—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle (COM(2016)0587) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0300),

—

med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016 5G för Europa: en handlingsplan (COM(2016)0588) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0306),

(1)

Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit nödvändiga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. Det är därför av avgörande betydelse att unionen förblir en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag.

(1)

Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster har blivit nödvändiga i européernas vardag och spelar en avgörande roll för att bevara många strategiska intressen. Unionens rymdindustri är redan en av de mest konkurrenskraftiga i världen. Framväxten av nya aktörer och utvecklingen av ny teknik håller dock på att revolutionera de traditionella industrimodellerna. Det är därför av avgörande betydelse att unionen förblir en ledande internationell aktör med stor handlingsfrihet på rymdområdet, att den främjar vetenskapligt och tekniskt framåtskridande och stöder konkurrenskraften och innovationsförmågan i unionens rymdindustri, särskilt små och medelstora företag, uppstartsföretag och innovativa företag. Samtidigt är det viktigt att skapa lämpliga förhållanden för att säkerställa lika villkor i hela världen för företag som är aktiva inom rymdsektorn.

(2)

Utvecklingen av rymdsektorn har historiskt sett varit kopplad till säkerhet. I många fall är den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn varor med dubbla användningsområden. De möjligheter som rymden erbjuder säkerheten i unionen och dess medlemsstater bör därför utnyttjas.

(2)

Utvecklingen av rymdsektorn har historiskt sett varit kopplad till säkerhet. I många fall är den utrustning, de komponenter och de instrument som används i rymdsektorn varor med dubbla användningsområden. De möjligheter som rymden och oberoende tillgång till rymden erbjuder säkerheten och oberoendet i unionen och dess medlemsstater bör därför utnyttjas.

(3)

Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör inte bara garantera kontinuiteten i dessa initiativ utan också förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar , t.ex. klimatförändringar, övervakning av förändringar i Arktis, säkerhet och försvar .

(3)

Unionen har utvecklat sina egna rymdinitiativ och rymdprogram sedan slutet av 1990-talet, nämligen Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service), Galileo och Copernicus, som tillfredsställer unionsmedborgarnas behov och de politiska behoven. Man bör garantera kontinuiteten i dessa initiativ , liksom deras spridning och användning, och även förbättra dem, så att de kan fortsätta att ligga i framkant av utvecklingen av ny teknik och omvandlingarna inom datatekniken och informations- och kommunikationstekniken, och kan tillgodose nya användarbehov och understödja politiska prioriteringar. Programmet bör även främja rymdbaserade tjänster så att alla medlemsstater och deras medborgare till fullo kan ta del av programmets fördelar.

(4)

Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden, särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet.

(4)

Unionen måste trygga sin handlingsfrihet och sitt oberoende för att ha tillgång till rymden och kunna använda den på ett säkert sätt. Det är därför viktigt att unionen behåller en oberoende, tillförlitlig och kostnadseffektiv tillgång till rymden , inklusive alternativa uppskjutningstekniker och innovativa system eller tjänster , särskilt i fråga om kritisk infrastruktur och teknik, allmän säkerhet och unionens och medlemsstaternas säkerhet. Kommissionen bör därför ha möjlighet att samla uppskjutningstjänster på unionsnivå, både för sina egna behov och, på begäran för andras behov, däribland medlemsstaterna, i överensstämmelse med artikel 189.2 i fördraget. Det är även av yttersta vikt att unionen även i fortsättningen har en modern, effektiv och flexibel infrastruktur för uppskjutningstjänster. Som komplement till medlemsstaternas och Europeiska rymdorganisationens åtgärder bör kommissionen överväga olika sätt att stödja sådan infrastruktur. Närmare bestämt bör det, när den markinfrastruktur som är nödvändig för uppskjutningar enligt programmets behov behöver underhållas eller uppgraderas, vara möjligt att delfinansiera sådana anpassningar inom programmet, i överensstämmelse med budgetförordningen och när ett tydligt unionsmervärde kan konstateras, i syfte att erhålla ökad kostnadseffektivitet i programmet.

(5)

För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och skaffa kapacitet att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå genom inrättandet av rymdnav, där rymd-, digital- och användarsektorerna kan mötas. Unionen bör främja expansion i unionsbaserade rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till privat riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att skapa innovationspartnerskap (modellen med första avtal).

(5)

För att stärka konkurrenskraften i unionens rymdindustri och skaffa kapacitet att utforma, bygga och driva egna system, bör unionen stödja skapande, tillväxt och utveckling av hela rymdindustrin. Insatserna för att skapa ett företags- och innovationsvänligt klimat bör också stödjas på europeisk, regional och nationell nivå genom initiativ såsom rymdnav, där rymd-, digital- och användarsektorerna kan mötas. Rymdnaven bör samarbeta med de digitala innovationsknutpunkterna för att främja företagande och kompetens. Unionen bör främja skapandet av och expansion i unionsbaserade rymdföretag för att hjälpa dem att nå framgångar, bl.a. genom att stödja deras tillgång till riskfinansiering, eftersom det i unionen saknas lämplig tillgång till privat riskkapital för nystartade företag på rymdområdet, och genom att skapa innovationspartnerskap (modellen med första avtal).

(6)

På grund av programmets räckvidd och potential att bidra till att lösa globala utmaningar, har unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) ofta en stark internationell dimension. Kommissionen bör därför ges befogenhet att för unionens räkning förvalta och samordna åtgärder på den internationella arenan, i synnerhet för att försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, bland annat när det gäller frekvenser, främja unionens teknik och industri samt uppmuntra samarbete kring utbildning, med tanke på behovet av att säkerställa ömsesidighet när det gäller parternas rättigheter och skyldigheter. Det är särskilt viktigt att unionen företräds av kommissionen i det internationella Cospas-Sarsat-programmet och i relevanta FN-organ, däribland FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Meteorologiska världsorganisationen.

(6)

På grund av programmets räckvidd och potential att bidra till att lösa globala utmaningar, har unionens rymdprogram (nedan kallat programmet) ofta en stark internationell dimension. Kommissionen bör därför ges befogenhet att för unionens räkning förvalta och samordna åtgärder på den internationella arenan, i synnerhet för att försvara unionens och medlemsstaternas intressen i internationella forum, bland annat när det gäller frekvenser . Kommissionen bör stärka den ekonomiska diplomatin för att främja unionens teknik och industri samt uppmuntra samarbete kring utbildning, med tanke på behovet av att säkerställa ömsesidighet när det gäller parternas rättigheter och skyldigheter , samt en sund konkurrens på internationell nivå . Det är särskilt viktigt att unionen företräds av kommissionen i det internationella Cospas-Sarsat-programmet och i relevanta FN-organ, däribland FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation och Meteorologiska världsorganisationen.

7.

Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden och yttre rymden och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna.

(7)

Kommissionen bör tillsammans med medlemsstaterna och den höga representanten verka för ett ansvarsfullt beteende i rymden och yttre rymden , framför allt genom att finna lösningar på problemet med att rymdskrot sprider sig, och undersöka möjligheterna att ansluta sig till de relevanta FN-konventionerna , bland annat fördraget innehållande principer för staternas uppträdande vid utforskandet och utnyttjandet av yttre rymden, däri inbegripet månen och övriga himlakroppar (rymdfördraget) .

(8)

Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och fonderna enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnadsposter , i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det – antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra unionsprogram, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering.

(8)

Programmet har liknande mål som andra unionsprogram, framför allt Horisont Europa, fonden InvestEU, Europeiska försvarsfonden och fonderna enligt förordning (EU) nr [förordningen om gemensamma bestämmelser]. Därför bör det stadgas om kumulativ finansiering från dessa program, förutsatt att de inte täcker samma kostnader , i synnerhet genom arrangemang för kompletterande finansiering från unionens program där förvaltningsformerna tillåter det – antingen i följd, i ett växlande sätt eller genom en kombination av medel för gemensam finansiering av åtgärder, så att om möjligt innovationspartnerskap och blandfinansieringsinsatser möjliggörs. Vid genomförandet av programmet bör kommissionen därför främja synergier med andra unionsprogram, vilket i möjligaste mån möjliggör riskfinansiering, innovationspartnerskap, kumulativ finansiering och blandfinansiering. Kontinuiteten måste säkerställas mellan de lösningar som utvecklats med hjälp av Horisont Europa och de andra unionsprogrammen och komponenterna inom programmet.

(10a)

Ungefär 200 000 yrkespersoner är anställda i unionens rymdsektor. Det är därför nödvändigt att fortsätta att utveckla den toppmoderna infrastrukturen i sektorn och därmed stimulera ekonomisk aktivitet i tidigare och senare led. För att säkerställa konkurrenskraften hos den europeiska rymdindustrin i framtiden bör programmet dessutom stödja dels utvecklingen av avancerade färdigheter på rymdrelaterade områden, dels utbildningsverksamheter, med särskilt fokus på flickor och kvinnor, för att förverkliga EU-medborgarnas fulla potential på detta område.

(13a)

Programmet bör ta till vara synergierna mellan rymd- och transportsektorn, med hänsyn till att rymdtekniken har strategisk betydelse för smartare, effektivare, tryggare, säkrare, hållbarare och mer integrerade transporter till lands, till sjöss, i luften och i rymden, samtidigt som en transportsektor präglad av tillväxt och innovation kommer att öka efterfrågan på innovativ och toppmodern rymdteknik.

