8.12.2017   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 421/2

Rådets slutsatser om utveckling av skolan och utbildning av hög kvalitet

(2017/C 421/03)

EUROPEISKA UNIONENS RÅD,

SOM ERINRAR OM den politiska bakgrunden till denna fråga, vilken återges i bilagan till dessa slutsatser,

SOM KONSTATERAR ATT

1.

det är av högsta prioritet att se till att inkluderande och rättvis utbildning av hög kvalitet blir verklighet för alla lärande, vilket är något som påverkar sociala framsteg och hållbar tillväxt i Europeiska unionen i framtiden; utbildning spelar en avgörande roll för ungdomars möjligheter och chanser i livet och lägger grunden för lärandes självförverkligande i samhällslivet och det sociala livet, på arbetsmarknaden och i privatlivet,

2.

det är viktigt för människor att fortsätta att lära under hela livet för att kunna möta utmaningarna i en värld i snabb förändring; skolan kan med stöd från samhället i stort spela en viktig roll för att hjälpa människor att utveckla en mängd olika nyckelkompetenser (1), ta ansvar för sitt livslånga lärande och yrkesliv och bli aktiva och ansvarstagande medborgare,

SOM ÄR MEDVETET OM

3.

behovet av moderna metoder för undervisning, lärande och styrning av skolutbildningssystem som grundas på framsteg i forskningen om lärande och hjälper skolan att reagera på förändrade krav på utbildningen från lärande, samhället och arbetsmarknaden samt sådana som uppkommit genom den digitala och tekniska utvecklingen,

4.

utmaningarna när det gäller att uppnå riktmärket för 2020 att minska andelen lågpresterande i läsning, matematik och naturvetenskap (2), något som kräver betydande politiska ansträngningar för att förbättra skolans förmåga att stödja alla lärande, även dem med särskilda utbildningsbehov och lärande från missgynnade grupper,

5.

det faktum att det trots de stora framsteg som gjorts under de senaste tio åren krävs fortsatta ansträngningar för att uppnå Europa 2020-strategins överordnade mål om att minska andelen unga med högst grundskoleutbildning (3),

6.

behovet av att främja rättvisa, jämlikhet och delaktighet i och under hela skolutbildningen, eftersom socioekonomisk bakgrund fortsätter att vara en faktor med stort inflytande på studerandes studieresultat,

7.

behovet av att investera i lärare och skolledare som viktiga faktorer för studerandes studieresultat och att hjälpa dem att ta ansvar och uppnå en bättre balans mellan yrkesmässig självständighet och ansvarsskyldighet,

8.

vikten av goda styrelseformer i skolsystemen och balansen mellan skolans självständighet och ansvarsskyldighet som en avgörande faktor för att förbättra kvalitet, rättvisa och effektivitet i utbildningen,

9.

vikten av förskoleverksamhet och barnomsorg som lägger grunden för bättre prestationer på alla framtida utbildningsnivåer och deltagande i livslångt lärande och främjande av alla barns lärande, välbefinnande och utveckling,

FRAMHÅLLER ATT

10.

mångfald är ett kännetecken för skolutbildningen i Europa, där medlemsstaterna är fullt ansvariga för att organisera och utveckla sina egna utbildningssystem, vilket innebär att lösningar för att ta itu med gemensamma utmaningar och genomföra riktade reformer kan variera beroende på nationella, regionala och lokala förhållanden,

11.

europeiskt samarbete inom skolutbildningen, särskilt genom programmet Erasmus +, har ett stort mervärde för EU och spelar en viktig roll för att säkerställa utbildning av god kvalitet, skapa närmare kontakter mellan europeiska ungdomar, främja en gemensam europeisk identitet och stödja politiska reformer på utbildningsområdet,

VÄLKOMNAR kommissionens meddelande om utveckling av skolan och utbildning av hög kvalitet för en bra start i livet (4), som pekar ut tre områden där åtgärder behövs och där stöd på EU-nivå kan vara till hjälp,

UPPMANAR därför MEDLEMSSTATERNA att med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen och i överensstämmelse med nationella förhållanden fokusera på prioriterade åtgärdsområden, nämligen att

12.

