Yttrande av Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordningarna (EU) nr 596/2014 och (EU) 2017/1129 vad gäller främjande av användning av tillväxtmarknader för små och medelstora företag
[COM(2018) 331 final – 2018/0165 (COD)]
(2018/C 440/12)
|
Föredragande: |
Mihai IVAŞCU |
|
Remiss |
Europaparlamentet, 11.6.2018 Rådet, 21.6.2018 |
|
Rättslig grund |
Artikel 114 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt |
|
Ansvarig facksektion |
Facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion |
|
Antagande av facksektionen |
4.9.2018 |
|
Antagande vid plenarsessionen |
19.9.2018 |
|
Plenarsession nr |
537 |
|
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster) |
196/1/1 |
1. Slutsatser och rekommendationer
|
1.1 |
Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) stöder kommissionens förslag att göra kapitalmarknaderna till ett trovärdigt finansieringsalternativ och anser att man bör uppnå en jämvikt mellan förslagets tre huvudsyften: att utvidga marknaderna för små och medelstora företag, minska bördorna och höja likviditetsnivån. Europeiska kommissionen får inte överreglera, utan måste bibehålla hinder på en nivå som avskräcker företag som inte är redo. |
|
1.2 |
Kommittén anser att det aktuella förslaget, även om det är ett steg i rätt riktning, inte är tillräckligt för att tackla de befintliga hindren på tillväxtmarknaderna för små och medelstora företag. Även om det finns ett reellt behov av en helhetsinriktad strategi måste varje enskilt steg i sig vara välmotiverat. |
|
1.3 |
Jämfört med de amerikanska företagen söker de europeiska i mycket större utsträckning fortfarande banklån som ett finansieringsalternativ, ibland även till betydande extra kostnader. Det krävs ytterligare finansiell utbildning, eftersom EU:s offentliga marknader har haft svårt att locka nya emittenter och antalet börsintroduktioner inte har ökat nämnvärt. |
|
1.4 |
EESK står fast vid sin tidigare ståndpunkt att den låga kommunikationsnivån (1) och de byråkratiska tillvägagångssätten (2) utgör betydande hinder och att mycket större ansträngningar måste göras för att övervinna dessa. Informationen från Bryssel bör alltid riktas till gräsrötterna – de små och medelstora företagen själva – genom att man involverar sammanslutningar av små och medelstora företag, arbetsmarknadens parter, handelskamrarna osv. |
|
1.5 |
Förslaget att behålla endast permanenta insiderförteckningar för små och medelstora företag och förslaget att förlänga tidsfristen för redovisning av transaktioner utförda av personer i ledande ställning med två dagar är mycket välkomna. När det gäller dessa kan EESK endast föreslå att kommissionen undersöker ytterligare metoder för att avlägsna bördor från små och medelstora företag och flytta över dem till andra intressenter, som t.ex. behöriga nationella myndigheter. |
|
1.6 |
Det förenklade prospektet innebär en betydande minskning av bördan, men EESK anser att man bör undersöka ytterligare möjligheter att gradvis förenkla överföringsprospekt för företag som har bevisat sin mognad genom att de har varit noterade på tillväxtmarknader för små och medelstora företag ett betydande antal år. |
|
1.7 |
Kommittén ställer sig positiv till de föreslagna ändringarna i marknadssonderingsreglerna och avråder från ett scenario där de behöriga nationella myndigheterna begär alltför detaljerade och/eller föreskrivande förklaringar. |
|
1.8 |
EESK uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att locka till sig institutionella investerare, såsom privata pensionsfonder, för att investera i tillväxtmarknaderna för små och medelstora företag genom att tillhandahålla incitament, särskilt när det gäller beskattning. Medlemsstaterna bör utforska möjligheterna till ytterligare attraktiva investeringsstödsystem på nationell nivå. |
|
1.9 |
Likviditetsavtalen är mycket välkomna, i synnerhet för underutvecklade marknader. EESK anser att det 29:e systemet för likviditetsavtal som utarbetats av kommissionen kommer att skapa ytterligare ett alternativ för emittenterna, vid sidan av nationell lagstiftning. |
|
1.10 |
EESK påpekar att grundliga och regelbundna konsekvensbedömningar är berättigade. Konsekvensbedömningarna kan om de genomförs årligen tillhandahålla värdefull information inför framtida utmaningar för den rättsliga ramen. |
2. Europeiska kommissionens förslag
|
2.1 |