(14)

Alla inkomster som genereras av programmet bör tillfalla unionen, för att delvis kompensera de investeringar som redan gjorts, och dessa inkomster bör användas för att stödja programmets mål. Det bör dock av samma anledning vara möjligt att inbegripa en mekanism för inkomstdelning i eventuella kontrakt som ingås med enheter inom den privata sektorn.

(14)

Inkomster som genereras av programmets komponenter bör tillfalla unionen, för att delvis kompensera de investeringar som redan gjorts, och dessa inkomster bör användas för att stödja uppnåendet av programmets mål. Det bör dock av samma anledning vara möjligt att inbegripa en mekanism för inkomstdelning i eventuella kontrakt som ingås med enheter inom den privata sektorn.

(16)

Programmet bygger på komplex och föränderlig teknik. Att bygga på sådan teknik medför osäkerhet och risker för de kontrakt inom offentlig upphandling som tecknas inom ramen för programmet, särskilt som kontrakten kan röra långsiktiga åtaganden avseende utrustning eller tjänster. Särskilda åtgärder avseende offentliga kontrakt är därför nödvändiga som komplement till bestämmelserna i budgetförordningen. Det bör därför kunna gå att genomföra upphandling med villkorade flerfasavtal, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmets komponenter kan det slutligen hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför bör vara möjligt att ingå avtal där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.

(16)

Programmet bygger på komplex och föränderlig teknik. Att bygga på sådan teknik medför osäkerhet och risker för de kontrakt inom offentlig upphandling som tecknas inom ramen för programmet, särskilt som kontrakten kan röra långsiktiga åtaganden avseende utrustning eller tjänster. Särskilda åtgärder avseende offentliga kontrakt är därför nödvändiga som komplement till bestämmelserna i budgetförordningen. Det bör därför kunna gå att genomföra upphandling med villkorade flerfasavtal, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad , särskilt med små och medelstora företag och uppstartsföretag . På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmets komponenter kan det slutligen hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför bör vara möjligt att ingå avtal där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.

(25)

En sund offentlig styrning av programmet kräver en strikt fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, för att undvika dubbelarbete och minska fördyringar och förseningar

(25)

En sund offentlig styrning av programmet kräver en strikt fördelning av ansvar och uppgifter mellan de olika enheter som är involverade, för att undvika dubbelarbete och minska fördyringar och förseningar , och bör sträva efter att i första hand använda befintlig europeisk infrastruktur och att utveckla de europeiska yrkes- och industrisektorerna .

(25a)

Rymdprogrammen är användarstyrda, och användarrepresentanter måste därför delta kontinuerligt och konkret i programmens genomförande och utveckling.

(26)

Medlemsstaterna har länge varit aktiva på rymdområdet. De har system, infrastruktur och nationella byråer och organ med anknytning till rymden. De kan därför ge ett stort bidrag till programmet, särskilt genomförandet av det, och de bör vara skyldiga att fullständigt samarbeta med unionen för att främja programmets tjänster och tillämpningar. Kommissionen bör ha möjlighet att utnyttja de medel som står till medlemsstaternas förfogande, bör kunna lägga ut andra uppgifter i genomförandet av programmet på medlemsstaterna med och bör kunna få bistånd från dem. De berörda medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta sinsemellan och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att se till att nödvändigt radiospektrum för programmet finns tillgängligt och är skyddat , så att tillämpningar baserade på detta system kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (15).

(26)

Medlemsstaterna har länge varit aktiva på rymdområdet. De har system, infrastruktur och nationella byråer och organ med anknytning till rymden. De kan därför ge ett stort bidrag till programmet, särskilt genomförandet av det, och de bör vara skyldiga att fullständigt samarbeta med unionen för att främja programmets tjänster och tillämpningar. Kommissionen bör ha möjlighet att utnyttja de medel som står till medlemsstaternas förfogande, bör kunna lägga ut andra uppgifter i genomförandet av programmet på medlemsstaterna med och bör kunna få bistånd från dem. De berörda medlemsstaterna bör dessutom vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta sinsemellan och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att se till att nödvändigt radiospektrum för programmet finns tillgängligt och har ett tillfredsställande skydd , så att tillämpningar baserade på detta system kan utvecklas och genomföras till fullo, i enlighet med Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik (15).

(27)

Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att genomföra programmet, ta det övergripande ansvaret och främja användningen. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att delegera vissa uppgifter. Kommissionen är dessutom bäst lämpad att fastställa de viktigaste tekniska och operativa specifikationer som krävs för att utveckla system och tjänster.

(27)

Som främjare av unionens allmänintresse ankommer det på kommissionen att övervaka genomförandet av programmet, ta det övergripande ansvaret och främja användningen. I syfte att optimera resurserna och kompetensen hos de olika aktörerna bör kommissionen ha möjlighet att delegera vissa uppgifter. Kommissionen är dessutom bäst lämpad att fastställa de viktigaste kraven för att utveckla system och tjänster.

(28)

Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhet . Vissa uppgifter som rör säkerhet och främjande av programmet bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. Den bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom ett eller flera bidragsavtal som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet.

(28)

Uppdraget för Europeiska unionens rymdprogrambyrå (nedan kallad byrån), som ersätter och efterträder Europeiska byrån för GNSS som inrättades genom förordning (EU) nr 912/2010, är att bidra till programmet, särskilt när det gäller säkerhet , cybersäkerhet och främjande av tjänsterna och de senare leden. Uppgifter som hör samman med dessa områden bör därför vila på byrån. När det gäller säkerhet bör byrån, med tanke på dess erfarenhet av området, vara ansvarig för säkerhetsackrediteringen för alla unionsåtgärder inom rymdsektorn. Som fortsättning på byråns positiva meriter när det gäller att främja Galileos och Egnos spridning bland användarna och på marknaden och i syfte att främja programmen som ett paket, bör byrån också anförtros uppgiften att genomföra marknadsförings- och kommersialiseringsåtgärder för Copernicus. Den bör dessutom fullgöra de uppgifter som kommissionen anförtror den genom ett eller flera bidragsavtal som omfattar andra särskilda uppgifter med anknytning till programmet.

(29)

Europeiska rymdorganisationen är en internationell organisation med omfattande expertis inom rymdsektorn, som 2004 ingick ett ramavtal med Europeiska gemenskapen. Den är därför en viktig partner för genomförandet av programmet, och lämpliga förbindelser bör fastställas med den. I detta avseende, och i enlighet med budgetförordningen, är det viktigt att ingå ett ramavtal om ekonomiskt partnerskap med Europeiska rymdorganisationen som omfattar alla ekonomiska förbindelser mellan kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen och säkerställer att de är konsekventa och förenliga med ramavtalet med Europeiska rymdorganisationen, i synnerhet artikel 5. Eftersom Europeiska rymdorganisationen inte är ett unionsorgan och inte omfattas av unionslagstiftningen, är det dock nödvändigt för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen att ett sådant avtal förenas med villkoret att det införs lämpliga operativa bestämmelser i Europeiska rymdorganisationen . Avtalet bör också innehålla alla bestämmelser som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.

(29)

Europeiska rymdorganisationen är en internationell organisation med omfattande expertis inom rymdsektorn, som 2004 ingick ett ramavtal med Europeiska gemenskapen. Den är därför en viktig partner för genomförandet av programmet, och lämpliga förbindelser bör fastställas med den. I detta avseende, och i enlighet med budgetförordningen, är det viktigt att ingå ett ramavtal om ekonomiskt partnerskap med Europeiska rymdorganisationen som omfattar alla ekonomiska förbindelser mellan kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen och säkerställer att de är konsekventa och förenliga med ramavtalet med Europeiska rymdorganisationen, i synnerhet artikel 5. Eftersom Europeiska rymdorganisationen inte är ett unionsorgan och inte omfattas av unionslagstiftningen, är det nödvändigt att ett sådant avtal innehåller tillfredsställande krav när det gäller operativa bestämmelser i Europeiska rymdorganisationen för att skydda unionens och medlemsstaternas intressen. Avtalet bör också innehålla alla bestämmelser som är nödvändiga för att skydda unionens ekonomiska intressen.

(31)

För att strukturellt förankra användarföreträdarna i styrningen av Govsatcom och för att sammanställa användarnas behov och krav över nationella och civil-militära gränser, bör de relevanta unionsorganen med nära användaranknytning, t.ex. Europeiska försvarsbyrån, Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, den militära planerings- och ledningskapaciteten och den civila planerings- och ledningskapaciteten samt Centrumet för samordning av katastrofberedskap, ha en samordnande roll för enskilda användargrupper. På aggregerad nivå bör byrån och Europeiska försvarsbyrån bör företräda de civila respektive militära användargrupperna och kan övervaka operativ användning, efterfrågan, överensstämmelse med kraven och nya behov och krav.

(31)

För att strukturellt förankra användarföreträdarna i styrningen av Govsatcom och för att sammanställa användarnas behov och krav över nationella gränser, bör de relevanta unionsorganen med nära användaranknytning, t.ex. Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska fiskerikontrollbyrån, Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning, den civila planerings- och ledningskapaciteten samt Centrumet för samordning av katastrofberedskap, ha en samordnande roll för enskilda användargrupper. På aggregerad nivå bör byrån företräda användargruppen och kan övervaka operativ användning, efterfrågan, överensstämmelse med kraven och nya behov och krav.

