliseringen.

(6)

Vid det digitala toppmötet i Tallinn (55) i september 2017 och i Europeiska rådets slutsatser (56) av den 19 oktober 2017 framhölls att Europa måste investera i en effektiv digitalisering av våra ekonomier och ta itu med kompetensunderskottet för att upprätthålla och förbättra Europas konkurrenskraft och innovation , vår livskvalitet och sociala struktur. Europeiska rådet konstaterade att den digitala omvandlingen erbjuder enorma möjligheter till innovation, tillväxt och sysselsättning och kommer att bidra till vår globala konkurrenskraft och öka den kreativa och kulturella mångfalden. För att kunna ta till vara dessa möjligheter krävs en gemensam ansträngning för att möta de utmaningar som den digitala omvandlingen medför på flera sätt, bland annat genom att man säkerställer att de viktiga byggstenar som nya tekniker är avhängiga av finns på plats, att man tar fram ändamålsenliga och lätt verkställbara rättsregler, att man ser över de politikområden som påverkas av digitaliseringen och att man skapar en innovationsvänlig miljö där användarnas intressen skyddas fullt ut . Optimalt ska finansieringsramen för detta program, som är en insats på europeisk nivå, ökas med betydande medel från den privata sektorn och bidrag från medlemsstaterna.

(6a)

Framtiden för det europeiska samhället och den europeiska ekonomin kommer att vara kraftigt beroende av en harmoniserad och konsekvent radiospektrumpolitik och på 5G-infrastruktur, varför det krävs ett infrastrukturmål att skapa nät med mycket hög kapacitet i syfte att tillhandahålla högkvalitativa och snabbare kommunikationstjänster. Detta är en förutsättning för att programmet ska kunna genomföras på ett bra sätt. I detta avseende bör programmet ha nytta av det goda genomförandet av Fonden för ett sammanlänkat Europa och i synnerhet initiativet Wif4EU som syftar till att främja konnektiviteten för medborgarna på unionens offentliga platser. Dessa två program i kombination kommer att maximera output och åstadkomma unionens mål att ombesörja tillförlitlig och konsekvent täckning för höghastighetsnät i hela unionen.

(7)

Europeiska rådet slog i synnerhet fast att unionen behöver en handlingsberedskap när det gäller att reagera på nya utvecklingstrender: Detta innefattar sådana frågor som artificiell intelligens och teknik för distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik) , med samtidigt säkerställande av dataskydd, digitala rättigheter och etiska normer på hög nivå. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att lägga fram en europeisk strategi för artificiell intelligens senast i början av 2018 och uppmanade kommissionen att lägga fram de initiativ som krävs för att stärka ramvillkoren i syfte att göra det möjligt för EU att utforska nya marknader genom riskbaserade radikala innovationer och på nytt bekräfta den europeiska industrins ledande roll.

(7)

Europeiska rådet slog i synnerhet fast att unionen behöver en handlingsberedskap när det gäller att reagera på nya utvecklingstrender: Detta innefattar sådana frågor som digitala klyftor, artificiell intelligens, med samtidigt säkerställande av dataskydd i full överensstämmelse med förordning (EU) 2016/679 , grundläggande rättigheter och etiska normer på hög nivå. Europeiska rådet uppmanade kommissionen att lägga fram en europeisk strategi för artificiell intelligens senast i början av 2018 och uppmanade kommissionen att lägga fram de initiativ som krävs för att stärka ramvillkoren i syfte att göra det möjligt för EU att utforska nya marknader genom riskbaserade radikala innovationer och på nytt bekräfta den europeiska industrins ledande roll.

(7a)

Den 10 april 2018 uttryckte medlemsstaterna sitt stöd för och en gemensam vilja att samarbeta kring initiativ för infrastrukturtjänster som använder artificiell intelligens och teknik för distribuerade liggare (t.ex. blockkedjeteknik) genom att underteckna samarbetsavtal.

(7b)

För ett framgångsrikt genomförande av detta program behövs mer än att följa trender. Unionen behöver satsa på teknik som möjliggör ett integritetsskydd (dvs. kryptografi och decentraliserade applikationer (DAppar)) samt öka investeringarna i framtidssäker infrastruktur (fiberoptiska nät) för att möjliggöra ett självbestämmande digitaliserat samhälle.

(7c)

EU måste göra avgörande investeringar i sin framtid och bygga upp en strategisk digital kapacitet för att kunna dra fördel av den digitala revolutionen. En omfattande budget (på minst 9,2  miljarder EUR) måste säkerställas på EU-nivå för detta ändamål, och den måste kompletteras med betydande investeringar på nationell och regional nivå genom en förbindelse med struktur- och sammanhållningsfonderna som stämmer överens med och kompletterar dem.

(8)

Ett av de alternativ för nästa budgetram som beskrivs i kommissionens meddelande En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 (57) är ett program för Europas digitala omvandling som syftar till ”smart tillväxt inom bl.a. datainfrastruktur, uppkopplingar och it-säkerhet . /…/ Det skulle befästa EU:s ledarskap inom superdatorer, nästa generations internet, artificiell intelligens, robotteknik och stordata Det skulle också stärka det europeiska näringslivets konkurrensläge i hela den digitala ekonomin. Slutligen skulle det bidra betydligt till att täppa till kompetensgapet i EU.”

(8)

Ett av de alternativ för nästa budgetram som beskrivs i kommissionens meddelande En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020 (57) är ett program för Europas digitala omvandling som syftar till ”smart tillväxt inom bl.a. datainfrastruktur, it-säkerhet för uppkopplingar och digitalisering av offentlig förvaltning . /…/ Det skulle befästa EU:s ledarskap inom superdatorer, nästa generations internet, artificiell intelligens, robotteknik och stordata Det skulle också stärka det europeiska näringslivets konkurrensläge i hela den digitala ekonomin. Slutligen skulle det bidra betydligt till att överbrygga och täppa till kompetensgapet i EU och säkerställa att de europeiska medborgarna har den kompetens, de färdigheter och den kunskap som krävs för att möta den digitala omvandlingen .”

(8a)

Med tanke på förseningarna i utvecklingen av vår strategiska digitala kapacitet och insatserna för att åtgärda dem bör det garanteras en budget som står i paritet med programmets uttalade ambitioner, alltså minst 9,2  miljarder EUR.

(9)

Meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (58) behandlar den nya åtgärd som ska vidtas som ett viktigt steg mot ett gemensamt dataområde i EU – ett sömlöst digitalt område av en skala som kommer att möjliggöra utvecklingen av nya databaserade produkter och tjänster.

(9)

Meddelandet Mot ett gemensamt dataområde i EU (58) behandlar den nya åtgärd som ska vidtas som ett viktigt steg mot ett gemensamt dataområde i EU – ett sömlöst digitalt område av en skala som kommer att möjliggöra utvecklingen och innovationen av nya databaserade produkter och tjänster.

(9a)

Initiativet för nästa generations internet som lanserades av kommissionen 2017 bör även fungera som underlag för programmets genomförande, eftersom initiativet syftar till ett öppnare internet med bättre tjänster, mer intelligens samt större engagemang och deltagande, och riktar in sig på de tekniska möjligheter som kommer av framsteg inom olika forskningsområden, från ny nätverksarkitektur och programvarudefinierad infrastruktur till nya koncept för tjänster och applikationer.

(10)

Programmets allmänna syfte bör vara att stödja industrins digitala omvandling och främja ett bättre utnyttjande av den industriella potentialen i strategierna för innovation, forskning och teknisk utveckling, till gagn för företag och medborgare i hela unionen. Programmet bör struktureras kring fem specifika mål som motsvarar centrala politikområden, nämligen högpresterande datorsystem, cybersäkerhet, artificiell intelligens och avancerad digital kompetens samt utbyggnad, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet. Inom alla dessa områden bör programmet också syfta till att en mer enhetlig politik på unionsnivå och i medlemsstaterna och regionerna och föra samman privata och industriella medel för att öka investeringarna och utveckla mer synergieffekter .

(10)

Programmets allmänna syfte bör vara att stödja industrins digitala omvandling och främja ett bättre utnyttjande av den industriella potentialen i strategierna för innovation, forskning och teknisk utveckling samt att modernisera specifika sektorer av allmänt intresse , till gagn för företag , särskilt små och medelstora företag, och medborgare i hela unionen. Vidare bör programmet stärka unionens konkurrenskraft och dess ekonomis motståndskraft .

(10a)

Det är nödvändigt att prioritera stöd till små och medelstora företag som har för avsikt att utnyttja den digitala omvandlingen i sina produktionsprocesser. Forskning och innovation i den digitala sektorn kommer att göra det möjligt för små och medelstora företag att bidra till den ekonomiska tillväxten i EU, genom ett effektivt resursutnyttjande.

(10b)

Programmet bör struktureras kring fem specifika mål som motsvarar centrala politikområden, nämligen a) högpresterande datorsystem, b) artificiell intelligens och teknik för distribuerade liggare, c) cybersäkerhet, d) avancerade digitala färdigheter och e) införande, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet. Inom alla dessa områden bör programmet också syfta till att en mer enhetlig politik på unionsnivå och i medlemsstaterna och regionerna och föra samman privata och industriella medel för att öka investeringarna och utveckla mer synergieffekter.