Det aktuella förslaget till förordning ingår i agendan för kapitalmarknadsunionen och är inriktat på specifika förändringar i funktionen hos tillväxtmarknaderna för små och medelstora företag, som är reglerade sedan januari 2018. EU har gjort väsentliga framsteg när det gäller att utöka finansieringskällorna allteftersom företagen gradvis utvidgar sin verksamhet och att göra marknadsbaserad finansiering mer tillgänglig i EU. Nya regler har redan införts för att främja europeiska riskkapitalfonders (EuVECA) investeringar i nystartade företag och medelstora företag. Tillsammans med Europeiska investeringsfonden har kommissionen även lanserat ett program för en europeisk fondandelsfond för riskkapital (VentureEU). |
|
2.2 |
Det främsta syftet med förslaget är att underlätta för små och medelstora företag att bli börsnoterade och att använda kapitalmarknader för att finansiera sin tillväxt. Förslaget innehåller en finjustering av den ursprungliga ramen som innebär ett steg mot en bättre och effektivare reglering. |
|
2.3 |
Förslaget kommer att gälla alla företag som är noterade på tillväxtmarknader för små och medelstora företag, oavsett om de är små och medelstora företag eller inte. Detta säkerställer för det första att snabbt växande företag inte straffas för sina positiva ekonomiska resultat och för det andra att dessa marknader även kommer att kunna locka till sig stora företag. Kommissionen förväntar sig att införandet av de nya reglerna kommer att leda till att fler multilaterala handelsplattformar registrerar sig på tillväxtmarknader för små och medelstora företag (hittills har bara 3 av 40 gjort detta). |
|
2.4 |
Förslaget innehåller lättnader som skulle
|
3. Allmänna kommentarer
|
3.1 |
Små och medelstora företag utgör 99,8 % av alla icke-finansiella företag i EU, skapar omkring 58 % av det totala mervärdet och sysselsätter över 90 miljoner människor. Varje år går dock ca. 200 000 små och medelstora företag i konkurs, vilket påverkar över 1,7 miljoner arbetstagare (3). |
|
3.2 |
Enligt EIB:s investeringsenkät 2016/2017 är små och medelstora företag ofta beroende av interna fonder för investering (över 60 %) (4). Återstoden utgörs främst av bankinstrument. Den marknadsbaserade finansieringen uppfyller inte sin potential. EESK anser att det är av avgörande betydelse för innovativa företag, eller för företag med en hög risk-/avkastningsprofil, att öka denna.
Figur 1 Källa till investeringsfinansiering under det senaste räkenskapsåret i EU28 (5)
|
||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3 |
EESK vill lyfta fram de små och medelstora företagens ovilja att söka finansiering från kapitalmarknader och deras beredvillighet att dra på sig större finansieringskostnader genom banklån. Denna kulturella faktor är en av de största skillnaderna jämfört med de mer framgångsrika kapitalmarknaderna i Förenta staterna och den lägre graden av banklånsberoende bland de amerikanska företagen. Ytterligare finansiell utbildning är av yttersta vikt. |
|
3.4 |
Kommittén har redan i tidigare yttranden uttryckt sin övertygelse om att ”ett byråkratiskt tillvägagångssätt och komplicerade administrativa regler fortfarande är vanligt förekommande i EU:s politik för små och medelstora företag och de nuvarande stödmekanismerna, trots ständiga ansträngningar på EU-nivå för att minimera den administrativa bördan” (6). |
|
3.5 |
EESK har tidigare uttryckt sitt stöd för andra förslag som syftar till att minska den administrativa bördan i samband med upprättandet av prospekt för alla emittenter, i synnerhet för små och medelstora företag, regelbundna emittenter av värdepapper och andrahandsemissioner (7). EESK har vidare förklarat att ”[b]ankkrediter är en realitet, men det behövs också tillgång till eget kapital som ett finansieringsverktyg, vilket dock inte är tillräckligt utvecklat i Europa på grund av ofördelaktiga skattesystem, avsaknad av en kultur av eget kapital, bristande finansiella kunskaper och fragmenterade insolvenssystem” (8). |
|
3.6 |
EESK välkomnar kommissionens förslag att minska den administrativa bördan för små och medelstora företag och underlätta för dem att få tillgång till kapitalmarknaderna och att diversifiera sina finansieringskällor. EESK stöder även det uttalade syftet med förslaget att öka likviditeten för aktier som emitterats av emittenter på tillväxtmarknader för små och medelstora företag. |
|
3.7 |
