22.3.2019   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 110/67


Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online

Ett bidrag från Europeiska kommissionen till toppmötet i Salzburg den 19–20 september 2018

[COM(2018) 640 final – 2018–0331 (COD)]

(2019/C 110/13)

Föredragande:

José Antonio MORENO DÍAZ

Remiss

Europeiska rådet, 24.10.2018

Europaparlamentet, 22.10.2018

Rättslig grund

Artiklarna 114.1 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

Ansvarig facksektion

Facksektionen för sysselsättning, sociala frågor och medborgarna

Presidiets beslut

11.12.2018

Antagande vid plenarsessionen

12.12.2018

Plenarsession nr

539

Resultat av omröstningen

(för/emot/nedlagda röster)

126/0/3

1.   Slutsatser och förslag

1.1

EESK välkomnar detta initiativ, som syftar till att öka säkerheten för invånarna i EU. Kommittén har dock alltid, inom ramen för debatten om säkerhet kontra frihet, framhållit behovet av att skydda friheter, bland annat yttrandefriheten, den fria tillgången till information och kommunikation, kommunikationshemligheten samt tillgång till ett effektivt rättsmedel och ett rättvist förfarande utan dröjsmål.

1.2

De senaste terroristattackerna på EU:s mark har visat hur terrorister utnyttjar sociala nätverk för att rekrytera och förbereda anhängare. Terrorister använder krypterade kommunikationskanaler för att planera och underlätta sin verksamhet och utnyttjar nätet för att förhärliga sina grymheter och uppmana andra att följa deras exempel och skapa rädsla bland allmänheten.

1.3

EESK begär att kriterierna för att definiera vissa vaga begrepp, t.ex. ”terroristinformation”, ”terroristdåd”, ”terroristgrupper” och ”förhärligande av terrorism” ska göras så konkreta som möjligt.

1.4

Terrorisminnehåll som delas online för sådana ändamål sprids via värdtjänstleverantörer som gör det möjligt att ladda upp innehåll från tredje part. Det har visat sig att terrorisminnehåll online kraftigt har bidragit till att radikalisera så kallade ensamvargar och inspirera dem till flera terroristattacker på senare tid i Europa.

1.5

Tekniska resurser för förebyggande (automatiserade parametrar, algoritmer, sökmotorer etc.) är mycket användbara. Den mänskliga faktorn är dock avgörande som medlare och förmedlare för en adekvat bedömning av detta innehåll.

1.6

EESK betonar att det är nödvändigt att bekämpa spridning av terroristinformation och rekrytering online via sociala medier. På samma sätt måste man kämpa mot censuren och den påtvingade självcensuren på internet. Kommittén betonar att det, när det gäller internet, är väsentligt att se säkerställa alla EU-invånares faktiska rätt till information och åsiktsfrihet.

1.7

Skyddet av internet och bekämpningen av radikala grupper bör bidra till att stärka förtroendet för internet och följaktligen garantera den ekonomiska utvecklingen inom denna ekonomiska sektor.

1.8

EESK vill framhålla behovet av en bedömning av konsekvenserna av tillämpningen av detta förslag för de små och medelstora företagen samt möjligheten till en övergångsperiod för tillämpningen som underlättar anpassningen av dessa och inte påverkar den fria konkurrensen till förmån för de stora aktörerna.

1.9

De regleringsåtgärder som föreslås för att skydda internet och säkerställa skyddet av unga och befolkningen i allmänhet bör vara strikt reglerade i lagstiftningen och garantera alla rätten till information och rätten att överklaga administrativa beslut.

1.10

EESK framhåller att det även är nödvändigt att utvärdera åtkomstleverantörer och att förvaltare av sociala nätverk antar proaktiva åtgärder för att främja anmälningar och direkta ingripanden från föreningar, icke-statliga organisationer och användare mot sådant innehåll: dessa alternativa budskap bör främjas för att de ska kunna fungera förebyggande.

1.11

Det stora antalet digitala plattformar på EU-nivå och företagens varierande storlek är något som bör beaktas, då det har betydelse för hur bestämmelserna i förslaget ska anpassas till dessa små företag.

1.12

EESK insisterar på att användarna på ett tydligt sätt ska påminnas om de nationella reglerna om användning och skapande av terrorisminnehåll. Kommittén begär även att rätten att överklaga administrativa beslut ska garanteras genom att den klart och tydligt anges och genom verktyg online som gör det möjligt att utöva den.