(36)

För att garantera säker informationsöverföring bör lämpliga regler fastställas för att säkerställa likvärdiga säkerhetsbestämmelser för de olika offentliga och privata enheter och fysiska personer som är involverade i genomförandet av programmet.

(36)

För att garantera säker informationsöverföring bör lämpliga regler fastställas för att säkerställa likvärdiga säkerhetsbestämmelser för de olika offentliga och privata enheter och fysiska personer som är involverade i genomförandet av programmet , genom att upprätta flera nivåer av tillgång till information och, underförstått, säker tillgång till information .

(36a)

Cybersäkerheten för de europeiska rymdinfrastrukturerna, både på marken och i rymden, är av avgörande betydelse för att säkerställa en kontinuerlig systemdrift och systemens verkliga förmåga att arbeta kontinuerligt och tillhandahålla de tjänster som behövs.

(38)

Ett växande antal viktiga ekonomiska sektorer, särskilt transporter, telekommunikation, jordbruk och energi, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem , för att inte tala om synergieffekter med verksamhet knuten till unionens och medlemsstaternas säkerhet och försvar . Att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturkomponenterna, och säkerställa dess strategiska oberoende.

(38)

Ett växande antal ekonomiska sektorer, särskilt transporter, telekommunikation, jordbruk och energi, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem . Satellitnavigering har också betydelse för unionens och medlemsstaternas säkerhet. Att ha fullständig kontroll över satellitnavigeringen bör därför garantera unionens tekniska självständighet, även på längre sikt för infrastrukturkomponenterna, och säkerställa dess strategiska oberoende.

(40)

Målet för Egnos är att höja kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. De tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, med målet att täcka de territorierna senast i slutet av 2025. Egnostjänsternas geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten till skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av förordning [2018/… förordningen om Europeiska byrån för luftfartssäkerhet] och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet för luftfartsändamål, bör det noteras att även om Galileos signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg, är det bara lokala eller regionala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster.

(40)

Målet för Egnos är att höja kvaliteten på öppna signaler från befintliga globala satellitnavigeringssystem, särskilt från Galileo. De tjänster som Egnos tillhandahåller bör med förtur täcka de delar av medlemsstaternas territorium som är belägna i Europa, vilket här inbegriper Azorerna, Kanarieöarna och Madeira, med målet att täcka de territorierna senast i slutet av 2025. Egnostjänsternas geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och, vad gäller tjänsten till skydd av människoliv, på grundval av internationella avtal. Utan att det påverkar tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1139  (1a) och den nödvändiga övervakningen av Galileotjänsternas kvalitet och säkerhetsprestanda för luftfartsändamål, bör det noteras att Galileos signaler kan användas med god verkan för att underlätta positionsbestämning av luftfartyg, är det bara lokala eller regionala stödsystem som Egnos i Europa som kan utgöra flygledningstjänster och flygtrafiktjänster.

(40a)

Precisionsjordbruket kan dra nytta av Egnos, som kan hjälpa jordbrukare i Europa att minska svinnet, använda mindre gödningsmedel och växtskyddsmedel och optimera skördeavkastningen. Egnos har redan en betydande ”användargrupp”, men antalet jordbruksmaskiner som är kompatibla med navigationsteknik är mer begränsat. Detta bör åtgärdas.

(41)

Det är helt avgörande att tjänsterna från Galileo och Egnos tillhandahålls kontinuerligt och hållbart och är tillgängliga i framtiden. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen bör utarbetas.

(41)

Det är helt avgörande att tjänsterna från Galileo och Egnos tillhandahålls kontinuerligt, hållbart och med säkerhet, tillförlitlighet och exakthet, och är tillgängliga i framtiden. I en föränderlig omvärld och en marknad i snabb utveckling bör de fortsätta att utvecklas, och nya generationer av systemen bör utarbetas.

(44a)

Till stöd dels för att Galileos och Egnos tjänster ska tas i bruk, dels för tjänsterna i senare led, framför allt transportsektorn, bör de behöriga myndigheterna utveckla gemensamma standarder och certifieringar på internationell nivå.

(45)

Med tanke på hur viktig markinfrastrukturen är för Galileo och Egnos, även för säkerheten, bör beslut om infrastrukturens belägenhet fattas av kommissionen. Lokaliseringen av systemens markinfrastruktur bör fortsätta att följa en öppen och genomblickbar process.

(46)

För att maximera den socioekonomiska nyttan med Galileo och Egnos, särskilt på säkerhetsområdet, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna främjas inom annan unionspolitik, där detta är motiverat och fördelaktigt .

(46)

För att maximera den socioekonomiska nyttan med Galileo och Egnos, särskilt på säkerhetsområdet, bör användningen av Egnos- och Galileotjänsterna integreras inom annan unionspolitik, där detta är möjligt . Åtgärder för att främja tjänsternas användning i alla medlemsstater utgör också ett viktigt steg i processen.

(47)

Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, klimatförändringar, civilskydd, säkerhet och digital ekonomi.

(47)

Copernicus bör säkerställa oberoende tillgång till miljöinformation och central teknik för jordobservation och geoinformationstjänster, så att unionen får oberoende beslutskapacitet och handlingsförmåga inom bl.a. miljö, inbegripet jordbruk, biologisk mångfald, markanvändning, skogsbruk, landsbygdsutveckling och fiske, klimatförändringar, kulturarv, civilskydd, säkerhet , även för infrastrukturer, och digital ekonomi.

(48)

Copernicus bör bygga vidare på och säkerställa kontinuiteten i verksamhet och resultat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 om inrättande av Copernicusprogrammet (17) liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (18), som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys, artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå (19). I så stor omfattning som möjligt bör medlemsstaternas, Europeiska rymdorganisationens, Eumetsats (20) och andras kapacitet för rymdbaserad observation användas, inbegripet kommersiella initiativ i unionen vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i unionen. När det är genomförbart och lämpligt bör även markbaserade data och kompletterande data, främst från medlemsstaterna, användas i enlighet med direktiv 2007/2/EG (21). Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för effektiv tillgång till och användning av markdataset för Copernicus.

(48)

Befintlig kapacitet bör byggas ut och kompletteras med nya tillgångar, som kan utvecklas gemensamt av de ansvariga enheterna. I detta syfte bör kommissionen ha ett nära samarbete med Europeiska rymdorganisationen, medlemsstaterna och, i tillämpliga fall, andra enheter som äger relevanta rymd- och markanläggningar. Copernicus bör bygga vidare på och säkerställa kontinuiteten i verksamhet och resultat enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 om inrättande av Copernicusprogrammet (17) liksom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013) (18), som inrättade det föregående europeiska jordövervakningsprogrammet GMES och föreskrev regler för den inledande driften, med beaktande av den senaste tidens tendenser inom forskning, teknik och innovationer av relevans för jordobservation samt utvecklingen inom stordataanalys, artificiell intelligens och anslutande strategier och initiativ på unionsnivå (19). I så stor omfattning som möjligt bör medlemsstaternas, Europeiska rymdorganisationens, Eumetsats (20) och andras kapacitet för rymdbaserad observation användas, inbegripet kommersiella initiativ i unionen vilket även bidrar till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i unionen. När det är genomförbart och lämpligt bör även markbaserade data och kompletterande data, främst från medlemsstaterna, användas i enlighet med direktiv 2007/2/EG (21). Kommissionen bör samarbeta med medlemsstaterna och Europeiska miljöbyrån för effektiv tillgång till och användning av markdataset för Copernicus.

(49a)

Copernicus fulla potential för samhället och ekonomin i unionen bör släppas helt fri till andra än de direkta stödmottagarna genom intensifierade åtgärder för användarspridning, vilket kräver ytterligare arbete för att göra data användbara för icke-specialister och därigenom stimulera tillväxt, jobbskapande och kunskapsöverföring.

(52)

När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.

(52)

När det gäller datainhämtning bör Copernicusverksamheten syfta till att färdigställa och långsiktigt underhålla den befintliga rymdinfrastrukturen, på lång sikt förbereda ersättandet av uttjänta satelliter samt inleda nya uppdrag , vars genomförbarhet Europeiska rymdorganisationen just nu utforskar, med nya observationssystem för att bidra till att möta klimatförändringarna (t.ex. övervakning av människoskapade utsläpp av CO2 och av andra utsläpp av växthusgaser). Verksamheten i Copernicus bör utöka den globala täckningen över polarområdena och stödja efterlevnad av miljöregler, obligatorisk miljöövervakning och miljörapportering och innovativa miljövänliga tillämpningar (t.ex. för grödoövervakning, vattenförvaltning och förbättrad brandövervakning). I samband med detta bör Copernicus utnyttja sin hävstångseffekt och dra maximal nytta av investeringarna under den föregående finansieringsperioden (2014–2020), och samtidigt överväga nya drifts- och affärsmodeller för att ytterligare komplettera Copernicus kapacitet. Copernicus bör också bygga vidare på framgångsrika partnerskap med medlemsstaterna för att vidareutveckla säkerhetsaspekten inom ramen för lämpliga styrmekanismer i syfte att svara mot nya behov hos användarna på säkerhetsområdet.