Även om fördelarna för små och medelstora företag med att vara noterade på särskilda marknader är uppenbara, och även om det ökar och diversifierar deras finansieringsmöjligheter, har EU:s marknader faktiskt haft svårt att locka till sig nya emittenter, och antalet börsintroduktioner ökar inte nämnvärt. Endast 3 000 av över 20 miljoner befintliga små och medelstora företag är börsnoterade och börsintroduktionerna är bara hälften så många som de var före finanskrisen. Otillräcklig likviditet på dessa marknader leder till högre kostnader för emittenterna att anskaffa kapital och en ovilja att investera från kapitalinnehavarnas sida, och innebär att marknadsmellanhänderna är mindre benägna att stödja små börsnoterade företag. |
|
3.8 |
Finansiering med eget kapital är avgörande för innovativa företag som skapar värde och tillväxt, i synnerhet för företag som har en hög risk-/avkastningsprofil. Såddfinansiering och finansiering i inledningsskedet kan främja skapandet och utvecklingen av företag, medan andra instrument för eget kapital, såsom särskilda plattformar för offentlig börsnotering av små och medelstora företag, kan tillhandahålla finansiella resurser för tillväxtorienterade och innovativa små och medelstora företag. Dessutom kan finansiering med eget kapital vara lämpligare än skuldfinansiering för små och medelstora företag som saknar säkerheter, har negativa eller oregelbundna kassaflöden eller behöver längre löptider för att deras investeringar ska löna sig (9). |
|
3.9 |
EU:s marknader är fortfarande fragmenterade och förefaller inte kunna stödja ett stort antal börsintroduktioner. EU har en till synes stark ställning vad gäller växande innovativa högteknologiska företag, men när dessa företag är i behov av ordentliga investeringar går de ofta i konkurs. Snabbväxande företag lämnar också ofta EU:s marknad för Förenta staterna i jakt på mer tillgängliga aktieoptionsprogram. |
|
3.10 |
Börsnoterade företag är mindre beroende av finansiering från banker, har tillgång till en större investeringsbas och har en högre offentlig profil. Trots detta behöver mer göras för att utarbeta ett regelverk som bättre bidrar till att stödja tillgång till offentlig finansiering för små och medelstora företag, särskilt genom att främja beteckningen tillväxtmarknad för små och medelstora företag. Man måste med hjälp av lämplig lagstiftning hitta rätt jämvikt mellan investerarskydd och marknadsintegritet. |
|
3.11 |
Små och medelstora företag med diversifierade finansieringskällor är stabilare och mer konkurrenskraftiga, eftersom de har lägre kostnader och bättre utvecklingsperspektiv. Detta möjliggör en starkare arbetsmarknad och bättre möjligheter för medborgarna att söka arbete, oberoende av deras utbildningsnivå. |
|
3.12 |
EESK rekommenderar att kommissionen överväger ytterligare lättnader av regler och krav för tillväxtmarknader för små och medelstora företag, så att dessa skiljer sig mer från reglerade marknader och blir attraktivare som introduktionsmarknader. |
4. Särskilda kommentarer
|
4.1 |
EESK stöder helhjärtat de pågående insatserna för att göra kapitalmarknaderna till ett trovärdigt finansieringsalternativ, som en del av agendan för kapitalmarknadsunionen. Det är dock tveksamt om de pågående insatserna är tillräckliga för att minska de avsevärda hinder som för närvarande finns på marknaden. De små och medelstora företagen förefaller inte ändra sitt beteende när det gäller finansiering, och därför måste ytterligare insatser göras. Kommissionen har noterat att detta bara är ett steg på vägen och inte en fullständig lösning på alla de utmaningar som rör kapitalmarknaderna.
Figur 2 Typer av finansiering som små och medelstora företag vill se mer av i finansieringsmixen under de närmaste tre åren, EU-28 (10)
|
|
4.2 |
Även om det återstår att se om de verkligen kommer att minska efterlevnadskostnaderna, lätta bördorna och främja marknadslikviditeten – samtliga mål är relativt ambitiösa – anser EESK att de föreslagna åtgärderna är ett steg i rätt riktning. |
|
4.3 |
EESK anser att det låga antalet små och medelstora företag som får tillgång till marknadsbaserad finansiering även beror på bristande kommunikation på lägre nivå. Budskapen och verktygen på EU-nivå når inte ned till gräsrötterna, dvs. de små och medelstora företag som berörs. Detta har flera orsaker, men den främsta är otillräcklig proaktiv kommunikation och samverkan mellan Bryssel och medlemsstaterna och med sammanslutningar av små och medelstora företag, arbetsmarknadens parter eller handelskamrarna. EESK varnade för detta i ett tidigare yttrande (11), men några förbättringar har hittills knappt kunnat skönjas. |
|
4.4 |
Å andra sidan kan det låga antalet institutioner som investerar i aktier på marknader för små och medelstora företag och obligationer förklaras av att inga incitament tillhandahålls för dessa investerare, i synnerhet när det gäller beskattning. EESK rekommenderar kommissionen att undersöka denna möjlighet. |