2.   Bakgrund till förslaget

2.1

Tack vare internets stora utbredning är det möjligt för användarna att kommunicera, arbeta och knyta kontakter, liksom att skapa, få tillgång till samt dela information och innehåll med hundratals miljoner personer runtom i världen. Kommissionen föreslår därför att det inrättas mekanismer för att förebygga förmedling och spridning av terrorisminnehåll (1).

2.2

Det är viktigt att göra åtskillnad mellan begreppen. Ordet ”internet” är för allmänt, eftersom det både avser nätet (webben) och andra sociala nätverk, t.ex. darknet. Det omfattar även sakernas internet, något som är förenat med uppenbara säkerhetsbrister i händelse av elektronisk krigföring. Exempelvis är det numera enklare för Islamiska statens rekryterare att kommunicera via spelkonsoler online än via webben. Uttrycket ”förbereda och underlätta terroristverksamhet” är inte tillämpligt på internet, och inte heller på sociala medier, men på darknet. Gafam, dvs. de stora internetföretagen (Google, Amazon, Facebook, Apple och Microsoft), bedriver dessutom ingen verksamhet på darknet eller krypterade nätverk.

2.3

Möjligheten att nå en så stor publik till minimala kostnader lockar dock också brottslingar som vill missbruka internet för olagliga ändamål. De senaste terroristattackerna på EU:s mark har visat hur terrorister missbrukar internet för att lära upp och rekrytera anhängare, förbereda och underlätta terroristverksamhet, förhärliga sina grymheter samt uppmana andra att följa deras exempel och skapa rädsla bland allmänheten.

2.4

EU:s internetforum har visserligen samlat olika aktörer, men samtliga berörda värdtjänstleverantörer har inte deltagit och de framsteg som värdtjänstleverantörerna som helhet uppnått har varken varit tillräckligt omfattande eller skett tillräckligt snabbt för att ta itu med detta problem på ett adekvat sätt. En särskild insats krävs för att tillhandahålla lämplig utbildning för moderatorer i sociala nätverk.

2.5

Terrorisminnehåll som delas online för sådana ändamål sprids via värdtjänstleverantörer som gör det möjligt att ladda upp innehåll från tredje part. Det har visat sig att terrorisminnehåll online kraftigt har bidragit till att radikalisera så kallade ensamvargar och inspirera dem till flera terroristattacker i Europa. Man har också upptäckt det mycket stora inflytandet mellan unga delar av befolkningen.

3.   Sammanfattning av och allmänna kommentarer till förslaget till förordning

3.1

EESK har redan fastställt sin ståndpunkt om (2) olagligt innehåll online: Detta nya initiativ från kommissionens sida handlar specifikt om terrorisminnehåll på internet.

3.2

Den personkrets som omfattas av förordningen inbegriper värdtjänstleverantörer som erbjuder sina tjänster inom unionen, oavsett verksamhetsställe eller storlek.

3.3

EESK anser att informationsleverantörer, sökmotorer, webbvärdar och värdnätverk likaså bör omfattas.

3.4

Små och medelstora internetföretag förfogar inte över de tekniska och mänskliga resurser som krävs för att agera verkningsfullt mot terrorisminnehåll. EESK anser att det är nödvändigt att tidsramar och förfaranden ska kunna anpassas för denna typ av företag. Små och medelstora företag skulle kunna ges en viss tidsram för genomförandet av förordningen.

3.5

På samma sätt måste man sätta värde på de förebyggande och proaktiva åtgärder som vidtas av icke-statliga organisationer, fackföreningar och det civila samhället rent generellt.

3.6

För att säkerställa att terrorisminnehåll avlägsnas införs genom förordningen en avlägsnandeorder som kan utfärdas som ett administrativt eller rättsligt beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat. I sådana fall är värdtjänstleverantören skyldig att avlägsna innehållet eller göra det oåtkomligt inom en timme.

3.7

Definitionen av terrorisminnehåll kan variera från land till land. Det är därför viktigt att precisera den, i syfte att undvika godtyckliga beslut och rättsosäkerhet.

3.8

Tidsfristen på en timme är inte realistisk. I exempelvis Frankrike är den tidsfrist som för närvarande gäller mellan anmälan av källan och avlägsnandet av den 16 timmar för pedofilsidor och 21 timmar för terroristsidor beroende på att det krävs mycket tid för att lokalisera sidorna. EESK anser att man bör fastställa en mer realistisk och verksam tidsfrist.