(10c)

Tillsammans med det allmänna målet om en digital omvandling bör programmet bidra till att säkerställa långsiktiga strategiska säkerhetsmål genom att bygga upp kapaciteter och förmågor i unionen, med prioritering av åtgärder som ökar den strategiska potentialen och begränsar beroendet av leverantörer och produkter från tredjeländer, vilket säkrar unionens ekonomiska och innovativa konkurrenskraft.

(11)

Digitala innovationsknutpunkter kommer att ha en central roll i programgenomförandet. De kommer att främja ett brett införande av avancerad digital teknik i näringslivet, hos offentliga organ och i den akademiska världen. Ett nätverk av digitala innovationsknutpunkter bör säkerställa den bredaste geografiska täckningen i Europa (59). En första omgång digitala innovationsknutpunkter kommer att väljas ut baserat på medlemsstaternas förslag, och sedan kommer nätverket att utvidgas genom en öppen och konkurrensbaserad process. De digitala innovationsknutpunkterna kommer att tjäna som åtkomstpunkter för den senaste digitala kapaciteten, inklusive högpresterande datorsystem (HPC), artificiell intelligens och cybersäkerhet, liksom annan befintlig innovativ teknik, såsom viktig möjliggörande teknik, som även finns tillgänglig i s.k. fablabs och citylabs. De bör fungera som enda kontaktpunkt för åtkomst till prövad och validerad teknik och bör främja öppen innovation. De kommer även att tillhandahålla stöd på området avancerad digital kompetens. Nätverket av digitala innovationsknutpunkter bör också bidra till att få med de yttersta randområdena i den digitala inre marknaden.

(11)

Europeiska digitala innovationsknutpunkter kommer att ha en central roll i programgenomförandet. De kommer att främja ett brett införande av avancerad digital teknik i näringslivet inklusive små och medelstora företag , hos offentliga organ och i den akademiska världen. Ett nätverk av europeiska digitala innovationsknutpunkter bör säkerställa den bredaste geografiska täckningen i Europa (59). En första omgång europeiska digitala innovationsknutpunkter kommer att väljas ut baserat på medlemsstaternas förslag, och sedan kommer nätverket att utvidgas genom en öppen , insynsvänlig och konkurrensbaserad process. De europeiska digitala innovationsknutpunkterna kommer att tjäna som åtkomstpunkter för den senaste digitala kapaciteten, inklusive högpresterande datorsystem (HPC), artificiell intelligens och cybersäkerhet, liksom annan befintlig innovativ teknik, såsom viktig möjliggörande teknik, som även finns tillgänglig i s.k. fablabs och citylabs. De bör fungera som enda kontaktpunkt för åtkomst till prövad och validerad teknik och bör främja öppen innovation. De kommer även att tillhandahålla stöd på området avancerad digital kompetens. Nätverket av europeiska digitala innovationsknutpunkter bör också bidra till att få med de yttersta randområdena i den digitala inre marknaden och stödja den digitala omvandlingen i de utomeuropeiska länderna och territorierna .

(11a)

För att skapa synergier mellan investeringar inom ramen för detta program och unionens forsknings- och utvecklingsinvesteringar, särskilt dem inom ramen för programmet Horisont Europa, bör europeiska digitala innovationsknutpunkter fungera som en plattform för att föra samman industri, näringsliv och förvaltningar i behov av nya tekniska lösningar med företag, särskilt nystartade företag och små och medelstora företag, som har marknadsfärdiga lösningar.

(11b)

Planeringen, utvecklingen och upphandlingen av programmet bör utföras i syfte att stärka unionens kapacitet och konkurrenskraft på medellång och lång sikt. Prioritet bör ges åt åtgärder som ökar unionens strategiska potential och konkurrenskraft, som syftar till att begränsa beroendet av leverantörer och produkter från tredjeländer. Tredjeländers deltagande i programmets särskilda mål bör därför vara beroende av hur sådana länder skulle bidra till unionen.

(12)

Programmet bör genomföras genom projekt som stärker väsentlig digital kapacitet och en bred användning av sådan . Detta bör innefatta saminvesteringar med medlemsstaterna och , vid behov, den privata sektorn. För detta krävs i synnerhet att man uppnår en kritisk massa i upphandling för att få mer valuta för pengarna och garantera att leverantörerna i Europa ligger kvar i framkanten av den tekniska utvecklingen.

(12)

Programmet bör genomföras genom projekt som stärker väsentlig digital kapacitet och unionens strategiska oberoende . I detta syfte bör programmet säkerställa en EU-budget på minst 9,2  miljarder EUR, som kompletteras med saminvesteringar från medlemsstaterna och /eller den privata sektorn. För detta krävs i synnerhet att man uppnår en kritisk massa i upphandling för att få mer valuta för pengarna och garantera att leverantörerna i Europa hamnar i framkanten av den tekniska utvecklingen.

(14)

Programmets verksamhet bör användas för att åtgärda marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan överlappningar eller undanträngning av privat finansiering. Den ska också ha ett klart europeiskt mervärde.

(14)

Programmets verksamhet bör användas för att stärka och utveckla unionens digitala bas, ta itu med stora samhällsutmaningar, ytterligare höja unionens digitala industriella kompetens samt åtgärda marknadsmisslyckanden eller icke-optimala investeringssituationer, på ett proportionellt sätt och utan överlappningar eller undanträngning av privat finansiering. Den ska också ha ett klart europeiskt mervärde.

(15)

För att uppnå maximal flexibilitet under hela programmets löptid och få de olika delarna att samverka får de särskilda målen genomföras genom samtliga instrument som finns tillgängliga inom budgetförordningen. De genomförandemekanismer som bör användas är direkt förvaltning och indirekt förvaltning när unionsfinansieringen bör kombineras med andra finansieringskällor eller när gemensamt styrda strukturer krävs för genomförandet.

(15)

För att uppnå maximal flexibilitet under hela programmets löptid och få de olika delarna att samverka får de särskilda målen genomföras genom samtliga instrument som finns tillgängliga inom budgetförordningen. De genomförandemekanismer som bör användas är direkt förvaltning och indirekt förvaltning när unionsfinansieringen bör kombineras med andra finansieringskällor eller när gemensamt styrda strukturer krävs för genomförandet. Vid indirekt förvaltning kommer kommissionen att säkerställa att de kvalitets- och säkerhetsnormer som krävs för den direkta förvaltningen av programmet upprätthålls och respekteras.

(16)

Kapacitet för högpresterande datorsystem och tillhörande databehandlingskapacitet i unionen bör möjliggöra en mer omfattande användning av högpresterande datorsystem inom näringslivet och, mer generellt, inom områden av allmänt intresse, så att man kan gripa de unika möjligheter som superdatorer erbjuder samhället på områdena hälsa, miljö och säkerhet samt företagens konkurrenskraft, i synnerhet de små och medelstora företagen.

(16)

Kapacitet för högpresterande datorsystem och tillhörande databehandlings- och lagringskapacitet i unionen bör möjliggöra en mer omfattande användning av högpresterande datorsystem inom näringslivet och, mer generellt, inom områden av allmänt intresse, så att man kan gripa de unika möjligheter som superdatorer erbjuder samhället på områdena hälsa, miljö och säkerhet samt företagens konkurrenskraft, i synnerhet de små och medelstora företagen. Unionen måste erhålla superdatorer i världsklass, säkra sitt försörjningssystem och bygga ut tjänster för simulering, visualisering och prototyper samtidigt som ett högpresterande datorsystem som är förenligt med unionens värden och principer garanteras.

(17)

Både rådet (60) och Europaparlamentet (61) har uttryckt sitt stöd för unionens insatser på detta område. År 2017 undertecknade också nio medlemsstater EuroHPC-förklaringen (62), en överenskommelse mellan flera regeringar om att samarbeta med kommissionen för att bygga och använda HPC- och datainfrastrukturer i Europa som baseras på den senaste tekniken och är tillgängliga i hela unionen för partner från forskarvärlden, offentliga sektorn och privata sektorn.

(17)

Både rådet (60) och Europaparlamentet (61) har uttryckt sitt stöd för unionens insatser på detta område. År 2017 undertecknade också nio medlemsstater EuroHPC-förklaringen (62), en överenskommelse mellan flera regeringar om att samarbeta med kommissionen för att bygga och använda HPC- och datainfrastrukturer i Europa som baseras på den senaste tekniken och är tillgängliga i hela unionen för partner från forskarvärlden, offentliga sektorn och privata sektorn och att stärka EU-mervärdet .

(18)

För det särskilda målet avseende högpresterande datorsystem anses ett gemensamt företag vara den lämpligaste genomförandemekanismen, i synnerhet för att på unionsnivå och på nationell nivå samordna strategier och investeringar i HPC-infrastruktur och forskning och utveckling (FoU) samt föra samman offentlig och privat finansiering, och skydda unionens ekonomiska och strategiska intressen (63). Kompetenscentrum för högpresterande datorsystem i medlemsstaterna kommer också att tillhandahålla högpresterande datortjänster för näringslivet, den akademiska världen och offentliga förvaltningar.