|
4.5 |
EESK välkomnar förslaget om att förlänga tidsfristen för redovisning av transaktioner utförda av personer i ledande ställning med två dagar. Detta är ett viktigt verktyg för att bibehålla öppenheten och symmetrin på de mindre marknaderna, men tidsfristen på tre dagar var ett kritiskt hinder för små och medelstora företag. EESK anser att den föreslagna ändringen kommer att leda till ett förenklat förfarande för svårare perioder eller perioder med större belastning för företagen. Kommittén rekommenderar att kommissionen undersöker sätt att flytta den administrativ bördan bort från företagen och i stället föra över den på andra aktörer, såsom behöriga nationella myndigheter. |
|
4.6 |
EESK har redan uttryckt sitt fulla stöd för att förenkla och rationalisera kraven på prospekt som ska offentliggöras när värdepapper erbjuds på reglerade marknader, för att göra dem mer kostnadseffektiva och användbara för investerare i fråga om de uppgifter de innehåller (12). Alla nya förslag som bidrar till att uppnå detta mål är mycket välkomna. Med tanke på den stora mängd information som företag på tillväxtmarknader för små och medelstora företag måste offentliggöra enligt marknadsmissbruksförordningen och direktiv 2014/65/EU anser EESK att ett enklare överföringsprospekt räcker för företag som flyttar till en reglerad marknad. |
|
4.7 |
Vidare skulle kommittén stödja att prospekt för överföring till en reglerad marknad gradvis förenklas för företag som har varit börsnoterade under ett rimligt antal år på en tillväxtmarknad för små och medelstora företag. |
|
4.8 |
EESK välkomnar förslaget att endast upprätthålla permanenta insiderförteckningar för företag som är noterade på tillväxtmarknader för små och medelstora företag, eftersom antalet anställda med tillgång till insiderinformation är begränsat och varierar mycket lite. Detta utgör en väsentlig lättnad av bördan. |
|
4.9 |
EESK ställer sig bakom de föreslagna ändringarna av marknadssonderingsreglerna eftersom de kommer att underlätta utgivning av företagsobligationer från emittenter på tillväxtmarknader för små och medelstora företag. När det gäller de motiveringar som ska tillhandahållas av emittenter på tillväxtmarknader för små och medelstora företag när offentliggörandet av insiderinformation har försenats anser EESK att de förklaringar som de nationella behöriga myndigheterna begär, efter anmälan från emittenten, inte bör vara alltför detaljerade eller alltför föreskrivande. |
|
4.10 |
Marknadsmissbruksförordningen är en källa till administrativa och rättsliga kostnader och kan av emittenter utanför EU ses som ett hinder för att registrera sig på EU:s marknader. EESK rekommenderar att ytterligare ändringar görs för att skräddarsy kraven på tillväxtmarknader för små och medelstora företag. |
|
4.11 |
Likviditetsavtal välkomnas visserligen, i synnerhet för underutvecklade marknader, men förslag på europeisk nivå skulle skapa lika villkor som lokala förhållanden kan bygga på. EESK anser att det 29:e systemet för likviditetsavtal, som kommissionen håller på att utarbeta, kommer att göra det möjligt för emittenter att upprätta ett likviditetsavtal på grundval av antingen nationell lagstiftning, där sådan finns, eller europeiska regler. |
|
4.12 |
Kommissionens förslag är definitivt ett steg i rätt riktning. EESK föreslår dock att det görs regelbundna konsekvensbedömningar med bred tillgång till icke-konfidentiella uppgifter och analyser som bygger på kvantitativa indikatorer. |
Bryssel den 19 september 2018.
Luca JAHIER
Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande
(1) EUT C 345, 13.10.2017, s. 15.
(2) EUT C 345, 13.10.2017, s. 15.
(3) Marcin Szczepanski, ”Helping European SMEs to grow: Start-up and scale-up initiatives for business ventures in the EU”.
(4) ”EIBIS 2016/2017: Surveying Corporate Investment Activities, Needs and Financing in the EU”, Europeiska investeringsbanken, 2017.
(5) Apostolos Thomadakis, ”Developing EU Capital Markets for SMEs: Mission impossible?”, ECMI Commentary nr 46, 4 september 2017.
(6) EUT C 345, 13.10.2017, s. 15.
(7) EUT C 177, 18.5.2016, s. 9.
(8) EUT C 288, 31.8.2017, s. 20.
(9) Iota Kaousar Nassr och Gert Wehinger, ”Opportunities and limitations of public equity markets for SMEs”, OECD Journal: Financial Market Trends 2015/1, 49–84.
(10) Apostolos Thomadakis, ”Developing EU Capital Markets for SMEs: Mission impossible?”, ECMI Commentary nr 46, 4 september 2017.