3.9

Föreliggande förordning kräver att värdtjänstleverantörer, när så är lämpligt, vidtar proaktiva åtgärder som står i proportion till risknivån och avlägsnar terrorisminnehåll från sina tjänster, bland annat genom att använda automatiska verktyg för upptäckt. Detta är centralt, och vi måste uppmana till och främja teknisk innovation för att kunna införa verktyg av den här typen.

3.10

Kommissionen föreslår, bland andra metoder, användning av automatiska verktyg för upptäckt, och företagen uppmanas att ägna betydande ansträngningar åt att stödja forskningen för att konstruera lämpliga tekniska verktyg.

3.11

Som en del av de åtgärder som ska förhindra att innehåll som inte är terrorisminnehåll avlägsnas felaktigt fastställs i förslaget krav på att införa rättsmedel och klagomålsmekanismer för att säkerställa att användarna kan bestrida avlägsnandet av deras innehåll. I förordningen införs dessutom transparenskrav för de åtgärder som värdtjänstleverantörer vidtar mot terrorisminnehåll, vilket säkerställer ansvarighet gentemot användare, medborgare och offentliga myndigheter.

3.12

Tonvikten bör inte enbart läggas på insatser för kontroll och granskning av innehåll, utan även på mänsklig och teknisk medling. Frågan om den censur som utövas av mänskliga medlare kan vara mycket oroväckande med avseende på respekten för arbetstagarrättigheter och respekten för reglerna om rätten till information och integritetsskydd för alla EU:s invånare.

3.13

EESK anser att leverantören bör underrätta innehavaren av den internetsida eller information som leverantören önskar censurera. Man bör komma ihåg att människor har rätt att bli informerade om ett administrativt beslut.

3.14

I syfte att garantera denna rättighet uppmanar EESK åtkomstleverantörerna att i sin innehållspolicy ange kundernas rättigheter och skyldigheter, t.ex. att informera informationsskaparna om beslut om avlägsnande och de rättsmedel som kunderna har till sitt förfogande.

4.   Redogörelse för bestämmelserna i förslaget

4.1

Terroristernas onlinepropaganda syftar till att uppvigla enskilda personer till att genomföra terroristattacker, bland annat genom att förse dem med detaljerade anvisningar om hur man vållar största möjliga skada. Efter sådana grymma dåd är det vanligt att terrorister lägger ut ytterligare propaganda som förhärligar dessa handlingar och uppmuntrar andra att följa deras exempel. Denna förordning bidrar till att skydda den allmänna säkerheten genom att minska tillgången till terrorisminnehåll som främjar och uppmuntrar kränkningar av de grundläggande rättigheterna.

4.2

Följande definitioner anges i förslaget:

värdtjänstleverantör: en leverantör av informationssamhällets tjänster som innebär att leverantören lagrar information som tillhandahållits av innehållsleverantören på dennas begäran och gör den lagrade informationen tillgänglig för tredje part (3).

innehållsleverantör: en användare som har tillhandahållit information som lagras eller har lagrats av en värdtjänstleverantör på användarens begäran (4).

EESK föreslår att en ny punkt ska införas, nämligen:

—

leverantörer av information: sökmotorer som gör det möjligt att identifiera ett innehåll och få åtkomst till det.

4.3

I förslaget till förordning definieras ”terrorisminnehåll” som ett eller flera av följande inslag: information som

a)

uppviglar till eller förespråkar, även genom förhärligande, utförande av terroristbrott, och därigenom ger upphov till en risk för att sådana handlingar utförs, och/eller

b)

uppmuntrar bidrag till terroristbrott, och/eller

c)

främjar en terroristgrupps verksamhet, i synnerhet genom att uppmuntra till deltagande i eller stöd till en terroristgrupp i den mening som avses i artikel 2.3 i direktiv (EU) 2017/541, och/eller

d)

lär ut metoder eller tekniker för att utföra terroristbrott (5).

EESK föreslår att en ny punkt ska införas, nämligen:

—

Rekrytering och förberedelse av personer för att utföra eller underlätta terroristdåd.

4.4

Definitionen av innehåll som ska censureras är mycket kortfattad, för det finns många texter, bilder, filmer och andra innehåll och format som inte förhärligar – eftersom de inte uppmuntrar till konkreta dåd – men underlättar och upphöjer en extremistisk doktrin som leder till våld.

4.5

Förordningen bidrar även till bekämpning av företag som, genom sin verksamhet, underblåser och förespråkar extremistiska doktriner som leder till våld. Förordningen bör även främja bekämpning av rekrytering av personer på sociala nätverk.