(18)

För det särskilda målet avseende högpresterande datorsystem anses ett gemensamt företag vara den lämpligaste genomförandemekanismen, i synnerhet för att på unionsnivå och på nationell nivå samordna strategier och investeringar i HPC-infrastruktur och forskning och utveckling (FoU) samt föra samman offentlig och privat finansiering, och skydda unionens ekonomiska och strategiska intressen (63). Kompetenscentrum för högpresterande datorsystem i medlemsstaterna kommer också att tillhandahålla högpresterande datortjänster för näringslivet, inbegripet små och medelstora företag och uppstartsföretag, den akademiska världen och offentliga förvaltningar som är etablerade inom unionen .

(19)

Utveckling av kapacitet för artificiell intelligens är en viktig motor för den digitala omvandlingen av näringslivet och även av den offentliga sektorn. Allt mer autonoma robotar används i fabriker, djuphavstillämpningar, hushåll, städer och sjukhus. Kommersiella plattformar för artificiell intelligens har gått från tester till faktiska tillämpningar på miljö- och hälsoområdet; alla större fordonstillverkare håller på att utveckla självkörande bilar, och maskininlärningsteknik är central för alla viktiga webbplattformar och stordatatillämpningar.

(19)

Utveckling av kapacitet för artificiell intelligens är en viktig motor för den digitala omvandlingen av näringslivet och även av den offentliga sektorn. Allt mer autonoma robotar används i fabriker, djuphavstillämpningar, hushåll, städer och sjukhus. Kommersiella plattformar för artificiell intelligens har gått från tester till faktiska tillämpningar på miljö- och hälsoområdet; alla större fordonstillverkare håller på att utveckla självkörande bilar, och maskininlärningsteknik är central för alla viktiga webbplattformar och stordatatillämpningar. För att skapa de bästa ramvillkoren för att främja denna nya teknik i EU måste unionen lägga till innovationsprincipen i det politiska beslutsfattandet.

(19a)

I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin påpekar Europaparlamentet språkbarriärernas inverkan på industrin och dess digitalisering. I detta sammanhang är det av avgörande betydelse att utveckla storskalig språkteknik baserad på artificiell intelligens, såsom automatisk översättning, taligenkänning, textanalys med stordatateknik, dialogsystem och frågebesvarande system, för att bevara den språkliga mångfalden, säkerställa delaktighet och möjliggöra kommunikation mellan människa och människa och mellan människa och maskin.

(19b)

Den allt snabbare utvecklingen av självlärande robotar och artificiell intelligens samt deras förmåga att på några få sekunder multiplicera kunskap och undervisningsinnehåll gör det svårt att förutse något utvecklingsskede före programmets utgång 2027. Följaktligen bör kommissionen ägna särskild uppmärksamhet åt denna snabbföränderliga digitala trend och, om tillämpligt, snabbt anpassa målen i arbetsprogrammen i enlighet därmed.

(19c)

Mot bakgrund av att EU:s näringsliv allt oftare efterfrågar robottekniklösningar med artificiell intelligens och av att det är viktigt att undvika en betydande investeringslucka på detta område bör programmets mål när det gäller artificiell intelligens omfatta robotteknik som drivs av artificiell intelligens.

(19d)

Produkter och tjänster som bygger på artificiell intelligens bör vara användarvänliga och automatiskt stämma överens med lagen samt ge konsumenter fler valmöjligheter och mer information, i synnerhet om produkternas och tjänsternas kvalitet.

(20)

Tillgången till storskaliga dataset och test- och experimentanläggningar har stor betydelse för utvecklingen av artificiell intelligens.

(20)

Tillgången till storskaliga dataset och test- och experimentanläggningar för att garantera säkerheten på den inre marknaden där artificiell intelligens används, och tillgången till text- och datautvinning, har stor betydelse för utvecklingen av artificiell intelligens , däribland språkteknik .

(20a)

Den 25 april 2018 åtog sig kommissionen att lägga fram ett förslag till en europeisk strategi genom att utarbeta ett utkast till riktlinjer för artificiell intelligens i samarbete med berörda parter inom AI-alliansen, en grupp experter på artificiell intelligens, för att främja AI-drivna tillämpningar och företag i Europa.

(21)

I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin (64) lyfte Europaparlamentet fram betydelsen av en gemensam europeisk strategi för cybersäkerhet, och konstaterade att medvetenheten måste öka och att resiliens på cyberområdet är ett mycket viktigt ansvarsområde för företagsledare och näringslivets säkerhetsansvariga på nationell och europeisk nivå.

(21)

I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin (64) lyfte Europaparlamentet fram betydelsen av en gemensam europeisk strategi för cybersäkerhet, och konstaterade att medvetenheten måste öka och att resiliens på cyberområdet är ett mycket viktigt ansvarsområde för företagsledare och näringslivets säkerhetsansvariga på nationell och europeisk nivå , liksom genomförandet av inbyggd säkerhet och inbyggt integritetsskydd .

(22)

Cybersäkerheten är en utmaning för hela unionen som man inte kan fortsätta att hantera endast med hjälp av fragmenterade nationella initiativ. Den europeiska cybersäkerhetskapaciteten bör stärkas för att förse Europa med den kapacitet som är nödvändig för att skydda dess medborgare och företag mot cyberhot. Konsumenterna bör också skyddas när de använder uppkopplade produkter, som kan hackas och därmed undergräva deras säkerhet. Detta arbete bör göras tillsammans med medlemsstaterna och den privata sektorn genom att utveckling och säkerställande av samordning mellan projekt som stärker den europeiska cybersäkerhetskapaciteten och säkerställer ett omfattande införande av de senaste cybersäkerhetslösningarna i hela ekonomin, liksom genom sammanförande av de kompetenser som finns på området för att säkra en kritisk massa och spetskompetens.

(22)

Cybersäkerheten är en utmaning för hela unionen som man inte kan fortsätta att hantera endast med hjälp av fragmenterade nationella initiativ. Den europeiska cybersäkerhetskapaciteten bör stärkas för att förse Europa med den kapacitet som är nödvändig för att skydda medborgare , offentliga förvaltningar och företag mot cyberhot. Konsumenterna bör också skyddas när de använder uppkopplade produkter, som kan hackas och därmed undergräva deras säkerhet. Detta arbete bör göras tillsammans med medlemsstaterna och den privata sektorn genom att utveckling och säkerställande av samordning mellan projekt som stärker den europeiska cybersäkerhetskapaciteten och säkerställer ett omfattande införande av de senaste cybersäkerhetslösningarna i hela ekonomin, liksom genom sammanförande av de kompetenser som finns på området för att säkra en kritisk massa och spetskompetens.

(23)

I september 2017 lade kommissionen fram ett paket med initiativ (65) för en heltäckande unionsstrategi för cybersäkerhet, i syfte att stärka den europeiska kapaciteten för att hantera cyberattacker och cyberhot samt stärka den tekniska och industriella kapaciteten på detta område.

(23)

I september 2017 lade kommissionen fram ett paket med initiativ (65) för en heltäckande unionsstrategi för cybersäkerhet, i syfte att stärka den europeiska kapaciteten för att hantera cyberattacker och cyberhot , öka cyberresiliensen samt stärka den tekniska och industriella kapaciteten på detta område.

(23a)

Som princip bör cybersäkerhetslösningar inbegripa säkerhetsnormer som grundläggande designparameter i enlighet med tillgänglig senaste teknik och principerna om ”inbyggd säkerhet” och ”säkerhet som standard”.

(24)

Förtroende är en förutsättning för en fungerande digital inre marknad. Cybersäkerhetsteknik, såsom digitala identiteter, kryptografi eller intrångsdetektion, och denna tekniks tillämpning på sådana områden som finans, industri 4.0, energi, transport, hälso- och sjukvård eller e-förvaltning, är nödvändig för att skydda säkerheten och förtroendet för de aktiviteter och transaktioner online som utförs av både medborgare, offentliga förvaltningar och företag.

(24)

Förtroende är en förutsättning för en fungerande digital inre marknad. Cybersäkerhetsteknik, såsom teknik för distribuerade liggare, digitala identiteter, kryptografi , kryptering eller intrångsdetektion, och denna tekniks tillämpning på sådana områden som finans, industri 4.0, logistik, energi, transport, turism, hälso- och sjukvård eller e-förvaltning, är nödvändig för att skydda säkerheten, transparensen och förtroendet för de aktiviteter och transaktioner online , inklusive 5G-plattformar, som utförs av både medborgare, offentliga förvaltningar och företag.

(25)

I sina slutsatser av den 19 oktober 2017 betonade Europeiska rådet att unionen, för att lyckas bygga upp ett digitalt Europa, framför allt behöver arbetsmarknader och utbildnings- och fortbildningssystem som är anpassade till den digitala tidsåldern och att det behövs investeringar i digital kompetens, för att ge alla européer egenmakt och möjligheter .

(25)

I sina slutsatser av den 19 oktober 2017 betonade Europeiska rådet att unionen, för att lyckas bygga upp ett digitalt Europa, framför allt behöver arbetsmarknader och utbildnings- och fortbildningssystem som är anpassade till den digitala tidsåldern och att det behövs investeringar i digital kompetensutveckling och bättre digitala färdigheter , för att genom en integrerad strategi ge alla européer egenmakt.

(26a)

Med tanke på behovet av ett helhetsperspektiv bör programmet även ta hänsyn till områdena delaktighet, kvalifikationer, utbildning och specialisering, som tillsammans med avancerad digital kompetens är avgörande för att skapa mervärde i kunskapssamhället.

