Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Ändrat förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), förordning (EU) nr 1094/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten), förordning (EU) nr 1095/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten), förordning (EU) nr 345/2013 om europeiska riskkapitalfonder, förordning (EU) nr 346/2013 om europeiska fonder för socialt företagande, förordning (EU) nr 600/2014 om marknader för finansiella instrument, förordning (EU) 2015/760 om europeiska långsiktiga investeringsfonder, förordning (EU) 2016/1011 om index som används som referensvärden för finansiella instrument och finansiella avtal eller för att mäta investeringsfonders resultat, förordning (EU) 2017/1129 om prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds till allmänheten eller tas upp till handel på en reglerad marknad, och direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism

[COM(2018) 646 final — 2017/0230 (COD)]

(2019/C 110/11)

Huvudföredragande:

Petr ZAHRADNÍK

Remiss	Europaparlamentet, 4.10.2018 Europeiska unionens råd, 12.11.2018
Rättslig grund	Artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Ansvarig facksektion	Facksektionen för Ekonomiska och monetära unionen, ekonomisk och social sammanhållning
Antagande vid plenarsession	12.12.2018
Plenarsession nr	539
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	121/0/4

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

EESK uppskattar den flexibilitet med vilken kommissionen reagerar på de problem som fått fotfäste i olika bank- och finansinstitut och vidtar ytterligare åtgärder för att utrota penningtvätt och finansiering av terrorism.

1.2

Samtidigt anser EESK att man inte bara bör stärka samordningen mellan tillsynsmyndigheterna och effektivisera förfarandena utan även samordna insatserna med övriga berörda aktörer, så att detta mycket farliga problem hanteras på ett ändamålsenligt sätt.

1.3

EESK varnar för att teknik och kommunikationsmedel inte bara gör det möjligt att skapa innovativa finansiella produkter till förmån för insättare och investerare utan också har en stark dragningskraft på brottslingar som ägnar sig åt penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta är också ett av skälen till att kommittén anser att man i så stor utsträckning som möjligt bör rikta in de strategier som antas på förebyggande av framtida risker.

1.4

EESK framhåller att detta problem blir allt större i förhållande till tredjeländer, med tanke på försämringen i de geopolitiska, säkerhetsrelaterade och politiska riskerna, och betonar att EU måste ha full beredskap att undanröja metoder för penningtvätt och finansiering av terrorism och undanröja missbruket av sin finansiella marknad och sina finansinstitut.

1.5

Kommittén är medveten om och respekterar att de åtgärder som föreslås i lagstiftningsförslaget visserligen är viktiga men endast utgör delåtgärder som avser samordning, organisation och behörighet och som måste följas upp med ytterligare åtgärder för att problemet framgångsrikt ska kunna lösas. Samtidigt håller kommittén med kommissionen om att man, för att den väg som väljs ska bli genomförbar och hållbar, hellre bör ta ett steg i taget för att undvika större störningar i det nuvarande systemets stabilitet och funktion.

1.6

Kommittén är övertygad om att man inom ramen för den nya maktbalansen mellan tillsynsmyndigheterna bör hitta ett balanserat förhållande mellan Europeiska bankmyndigheten (EBA), med dess nya och utvidgade befogenheter, och de nationella tillsynsmyndigheterna, så att alla berörda aktörer utnyttjar sin kapacitet på bästa möjliga sätt för att uppnå den lösning på problemet som önskas.

1.7

EESK framhåller vikten av intern och extern kommunikation om penningtvätt och finansiering av terrorism för att syftet med åtgärderna ska uppnås. När det gäller den interna kommunikationen är det viktigt att förbättra och skydda informationsflödena mellan de berörda tillsynsmyndigheterna. När det gäller den externa kommunikationen bör man informera och upplysa den berörda allmänheten om de former som denna form av brottslighet kan ta, i förberedande syfte och beredskapssyfte.

1.8

EESK undrar på vilka grunder banksektorn anses vara den sektor som är mest sårbar för missbruk i form av penningtvätt och finansiering av terrorism. Detta har lett till att EBA, men inte EU:s övriga två tillsynsmyndigheter, har fått en starkare ställning och utvidgade befogenheter.

1.9

EESK skulle uppskatta en mer detaljerad beskrivning av de nya förhållandena mellan EBA och EU:s övriga tillsynsmyndigheter, nationella tillsynsmyndigheter och framför allt tredjeländers tillsynsmyndigheter när det gäller samordning och synergier i kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism.