(53)

Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Copernicus sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Copernicus kärntjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på lokal, nationell, europeisk och global nivå, tillhandahålla information om tillståndet i atmosfären, information om oceanernas tillstånd, information till stöd för landövervakning för genomförandet av lokal och nationell politik och unionens politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar samt geografisk information till stöd för katastrofhantering, inbegripet förebyggande verksamhet, försäkran om efterlevnad av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.

(53)

Som en del av data- och informationsbehandlingen bör Copernicus sörja för långsiktig hållbarhet och den fortsatta utvecklingen av Copernicus kärntjänster, som tillhandahåller information för att tillgodose den offentliga sektorns behov och de behov som följer av unionens internationella åtaganden, och för att maximera möjligheterna till kommersiellt utnyttjande. Copernicus bör i synnerhet på lokal, nationell, europeisk och global nivå, tillhandahålla information om tillståndet i atmosfären, inbegripet luftkvaliteten, information om oceanernas tillstånd, information till stöd för landövervakning för genomförandet av lokal och nationell politik och unionens politik, information till stöd för anpassning till och minskning av klimatförändringar samt geografisk information till stöd för katastrofhantering, inbegripet förebyggande verksamhet, försäkran om efterlevnad av miljölagstiftningen, civilskydd och stöd till unionens yttre åtgärder. Kommissionen bör identifiera lämpliga avtal för att skapa långsiktighet i tillhandahållandet av tjänsterna.

(54a)

För att målen för Copernicus ska kunna uppnås på ett hållbart sätt bör en kommitté (Copernicus-underkommittén) inrättas för att bistå kommissionen med att säkerställa att bidragen till Copernicus från unionen, användarforumen, medlemsstaterna, mellanstatliga organisationer och den privata sektorn samordnas, så att de befintliga resurserna utnyttjas på bästa sätt och brister som man behöver ta itu med på unionsnivå kan identifieras.

(55)

Genomförandet av Copernicustjänsterna bör även underlätta den allmänna spridningen av tjänster eftersom användarna skulle kunna förutse tillgången och utvecklingen av tjänster samt samarbete med medlemsstaterna och andra parter. Därför bör kommissionen och de enheter den gett i uppdrag att tillhandahålla tjänster samarbeta nära med olika användargrupper i hela Europa för att vidareutveckla Copernicus tjänste- och informationsportfölj för att säkerställa att man tillgodoser framväxande behov inom den offentliga sektorn samt politiska behov så att den kommersiella spridningen av jordobservationsdata kan maximeras. Kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta tillsammans för att ta fram den markbaserade komponenten av Copernicus och underlätta integreringen av markbaserade dataset med rymddataset för uppgraderade Copernicustjänster.

(55)

Genomförandet av Copernicustjänsterna bör även underlätta den allmänna spridningen av tjänster eftersom användarna skulle kunna förutse tillgången och utvecklingen av tjänster samt samarbete med medlemsstaterna och andra parter. Därför bör byrån och de enheter som har anförtrotts Copernicusuppgifter samarbeta nära med olika användargrupper i hela Europa för att vidareutveckla Copernicus tjänste- och informationsportfölj för att säkerställa att man tillgodoser framväxande behov inom den offentliga sektorn samt politiska behov så att den kommersiella spridningen av jordobservationsdata kan maximeras till förmån för EU-medborgarna . Kommissionen och medlemsstaterna bör arbeta tillsammans för att ta fram den markbaserade komponenten av Copernicus och underlätta integreringen av markbaserade dataset med rymddataset för uppgraderade Copernicustjänster.

(56a)

Medlemsstaterna, kommissionen och de ansvariga enheterna bör regelbundet driva informationskampanjer om Copernicusprogrammets fördelar och ge alla potentiella användare tillgång till relevant information och relevanta data.

(57a)

Copernicus klimatförändringstjänster är fortfarande i en preoperativ fas, men är redan på god väg eftersom antalet användare fördubblades mellan 2015 och 2016. Alla klimatförändringstjänster bör bli fullt operativa så snart som möjligt och därigenom tillhandahålla det kontinuerliga flöde av data som behövs för effektiva åtgärder för bekämpning av och anpassning till klimatförändringarna.

(59)

För att främja och underlätta både lokala myndigheters, små och medelstora företags och forskares användning av jordobservationsdata och jordobservationsteknik bör man främja särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata, inbegripet nationella och regionala organ, genom verksamhet för spridning till användarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför sträva efter att upprätta närmare förbindelser mellan Copernicus och unionens och medlemsstaternas politik för att stimulera efterfrågan på kommersiella tillämpningar och tjänster och göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på Copernicusdata och Copernicusinformation som syftar till att utveckla ett konkurrenskraftigt ekosystem för jordobservationsdata i unionen.

(59)

För att främja och underlätta både lokala och regionala myndigheters, små och medelstora företags och forskares användning av jordobservationsdata och jordobservationsteknik bör man främja särskilda nätverk för spridning av Copernicusdata, inbegripet nationella och regionala organ, genom verksamhet för spridning till användarna. Kommissionen och medlemsstaterna bör därför sträva efter att upprätta närmare förbindelser mellan Copernicus och unionens och medlemsstaternas politik för att stimulera efterfrågan på kommersiella tillämpningar och tjänster och göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på Copernicusdata och Copernicusinformation som syftar till att utveckla ett konkurrenskraftigt ekosystem för jordobservationsdata i unionen.

(59a)

Med tanke på satellitbildernas stora potential vad gäller hållbar och effektiv resursförvaltning, exempelvis genom att ge tillförlitlig och snabb information om grödor och markförhållanden, bör denna tjänst utvecklas ytterligare för att tillgodose slutanvändarnas behov och säkerställa sammankoppling av data.

(62)

På begäran av Europaparlamentet och rådet inrättade unionen en ram för rymdövervakning och spårning (SST) genom Europaparlamentets och rådets beslut 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning  (24). Rymdskrot har blivit ett allvarligt hot mot säkerheten, tryggheten och hållbarheten i rymdverksamheterna. SST är därför avgörande för att bevara kontinuiteten i programmets komponenter och deras bidrag till unionens politik. Genom att försöka hindra att mängden rymdskrot ökar, bidrar SST till att säkerställa hållbar tillgång till och användning av rymden, vilket är en global allmänning.

(62)

På begäran av Europaparlamentet och rådet inrättade unionen en ram för rymdövervakning och spårning (SST) genom Europaparlamentets och rådets beslut 541/2014/EU (24). Rymdskrot har blivit ett allvarligt hot mot säkerheten, tryggheten och hållbarheten i rymdverksamheterna. SST är därför avgörande för att bevara kontinuiteten i programmets komponenter och deras bidrag till unionens politik. Genom att försöka hindra att mängden rymdskrot ökar, bidrar SST till att säkerställa hållbar tillgång till och användning av rymden, vilket är en global allmänning. SST har även till uppgift att underlätta förberedelserna inför EU:s ”städprojekt” i omloppsbanan runt jorden.

(63)

SST bör vidareutveckla SST-kapacitetens prestanda och oberoende. Detta bör därför leda till att det upprättas en oberoende europeisk förteckning över rymdföremål, som bygger på data från nätverket av SST-sensorer. SST bör också fortsätta att stödja driften och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Eftersom SST är ett användardrivet system, bör lämpliga mekanismer införas för att samla in användarkrav, däribland säkerhetskrav.

(63)

SST bör vidareutveckla SST-kapacitetens prestanda och oberoende. Detta bör därför leda till att det upprättas en oberoende europeisk förteckning över rymdföremål, som bygger på data från nätverket av SST-sensorer. Förteckningen skulle kunna utformas efter en modell från andra länder med rymdfartskapacitet och vissa av uppgifterna i den skulle kunna göras tillgängliga för icke-kommersiella ändamål och forskningsändamål. SST bör också fortsätta att stödja driften och tillhandahållandet av SST-tjänsterna. Eftersom SST är ett användardrivet system, bör lämpliga mekanismer införas för att samla in användarkrav, däribland säkerhetskrav och krav avseende överföring av relevant information till och från offentliga institutioner i syfte att förbättra systemets effektivitet .

(67)

SST bör också komplettera befintliga begränsningsåtgärder, t.ex. riktlinjerna för minskning av rymdskrot från kommittén för fredlig användning av yttre rymden (Copuos) och riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör SST också eftersträva synergier med initiativ för aktivt bortskaffande och oskadliggörande av rymdskrot. SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. Den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

(67)

SST bör också komplettera befintliga begränsningsåtgärder, t.ex. riktlinjerna för minskning av rymdskrot från kommittén för fredlig användning av yttre rymden (Copuos) och riktlinjerna för långsiktig hållbarhet i verksamhet i yttre rymden, eller andra initiativ, för att säkerställa rymdverksamhetens trygghet, säkerhet och hållbarhet. I syfte att minska riskerna för kollisioner bör SST också eftersträva synergier med initiativ som syftar till att främja utveckling och installation av tekniska system som är utformade för aktivt bortskaffande av rymdskrot. SST bör bidra till säkerställandet av fredlig användning och utforskning av yttre rymden. Den ökande rymdverksamheten kan få konsekvenser för internationella initiativ för rymdtrafikledning. Unionen bör övervaka denna utveckling och kan beakta den i samband med halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

(70)

Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna tjänster rymdväder tillhandahålls och förbättra medlemsstaterna kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna och den privata sektorn.