(27)

I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin fastställde (67) Europaparlamentet att utbildning och livslångt lärande utgör hörnstenen för den sociala sammanhållningen i ett digitalt samhälle.

(27)

I sin resolution av den 1 juni 2017 om digitalisering av den europeiska industrin fastställde (67) Europaparlamentet att utbildning och livslångt lärande utgör hörnstenen för den sociala sammanhållningen i ett digitalt samhälle. Det efterlyste även att jämställdhetsperspektivet skulle införlivas i alla digitala initiativ och betonade att den allvarliga könsklyftan inom IKT-sektorn måste åtgärdas, eftersom detta är utslagsgivande för EU:s långsiktiga tillväxt och välstånd.

(27a)

I sin resolution av den 28 april 2016 om jämställdhet mellan kvinnor och män och ökat inflytande för kvinnor i den digitala tidsåldern betonade Europaparlamentet behovet av att samla in könsuppdelade uppgifter om användningen av IKT och ta fram mål, indikatorer och riktmärken för att följa framstegen i kvinnors tillgång till IKT samt att främja exempel på bästa praxis bland företag.

(27b)

I sin resolution av den 19 januari 2016 om vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden gav Europaparlamentet sitt fulla stöd till en digital entreprenörskultur för kvinnor och kvinnors integration och deltagande i informationssamhället.

(28)

Den avancerade digitala teknik som stöds genom detta program, såsom högpresterande datorsystem, cybersäkerhet och artificiell intelligens, har nu blivit tillräckligt mogen för att lämna forskningsnivån och kan börja införas, användas och skalas upp på unionsnivå. Införandet av denna teknik förutsätter unionsåtgärder, och samma sak gäller kompetensdimensionen. Utbildningsmöjligheterna avseende avancerade digitala färdigheter behöver utökas och finnas tillgängliga i hela EU. Annars undergrävs det smidiga införandet av avancerad digital teknik och begränsas unionsekonomins allmänna konkurrenskraft. De åtgärder som stöds genom detta program kompletterar de åtgärder som stöds av ESF, Eruf och Horisont Europa.

(28)

Den avancerade digitala teknik som stöds genom detta program, såsom högpresterande datorsystem, cybersäkerhet , molnbaserade datortjänster, dataskydd och informationshantering och artificiell intelligens, har nu blivit tillräckligt mogen för att lämna forskningsnivån och kan börja införas, användas och skalas upp på unionsnivå. Införandet av denna teknik förutsätter unionsåtgärder, och samma sak gäller kompetensdimensionen. Inlärnings- och utbildningsmöjligheterna avseende avancerade digitala färdigheter behöver utökas och finnas tillgängliga i hela EU. Annars undergrävs det smidiga införandet av avancerad digital teknik och begränsas unionsekonomins allmänna konkurrenskraft. De åtgärder som stöds genom detta program kompletterar de åtgärder som stöds av ESF, Eruf , Erasmus och Horisont Europa.

(29)

Moderniseringen av offentliga förvaltningar och tjänster med hjälp av digital teknik är viktig för att minska det administrativa krånglet för näringslivet och medborgarna i allmänhet genom att göra deras myndighetskontakter snabbare, mer användarvänliga och mindre kostsamma och genom att förbättra effektiviteten och kvaliteten på tjänsterna för medborgare och företag. Eftersom ett antal tjänster av allmänt intresse nu har en europeisk dimension och bör stödet till genomförandet och användningen på unionsnivå säkerställa att medborgarna och företagen kan dra nytta av digitala tjänster av hög kvalitet i hela Europa.

(29)

Moderniseringen av offentliga förvaltningar och tjänster med hjälp av digital teknik är viktig för att minska det administrativa krånglet för medborgarna och näringslivet genom att göra deras myndighetskontakter snabbare, mer användarvänliga och mindre kostsamma och genom att förbättra effektiviteten , transparensen och kvaliteten på tjänsterna för medborgare och företag och samtidigt förbättra effektiviteten i de offentliga utgifterna . Eftersom ett antal tjänster av allmänt intresse nu har en europeisk dimension och bör stödet till genomförandet och användningen på unionsnivå säkerställa att medborgarna och företagen kan dra nytta av flerspråkiga digitala mångspråkiga tjänster av hög kvalitet i hela Europa. Det är också viktigt att dessa tjänster är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

(29a)

Digitaliseringen kan underlätta och förbättra obehindrad tillgänglighet för alla, däribland äldre, personer med nedsatt rörlighet eller funktionsnedsättning och personer i avlägsna områden eller på landsbygden.

(30)

Den digitala omvandlingen av sådana områden av allmänt intresse som hälso- och sjukvård (68), mobilitet, rättsliga frågor, jord- och miljöövervakning, utbildning och kultur förutsätter en fortsättning på och utbyggnad av infrastrukturer för digitala tjänster som möjliggör ett säkert datautbyte över gränser och främjar nationell utveckling. En samordning enligt denna förordning är bästa sättet att frigöra potentialen för synergieffekter.

(30)

Den digitala omvandlingen av sådana områden av allmänt intresse som hälso- och sjukvård (68), mobilitet, rättsliga frågor, jord- och miljöövervakning , säkerhet , minskning av koldioxidutsläppen, energiinfrastruktur, teoretisk och praktisk utbildning och kultur förutsätter en fortsättning på och uppgradering och utbyggnad av infrastrukturer för digitala tjänster som möjliggör ett säkert data- och informationsutbyte över nations- och språkgränser och främjar nationell utveckling. En samordning enligt denna förordning är bästa sättet att frigöra potentialen för synergieffekter och säkerställa komplementaritet. Den digitala omvandlingen bör dock ta hänsyn till att vissa medborgare av olika anledningar inte deltar och att nätverk bör få stöd för att fortsätta informera dessa medborgare och hjälpa dem att behålla alla sina rättigheter och möjligheter att delta i alla sociala och medborgerliga skyldigheter.

(30a)

Den digitala omvandlingen i denna sektor måste dock göra det möjligt för EU:s medborgare att få åtkomst till och använda och hantera sina personuppgifter på ett säkert sätt över gränserna, oberoende av var de respektive uppgifterna befinner sig.

(30b)

Utnyttjande av och tillgång till avancerad teknik på områden av allmänt intresse, inom exempelvis utbildning, kräver också utbildning i färdigheter som är nödvändiga för att sådan teknik ska kunna användas. Målen i det särskilda mål 8 bör därför också omfatta utbildningsprogram för de personer som kommer att använda avancerad teknik.

(32)

Moderniseringen av de europeiska offentliga förvaltningarna är en av de viktigaste prioriteringarna för ett framgångsrikt genomförande av strategin för en digital inre marknad. Halvtidsutvärderingen av strategin visade att omvandlingen av offentliga förvaltningar behövde stärkas och att medborgarnas tillgång till lättåtkomliga, förtroendeskapande och sömlösa offentliga tjänster måste säkerställas.

(32)

Moderniseringen av de europeiska offentliga förvaltningarna är en av de viktigaste prioriteringarna för ett framgångsrikt genomförande av strategin för en digital inre marknad. Halvtidsutvärderingen av strategin visade att omvandlingen av offentliga förvaltningar behövde stärkas och att medborgarnas tillgång till lättåtkomliga, förtroendeskapande , säkra, sömlösa och inkluderande offentliga tjänster måste säkerställas.

(33)

Den årliga tillväxtöversikt som kommissionen offentliggjorde 2017 (69) visar att de europeiska offentliga förvaltningarnas kvalitet har en direkt inverkan på den ekonomiska miljön och därmed är en central faktor när det gäller att stimulera produktivitet, konkurrenskraft, ekonomiskt samarbete, tillväxt och sysselsättning. Effektiva och öppna offentliga förvaltningar och verkningsfulla rättsväsenden är i synnerhet nödvändiga för att underbygga den ekonomiska tillväxten och tillhandahålla högkvalitativa tjänster för företag och allmänhet.

(33)

Den årliga tillväxtöversikt som kommissionen offentliggjorde 2017 (69) visar att de europeiska offentliga förvaltningarnas kvalitet har en direkt inverkan på den ekonomiska miljön och därmed är en central faktor när det gäller att stimulera produktivitet, konkurrenskraft, ekonomiskt samarbete, hållbar tillväxt, sysselsättning och arbetstillfällen av god kvalitet . Effektiva och öppna offentliga förvaltningar och verkningsfulla rättsväsenden är i synnerhet nödvändiga för att underbygga den ekonomiska tillväxten och tillhandahålla högkvalitativa tjänster för företag och allmänhet.

(34)

Interoperabilitet för europeiska offentliga tjänster rör alla förvaltningsnivåer: Unionsnivå, nationellt, regionalt och lokalt. Förutom att undanröja hinder för en fungerande inre marknad främjar interoperabilitet ett framgångsrikt genomförande av politiska strategier och erbjuder en stor potential för att motverka gränsöverskridande elektroniska hinder, vilket ytterligare säkrar framväxten av nya gemensamma offentliga tjänster på unionsnivå, eller konsolideringen av utvecklingen av sådana. För att eliminera fragmenteringen av europeiska tjänster till stöd för de grundläggande friheterna och ett operativt ömsesidigt erkännande inom EU bör man främja ett sektorsövergripande och gränsöverskridande helhetsgrepp när det gäller interoperabilitet, på det sätt som är mest effektivt och bäst anpassat till slutanvändarnas behov. Detta innebär att interoperabilitet ska tolkas i vid mening och omfattar både tekniska och rättsliga nivåer och policyelement på området. Följaktligen skulle berörda aktiviteter sträcka sig längre än till den vanliga livscykeln för lösningar och omfatta alla interventionselement som stöder de ramvillkor som är nödvändiga för varaktig allmän interoperabilitet.