2. Förslagets allmänna sammanhang och nyckelfakta

2.1

Sedan 2011 har EU ett nytt system för finansiell tillsyn, som på ett markant sätt har bidragit till finansmarknadens stabilitet och riskbegränsning. Det har lett till en harmonisering av reglerna på EU:s finansiella marknader och till konvergens i tillsynen. Trots detta har det uppsving inom teknisk och finansiell innovation som därefter ägt rum ytterligare utvidgat möjligheterna att begå brott där finanssektorn utnyttjas för att främja brott och tvätta intäkterna av brott. Dessa båda typer av verksamhet är självfallet inte bara högst oönskade och förkastliga för samhället, utan snedvrider samtidigt de finansiella marknadernas funktion och ändamålsenlighet, eftersom deras huvudsyfte inte är att maximera vinst på grundval av tillgångarnas objektiva potential och deras värdering, utan att hemlighålla, verka i det fördolda och inte avslöja sig. Dessa metoder leder till att de finansiella medlen inte nödvändigtvis används på bästa möjliga sätt.

2.2

Syftet med de föreslagna åtgärderna är därmed inte bara att förhindra eller begränsa möjligheterna att begå brott eller tvätta intäkterna av brott, utan också att skydda de finansinstitut som utnyttjas i samband med dessa brott och se till att de är stabila och säkra för klienter och investerare. Därigenom begränsas även de politiska riskerna och riskerna för förlust av anseende, både för enskilda medlemsstater och för EU som helhet.

2.3

Med hänsyn till att de finansiella marknaderna har blivit mer multinationella och sammanlänkade än någonsin förr är det mycket viktigt att upprätta ett system som fullgör sin funktion i ett gränsöverskridande sammanhang, eftersom empiriska belägg visat att detta slags brott allt oftare är gränsöverskridande och bl.a. involverar aktörer från tredjeländer. För att dessa insatser ska krönas med framgång spelar det ingen roll hur välorganiserad bekämpningen av detta slags brott är i ett enskilt land. Därför är det mycket viktigt med ändamålsenliga synergier mellan de nationella tillsynsmyndigheterna för bekämpning av penningtvätt eller för finansiell tillsyn och EU:s organ på detta område, samt tredjeländernas tillsynsmyndigheter.

2.4

Den åtgärd som föreslås och som behandlas i detta yttrande är endast en av flera åtgärder i detta syfte. För att arbetet ska betraktas som en framgång är det helt avgörande att samordning sker med andra element som tillsammans utgör ett systematiskt och konsekvent tillvägagångssätt som gör det så svårt som möjligt att begå dessa brott.

2.5

Förslaget är huvudsakligen inriktat på följande:

—	Att optimera användningen av den expertis och de resurser som finns genom att centralisera de uppgifter som rör förebyggande och bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism till Europeiska bankmyndigheten (EBA) för hela den finansiella marknaden.

—	Att klargöra räckvidden för och innehållet i de uppgifter avseende penningtvättsbekämpning som anförtros EBA.

—	Att förstärka verktygen för penningtvättsbekämpning.

—	Att stärka EBA:s samordnande roll för internationella penningtvättsbekämpningsfrågor.

3. Allmänna kommentarer

3.1

EESK anser att kampen mot penningtvätt och finansiering av terrorism blir allt viktigare, inte endast på grund av den snabba tekniska utvecklingen och de finansiella innovationerna, utan också på grund av flera nyligen konstaterade fall där banksystemet och det finansiella systemet i flera EU-länder har missbrukats i brottsligt syfte. Det är i detta sammanhang också viktigt att framhålla de ökade geopolitiska riskerna, däribland för terroristverksamhet.

3.2

Kommittén är bekymrad över att problemet ytterligare kompliceras av att detta slags brott, och försöken att tvätta intäkterna av brott genom den finansiella sektorn, inte bara sker över gränserna inom EU utan även också innefattar kriminell verksamhet med kopplingar till tredjeländer. Kommittén ställer sig positiv till att kommissionens förslag är aktivt inriktat på att lösa detta problem.

3.3

EESK noterar i detta sammanhang att översynen av det europeiska systemet för finansiell tillsyn visserligen behandlades 2017 (1) och att EESK utarbetat ett yttrande (2) i frågan, som antogs vid plenarsessionen den 15 februari 2018, men att nya insikter och omständigheter har lett till ett behov av att ändra förslaget genom att ta med ytterligare faktorer som gör det mer ändamålsenligt. Det EESK-yttrandet är dock fortfarande lika relevant som tidigare. Kommittén ställer sig också positiv till kommissionens flexibla reaktion på en serie bankskandaler i en rad EU-länder som bekräftat att brottslingar är kapabla att utnyttja inte bara teknik och kommunikationsmedel utan även gällande lagstiftning och i samband med detta avslöjar svagheterna i EU:s regelverk mot penningtvätt.