(70)

Stora extrema rymdväderhändelser kan hota allmänhetens säkerhet och störa driften av rymdbaserad och markbaserad infrastruktur. En rymdväderfunktion bör därför inrättas som en del av programmet i syfte att bedöma riskerna med rymdväder och motsvarande användarbehov, öka medvetenheten om riskerna med rymdväder, se till att användardrivna rymdvädertjänster tillhandahålls och förbättra medlemsstaternas kapacitet att tillhandahålla rymdvädertjänster. Kommissionen bör prioritera de sektorer där operativa rymdvädertjänster ska tillhandahållas, med hänsyn till användarbehoven, riskerna och den tekniska mognaden. På lång sikt kan andra sektorers behov tillgodoses. Tillhandahållandet av tjänster på unionsnivå i enlighet med användarnas behov kräver målinriktad, samordnad och uthållig forskning och utveckling för att stödja utvecklingen av rymdvädertjänster. Tillhandahållandet av rymdvädertjänster bör bygga på befintlig nationell kapacitet och unionskapacitet och möjliggöra ett brett deltagande av medlemsstaterna , internationella organisationer och den privata sektorn.

(73)

Govsatcom är ett användarcentrerat program med en tydlig säkerhetsdimension. Användningsfallen kan delas in i tre grupper: krishantering, som kan omfatta civila och militära gemensamma säkerhets- och försvarspolitiska uppdrag och operationer, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser och nödsituationer till sjöss; övervakning, vilket kan omfatta gränsövervakning, övervakning före gränsen, gränsbevakning till havs, havsövervakning och övervakning av smuggling; viktig infrastruktur, vilket kan inbegripa diplomatiska nät, poliskommunikation, kritisk infrastruktur (t.ex. energi, transport och fördämningar) och rymdinfrastruktur.

(73)

Govsatcom är ett användarcentrerat program med en tydlig säkerhetsdimension. Användningsfallen kan delas in i tre grupper: krishantering, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, humanitära kriser och nödsituationer till sjöss; övervakning, vilket kan omfatta gränsövervakning, övervakning före gränsen, gränsbevakning till havs, havsövervakning och övervakning av smuggling; viktig infrastruktur, vilket kan inbegripa diplomatiska nät, poliskommunikation, digital infrastruktur (t.ex. datacentrum, servrar), kritisk infrastruktur (t.ex. energi, transport och vattenhinder, t.ex. fördämningar) och rymdinfrastruktur.

(78)

För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom gör det möjligt för de flesta användare att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster , i den mån de använder sig av unionens teknik .

(78)

För användare av satellitkommunikation är användarutrustningen det absolut viktigaste operativa gränssnittet. Unionens modell för Govsatcom bör göra det möjligt för användare att fortsätta använda sin befintliga användarutrustning för Govsatcomtjänster.

(86)

Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behov av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, särskilt för hållbara livsmedel och naturresurser, klimat, smarta städer, automatiserade fordon, säkerhet och katastrofhantering . Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.

(86)

Den infrastruktur som används för programmet kan kräva ytterligare forskning och innovation, som kan stödjas av Horisont Europa, med målet att vara samstämmigt med Europeiska rymdorganisationens verksamhet på detta område. Synergier med Horisont Europa bör medföra att rymdsektorns behov av forskning och innovation kartläggs och fastställs som en del av den strategiska forsknings- och innovationsplaneringen. Det är viktigt att säkerställa kontinuiteten mellan de lösningar som utvecklas genom Horisont Europa och verksamheterna i de olika komponenterna i programmet. Rymddata och rymdtjänster som görs fritt tillgängliga inom ramen för programmet kommer att användas för att utveckla banbrytande lösningar genom forskning och innovation, bland annat inom Horisont Europa, på EU:s viktigaste politikområden . Den strategiska planeringen inom Horisont Europa kommer att identifiera vilken forsknings- och innovationsverksamhet som bör använda unionsägd infrastruktur som Galileo, Egnos och Copernicus. Forskningsinfrastrukturer, i synnerhet markbaserade observationsnät, kommer att utgöra viktiga delar av den markbaserade observationsinfrastrukturen som ligger till grund för Copernicustjänsterna.

(87)

Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. I denna förordning föreskrivs bland annat att Europeiska byrån för GNSS ska få nya uppgifter, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även för andra av programmets komponenter, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering. Europeiska byrån för GNSS behöver därför få ändrat namn, ändrade uppgifter och ändrad organisation.

(87)

Genom förordning (EU) nr 912/2010 inrättades en unionsbyrå, kallad Europeiska byrån för GNSS, för att hantera vissa aspekter av Galileo- och Egnosprogrammen för satellitnavigering. I denna förordning föreskrivs bland annat att Europeiska byrån för GNSS ska få nya uppgifter, inte bara i fråga om Galileo och Egnos, utan även för andra av programmets komponenter, särskilt när det gäller säkerhetsackreditering och cybersäkerhet . Europeiska byrån för GNSS behöver därför få ändrat namn, ändrade uppgifter och ändrad organisation.

(88)

På grund av den utökade verksamheten, som inte längre kommer att vara begränsad till Galileo och Egnos, bör Europeiska byrån för GNSS organiseras om. Byrån bör dock trygga kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS’ verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.

(88)

På grund av den utökade verksamheten, som inte längre kommer att vara begränsad till Galileo och Egnos, bör Europeiska byrån för GNSS organiseras om. När kommissionen anförtror uppgifter åt byrån ska den säkerställa tillräcklig finansiering för handhavandet och utförandet av dessa uppgifter, inbegripet tillräcklig personal och tillräckliga finansiella resurser. Byrån bör dock trygga kontinuiteten i Europeiska byrån för GNSS’ verksamhet, inbegripet kontinuiteten när det gäller rättigheter och skyldigheter, personal samt giltigheten i de beslut som fattas.

(2)

rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan Solen och Jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka Jorden.

(2)

rymdväderhändelse: naturligt förekommande variationer i rymdmiljön mellan Solen och Jorden, inbegripet soleruptioner, solära energetiska partiklar, solvind och masseruptioner från koronan, som kan leda till solstormar (geomagnetiska stormar, solstrålningsstormar och jonosfäriska störningar) som kan påverka Jorden eller rymdbaserade infrastrukturer .

(5)

rymdlägesbild (SSA): ett helhetsgrepp som täcker de viktigaste rymdriskerna och omfattar kollisioner mellan satelliter och rymdskrot, rymdväderfenomen och jordnära föremål.

(5)

rymdlägesbild (SSA): heltäckande kunskaper och förståelse av de viktigaste rymdriskerna och omfattar kollisioner mellan satelliter och rymdskrot, rymdväderfenomen och jordnära föremål.

(6)

blandfinansieringsinsats: åtgärd med stöd av EU-budgeten, inbegripet inom blandfinansieringsinstrument enligt artikel 2.6 i budgetförordningen, där icke-återbetalningspliktiga former av stöd eller finansieringsinstrument från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktigt stöd från utvecklingsbanker eller andra offentliga finansinstitut och från kommersiella finansinstitut och investerare.

(6)

blandfinansieringsinsats: åtgärder som stöds genom EU-budgeten, inbegripet blandfinansieringsinstrument i enlighet med artikel 2.6 i budgetförordningen, i vilka återbetalningspliktiga former av stöd och/eller finansieringsinstrument och/eller budgetgarantier från EU-budgeten kombineras med återbetalningspliktiga former av stöd från institutioner för utvecklingsfinansiering eller andra offentliga finansiella institutioner, kommersiella finansinstitut och investerare.

(10)

SST-data: rymdföremålens fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer, i samband med komponenten för rymdövervakning och spårning (SST).

(10)

SST-data: rymdföremålens och rymdskrotets fysiska parametrar, som samlas in av SST-sensorerna eller rymdföremåls banparametrar som hämtats från SST-sensorernas observationer, i samband med komponenten för rymdövervakning och spårning (SST).

(14a)

(23a)

dels ”sektor i tidigare led”, som omfattar verksamheter som leder till ett operativt rymdsystem samt utforskning av rymden,

dels ”sektor i senare led”, som omfattar verksamhet där satellitdata används för att utveckla rymdrelaterade produkter och tjänster till slutanvändare.

(a)

Ett oberoende civilt globalt satellitnavigeringssystem (GNSS) som står under civil kontroll och som omfattar en konstellation av satelliter, centrum och ett globalt nätverk av markstationer, som erbjuder positionsbestämnings-, navigerings- och tidmätningstjänster och som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Galileo).

(a)

Ett oberoende civilt globalt satellitnavigeringssystem (GNSS) som står under civil kontroll och som omfattar en konstellation av satelliter, centrum och ett globalt nätverk av markstationer, som erbjuder positionsbestämnings-, navigerings- och tidmätningstjänster och som när så är lämpligt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Galileo).

(c)

Ett oberoende användardrivet jordobservationssystem under civil kontroll som erbjuder geoinformationdata och -tjänster, bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Copernicus).

(c)

Ett oberoende användardrivet jordobservationssystem under civil kontroll som erbjuder geoinformationdata och -tjänster , baserat på en policy med kostnadsfria och öppna data , bestående av satelliter, markinfrastruktur, data- och informationsbehandlingsanläggningar och distributionsinfrastruktur, som helt iakttar säkerhetsbehov och säkerhetskrav (nedan kallat Copernicus).