säkerställa högkvalitativ och inkluderande utbildning (5) och bidra till utveckling av begåvning och talanger hos alla lärande genom att

a)

stödja skolan i tillämpningen av en samlad strategi för utveckling av undervisning och lärande, för att främja en mer inkluderande, engagerad och stödjande skolkultur med fokus på välbefinnandet i hela skolgemenskapen och nolltolerans mot mobbning, våld och diskriminering på någon som helst grund,

b)

vidta åtgärder för att säkerställa att gedigna fackkunskaper förvärvas och hela skalan av nyckelkompetenser utvecklas, i synnerhet social och medborgerlig kompetens, samt att främja gemensamma värderingar (6),

c)

stödja lärandes motivation, deras kompetens att lära sig att lära och egenansvar för lärande och uppmuntra synpunkter från lärande, demokratisk dialog och deltagande i skollivet,

d)

berika erfarenheter av lärande och samtidigt stödja en effektiv användning av digital teknik och uppmuntra verksamhet som kopplar samman lärande med praktisk erfarenhet, till exempel genom projekt- och problembaserat lärande, erfarenheter från arbetslivet eller deltagande verksamhet i lokalsamhället,

e)

investera i lägligt och riktat stöd till lärande med särskilda undervisningsbehov och dem från missgynnade grupper som är särskilt utsatta, med användning av en rad olika metoder, bland annat genom att erbjuda bättre tillgång till integrerande miljöer och fokusera på övergångar inom utbildningssystemet och från skolan till arbetsmarknaden,

f)

investera i förskoleverksamhet och barnomsorg (7) av hög kvalitet som är åtkomlig och tillgänglig för alla barn,

13.

ge lärare och skolledare mer inflytande genom att

a)

övergå till en övergripande lärarpolitik som omfattar lärare i alla skeden av yrkeslivet och drar nytta av digitaliseringen i utbildningen,

b)

göra deras yrkesliv mer attraktivt genom att erbjuda arbetsvillkor med god kvalitet och öka stöd, återkoppling och vägledning, särskilt för nyutexaminerade lärare och skolledare,

c)

erbjuda grundläggande lärarutbildning av god kvalitet, där särskild uppmärksamhet fästs vid väl förberedd klassrumspraktik under hela studietiden och om lämpligt under ledning av utbildade handledare,

d)

investera i fortlöpande yrkesutveckling i alla skeden av deras yrkesliv och stärka skolans ledarskap,

e)

stödja lärarutbildares och handledares förberedelse och yrkesutveckling och införa ett bredare spektrum av erfarenheter i utbildning och fortbildning av lärare,

f)

stärka riktat samarbete, nätverk för lärande, nätbaserade gemenskaper och innovativ pedagogik bland lärare och skolledare samt involvera andra relevanta intressenter,

14.

växla till mer ändamålsenlig, rättvis och effektiv styrning genom att

a)

nå en lämplig avvägning mellan oberoende och ansvarsskyldighet för att stödja kontinuerlig förbättring och innovation på skol- och systemnivå,

b)

vidareutveckla system för kvalitetssäkring, inbegripet självutvärdering samt kvantitativ och kvalitativ bedömning i överensstämmelse med nationella förhållanden och nationell politik, som grundar sig på en omfattande förståelse för skolans utveckling som uppnås och delas med intressenterna,

c)

stödja evidensbaserad politik och på ett välbalanserat och lämpligt vis använda sig av uppgifter, bland annat från internationella jämförande studier och utbildningsöversikten,

d)

arbeta för tillräckliga och ändamålsenliga investeringar i skolutbildning och bästa möjliga resursanvändning på alla nivåer samt om lämpligt sätta igång strukturella skolreformer,

UPPMANAR KOMMISSIONEN att komplettera medlemsstaternas insatser och stödja deras samarbete för att

15.

bredda samarbetet mellan skolor genom att göra partnerskap mellan skolor, e-vänskolekontakter och rörlighet för student-, personal- och lärarutbildare – inbegripet praktik utomlands för nya och framtida lärare och skolledare – mer tillgängliga genom programmet Erasmus+,

16.

uppmuntra utveckling av en bred uppsättning nyckelkompetenser för alla ungdomar genom utbyte av bästa praxis och peer learning, däribland grundläggande färdigheter, digitala färdigheter och färdigheter som främjar personlig och social utveckling samt aktivt medborgarskap,

17.

stärka skolors beredskap för lärande i en digital tidsålder, exempelvis genom att främja lärares självbedömning och utveckling av digitala färdigheter genom en ram för digital kompetens, undersöka potentialen för ett frivilligt verktyg för självbedömning av digital kapacitet för skolor och vidareutveckla EU:s nätbaserade gemenskaper och resurser,

18.

främja utbildning inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, (humaniora) och matematik genom att lyfta fram bästa praxis, stärka skolornas samarbete med sektorer inom högre utbildning, forskning och näringsliv på EU-nivå samt på ett effektivt sätt ta itu med könsklyftor och könsstereotyper,

19.

stärka verksamhet inom peer learning och inbördes rådgivning, utbyte av erfarenheter och bästa praxis, i synnerhet vad gäller förskoleverksamhet och barnomsorg, kvalitetssäkring, lärares och skolledares karriärer och yrkesutveckling samt inkluderande utbildning,