3.4

EESK påpekar att de nya inslagen i förslaget framför allt är av teknisk och organisatorisk natur. Det krävs dock bredare och mer övergripande lösningar för att råda bot på den nuvarande situationen. EESK tillägger att förslaget avser en snäv grupp av frågor med koppling till ökade befogenheter för EBA och ökad samordning med nationella tillsynsmyndigheter för bekämpning av penningtvätt (”AML supervisors”) och i vissa fall även en viss form av kontroll över dem. Å andra sidan berör förslaget exempelvis inte finansunderrättelseenheternas (FIU) verksamhet. Förslaget rör mer generellt samordning av verksamhet och förfaranden, snarare än konkreta åtgärder mot penningtvätt.

3.5

EESK varnar och betonar att penningtvätt inte bara gör det möjligt att tvätta intäkterna av verksamhet som anses vara kriminell och lagstridig, utan också leder till en irrationell resursfördelning, eftersom huvudsyftet med denna verksamhet är att ”inte bli avslöjad” utan att ”tvätta” de investerade medlen eller överföra dem till en plats där ytterligare brott ska begås, inte nödvändigtvis att uppnå vinst. EESK respekterar och understryker samtidigt att ändringen inte handlar om en analys av nya trender och omständigheterna kring den penningtvätt som för närvarande äger rum. Inom ramen för undanröjandet av dessa tvivelaktiga metoder är förslaget strikt inriktat på vissa områden och handlar framför allt om att stärka EBA:s roll gentemot de europeiska tillsynsmyndigheterna i samband med bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism samt att förbättra samordningen och kommunikationen mellan EBA och de nationella tillsynsmyndigheterna för bekämpning av penningtvätt, som normalt ingår i banktillsynsmyndigheterna eller myndigheterna för finansiell tillsyn.

3.6

EESK anser att det i detta sammanhang är helt avgörande att befogenheterna mellan EBA och de nationella myndigheterna fördelas på rätt sätt och i överensstämmelse med subsidiaritetsprincipen. Det är absolut nödvändigt, legitimt och berättigat att utvidga EBA:s befogenheter i samband med hantering av gränsöverskridande transaktioner. EESK anser dock att man vid hantering av rent inhemska ärenden, där EBA inte är uppenbart relevant, måste låta de nationella myndigheterna behålla sina befogenheter.

3.7

Med tanke på att frågan om penningtvätt och finansiering av terrorism är helt avgörande för en sund ekonomisk och finansiell miljö i hela EU undrar EESK om det inte vore lämpligt att inrätta en särskild organisation inom ramen för EU:s verkställande gren, exempelvis ett nytt generaldirektorat för detta område. Denna fråga blir alltmer aktuell med tanke på att den nya Europeiska kommissionen kommer att inrättas under hösten 2019.

3.8

EESK undrar också på vilka grunder det föreslås att EBA ska ha en central samordningsfunktion vid hanteringen av detta problem. Innebär det att kommissionen anser att de största möjligheterna till penningtvätt och finansiering av terrorism i EU finns inom banksektorn?

3.9

EESK instämmer i förslaget om att kommunikationen om hur problemet hanteras måste vara ändamålsenlig. Denna kommunikation bör inte bara vara inriktad på ändamålsenlig kommunikation mellan samtliga berörda myndigheter (intern kommunikation) utan också på att se till att allmänheten (både kunder i finanssektorn och den breda allmänheten) får lämplig information.

4. Särskilda kommentarer

4.1

EESK anser att man i förslaget på ett mycket konkret sätt, i form av ett uttömmande mandat för hela den finansiella marknaden, måste avgränsa de områden och sammanhang i vilka EBA ska ha en ledande ställning jämfört med EU:s övriga tillsynsmyndigheter för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

4.2

I samma anda efterlyser EESK ett närmare klargörande av de förutsättningar under vilka EBA får utöva tillsyn över de nationella tillsynsmyndigheternas förfaranden eller direkt utfärda beslut riktade till enskilda aktörer inom den finansiella sektorn.

4.3

Samtidigt är kommittén mycket nyfiken på hur samverkan ska se ut med tredjeländers tillsynsmyndigheter.

4.4

EESK begär också ett klargörande av hur man ska centralisera alla de relevanta uppgifter om penningtvätt och finansiering av terrorism som tillhandahålls av de nationella myndigheterna i de fall där det rör sig om hemliga eller ytterst hemliga källor, och hur dessa ska skyddas.

Bryssel den 12 december 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) Det ursprungliga lagstiftningsförslaget COM(2017) 536 final av den 20 september 2017. Syftet var att öka de europeiska tillsynsmyndigheternas förmåga att säkerställa konvergens och effektivitet i den finansiella tillsynen, men inte att särskilt stärka myndigheternas mandat att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism.

(2) EUT C 227, 28.6.2018, s. 63.