(34)

Interoperabilitet för europeiska offentliga tjänster rör alla förvaltningsnivåer: Unionsnivå, nationellt, regionalt och lokalt. Förutom att undanröja hinder för en fungerande inre marknad främjar interoperabilitet gränsöverskridande samarbete, anpassning av gemensamma standarder, ett framgångsrikt genomförande av politiska strategier och erbjuder en stor potential för att motverka gränsöverskridande elektroniska och språkliga hinder och minska byråkratin , vilket ytterligare säkrar framväxten av nya gemensamma offentliga tjänster på unionsnivå, eller konsolideringen av utvecklingen av sådana , samt förhindrar onödig dubbellagring . För att eliminera fragmenteringen av europeiska tjänster till stöd för de grundläggande friheterna och ett operativt ömsesidigt erkännande inom EU bör man främja ett sektorsövergripande , teknikneutralt och gränsöverskridande helhetsgrepp när det gäller interoperabilitet, på det sätt som är mest effektivt, bäst anpassat till slutanvändarnas behov och som säkerställer en hög dataskyddsnivå . Detta innebär att interoperabilitet ska tolkas i vid mening och omfattar både tekniska och rättsliga nivåer och policyelement på området. Följaktligen skulle berörda aktiviteter sträcka sig längre än till den vanliga livscykeln för lösningar och omfatta alla interventionselement som stöder de ramvillkor som är nödvändiga för varaktig allmän interoperabilitet.

(34a)

Den 6 oktober 2017 angav EU-ministrarna i Tallinn att en europeisk digital strategi bör bygga på samarbete och interoperabilitet, inbegripet användning av policy för öppna licenser och öppna standarder. Programmet bör därför uppmuntra lösningar med öppen källkod, för att möjliggöra återanvändning, öka förtroendet och garantera öppenheten. Det kommer att få positiva effekter på hållbarheten hos finansierade projekt.

(37)

I april 2016 antog kommissionen initiativet för digitalisering av den europeiska industrin för att ”se till att alla industrier i Europa, oavsett sektor, oavsett lokalisering och oavsett storlek kan dra nytta av alla fördelar som digital innovation erbjuder” (71)

(37)

I april 2016 antog kommissionen initiativet för digitalisering av den europeiska industrin för att ”se till att alla industrier i Europa, oavsett sektor, oavsett lokalisering och oavsett storlek kan dra nytta av alla fördelar som digital innovation erbjuder”. Detta är av särskild betydelse för små och medelstora företag i den kulturella och kreativa sektorn.

(39)

För att uppnå målen bör man mobilisera hävstångspotentialen hos kompletterande teknik på nät- och datorområdet, i enlighet med meddelandet Digitalisering av den europeiska industrin (73) COM(2016)0180: Digitalisering av den europeiska industrin. Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter.

(39)

För att uppnå målen bör man mobilisera hävstångspotentialen hos kompletterande teknik på nät- och datorområdet, i enlighet med meddelandet Digitalisering av den europeiska industrin (73) COM(2016)0180: Digitalisering av den europeiska industrin. Hur vi kan utnyttja den digitala inre marknadens alla möjligheter.

(40)

Från och med maj 2018 gäller den allmänna dataskyddsförordningen , som föreskriver en enda uppsättning bestämmelser som är direkt tillämpliga i medlemsstaternas rättsordningar och som på så sätt kommer att garantera det fria flödet för personuppgifter mellan EU:s medlemsstater och stärka förtroendet och säkerheten för enskilda, två saker som är nödvändiga för en fungerande digital inre marknad. De åtgärder som vidtas inom detta program bör därför, när de innefattar behandling av personuppgifter, främja tillämpningen av den allmänna dataskyddsförordningen, t.ex. på området artificiell intelligens och blockkedjeteknik,

(40)

Förordning (EU) 2016/679 , som föreskriver en enda uppsättning bestämmelser som är direkt tillämpliga i medlemsstaternas rättsordningar , garanterar på så sätt det fria flödet för personuppgifter mellan EU:s medlemsstater och stärker förtroendet och säkerheten för enskilda, två saker som är nödvändiga för en fungerande digital inre marknad. Alla åtgärder som vidtas inom detta program bör därför, när de innefattar behandling av personuppgifter, fullt överensstämma med den förordningen. De bör särskilt främja utvecklingen av digital teknik som uppfyller kraven på ”inbyggt uppgiftsskydd” som är bindande enligt den förordningen. I den mån behandlingen omfattar uppgifter från elektronisk kommunikation, ska vederbörlig hänsyn tas till Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/58/EG.  (1a)

(41)

Programmet bör genomföras helt i enlighet med den internationella ramen och EU-ramen för skydd och kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter. Ett effektivt skydd av immateriella rättigheter har stor betydelse för innovation och är därmed nödvändigt för ett effektivt genomförande av detta program.

(41)

Programmet bör genomföras helt i enlighet med den internationella ramen och EU-ramen för skydd och kontroll av efterlevnaden av immateriella rättigheter. Ett effektivt skydd av immateriella rättigheter har stor betydelse för innovation och för att bevara det europeiska mervärdet och är därmed nödvändigt för ett effektivt genomförande av detta program.

(42)

De organ som genomför programmet bör efterleva de bestämmelser som gäller för unionens institutioner och den nationella lagstiftning som rör hantering av information, i synnerhet känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter och säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter .

(42)

Om organ som genomför programmet hanterar känsliga icke-säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter eller säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter bör de följa relevanta bestämmelser i unionens rättsakter eller den nationella lagstiftning som rör hantering av information, beroende på vad som är tillämpligt .

(43)

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens åtaganden att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling, bör detta program bidra till att integrera klimatåtgärder i alla politikområden och till uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen (74). De berörda åtgärderna kommer att identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner.

(43)

För att ge uttryck för vikten av att bekämpa klimatförändringarna i enlighet med unionens skyldigheter för att genomföra Parisavtalet och uppfylla FN:s mål för hållbar utveckling, bör detta program bidra till att integrera klimatåtgärder i alla politikområden och hjälpa till med uppnåendet av det övergripande målet att 25 % av utgifterna i EU-budgeten ska bidra till klimatmålen (74). De berörda åtgärderna bör identifieras under programmets utarbetande och genomförande och omprövas i samband med relevanta utvärderingar och översyner för att säkerställa fullständig efterlevnad av dessa skyldigheter .

(44)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter för att anta arbetsprogram så att programmålen uppnås i enlighet med unionens och medlemsstaternas prioriteringar, samtidigt som konsekvens, transparens och kontinuitet säkerställs för unionens och medlemsstaternas gemensamma åtgärder. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 4 i förordning (EU) nr 182/ 2011  (75) om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.

(45)

Arbetsprogrammen bör i princip antas som fleråriga arbetsprogram, vanligtvis vartannat år, eller, om det är motiverat mot bakgrund av de behov som genomförandet av programmet avser, som årliga arbetsprogram . Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av de särskilda målen för åtgärderna och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(45)

Arbetsprogram bör antas så att programmålen uppnås i enlighet med unionens och medlemsstaternas prioriteringar, samtidigt som konsekvens, transparens och kontinuitet säkerställs vad gäller unionens och medlemsstaternas gemensamma åtgärder. Arbetsprogrammen bör i princip antas vartannat år, eller, om det är motiverat mot bakgrund av de behov som genomförandet av programmet avser, på årsbasis . Typerna av finansiering och metoderna för genomförande enligt denna förordning bör väljas ut på grundval av hur väl de bidrar till uppnåendet av de särskilda målen för åtgärderna och åstadkommer resultat, med beaktande av framför allt kostnaderna för kontroller, den administrativa bördan och den förväntade risken för bristande efterlevnad. Detta bör inbegripa att man överväger användningen av enhetsbelopp, schablonsatser, bidrag till enhetskostnader och finansiering som inte är kopplad till kostnader, i den mening som avses i artikel 125.1 i budgetförordningen.

(46)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilaga II för att se över och/eller komplettera indikatorerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som förbereder delegerade akter.

(46)

Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilagorna I och II för att se över och/eller komplettera indikatorerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning av den 13 april 2016. För att säkerställa lika stor delaktighet i förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper som förbereder delegerade akter.

(46a)

För att säkerställa, upprätthålla och utveckla långsiktig finansiering för programmet för ett digitalt Europa behövs tydliga gemensamma EU-bestämmelser som är framtidsinriktade och konkurrensbefrämjande, för att driva på investeringar och innovation och bevara överkomliga priser.

(47)

Denna förordning är i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet de som avses i artiklarna [8], [11], [16], [21], [35], [38] och [47] vad gäller skydd av personuppgifter, yttrandefrihet och informationsfrihet, näringsfrihet, förbud mot diskriminering, hälso- och sjukvård, konsumentskydd och rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol. Medlemsstaternas domstolar bör tillämpa denna förordning på ett sätt som är förenligt med dessa rättigheter och principer.

