Yttrande från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om långlivade organiska föroreningar (omarbetning)

[COM(2018) 144 final – 2018/0070 (COD)]

(2018/C 367/18)

Föredragande:

Brian CURTIS

Remiss från rådet Remiss från Europaparlamentet	13.4.2018 16.4.2018
Rättslig grund	Artiklarna 192.1 och 304 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt
Presidiets beslut	19.9.2017 (i avvaktan på remiss)
Ansvarig facksektion	Jordbruk, landsbygdsutveckling och miljö
Antagande av facksektionen	26.6.2018
Antagande vid plenarsessionen	12.7.2018
Plenarsession nr	536
Resultat av omröstningen (för/emot/nedlagda röster)	157/0/4

1. Slutsatser och rekommendationer

1.1

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) välkomnar kommissionens förslag vars syfte är en omarbetning av förordningen om långlivade organiska föroreningar (POP-förordningen) för att säkerställa ett enhetligt och effektivt genomförande av EU:s åtaganden inom ramen för Stockholmskonventionen.

1.2

Kommittén påpekar att utsläppande på marknaden och användning av de flesta långlivade organiska föroreningar redan har stoppats i EU. På grund av de extremt farliga effekterna av långlivade organiska föroreningar på människan och miljön måste framställningen av sådana ämnen dock förbjudas och undantagen begränsas till specifika tillämpningar. EESK uppmuntrar därför kommissionen att fastställa striktare kontrollåtgärder, i linje med försiktighetsprincipen och Riodeklarationen om miljö och utveckling.

1.3

EESK stöder förslaget om att överföra uppgifter från kommissionen till Europeiska kemikaliemyndigheten för att fastställa en lämpligare ram som kan tillhandahålla administrativt, vetenskapligt och tekniskt stöd vid genomförandet. Kommittén vill dock lyfta fram behovet av att inrätta en solid arbetsmetod som involverar kommissionen, kemikaliemyndigheten, medlemsstaterna och berörda parter.

1.4

EESK rekommenderar en korrekt och begränsad användning av delegerade akter i syfte att hålla en öppen dialog med alla berörda parter, med särskilt fokus på information till allmänheten och insyn.

1.5

EESK uppmanar EU att inta en ledande position globalt i kampen mot långlivade organiska föroreningar. EU:s åtgärder bör riktas in på att harmonisera de nationella strategierna och lagstiftningarna vad gäller övervakning och kontroll av långlivade organiska föroreningar. Kommittén anser att EU i synnerhet bör främja hållbarhet och upprätthållandet av bestämmelserna om långlivade organiska föroreningar i bilaterala och multilaterala handelsavtal.

1.6

Kommittén stöder förslaget om att anordna en bred kampanj för att öka medvetenheten om långlivade organiska föroreningar på EU-nivå, inom ramen för hållbar utveckling. EESK anser att en öppen databas om långlivade organiska föroreningar skulle kunna vara ett användbart verktyg för företag och konsumenter.

1.7

EESK påpekar att utbildningar om långlivade organiska föroreningar bör vara obligatoriska och tillgängliga för alla europeiska arbetstagare vars arbete är direkt eller indirekt kopplat till dessa ämnen. EESK rekommenderar särskilt att utbildningsinitiativen harmoniseras och ses som en del av samma strategi enligt en metod som omfattar livslångt lärande.

2. Inledning

2.1

Långlivade organiska föroreningar (POP) är organiska föreningar som är motståndskraftiga mot nedbrytning i miljön genom kemiska, biologiska och fotolytiska processer. På grund av sin beständighet bioackumuleras dessa ämnen, med potentiellt negativ inverkan på människans hälsa och på miljön. Många långlivade organiska föroreningar används för närvarande eller användes tidigare som bekämpningsmedel, lösningsmedel, läkemedel och industrikemikalier. Även om vissa långlivade organiska föroreningar förekommer naturligt, till exempel i vulkaner och olika biosynteser, är de flesta konstgjorda genomfullständig syntes.

2.2

De långlivade organiska föroreningarnas påverkan på människans hälsa och miljön diskuterades av det internationella samfundet vid Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar 2001 (1). Stockholmskonventionen, som ratificerats av 180 parter och grundar sig på försiktighetsprincipen, är ett globalt avtal som tillhandahåller en rättslig ram för att stoppa framställning, användning, import och export av långlivade organiska föroreningar. Konventionen, som innehåller en förteckning över 12 ämnen (inklusive DDT), undertecknades av EU 2005.

2.3

EU:s åtagande bestod i att införa åtgärder för att minska utsläppen av långlivade organiska föroreningar i miljön i syfte att minska människors och djurs exponering. EU har varit mycket aktivt när det gäller att föreslå nya ämnen inom ramen för konventionen (2). Förordning (EG) nr 850/2004 (eller ”POP-förordningen”) är det rättsliga instrument som genomför EU:s och medlemsstaternas åtagande inom ramen för konventionen.