(d)

Ett system för rymdövervakning och spårning som syftar till att förbättra, driva och tillhandahålla data, information och tjänster i samband med övervakning och spårning av aktiva och inaktiva satelliter , uttjänta bärraketsteg, skrot och skrotdelar i omloppsbana runt jorden, kompletterat med observationsparametrar som rör rymdväderhändelser och övervakning av risken att jordnära föremål närmar sig (nedan kallat SST).

(d)

Ett system för rymdövervakning och spårning som syftar till att förbättra, driva och tillhandahålla data, information och tjänster i samband med övervakning och spårning av aktiva och inaktiva satelliter och rymdskrot i omloppsbana runt jorden, kompletterat med observationsparametrar som rör rymdväderhändelser och övervakning av risken att jordnära föremål närmar sig (nedan kallat SST).

(a)

Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, säkerhet och försvar .

(a)

Tillhandahålla eller bidra till tillhandahållandet av högkvalitativa, aktuella och i tillämpliga fall säkra rymdrelaterade uppgifter, information och tjänster, utan avbrott och i möjligaste mån på global nivå, för att tillgodose befintliga och framtida behov och kunna uppfylla unionens politiska prioriteringar, bland annat klimatförändringar, samt stödja unionens och dess medlemsstaters kapacitet till evidensbaserat och oberoende beslutsfattande .

(b)

Maximera den samhällsekonomiska nyttan, bland annat genom att främja bredast möjliga användning av data, information och tjänster från programmets komponenter.

(b)

Maximera den samhällsekonomiska nyttan, särskilt genom att stärka senare europeiska led, och därigenom möjliggöra tillväxt och skapande av sysselsättning i unionen och främja bredast möjliga spridning av tjänster och användning av data, information och tjänster från programmets komponenter , både inom och utanför unionen .

(c)

Stärka säkerheten i unionen och dess medlemsstater , dess handlingsförmåga och dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller teknik och evidensbaserat beslutsfattande .

(c)

Stärka säkerheten , inklusive it-säkerheten, i unionen och dess medlemsstater och stärka dess strategiska oberoende, särskilt när det gäller industri och teknik .

(ca)

Stärka EU:s industriella och vetenskapliga ekosystem på rymdområdet genom inrättande av en sammanhängande ram där spetskompetens inom europeisk utbildning och sakkunskap förenas med utveckling av utformning på hög nivå, tillverkningskapacitet och den strategiska vision som krävs inom en alltmer konkurrensutsatt sektor.

(d)

Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller klimatförändringar och hållbar utveckling.

(d)

Främja unionens roll på den internationella arenan som en ledande aktör på rymdområdet och stärka dess roll för att ta itu med globala utmaningar och stödja globala initiativ, bland annat när det gäller hållbar utveckling.

(da)

Stärka unionens rymddiplomati och uppmuntra till internationellt samarbete för att öka medvetenheten om rymden som mänsklighetens gemensamma resurs.

(db)

Främja teknik och industri inom unionen och förespråka principen om ömsesidighet och sund konkurrens på internationell nivå.

(dc)

Förbättra säkerheten inom unionen och medlemsstaterna inom olika områden, framför allt inom transporter (luftfart, inklusive obemannade luftfartyg, järnvägstrafik, sjöfart, vägtransporter, självkörande fordon), byggande och övervakning av infrastruktur, markövervakning och miljö.

(a)

För Galileo och Egnos: Tillhandahålla moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.

(a)

För Galileo och Egnos: Tillhandahålla långsiktiga, kontinuerliga, moderna och vid behov säkra tjänster för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning.

(b)

För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters politik på områdena miljö, klimatförändringar, jordbruk och landsbygdsutveckling, civilskydd, säkerhet samt den digitala ekonomin .

(b)

För Copernicus: Tillhandahålla korrekta och tillförlitliga jordobservationsdata och jordobservationsinformation, på lång sikt, för att stödja genomförandet och övervakningen av unionens och dess medlemsstaters användardrivna politik och åtgärder .

(c)

För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål, övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.

(c)

För rymdlägesbild: Stärka SST:s kapacitet att övervaka, spåra och identifiera rymdföremål och rymdskrot , övervaka rymdvädret och kartlägga och sammanlänka medlemsstaternas kapacitet för jordnära föremål.

(e)

När så krävs för programmets behov bidra till en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillträde till rymden.

(e)

Säkerställa en oberoende, säker och kostnadseffektiv förmåga att få tillträde till rymden.

(f)

Stödja och stärka konkurrenskraft, entreprenörskap, kompetens och innovationsförmåga hos fysiska och juridiska personer från unionen som är eller vill bli aktiva i denna sektor, med särskild hänsyn till situationen och behoven hos små och medelstora företag och uppstartsföretag .

(f)

Främja utvecklingen av en stark och konkurrenskraftig rymdekonomi för unionen och göra det mesta av möjligheterna för unionens företag av alla storlekar och i alla regioner .

(a)

tillhandahållande av uppskjutningstjänster för programmets behov ,

(a)

tillhandahållande av uppskjutningstjänster för programmet inbegripet samlade uppskjutningstjänster för unionen och för andra enheter, på begäran från dessa, med beaktande av unionens väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 25 , i syfte att förbättra konkurrenskraften för europeiska bärraketer och industrier på den globala marknaden.

(b)

utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden,

(b)

utvecklingsverksamhet med anknytning till oberoende, tillförlitligt och kostnadseffektivt tillträde till rymden, inklusive alternativa uppskjutningstekniker och innovativa system eller tjänster, varvid hänsyn ska tas till unionens och dess medlemsstaters väsentliga säkerhetsintressen i enlighet med artikel 25,

(c)

när så krävs för programmets behov , nödvändiga anpassningar av markbaserad rymdinfrastruktur.

(c)

när så krävs för programmets syften , nödvändigt stöd för underhåll, anpassningar och utveckling av markbaserad rymdinfrastruktur , särskilt befintliga infrastrukturer, raketbaser och forskningscentra .

(a)

innovationsåtgärder för att på bästa sätt dra nytta av rymdteknik, infrastruktur och tjänster,

(a)

innovationsåtgärder för att utveckla och på bästa sätt dra nytta av rymdteknik, infrastruktur och tjänster,

(aa)

lämpliga åtgärder för att underlätta spridning av innovativa lösningar från forsknings- och innovationsverksamhet, särskilt genom synergier med andra unionsfonder, som Horisont Europa och InvestEU, i syfte att ge stöd till utvecklingen i sektorns senare led för programmets alla komponenter,

(ab)

stärkande av den europeiska rymdsektorn på exportmarknaden,

(b)

inrättande av rymdrelaterade innovationspartnerskap för att utveckla innovativa produkter eller tjänster och därpå följande inköp av produkterna eller tjänsterna,

(b)

inrättande av rymdrelaterade innovationspartnerskap för att utveckla innovativa produkter eller tjänster och därpå följande inköp av produkterna eller tjänsterna för programmets behov ,

(ba)

utformning, provning, genomförande och användning av datadrivna driftskompatibla rymdlösningar för offentliga tjänster, som främjar innovation och inrättande av gemensamma ramar för att utnyttja den fulla potentialen i de offentliga myndigheternas tjänster till medborgare och företag,

(c)

entreprenörskap, från inledningsskedet till expansion i enlighet med artikel 21 och andra bestämmelser om tillgång till finansiering som avses i artikel 18 och kapitel I i avdelning III,

(c)

entreprenörskap, inbegripet från inledningsskedet till expansion i enlighet med artikel 21 och genom att använda sig av andra möjligheter till finansiering som avses i artikel 18 och kapitel I i avdelning III,

(d)

samarbete mellan företag i form av rymdnav som på regional och nationell nivå sammanför aktörer från rymdsektorn och den digitala sektorn liksom användarna , och ger stöd till enskilda och företag för att främja entreprenörskap och kompetens,

(d)

samarbete i form av ett nätverk av rymdnav som , i synnerhet på regional och nationell nivå, sammanför aktörer från rymdsektorn och den digitala sektorn liksom användare , och ger stöd och tillhandahåller anläggningar och tjänster till enskilda och företag för att främja entreprenörskap och kompetens ; främjande av samarbete mellan rymdnaven och de digitala innovationsnav som inrättats inom ramen för programmet för ett digitalt Europa,

(da)

eventuell utveckling av en strategi med en ”modell med första avtal” med alla relevanta offentliga och privata aktörer, till stöd för utvecklingen av uppstartsföretag på rymdområdet,

(db)

synergier med transportsektorn, rymdsektorn och den digitala sektorn för att sporra till mer utbredd användning av ny teknik (såsom eCall, digitala färdskrivare, trafikövervakning och trafikledning, självkörande fordon, obemannade fordon och drönare) och ta sig an behoven av trygg och sömlös konnektivitet, stabil positionsbestämning, intermodalitet och driftskompatibilitet, så att transportbranschens och transportindustrins konkurrenskraft förbättras,

(e)

utbildning,

(e)

utbildning i syfte att utveckla avancerad rymdkompetens ,

(f)

tillgång till behandlings- och provningsanläggningar,

(f)

tillgång till behandlings- och provningsanläggningar för yrkesverksamma i offentlig och privat sektor, studenter och entreprenörer ,

(c)

inte ger tredjelandet eller den internationella organisationen beslutsbefogenhet över programmet,

(c)

inte ger tredjelandet eller den internationella organisationen beslutsbefogenhet över programmet eller, där så är lämpligt, tillgång till känsliga eller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ,

(da)

vid behov skyddar unionens strategiska intressen samt suveränitetsintressen på alla relevanta områden, inbegripet europeiskt strategiskt oberoende inom teknik och industri,

(b)

För Copernicus: [ 5,8 ] miljarder EUR.