(47)

Åtgärder som faller inom programmets tillämpningsområde bör vara i överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och iaktta de principer som i synnerhet erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet de som avses i artiklarna [8], [11], [16], [21], [22], [35], [38] , [41] och [47] vad gäller skydd av personuppgifter, yttrandefrihet och informationsfrihet, näringsfrihet, förbud mot diskriminering, språklig mångfald och rätten att kommunicera på vilket som helst av EU-språken, hälso- och sjukvård, konsumentskydd och rätt till ett effektivt rättsmedel och till en opartisk domstol. Sådana åtgärder bör stämma överens med alla rättsliga skyldigheter, även enligt internationell rätt, och med alla relevanta beslut från kommissionen samt med etiska principer , vilka inkluderar att undvika att bryta mot forskningsintegriteten .

(47a)

I april 2018 åtog sig kommissionen  (1a) att inrätta en ram för intressenter och experter i syfte att utarbeta utkast till AI-riktlinjer i samarbete med Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik. Kommissionen kommer att stödja konsumentorganisationer och datatillsynsmyndigheter på nationell nivå och EU-nivå i arbetet för att skapa en förståelse för AI-drivna applikationer, med bidrag från den rådgivande europeiska konsumentgruppen och från Europeiska dataskyddsstyrelsen.

(48)

Tredjeländer som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) får delta i unionens program inom ramen för det samarbete som inrättas genom EES-avtalet, som föreskriver programmens genomförande genom ett beslut enligt det avtalet. En särskild bestämmelse bör införas i denna förordning för att bevilja de rättigheter och det tillträde som krävs för att den behöriga utanordnaren, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska revisionsrätten ska kunna utöva alla sina befogenheter.

(e)

digital innovationsknutpunkt: rättslig enhet som utses eller väljs ut genom ett öppet och konkurrensbaserat förfarande för att fullgöra uppgifterna inom ramen för programmet, i synnerhet ge tillgång till teknisk expertis och experimentanläggningar, såsom utrustning och programvaruverktyg för att främja företagens digitala omvandling.

(e)

europeisk digital innovationsknutpunkt: befintlig eller ny rättslig enhet eller ett konsortium av rättsliga enheter som utses eller väljs ut genom ett öppet , transparent och konkurrensbaserat förfarande för att fullgöra uppgifterna inom ramen för programmet, i synnerhet ge tillgång till teknisk expertis och experimentanläggningar som är öppna för små och medelstora företag, expanderande företag och offentliga förvaltningar i hela EU, såsom utrustning och programvaruverktyg för att främja företagens digitala omvandling och underlätta tillgången till finansiering . Europeiska digitala innovationsknutpunkter ska vara öppna för företag i alla former och storlekar, särskilt för små och medelstora företag, expanderande företag och offentliga förvaltningar i hela unionen.

(fa)

mediekompetens: de analytiska färdigheter som är nödvändiga för att få en förståelse för hela den digitala världen.

(fb)

europeiskt partnerskap: ett initiativ där unionen tillsammans med privata och/eller offentliga partner (t.ex. industrin, forskningsorganisationer, organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning på lokal, regional, nationell eller internationell nivå eller organisationer i civilsamhället såsom stiftelser eller organisationer för små och medelstora företag) åtar sig att gemensamt stödja utveckling och genomförande av digital innovation och insatser för att öka upptaget av teknik, inbegripet sådana som har att göra med marknaden, lagstiftning och policy.

(fc)

små och medelstora företag: små och medelstora företag enligt definitionen i artikel 2 i bilagan till kommissionens rekommendation 2003/361/EG.

(fd)

konsortium: en samarbetande grupp av företag som bildats i syfte att genomföra en åtgärd inom ramen för detta program.

(b)

bredda spridningen och genomslaget inom områden av allmänt intresse och hos den privata sektorn .

(b)

bredda spridningen och genomslaget inom den privata sektorn och inom områden av allmänt intresse , genom att stödja den digitala omvandlingen och säkerställa tillgång till digital teknik .

(a)

Inrätta och på unionsnivå samordna och driva en integrerad superdator- och datainfrastruktur i exaskala (77) i unionen, vilken ska vara av världsklass och vara tillgänglig på icke-kommersiell grund för offentliga och privata användare och för offentligt finansierade forskningssyften.

(a)

Inrätta och på unionsnivå samordna och driva en interoperabel superdator- och datainfrastruktur i exaskala (77) i unionen, vilken ska vara av världsklass och vara tillgänglig för offentliga och privata användare och för offentligt och privat finansierade forskningssyften.

(b)

Införa användarfärdig/operativ teknik som tagits fram genom forskning och innovation för att bygga upp ett integrerat ekosystem av högpresterande datorsystem i unionen, som omfattar alla delar av den vetenskapliga och industriella värdekedjan, inklusive hårdvara, programvara, tillämpningar, tjänster, sammankoppling och digitala färdigheter.

(b)

Införa användarfärdig/operativ teknik som tagits fram genom forskning och innovation för att bygga upp ett integrerat ekosystem av högpresterande datorsystem i unionen, som omfattar alla delar av den vetenskapliga och industriella värdekedjan, inklusive hårdvara, programvara, tillämpningar, tjänster, sammankoppling och digitala färdigheter , vilket säkerställer en hög nivå av säkerhet och uppgiftsskydd .

(c)

Inrätta och driva en infrastruktur i post-exaskala (78), inklusive integrering med kvantdatorteknik och utveckling av nya forskningsinfrastrukturer för datorvetenskap.

(c)

Inrätta och driva en infrastruktur i post-exaskala (78), inklusive integrering med kvantdatorteknik och utveckling av nya forskningsinfrastrukturer . Uppmuntra utvecklingen inom unionen av den maskinvara och programvara som behövs för sådan inrättning, för datorvetenskap.

(a)

Bygga upp och stärka kärnkapaciteten för artificiell intelligens i unionen, inklusive dataresurser och algoritmbibliotek i enlighet med dataskyddslagstiftningen.

(a)

Bygga upp och stärka kärnkapaciteten för artificiell intelligens i unionen, inklusive dataresurser och algoritmbibliotek. I enlighet med dataskyddslagstiftningen ska AI-baserade lösningar och resurser som görs tillgängliga respektera principen om utformning för integritet och säkerhet . Det ska säkerställas att människor förblir i centrum för utvecklingen och inrättandet av artificiell intelligens.

(b)

Göra denna kapacitet tillgänglig för alla företag och offentliga förvaltningar.

(b)

Göra denna kapacitet tillgänglig för företag , i synnerhet små och medelstora företag och nystartade företag, och offentliga förvaltningar inklusive ideella organisationer, forskningsinstitut och universitet .

(ca)

Utveckla och förstärka industriella tillämpnings- och produktionssystem, genom att underlätta integration av teknik i värdekedjor, utveckla innovativa affärsmodeller och förkorta tiden från innovation till industrialisering, och främja spridningen av AI-baserade lösningar på områden av offentligt intresse och i samhället.

(a)

Tillsammans med medlemsstaterna stödja upphandlingen av avancerade utrustningar, verktyg och datainfrastrukturer för cybersäkerhet, i full enlighet med dataskyddslagstiftningen.

(a)

Tillsammans med medlemsstaterna stödja upphandlingen av avancerade utrustningar, verktyg och datainfrastrukturer för cybersäkerhet för att uppnå en gemensam hög cybersäkerhet på EU-nivå , i full enlighet med dataskyddslagstiftningen och de grundläggande rättigheterna, och samtidigt säkerställa EU:s strategiska oberoende .

(b)

Stödja bästa användning av europeiska kunskaper, kapaciteter och färdigheter på cybersäkerhetsområdet.

(b)

Stödja bästa användning och höjning av europeiska kunskaper, kapaciteter och färdigheter på cybersäkerhetsområdet , och dela och integrera bästa praxis.

(c)

Säkerställa ett brett införande av de senaste cybersäkerhetslösningarna i hela ekonomin.

(c)

Säkerställa ett brett införande av de senaste cybersäkerhetslösningarna i hela ekonomin , med särskild uppmärksamhet på offentliga tjänster och nödvändiga ekonomiska aktörer som små och medelstora företag.

(d)

Stärka kapaciteten i medlemsstaterna och den privata sektorn för att hjälpa dem uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (79).

(d)

Stärka kapaciteten i medlemsstaterna och den privata sektorn för att hjälpa dem uppfylla kraven i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/1148 av den 6 juli 2016 om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela unionen (79) , inklusive genom åtgärder för att utveckla en cybersäkerhetskultur inom organisationerna .

(da)

Öka motståndskraften mot cyberattacker, öka riskmedvetenheten och kunskaperna om grundläggande säkerhetsprocesser bland användare, särskilt offentliga tjänster, små och medelstora företag och uppstartsföretag för att säkerställa att företag har en grundläggande säkerhetsnivå, såsom totalsträckskryptering av data och kommunikations- och programvaruuppdateringar samt främja användningen av inbyggd säkerhet och standardmässig kunskap om grundläggande säkerhetsprocesser samt it-hygien.

(a)

Stödja utformningen och tillhandahållandet av långsiktiga utbildningar och kurser för studenter, it-personal och arbetskraften i allmänhet.