20.

främja och stödja delaktighet i utbildning, bland annat genom experiment i utvecklingen av undervisning av inlärare med skilda språkliga och kulturella bakgrunder, och stärka samarbetet mellan medlemsstaterna och Europeiska byrån för utveckling av undervisning för elever med behov av särskilt stöd samt andra relevanta organ och internationella organisationer,

21.

främja och stödja utbildningsforskning och spridning av utbildningsforskningens resultat, samt bygga vidare på synergierna med OECD i samordning med medlemsstaterna för att ta fram gemensamma jämförande uppgifter och rapporter om skolutbildning, bland annat genom effektivare, gemensam datainsamling av Eurydice och OECD,

22.

hjälpa medlemsstater som frivilligt söker hjälp att utforma och genomföra större skolreformer genom att upprätta ett efterfrågestyrt tekniskt stödsystem med vederbörlig hänsyn till subsidiaritetsprincipen; stöd kan ges av kommissionens avdelningar, bland annat stödtjänsten för strukturreformer och EU:s finansieringsinstrument, till exempel de europeiska struktur- och investeringsfonderna och Erasmus+,

BETONAR VIDARE VIKTEN AV ATT

23.

kommissionen tar dessa slutsatser i fullt beaktande vid utarbetandet av sina förslag till kommande strategiska samarbetsramar inom utbildningsområdet och unionens program för utbildning efter 2020.

(1)  I 2006 års rekommendation om nyckelkompetenser för livslångt lärande definieras nyckelkompetenser som en kombination av kunskaper, färdigheter och attityder.

(2)  Senast 2020 bör andelen 15-åringar som är lågpresterande i läsning, matematik och naturvetenskap understiga 15 %.

(3)  Senast 2020 bör andelen unga med högst grundskoleutbildning understiga 10 %.

(4)  Dok. 9842/17.

(5)  I enlighet med slutsatserna från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om mångfaldspräglad inkludering i syfte att uppnå högkvalitativ utbildning för alla (februari 2017).

(6)  I enlighet med förklaringen om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning.

(7)  I enlighet med rådets slutsatser om förskola och barnomsorg: att ge våra barn bästa möjliga grund för morgondagens värld (19–20 maj 2011).

BILAGA

Politisk bakgrund

1.

Rådets slutsatser om att förbereda ungdomar inför 2000-talet: Ett program för europeiskt samarbete på utbildningsområdet (21 november 2008).

2.

Meddelande från kommissionen till rådet och Europaparlamentet – Förbättrad kompetens för framtiden: En agenda för europeiskt samarbete om skolor (3 juli 2008).

3.

Rådets slutsatser om en strategisk ram för europeiskt utbildningssamarbete (”Utbildning 2020”) (12 maj 2009).

4.

Rådets slutsatser om förskola och barnomsorg: att ge våra barn bästa möjliga grund för morgondagens värld (19–20 maj 2011).

5.

Rådets slutsatser om effektiv lärarutbildning (20 maj 2014).

6.

Rådets slutsatser om effektivt ledarskap inom utbildning (25–26 november 2013).

7.

Förklaringen om främjande av medborgarskap och de gemensamma värdena frihet, tolerans och icke-diskriminering genom utbildning (Paris den 17 mars 2015).

8.

Rådets slutsatser om förskoleverksamhetens och den primära utbildningens roll när det gäller att främja kreativitet, innovation och digital kompetens (18–19 maj 2015).

9.

2015 års gemensamma rapport från rådet och kommissionen om genomförandet av den strategiska ramen för europeiskt utbildningssamarbete (Utbildning 2020) – Nya prioriteringar för det europeiska utbildningssamarbetet (23–24 november 2015).

10.

Rådets slutsatser om att minska andelen elever som lämnar skolan i förtid och främja framgång i skolan (23–24 november 2015).

11.

Resolution från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om främjande av socioekonomisk utveckling och delaktighet i EU genom utbildning: utbildningens bidrag till den europeiska planeringsterminen 2016 (24 februari 2016).

12.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – En ny kompetensagenda för Europa: Samarbete för att stärka humankapitalet, anställbarheten och konkurrenskraften (10 juni 2016).

13.

Utbildningsöversikt 2016 (7 november 2016).

14.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén – Förbättra och modernisera utbildningen (7 december 2016).

15.

Slutsatser från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om mångfaldspräglad inkludering i syfte att uppnå högkvalitativ utbildning för alla (17 februari 2017).

16.

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Utveckling av skolan och utbildning av hög kvalitet för en bra start i livet (30 maj 2017).