(b)

För Copernicus: [ 6 ] miljarder EUR.

(c)

För SSA/Govsatcom: [0,5 ] miljarder EUR.

(c)

För SSA/Govsatcom: [1,2 ] miljarder EUR.

(a)

Att i  alla medlemsstater genom hela leveranskedjan främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag och andra ekonomiska aktörer , bland annat genom att kräva att anbudsgivarna ska lägga ut delar på underentreprenad.

(a)

Att i  hela unionen och genom hela leveranskedjan främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av alla ekonomiska aktörer, och i synnerhet uppstartsföretag, nya aktörer och små och medelstora företag, bland annat genom att kräva att anbudsgivarna ska lägga ut delar på underentreprenad.

(d)

Att främja unionens oberoende, särskilt i tekniskt hänseende.

(d)

Att främja unionens strategiska oberoende, särskilt i  industriellt och tekniskt hänseende , utmed hela värdekedjan .

(da)

Att följa principerna om öppen tillgång och sund konkurrens längs hela den industriella leveranskedjan, upphandlingsförfaranden med öppen information i rätt tid, tydlig information om tillämpliga upphandlingsregler, urvalskriterier och tilldelningskriterier samt all annan relevant information som möjliggör likvärdiga förutsättningar för alla potentiella anbudsgivare.

(a)

Strikt uppdelning av uppgifter och ansvar mellan de enheter som är involverade i genomförandet av programmet, särskilt mellan medlemsstaterna, kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen.

(a)

Strikt uppdelning av uppgifter och ansvar mellan de enheter som är involverade i genomförandet av programmet, särskilt mellan medlemsstaterna, kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen , på grundval av varje enhets behörigheter, förbättrad insyn, ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet samt undvikande av överlappande verksamheter .

(b)

Sträng kontroll av programmet, inbegripet strikt iakttagande av kostnads- och tidsplaner av alla enheter inom deras respektive behörighetsområden i enlighet med denna förordning.

(b)

Sträng kontroll av programmet, inbegripet strikt iakttagande av kostnadsresultat och tekniska resultat av alla enheter inom deras respektive ansvarsområden i enlighet med denna förordning.

(d)

Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster.

(d)

Systematiskt hänsynstagande till behoven hos dem som använder de tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, samt till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen i samband med dessa tjänster , även genom samråd med rådgivande andvändarforum på nationell nivå och unionsnivå .

—

de tjänster som rör spridning och användning av data och tjänster som tillhandahålls genom programmets komponenter inom offentlig och privat sektor,

—

utveckling av synergier mellan tillämpningarna,

—

lämplig utveckling av dessa tjänster,

—

främjandet av en stabil långsiktig miljö.

(ba)

Främja och säkerställa spridning och användning av de data och tjänster som tillhandahålls av programmets komponenter, även utveckling av tillämpningar och tjänster i senare led på grundval av programmets komponenter.

(bb)

Vidta åtgärder till stöd för en innovativ rymdsektor i unionen i enlighet med artikel 6.

(bc)

Stödja tillgång till finansiering genom finansieringsinstrumenten i avdelning III och InvestEU samt i samarbete med EIB genom EIB:s finansieringsinstrument med särskild inriktning på små och medelstora företag.

(c)

Genomföra kommunikation och utåtriktad verksamhet, och verksamhet med anknytning till kommersialisering av Galileos och Egnos tjänster .

(c)

Genomföra kommunikation och utåtriktad verksamhet, och verksamhet med anknytning till kommersialisering av de tjänster som erbjuds särskilt av Galileo, Egnos och Copernicus .

(ca)

För Galileo och Egnos: förvalta Galileo och Egnos, enligt artikel 43.

(d)

Erbjuda teknisk sakkunskap till kommissionen.

(d)

Erbjuda teknisk sakkunskap till kommissionen och undvika dubbelarbete vad gäller Europeiska rymdorganisationens uppgifter i enlighet med artiklarna 27 och 31 .

(a)

Förvalta driften av Egnos och Galileo, enligt artikel 43.

(ba)

Ge rekommendationer till kommissionen om prioriteringar på rymdområdet i Horisont Europa och delta i genomförandet av dem.

(c)

Genomföra verksamhet som rör utveckling av tillämpningar och tjänster i senare led på grundval av programmets olika komponenter.

(a)

För Copernicus: utveckling, konstruktion och tillverkning av Copernicus rymdinfrastruktur , inbegripet drift av denna infrastruktur.

(a)

För Copernicus: utveckling, konstruktion och tillverkning av Copernicus rymd- och markinfrastruktur , inbegripet drift av denna infrastruktur.

(b)

För Galileo och Egnos: systemutveckling, utveckling av marksegmentet och konstruktion och utveckling av satelliter.

(b)

För Galileo och Egnos: stöd till byrån för genomförande av dess kärnuppgifter. När så anges i specifika avtal som ingås mellan byrån och Europeiska rymdorganisationen, upphandling i byråns namn och för byråns räkning för systemutveckling, utveckling av marksegmentet och konstruktion och utveckling av satelliter inom rymdsegmentet .

(c)

För alla delar av programmet som har forsknings- och utvecklingsverksamhet inom dess kompetensområden .

(c)

För alla delar av programmet som har forsknings- och utvecklingsverksamhet när det gäller programkomponenternas infrastruktur .

(ca)

Främjande av samarbetet mellan medlemsstaterna och främjande av konvergens för deras tekniska kapacitet och utvecklingen i rymdsegmentet.

—

tydligt fastställa ansvarsområdena och skyldigheterna för Europeiska rymdorganisationen vad avser programmet,

—

kräva att Europeiska rymdorganisationen följer säkerhetsbestämmelserna för unionens program, i synnerhet med avseende på behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,

—

fastställa villkor för förvaltning av de medel som Europeiska rymdorganisationen anförtros, särskilt med avseende på offentlig upphandling, förvaltningsförfaranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om rättigheterna till materiella och immateriella tillgångar, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning och budgetförordningen,

—

kräva deltagande av kommissionen och i förekommande fall byrån vid sammanträden i Europeiska rymdorganisationens nämnd för utvärdering av anbud när det gäller programmet,

—

fastställa övervaknings- och kontrollåtgärder, som ska inbegripa bland annat ett system för kostnadsprognoser, systematisk information till kommissionen eller i förekommande fall byrån, om kostnader och tidsplaner och i händelse av skillnader mellan planerad budget, prestationer och tidsplan, korrigeringar som ska garantera utförandet av de anförtrodda uppgifterna inom gränserna för budgetanslagen och viten gentemot Europeiska rymdorganisationen om denna skillnad är direkt hänförbar till den, och

—

fastställa principerna för ersättning till Europeiska rymdorganisationen, som ska stå i proportion till svårighetsgraden av de uppgifter som ska utföras, följa marknadspriserna och avgifterna till andra berörda enheter, inklusive unionen, och när så är lämpligt grundade på prestationsindikatorer, varvid avgifterna inte ska omfatta allmänna omkostnader som inte är förknippade med verksamheter som Europeiska rymdorganisationen anförtrotts.

(a)

tydligt fastställa roller, ansvarsområden och skyldigheter för kommissionen, byrån och Europeiska rymdorganisationen vad avser programmet,

(b)

tydligt fastställa samordnings- och kontrollinstrumenten för genomförandet av programmets komponenter, med hänsyn till kommissionens roller och ansvar för den övergripande samordningen av programmets komponenter,

(c)

kräva att Europeiska rymdorganisationen följer säkerhetsbestämmelserna för unionens program, i synnerhet med avseende på behandling av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter,

(d)

fastställa villkor för förvaltning av de medel som Europeiska rymdorganisationen anförtros, inbegripet tillämpning av unionens regler för offentlig upphandling vid upphandlingar i unionens namn och för unionens räkning, förvaltningsförfaranden, förväntade resultat mätta med prestationsindikatorer, åtgärder vid bristfälligt eller bedrägligt genomförande av kontrakt i fråga om kostnader, tidsplan och resultat samt kommunikationsstrategi och bestämmelser om rättigheterna till materiella och immateriella tillgångar, varvid villkoren ska överensstämma med avdelningarna III och V i denna förordning och med budgetförordningen,

(e)

kräva deltagande av kommissionen och, i förekommande fall, byrån vid sammanträden i Europeiska rymdorganisationens nämnd för utvärdering av anbud när det gäller programmet när den senare genomför upphandlingar i unionens namn och för unionens räkning i enlighet med punkt 1a,

(f)

fastställa övervaknings- och kontrollåtgärder, som ska inbegripa bland annat ett system för kostnadsprognoser, systematisk information till kommissionen eller, i förekommande fall, byrån om kostnader och tidsplaner och i händelse av skillnader mellan planerad budget, prestationer och tidsplan, korrigeringar som ska garantera utförandet av de anförtrodda uppgifterna inom gränserna för budgetanslagen och viten gentemot Europeiska rymdorganisationen om denna skillnad är direkt hänförbar till den,

(g)

fastställa principerna för ersättning till Europeiska rymdorganisationen, med beaktande av dess kostnadsmodell som offentlig enhet, som ska stå i proportion till svårighetsgraden av de uppgifter som ska utföras, följa marknadspriserna och avgifterna till andra berörda enheter, inklusive unionen, och när så är lämpligt grundade på prestationsindikatorer, varvid avgifterna inte ska omfatta allmänna omkostnader som inte är förknippade med verksamheter som Europeiska rymdorganisationen anförtrotts av unionen,

(h)

kräva att Europeiska rymdorganisationen garanterar fullständigt skydd för unionens intressen och dess beslut, vilket även kan leda till att Europeiska rymdorganisationen måste anpassa sitt beslutsfattande, sina förvaltningsmetoder och sina ansvarsbestämmelser.