(a)

Stödja utformningen och tillhandahållandet av långsiktiga högkvalitativa utbildningskurser, däribland blandat lärande, för studenter, lärare, personer i utbildningsbranschen, it-personal , forskare och arbetskraften i allmänhet inklusive offentliganställda, i samarbete med skolor, universitet och forskningscentrum .

(b)

Stödja utformningen och tillhandahållandet av kortare utbildningar och kurser för företagare, företagsledare från småföretag och arbetskraften i allmänhet.

(b)

Stödja utformningen och tillhandahållandet av högkvalitativa kortare utbildningar och kurser , däribland blandat lärande, för företagare, företagsledare från småföretag och nystartade företag och arbetskraften i allmänhet , inklusive offentliganställda och egenföretagare .

(c)

Stödja arbetsplatsanknuten utbildning och praktikplatser för studenter, unga företagare och högskoleutbildade.

(c)

Stödja högkvalitativ arbetsplatsanknuten utbildning , däribland blandat lärande, och praktikplatser för studenter, unga företagare och högskoleutbildade.

(a)

Säkerställa att den offentliga sektorn och områden av allmänt intresse, såsom vård och omsorg, utbildning, rättsväsende, transport, energi, miljö och kulturella och kreativa sektorer, kan införa och få tillgång till den senaste digitala tekniken, i synnerhet högpresterande datorsystem, artificiell intelligens och cybersäkerhet.

(a)

Säkerställa att den offentliga sektorn och områden av allmänt intresse, såsom vård och omsorg, utbildning, rättsväsende, transport och kommunikation , energi, miljö och kulturella och kreativa sektorer, samt företag etablerade i unionen på ett effektivt sätt kan införa och genom utbildning få de färdigheter som krävs för att använda och få tillgång till den senaste digitala tekniken, i synnerhet högpresterande datorsystem, språkteknik, artificiell intelligens och cybersäkerhet.

(b)

Inrätta, driva och underhålla transeuropeiska interoperabla infrastrukturer för digitala tjänster (inklusive tillhörande tjänster) som ett komplement till nationella och regionala åtgärder.

(b)

Inrätta, driva och underhålla transeuropeiska interoperabla infrastrukturer för digitala tjänster (inklusive tillhörande tjänster) med den senaste tekniken i hela unionen som ett komplement till nationella och regionala åtgärder.

(c)

Främja utveckling, uppdatering och användning av lösningar och ramar hos europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare, inklusive vidareutnyttjande av interoperabilitetslösningar och interoperabilitetsramar.

(c)

Främja utveckling, uppdatering och användning av lösningar och ramar hos europeiska offentliga förvaltningar, företag och medborgare, inklusive öppen källkod och vidareutnyttjande av interoperabilitetslösningar och interoperabilitetsramar.

(d)

Erbjuda offentliga förvaltningar tillgång till testning och pilotprojekt avseende digital teknik, inklusive gränsöverskridande användning av sådan.

(d)

Erbjuda offentliga förvaltningar tillgång till testning, pilotprojekt och expansion avseende digital teknik, inklusive gränsöverskridande användning av sådan.

(e)

Främja genomslag för avancerad digital teknik och näraliggande teknik, i synnerhet högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, cybersäkerhet och framtida och ny teknik, hos unionens näringsliv, i synnerhet små och medelstora företag.

(e)

Främja genomslag för avancerad digital teknik och näraliggande teknik, i synnerhet högpresterande datorsystem, artificiell intelligens, teknik för distribuerade liggare, cybersäkerhet , dataskydd, molnbaserade datortjänster och informationshantering och framtida och ny teknik, hos unionens näringsliv, i synnerhet små och medelstora företag och nystartade företag .

(f)

Stödja utformning, testning, genomförande och användning av interoperabla digitala lösningar för offentliga tjänster på EU-nivå, som levereras genom en databaserad återanvändbar plattform för lösningar, för att främja innovation och fastställa gemensamma ramar för att frigöra hela potentialen i de offentliga förvaltningarnas tjänster för europeiska medborgare och företag.

(f)

Stödja utformning, underhåll, testning, genomförande och användning av interoperabla digitala lösningar för offentliga tjänster på EU-nivå, som levereras genom en databaserad återanvändbar plattform för lösningar, för att främja innovation och fastställa gemensamma ramar för att frigöra hela potentialen i de offentliga förvaltningarnas tjänster för europeiska medborgare och företag.

(g)

Säkerställa en kontinuerlig kapacitet på unionsnivå för att iaktta, analysera och anpassa sig till föränderliga digitala trender, samt dela och integrera bästa praxis.

(g)

Säkerställa en kontinuerlig kapacitet på unionsnivå för banbrytande digital utveckling, utöver att iaktta, analysera och anpassa sig till föränderliga digitala trender, samt dela och integrera bästa praxis och underlätta korsbefruktning mellan de olika nationella initiativen, vilket leder till utveckling av det digitala samhället tack vare ett permanent samarbete mellan alla aktörer som är involverade på EU-nivå .

(h)

Stödja samarbete för att skapa ett europeiskt ekosystem av tillförlitliga infrastrukturer med användning av distribuerade liggare och tillämpningar, inklusive stöd till interoperabilitet och standardisering och främjande av införandet av gränsöverskridande tillämpningar i EU.

(h)

Stödja samarbete för att skapa ett europeiskt ekosystem av tillförlitliga infrastrukturer med användning av bland annat distribuerade liggare och tillämpningar, inklusive stöd till interoperabilitet och standardisering och främjande av införandet av gränsöverskridande tillämpningar i EU baserade på inbyggd säkerhet och inbyggt integritetsskydd, som garanterar dataskydd och kundsäkerhet .

(a)

Upp till 2 698 240 000 EUR för särskilt mål 1, högpresterande datorsystem.

(a)

Upp till 2 404 289 438 EUR i 2018 års priser ( 2 698 240 000 EUR i löpande priser) för särskilt mål 1, högpresterande datorsystem.

(b)

Upp till 2 498 369 000 EUR för särskilt mål 2, artificiell intelligens.

(b)

Upp till 2 226 192 703 EUR i 2018 års priser ( 2 498 369 000 EUR i löpande priser) för särskilt mål 2, artificiell intelligens.

(c)

Upp till 1 998 696 000 EUR för särskilt mål 3, cybersäkerhet och förtroende.

(c)

Upp till 1 780 954 875 EUR i 2018 års priser ( 1 998 696 000 EUR i löpande priser) för särskilt mål 3, cybersäkerhet och förtroende.

(d)

Upp till 699 543 000 EUR för särskilt mål 4, avancerade digitala färdigheter.

(d)

Upp till 623 333 672 EUR i 2018 års priser ( 699 543 000 EUR i löpande priser) för särskilt mål 4, avancerade digitala färdigheter.

(e)

Upp till 1 299 152 000 EUR för särskilt mål 5, införande, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet.

(e)

Upp till 1 157 620 312 EUR i 2018 års priser ( 1 299 152 000 EUR i löpande priser) för särskilt mål 5, införande, bästa användning av digital kapacitet och interoperabilitet.

1.

Medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

1.

Programmet ska vara öppet för medlemmar av Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som är medlemmar i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), i enlighet med villkoren i EES-avtalet.

2.

Anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidater i enlighet med de allmänna principer och villkor som fastställs för dessa länders deltagande i unionens program i enlighet med ramavtal och associeringsrådsbeslut för respektive land, eller liknande avtal, och i enlighet med de särskilda villkor som finns i avtal mellan unionen och dessa länder.

2.

Fullständig eller delvis associering till programmet för tredjeländer som inte omnämns i punkt 1 ska baseras på bedömning av de särskilda målen från fall till fall, i enlighet med de villkor som finns i  ett särskilt avtal som omfattar tredjelandets deltagande i något unionsprogram, förutsatt att dessa särskilda avtal fullständigt respekterar följande kriterier:

2a.

3.

4.

(a)

inrättas när de på ett mer effektivt sätt än unionen ensam kan uppnå målen med programmet för ett digitalt Europa,

(b)

efterleva principerna om europeiskt mervärde, insyn, öppenhet, resultat, hävstångseffekter, långsiktigt finansiellt engagemang från alla berörda parter, flexibilitet, samstämmighet och komplementaritet med unionens initiativ och lokala, regionala, nationella och internationella initiativ,

(c)

vara tidsbegränsade och omfatta villkor för utfasning av programfinansieringen.

(a)

Lämpliga kompetenser för de digitala innovationsknutpunkternas funktioner.

(a)

Lämpliga kompetenser för de europeiska digitala innovationsknutpunkternas funktioner,

(b)

Lämplig ledningskapacitet, personal och infrastruktur.

(b)

Lämplig ledningskapacitet, personal och infrastruktur och kompetens .

(da)

Exempel på samarbete med den privata sektorn för att säkerställa att insatserna inom ramen för de särskilda målen 1 till 5 är av relevans för marknaden.

(db)

Förbindelser med befintliga IKT-knutpunkter som inrättats inom ramen för Horisont 2020, InvestEU Hub och Enterprise Europe Network.

(b)

Behovet av att säkerställa att det inledande nätverket täcker behoven för näringslivet och områden av allmänt intresse och har en bred och balanserad geografisk täckning.

(b)

Behovet av att säkerställa att det inledande nätverket täcker behoven för näringslivet och områden av allmänt intresse och har en bred och balanserad geografisk täckning , förbättrar konvergensen och bidrar till att minska klyftan mellan sammanhållningsländerna och övriga medlemsstater och minska den digitala klyftan i geografiska termer .