4.6

I artikel 1 fastställs syftet, och det anges att förordningen innehåller regler för att förhindra missbruk av värdtjänster för spridning av terrorisminnehåll online, inklusive aktsamhetskrav för värdtjänstleverantörer och åtgärder som medlemsstaterna ska vidta.

4.7

Begreppet ”förhindra missbruk av värdtjänster för spridning av terrorisminnehåll online” bör ersättas, genom att lägga till spridning av innehåll, budskap och resurser av propagandakaraktär och angivande av webbadress och information som möjliggör åtkomst till terrorisminnehåll eller terrorismbudskap, då detta även skulle omfatta sökmotorer.

4.8

I artikel 5 fastställs krav på att värdtjänstleverantörer inför åtgärder för att snabbt bedöma det innehåll som anmälts av antingen en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett unionsorgan, dock utan att kräva att det anmälda innehållet avlägsnas eller fastställa specifika tidsfrister för åtgärder.

4.9

EESK anser att vi, för att vara effektiva, till förmån för rättssäkerheten bör börja med att upprätta en – sluten – lista över kriterier för att definiera de typer av innehåll och budskap som är av terroristkaraktär eller som förhärligar terrorism, i syfte att undvika godtyckliga beslut om avlägsnande av innehåll samt för att skydda rätten till information och åsiktsfriheten. Förordningen bör även omfatta de kriterier som krävs för att på EU-nivå definiera sådant innehåll som t.ex. information om terroristgrupper, information som förhärligar terrorism eller rättfärdigar terroristdåd, information om metoder eller tekniker som underlättar tillverkning av vapen som kan användas för attacker och uppmaningar som syftar till rekrytering.

4.10

I artikel 14 föreskrivs att både värdtjänstleverantörerna och medlemsstaterna bör inrätta kontaktpunkter för att underlätta kommunikationen dem emellan, i synnerhet avseende anmälningar och avlägsnandeorder. För att skydda relevanta mänskliga rättigheter anser EESK att dessa kontaktpunkter bör innefatta domare som är specialiserade inom identifiering av problem av denna natur och som har utbildats inom både upptäckt av attityder, beteenden och handlingar av terroristkaraktär och inom teknisk kompetens. Sådana kompetenser bör även vara ett krav för värdtjänstleverantörer och de personer som utsetts av medlemsstaterna i syfte att underlätta kommunikationen dem emellan, i synnerhet avseende anmälningar och avlägsnandeorder.

4.11

Förordningen bör precisera att värdtjänstleverantörerna är skyldiga att tillhandahålla information som är tillgänglig för alla för att kontaktpunkterna ska fungera smidigt samt definiera innehåll och form när det gäller kommunikationen mellan medlemmarna i dessa kontaktpunkter.

4.12

I artikel 16 föreskrivs att värdtjänstleverantörer som inte har något verksamhetsställe i en medlemsstat men som erbjuder tjänster inom unionen måste utse en rättslig företrädare i unionen. Enligt EESK är det nödvändigt att utvidga denna skyldighet till åtkomstleverantörer och internetbranschen för att inbegripa sökmotorer, sociala medier, internetappar för mobiltelefoner, företag inom spelsektorn etc.

4.13

Värdtjänstleverantörer som är aktiva på internet spelar en viktig roll i den digitala ekonomin genom att koppla samman företag och medborgare samt genom att underlätta den offentliga debatten och spridningen och mottagandet av information, åsikter och idéer, vilket i hög grad bidrar till innovation, ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen i unionen. EESK anser att tillämpningsområdet även bör utvidgas till att omfatta åtkomstleverantörer, värdtjänster för innehåll, digitala sociala nätverk och företag som tillhandahåller digitala telefonitjänster.

4.14

I förslaget till förordning anges ett antal åtgärder som ska vidtas av medlemsstaterna för att identifiera terrorisminnehåll på ett sätt som gör det möjligt för värdtjänstleverantörerna att snabbt avlägsna det samt underlätta samarbete med behöriga myndigheter i andra medlemsstater, med värdtjänstleverantörer och i tillämpliga fall med relevanta unionsorgan. Enligt EESK syftar denna bestämmelse till att begränsa terrorisminnehåll, göra det möjligt för värdtjänstleverantörerna att snabbt avlägsna det och minska terroristpropaganda och rekrytering av terrorister på internet.

Bryssel den 12 december 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande


(1)  COM(2018) 640 final.

(2)  EUT C 237 6.7.2018, s. 19.

(3)  Artikel 2.1 i COM(2018) 640 final.

(4)  Artikel 2.2 i COM(2018) 640 final.

(5)  Artikel 2.5 i COM(2018) 640 final.