(a)

Driften av Copernicus rymdinfrastruktur eller delar därav, som får anförtros Eumetsat.

(a)

Uppgraderingen och driften av Copernicus rymdinfrastruktur eller delar därav, som får anförtros Eumetsat.

(b)

Genomförandet av Copernicus tjänster eller delar därav till relevanta byråer, organ eller organisationer.

(b)

Genomförandet av Copernicus tjänster eller delar därav till relevanta byråer, organ eller organisationer , som även hanterar förvärvet av relevant tredjepartsinformation .

(a)

Hänsyn tas till medlemsstaternas erfarenheter på säkerhetsområdet och deras bästa praxis fungerar som inspirationskälla.

(a)

Hänsyn tas till medlemsstaternas erfarenheter på säkerhetsområdet och deras bästa praxis och nationella lagar fungerar som inspirationskälla.

(aa)

Hänsyn tas till erfarenheterna från driften av Galileo, Egnos och Copernicus.

(da)

Garantera programmets it-säkerhet.

(a)

Vidta åtgärder som åtminstone motsvarar dem som krävs för att skydda europeisk kritisk infrastruktur i den mening som avses i rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna (29) och dem som krävs för att skydda sin egen nationella kritiska infrastruktur i syfte att säkerställa det praktiska skyddet av den markinfrastruktur som utgör en integrerad del av programmet och som är belägen på deras territorium.

(b)

Förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.

(b)

Förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, inklusive infrastruktur belägen utanför unionens territorium, men som är nödvändig för att ge Galileo och Egnos full täckning över territorierna hos medlemsstater som är geografiskt belägna i Europa, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive uppgraderingar samt hantering av infrastrukturens åldrande.

(c)

Utveckling av framtida generationer av systemen och utveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, utan att det påverkar eventuella framtida beslut om unionens budgetram.

(c)

Utveckling av framtida generationer av systemen och utveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos, utan att det påverkar eventuella framtida beslut om unionens budgetram , samtidigt som relevanta intressenters behov beaktas .

(ca)

Stöd för utveckling av grundläggande tekniska inslag, såsom Galileokompatibla chipset och mottagare.

(cb)

Stöd för utveckling av Galileo- och Egnos-tillämpningar i senare led och integrerade nedströmstillämpningar som använder både Egnos/Galileo och Copernicus.

(e)

Tillhandahållande och marknadsutveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos.

(e)

Tillhandahållande och marknadsutveckling av de tjänster som tillhandahålls av Galileo och Egnos , särskilt för att maximera de socioekonomiska fördelar som avses i artikel 4.1 .

(c)

En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet, och som ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av eller värden utanför toleranserna i signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som den förbättrar i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygnavigeringstjänster.

(c)

En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service, SoL), som ska vara fri från direkta användaravgifter och ska tillhandahålla positions- och tidsbestämningsuppgifter med hög kontinuitet, tillgänglighet, noggrannhet och integritet . Denna tjänst ska tillhandahållas i överensstämmelse med Easa-förordningen för att garantera att flygsäkerhetskraven uppfylls, och ska omfatta en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar av eller värden utanför toleranserna i signalerna från Galileo och andra globala system för satellitnavigering, som den förbättrar i täckningsområdet, främst avsedd för användare för vilka säkerhet är avgörande, särskilt inom sektorn för civil luftfart för flygnavigeringstjänster.

—

utveckling och drift av Copernicus Sentinelsatelliter,

—

(Berör inte den svenska versionen.)

(c)

Datatillgångs- och spridningskomponenten, som omfattar infrastruktur och tjänster för att garantera spridning, tillgång till, distribution och utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusinformation.

(c)

Datatillgångs- och spridningskomponenten, som omfattar infrastruktur och tjänster för att garantera spridning, långtidsarkivering, tillgång till, distribution och utnyttjande av Copernicusdata och Copernicusinformation på ett användarvänligt sätt .

(d)

Användarspridnings- och marknadsutvecklingskomponenten, i enlighet med artikel 29.5, som ska omfatta relevanta verksamheter, resurser och tjänster för att främja Copernicus och dess data och tjänster på alla områden för att maximera de socioekonomiska fördelarna enligt artikel 4.1.

(d)

Användarspridnings- , kapacitetsbyggnads- och marknadsutvecklingskomponenten, i enlighet med artikel 29.5, som ska omfatta relevanta verksamheter, resurser och tjänster för att främja Copernicus och dess data och tjänster på alla områden för att maximera de socioekonomiska fördelarna enligt artikel 4.1.

(a)

Åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i befintliga Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Sentinels för att ytterligare utvidga observationstäckningen, särskilt observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, med täckning i polarområdena och möjliggörande av innovativa miljötillämpningar inom jordbruk, skogsbruk och vattenförvaltning.

(a)

Åtgärder för att säkerställa kontinuiteten i befintliga Sentineluppdrag och utveckla, skjuta upp, underhålla och driva fler Sentinels för att ytterligare utvidga observationstäckningen, såsom det följande: observationskapacitet för övervakning av antropogena utsläpp av CO2 och andra utsläpp av växthusgaser, med täckning i polarområdena och möjliggörande av innovativa miljötillämpningar inom jordbruk, skogsbruk och vattenförvaltning.

(b)

Åtgärder för att ge tillgång till de tredjepartsdata som krävs för Copernicustjänsterna eller för användning inom unionens institutioner, organ och decentraliserade tjänstegrenar .

(b)

Åtgärder för att ge tillgång till de tredjepartsdata som krävs för Copernicustjänsterna eller för användning hos kärnanvändare, med prioritet för data som tillhandahålls och/eller finansieras av offentliga enheter i medlemsstaterna, såsom nationella organ.

(ca)

Stöd för utveckling av relevanta Copernicustillämpningar och -tjänster i senare led.

—

markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, stadsområden, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar, jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär, och

—

markövervakning och jordbruk, som ger information om marktäckning, markanvändning och ändringar av markanvändning, jordbeskaffenhet, ökenspridning, kulturarvsplatser, vattenkvantitet och vattenkvalitet på inre vattenvägar, skogar och i synnerhet avskogning , jordbruk och andra naturresurser, biologisk mångfald och kryosfär ; möjlighet för medlemsstaterna att använda information och uppgifter genererade av övervakningen av jordbruksområdena gällande graden av marktäckning och användningen av jordbruksmark, i syfte att ytterligare minska den administrativa börda som är kopplad till beviljande av jordbruksstöd , och

—

kartläggning av jordbruksmark med bevattningsbehov, skördeprognoser och markanvändning, i syfte att garantera bättre livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet samtidigt som miljön skyddas,

—

övervakning av fiskerelaterad verksamhet i syfte att garantera bättre livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet samtidigt som miljön skyddas,

(aa)

Övervakning av stödet för genomförandet av unionspolitiken.

(a)

Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas markbaserade eller rymdbaserade sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen och nationellt drivna unionssensorer, för att kartlägga och spåra rymdföremål och utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål, anpassad till behoven hos de användare som avses i artikel 55.

(a)

Upprättande, utveckling och drift av ett nät av medlemsstaternas eller unionens markbaserade eller rymdbaserade sensorer, inbegripet sensorer som utvecklats av Europeiska rymdorganisationen och nationellt drivna unionssensorer, för att kartlägga och spåra rymdföremål och utarbeta en europeisk förteckning över rymdföremål, anpassad till behoven hos de användare som avses i artikel 55.

(ca)

Skapandet av en europeisk förteckning över jordnära föremål.

(a)

utveckling, konstruktion och drift av markinfrastrukturen ,

(a)

utveckling, konstruktion och drift av mark- och rymdinfrastrukturen ,

(b)

juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkapacitet eller -tjänster enligt säkerhetsackrediteringsförfarandet i artikel 36 , på grundval av de särskilda säkerhetskrav för Govsatcomkomponenten som avses i artikel 34.1 .

(b)

juridiska personer som är vederbörligen ackrediterade att tillhandahålla satellitkapacitet eller -tjänster enligt säkerhetsackrediteringsförfarandet i artikel 36.

(ba)

leverantörer av satellitkommunikationskapacitet och -tjänster inom ramen för denna komponent ska uppfylla de särskilda säkerhetskrav för Govsatcomkomponenten som fastställts i enlighet med artikel 34.1.