2.4

En andra konvention, Århusprotokollet om långlivade organiska föroreningar (senast ändrat 2009), avser långväga gränsöverskridande luftföroreningar. Protokollet innehåller ett direkt förbud mot att producera vissa av dessa ämnen, och för andra fastställs en tidsfrist för deras undanröjande. I dag står 22 ämnen upptagna i protokollets förteckning.

3. Förslagets innehåll

3.1

Kommissionens förslag syftar till en omarbetning av POP-förordningen. Initiativet ändrar inte den befintliga lagstiftningen i fråga om principer (försiktighetsprincipen) eller mål (skydd av miljön och människors hälsa) utan är snarare en åtgärd för att tillgodose behovet av en fullständig anpassning av lagstiftningen och ett bättre genomförande.

3.2

I förslaget tar man bland annat itu med följande utmaningar:

—

Att anpassa POP-förordningen – som hänvisar till direktiv 67/548/EEG och direktiv 75/442/EEG – till förordning (EG) nr 1907/2006, förordning (EG) nr 1272/2008 och direktiv 2008/98/EG. I POP-förordningen hänvisas det till en föreskrivande kommitté som inte längre existerar (3) och förordningen behöver anpassas till Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Slutligen bör det specificeras vilka bestämmelser som omfattas av genomförandeakter och vilka villkor som gäller för antagandet av delegerade akter.

—

Att överföra uppgifter från kommissionen till Europeiska kemikaliemyndigheten (4) för att fastställa en lämpligare ram som kan ge administrativt, vetenskapligt och tekniskt stöd vid genomförandet. Det föreslås också att medlemsstaternas verkställande av POP-förordningen stöds genom att forumet för informationsutbyte om verkställighet, som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 (Reach-förordningen) (5), får en samordnande roll.

—	Att inkludera vissa tekniska anpassningar av de operativa bestämmelserna, såsom förtydligande av befintliga definitioner samt tillägg av definitioner för framställning, användning och intermediärer i slutna system på avgränsade platser för att förbättra och förenkla de befintliga förfarandena.

3.3

Förslaget har ett särskilt fokus på öppenhet och medborgarnas tillgång till information. Program för allmänt medvetande om långlivade organiska föroreningar bör främjas och underlättas, särskilt för utsatta grupper, liksom utbildning av arbetstagare, vetenskapsmän, lärare och teknisk personal och ledningspersonal. Dessutom bör allmänheten få möjlighet att delta i utformningen, genomförandet och uppdateringen av genomförandeplanerna på nationell nivå.

4. Allmänna kommentarer

4.1

EESK välkomnar kommissionens förslag vars syfte är en omarbetning av förordningen om långlivade organiska föroreningar för att säkerställa ett enhetligt och effektivt genomförande av EU:s åtaganden inom ramen för Stockholmskonventionen. Sådana åtgärder är grundläggande för att inrätta en gemensam rättslig ram inom vilken åtgärder kan vidtas för att sätta stopp för framställning, utsläppande på marknaden och användning av avsiktligt framställda långlivade organiska föroreningar, för att de enskilda staterna ska genomföra årliga kontroller och för att utarbeta jämförbara uppgifter för EU.

4.2

Kommittén påpekar att utsläppande på marknaden och användning av de flesta långlivade organiska föroreningar redan har stoppats i EU. För att minimera utsläppen av långlivade organiska föroreningar måste framställningen av sådana ämnen emellertid förbjudas och undantagen begränsas till de ämnen som fyller en väsentlig funktion inom ett visst användningsområde. Därför uppmuntrar EESK kommissionen att fastställa striktare kontrollåtgärder än de som finns inom ramen för Stockholmskonventionen, i linje med försiktighetsprincipen avseende miljöskydd, i enlighet med Riodeklarationen om miljö och utveckling (6).

4.3

Kommittén är medveten om att kommissionens beslut att inte hålla något formellt samråd med berörda parter och medlemsstaterna grundas i en allmän och befäst samsyn bland alla offentliga och privata aktörer om vilka åtgärder som behöver vidtas för en omarbetning av POP-förordningen. EESK rekommenderar dock att kommissionen använder en ändamålsenlig och inkluderande strategi för de kommande etapperna i genomförandet.

4.4

4.5

Kommittén anser att vissa aspekter av omarbetningen är helt och hållet tekniska. I linje med tidigare yttranden (7) anser kommittén att långlivade organiska föroreningar utgör ett allvarligt hot mot miljön och folkhälsan. EESK rekommenderar därför en korrekt och begränsad användning av delegerade akter (om detta är absolut nödvändigt) i syfte att hålla en öppen dialog med alla berörda parter, med särskilt fokus på medvetenhet bland allmänheten och öppenhet.