(a)

Tillhandahålla tjänster avseende digital omvandling – inklusive test- och experimentanläggningar – riktade mot små och medelstora företag och midcap-företag, även inom sektorer med långsamt genomslag för digital och tillhörande teknik.

(a)

Tillhandahålla tjänster avseende digital omvandling och teknisk sakkunskap  – inklusive test- och experimentanläggningar – riktade mot nystartade företag, små och medelstora företag och midcap-företag, även inom sektorer med långsamt genomslag för digital och tillhörande teknik.

(aa)

Stödja företag, särskilt små och medelstora företag samt nystartade företag, organisationer och offentliga förvaltningar så att de blir konkurrenskraftigare och stärker sina affärsmodeller genom att använda den nya teknik som programmet omfattar.

(b)

Överföra expertis och kunnande mellan regioner, i synnerhet genom att skapa nätverk mellan små och medelstora företag och midcap-företag som är etablerade i en region och de digitala innovationsnätverk etablerade i andra regioner som är mest lämpade för att tillhandahålla relevanta tjänster.

(b)

Överföra expertis och kunnande mellan regioner, i synnerhet genom att skapa nätverk mellan små och medelstora företag , nystartade företag och midcap-företag som är etablerade i en region och de europeiska digitala innovationsnätverk etablerade i andra regioner som är mest lämpade för att tillhandahålla relevanta tjänster ; Uppmuntra till kompetensutbyte, gemensamma initiativ och god praxis.

(c)

Erbjuda tematiska tjänster, inklusive tjänster som rör artificiell intelligens, högpresterande datorsystem och cybersäkerhet och förtroende åt förvaltningar, den offentliga sektorns organisationer, små och medelstora företag och midcap-företag. Enskilda digitala innovationsknutpunkter får specialisera sig på vissa tematiska tjänster och måste inte tillhandahålla alla tematiska tjänster som anges i detta stycke.

(c)

Erbjuda tematiska tjänster, inklusive tjänster som rör artificiell intelligens, högpresterande datorsystem och cybersäkerhet och förtroende åt förvaltningar, den offentliga sektorns organisationer, små och medelstora företag , nystartade företag och midcap-företag. Enskilda europeiska digitala innovationsknutpunkter får specialisera sig på vissa tematiska tjänster och måste inte tillhandahålla alla tematiska tjänster som anges i detta stycke.

(ii)

ett tredjeland som är associerat till programmet.

(ii)

ett tredjeland som är associerat till programmet i enlighet med artiklarna 10 och 12 .

(e)

I förekommande fall, ekonomiska, sociala, klimatmässiga och miljömässiga konsekvenser samt tillgänglighet.

(e)

I förekommande fall, ekonomiska, klimatmässiga, miljömässiga och sociala konsekvenser , särskilt främjande av tillgänglighet och jämlika utbildnings- och yrkesmöjligheter .

(g)

I förekommande fall, en balanserad geografisk spridning i unionen, inklusive de yttersta randområdena.

(g)

I förekommande fall, en balanserad geografisk spridning i unionen, inklusive de yttersta randområdena , däribland de utomeuropeiska länderna och territorierna .

(ha)

I förekommande fall, friheten att återanvända och anpassa projektresultaten.

(hb)

I förekommande fall, det allmänna intresset.

(hc)

I förekommande fall, en minskning av den digitala klyftan mellan regioner, medborgare och företag.

1.

En gemensam upphandlingsram för ett integrerat nät av HPC av världsklass som omfattar en superdator- och datainfrastruktur i exaskala. Den kommer att vara tillgänglig på icke-kommersiell grund för offentliga och privata användare och för offentligt finansierad forskning.

1.

En gemensam upphandlingsram för ett integrerat nät av HPC av världsklass som omfattar en superdator- och datainfrastruktur i exaskala. Den kommer att vara tillgänglig för alla företag och offentliga förvaltningar samt på icke-kommersiell grund för offentliga och privata användare och för offentligt finansierad forskning.

6.

Införande av användarfärdig/operativ teknik: Superdatorsystem utgör en tjänst, utvecklad genom forskning och innovation, för att bygga upp ett integrerat europeiskt HPC-ekosystem som täcker alla vetenskapliga och industriella värdekedjesegment (hårdvara, programvara, tillämpningar, tjänster, sammankopplingar och avancerade digitala färdigheter).

6.

Införande av användarfärdig/operativ teknik: Superdatorsystem utgör en tjänst, utvecklad genom forskning och innovation , i synnerhet ny teknik som tidigare har fått eller som för närvarande får unionsfinansiering , för att bygga upp ett integrerat europeiskt HPC-ekosystem som täcker alla vetenskapliga och industriella värdekedjesegment (hårdvara, programvara, tillämpningar, tjänster, sammankopplingar och avancerade digitala färdigheter).

1.

Tillgång till utbildning på arbetsplatsen genom praktik i kompetenscentrum och hos företag som använder avancerad teknik.

1.

Tillgång till utbildning på arbetsplatsen och möjligheter till blandat lärande genom praktik i kompetenscentrum och hos företag som använder avancerad teknik.

1.2.

Stödja utformning, pilotförsök med, införande, underhåll och främjande av ett sammanhängande ekosystem av gränsöverskridande digitala infrastrukturtjänster och främjande av sammanhängande, säkra, interoperabla, flerspråkiga gräns- eller sektorsöverskridande lösningar och gemensamma ramar inom den offentliga förvaltningen. Metoder för bedömning av effekterna och fördelarna ska också ingå.

1.2.

Stödja utformning, pilotförsök med, införande, underhåll , utbyggnad och främjande av ett sammanhängande ekosystem av gränsöverskridande digitala infrastrukturtjänster och främjande av sammanhängande, säkra, interoperabla, flerspråkiga gräns- eller sektorsöverskridande lösningar och gemensamma ramar inom den offentliga förvaltningen. Metoder för bedömning av effekterna och fördelarna ska också ingå.

2.1.

Säkerställa att medborgarna kan få tillgång till, dela med sig av, använda och förvalta sina personliga hälsouppgifter säkert över gränserna oberoende av var de befinner sig eller var uppgifterna befinner sig. Fullborda infrastrukturen för digitala e-hälsotjänster och utöka den med nya digitala tjänster samt stödja införandet av det europeiska formatet för utbyte av elektroniska patientjournaler.

2.1.

Säkerställa att medborgarna kan få tillgång till, dela med sig av, använda och förvalta sina personliga hälsouppgifter säkert och på ett sätt som garanterar deras integritet över gränserna oberoende av var de befinner sig eller var uppgifterna befinner sig. Fullborda infrastrukturen för digitala e-hälsotjänster och utöka den med nya digitala tjänster samt stödja införandet av det europeiska formatet för utbyte av elektroniska patientjournaler.

3.

Rättsväsende: Möjliggöra smidig och säker gränsöverskridande kommunikation inom rättsväsendet och mellan rättsväsendet och andra behöriga organ på områdena civilrätt och straffrätt. Förbättra tillgången till rättslig prövning och juridisk information och förfaranden för medborgare, företag, rättstillämpare och personal inom rättsväsendet med semantiskt interoperabla sammanlänkningar till nationella databaser och register samt underlätta tvistlösning utanför domstol online. Främja utveckling och genomförande av innovativ teknik för domstolar och rättstillämpare som grundar sig på AI-lösningar som kan rationalisera och påskynda förfarandena (t.ex. legaltech-tillämpningar).

3.

Rättsväsende: Möjliggöra smidig och säker gränsöverskridande kommunikation inom rättsväsendet och mellan rättsväsendet och andra behöriga organ på områdena civilrätt och straffrätt. Förbättra tillgången till rättslig prövning och juridisk information och förfaranden för medborgare, företag, rättstillämpare och personal inom rättsväsendet med semantiskt interoperabla sammanlänkningar till databaser och register samt underlätta tvistlösning utanför domstol online. Främja utveckling och genomförande av innovativ teknik för domstolar och rättstillämpare som grundar sig på AI-lösningar som kan rationalisera och påskynda förfarandena (t.ex. legaltech-tillämpningar).

4.

Transport, energi och miljö: Ta fram sådana decentraliserade lösningar och infrastrukturer som krävs för storskaliga digitala tillämpningar såsom smarta städer eller smarta landsbygdsområden till stöd för transport-, energi- och miljöpolitiken.

4.

Transport, energi och miljö: Ta fram sådana decentraliserade lösningar och infrastrukturer som krävs för storskaliga digitala tillämpningar såsom smarta städer, smarta landsbygdsområden eller yttersta randområden till stöd för transport-, energi- och miljöpolitiken.

II

Inledande verksamhet rörande digitaliseringen av näringslivet:

2.2

Antal företag och organisationer som använder AI.

2.2

Antal företag och organisationer som testar och experimenterar med AI i samarbete med digitala innovationsknutpunkter .

2.2a

4.1

Antal IKT-specialister som utbildats och arbetar.

4.1

Antal IKT-specialister som utbildas och arbetar i unionen varje år .

4.2

Antal företag med svårigheter att rekrytera IKT-specialister.

4.2

Antal företag med svårigheter att rekrytera IKT-specialister i unionen varje år .

4.2b

5.1

Spridning av offentliga digitala tjänster.