5. Särskilda kommentarer

5.1

Kommittén uppmanar kommissionen att mer noggrant definiera förslaget om att medlemsstaterna bör göra det möjligt för allmänheten att delta i utarbetandet, genomförandet och uppdateringen av de nationella genomförandeplanerna. EESK anser särskilt att metoderna för deltagande bör vara tydliga och gemensamma för alla medlemsstater. Kommittén är övertygad om att det organiserade civila samhället i ännu högre grad än enskilda individer skulle kunna spela en viktig roll. Dessutom är det inte tydligt om och på vilket sätt dessa initiativ ska få finansiellt stöd från kommissionen eller hur information om denna viktiga möjlighet ska nå ut till allmänheten.

5.2

Långlivade organiska föroreningar är ett globalt hot. För närvarande är den främsta utmaningen på global nivå att harmonisera de nationella strategierna och lagstiftningarna avseende övervakning och kontroll av långlivade organiska föroreningar. Av denna anledning stöder EESK kommissionens förslag om att EU ska inta en aktivare roll gentemot tredjeländer i syfte att ta itu med utsläppen av långlivade organiska föroreningar.

5.3

Kommittén anser dock att formuleringarna ”informationsutbyte” (8) med tredjeländer som inte har undertecknat Stockholmskonventionen och ”på begäran och inom ramen för tillgängliga resurser samarbeta för att vid lägligt tillfälle ge lämpligt tekniskt bistånd” (9) för att genomföra konventionen fortfarande är alltför vaga för att eliminera långlivade organiska föroreningar. EESK anser särskilt att EU bör främja hållbarhet och upprätthållandet av bestämmelserna om långlivade organiska föroreningar i bilaterala och multilaterala handelsavtal (10). Även internationella medlare, t.ex. den genomförande- och efterlevnadskommitté som inrättades genom Minamatakonventionen, skulle kunna bli en viktig referenspunkt i detta sammanhang (11). Kommittén är fast övertygad om att EU kan bli en föregångare inom hållbar innovation.

5.4

Kommittén stöder förslaget om att anordna en bred kampanj för att öka medvetenheten om långlivade organiska föroreningar på EU-nivå. Samtidigt bör EU vara mer aktivt i främjandet av utbildning i hållbarhet och sprida information om bästa praxis på området hållbarhet (12). EESK rekommenderar i synnerhet att man inrättar en öppen databas om långlivade organiska föroreningar för att tillhandahålla ett användbart verktyg för företag och konsumenter.

5.5

Kommittén anser att utbildningar om långlivade organiska föroreningar bör vara obligatoriska och tillgängliga för alla europeiska arbetstagare vars arbete är direkt eller indirekt kopplat till dessa ämnen. EESK påpekar att dessa aspekter redan ingår i lagstiftningsinitiativ som håller på att utarbetas, men ett osäkert och svagt genomförande innebär att nya verktyg måste utformas i syfte att uppnå ett effektivare genomförande. EESK rekommenderar särskilt att initiativ om information och utbildning harmoniseras och ses som en del av samma strategi enligt en metod som omfattar livslångt lärande.

Bryssel den 12 juli 2018.

Luca JAHIER

Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs ordförande

(1) http://chm.pops.int/

(2) Under senare år har 16 ämnen lagts till den ursprungliga förteckningen. http://chm.pops.int/TheConvention/ThePOPs/TheNewPOPs/tabid/2511/Default.aspx

(3) Sedan den 1 juni 2015.

(4) Förordning (EG) nr 1907/2006.

(5) Registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (Reach).

(6) Riodeklarationen, 1992. Princip 15: ”I syfte att skydda miljön ska försiktighetsprincipen tillämpas så långt möjligt och med hänsyn tagen till staternas möjligheter härtill. Om det föreligger hot om allvarlig eller oåterkallelig skada, får inte avsaknaden av vetenskaplig bevisning användas som ursäkt för att skjuta upp kostnadseffektiva åtgärder för att förhindra miljöförstöring.”

(7) EESK:s yttrande om långlivade organiska föroreningar (EUT C 32, 5.2.2004, s. 45).

(8) COM(2018) 144 final, punkt 18.

(9) COM(2018) 144 final, punkt 21.

(10) EESK:s yttrande om Övergången till en mer hållbar europeisk framtid – en strategi för 2050 (EUT C 81, 2.3.2018, s.44).

(11) Minamatakonventionen om kvicksilver är ett globalt fördrag med syfte att skydda människors hälsa och miljön från kvicksilvrets negativa effekter. Man kom överens om konventionen den 19 januari 2013 i Genève (Österrike), den antogs den 10 oktober 2013 vid en diplomatkonferens i Kumamoto (Japan) och trädde i kraft den 16 augusti 2017. Den innehåller en innovativ och övergripande strategi där man behandlar kvicksilver under hela dess livscykel från utvinning till avfallshantering. http://www.mercuryction.org/. Artikel 15.

(12) EESK:s yttrande om Rio+20: mot en grön ekonomi och bättre styrning (EUT C 376, 22.12.2011, s.102). Se punkt 4.13.