Sammanfattning

Konsekvensbedömning av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 904/2010 vad gäller åtgärder för att förstärka det administrativa samarbetet på mervärdesskatteområdet

A. Behov av åtgärder

Varför? Vilket problem behöver åtgärdas?

Mervärdesskattebedrägerier är ett ständigt orosmoment på EU-nivå med ett skattegap på uppskattningsvis 160 miljarder euro, av vilka 40–60 miljarder euro anses bero på gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier. Situationen finner sin grund i de inneboende svagheterna i övergångsordningen som föreskrivs i mervärdesskattedirektivet, som tillåter att man vid unionsintern handel kan sälja varor och tillhandahålla tjänster utan att betala mervärdesskatt. Förslaget är inriktat på följande tre huvudproblem:

·Gemenskapsinternt bedrägeri via skenföretag (kallas också ”karusellbedrägeri”), som uppkommer när en kund köper varor eller tjänster vid en gränsöverskridande leverans utan att betala mervärdesskatt och sedan påför mervärdesskatt, utan att betala in den till skattemyndigheterna, medan kunderna kan dra av den.

·Bedrägeri vid försäljning av begagnade bilar där bara vinstmarginalen beskattas i stället för hela försäljningsbeloppet.

·Bedrägeri i samband med tullförfarandena nr 42 och 63. Enligt dessa tullförfaranden behöver inte mervärdesskatt, enligt de normala mervärdesskattereglerna, betalas i importlandet, eftersom varorna levereras till ett företag i en annan medlemsstat.

Vad förväntas initiativet leda till?

Målen för initiativen är att förse skattemyndigheterna med mer effektiva och ändamålsenliga instrument för bekämpning av de tre huvudsakliga källorna till mervärdesskattebedrägerier i gränsöverskridande situationer. En bättre användning och utbyte av information mellan myndigheter och att stärka Eurofisc kommer att göra det möjligt för medlemsstaternas skattemyndigheter att bättre identifiera bedragare, få ett slut på bedrägerierna och i slutändan säkerställa likvärdiga villkor för företagen.

Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå?

Även om förvaltning, uppbörd och kontroll av mervärdesskatt först och främst är en nationell behörighet för medlemsstaterna, är mervärdesskattebedrägeri ofta kopplat till gränsöverskridande transaktioner på den inre marknaden. Det har negativa effekter på den inre marknadens funktion och ger upphov till allvarliga förluster för EU-budgeten. Därför har EU infört samarbetsinstrument genom vilka man anordnar utbyte av information mellan skattemyndigheter och stödjer gemensamma revisioner och Eurofisc. Att förbättra dessa verktygs effektivitet på EU-nivå, särskilt genom att stärka Eurofisc skulle ge ett mervärde utöver vad som kan uppnås på medlemsstatsnivå.

B. Lösningar

Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Varför? 

Fem alternativ med delalternativ har identifierats. Alla alternativ, sett som ett paket, skulle förbättra den nuvarande situationen vad gäller gränsöverskridande mervärdesskattebedrägeri:

·Införa en gemensam behandling och analys av uppgifter i Eurofisc.

·Genomföra nya gemensamma åtgärder vid revisioner för skatteförvaltningarna och förbättra deras samordning av Eurofisc.

·Utveckla utbytet av information och underrättelser mellan medlemsstaternas skattemyndigheter i Eurofisc och brottsbekämpande myndigheter på EU-nivå.

·Förbättra tillgången till uppgifter ur fordonsregister.

·Utbyta uppgifter om registrering av mervärdesskatt och tull i förhållande till tullförfarandena 42 och 63 mellan tull- och skattemyndigheter.

Vem stöder vilket alternativ?

Medlemsstaterna stöder genomförandet av en gemensam behandling av uppgifter och införandet av åtgärder för att bekämpa bedrägerier i samband med tullförfarandena 42 och 63. Tillgång till bilregistreringsuppgifter fick också stöd från medlemsstaterna, men i mindre utsträckning.

Andra berörda parter är positiva till införande av ett nytt automatiserat utbyte av information och nya former av samarbete mellan skattemyndigheter och brottsbekämpande myndigheter. De stöder en ökad roll för Eurofisc. De uttryckte också ett allmänt positivt yttrande om gemensamma revisioner.

C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser

Vad är nyttan med det rekommenderade alternativet (om sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)?

Det är inte möjligt att exakt bedöma och kvantifiera fördelarna med de rekommenderade alternativen.

Medlemsstater: De huvudsakliga alternativ som omfattas av initiativet förväntas snabbt och effektivt förbättra situationen när det gäller gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier och bör därigenom öka mervärdesskatteintäkterna.

Företag: En bättre inriktning på bedragare skulle kunna minska efterlevnadskostnaderna för företag som bedriver unionsintern handel.

Inre marknaden: Man förväntar sig en positiv inverkan på dess funktion, eftersom bekämpning av mervärdesskattebedrägerier skulle säkerställa likvärdiga villkor för företag som följer skattereglerna i hela EU. 

Påverkan på miljön och samhället är inte betydande.

Vad är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)?

Företag: Inga merkostnader. Förslaget kommer att skapa förutsättningar för ett bättre utnyttjande och analys av information som redan är tillgänglig.

Medlemsstater: Genomförandet av den gemensamma behandlingen av uppgifterna kommer inte att leda till några merkostnader, eftersom de bärs av Fiscalis-programmet. Uppgifter ur fordonsregister och tulluppgifter finns redan tillgängliga. Om skatteförvaltningen beviljas automatiserad åtkomst till informationen skulle det kräva it-utveckling, om än en begränsad sådan. Kostnaderna kan inte uppskattas, eftersom ingen nylig jämförbar situation kan hittas eller tillhandahållas av medlemsstaterna.

Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag?

Företag, små och medelstora företag och mikroföretag bör inte påverkas negativt av initiativet, eftersom det inte bör medföra någon ytterligare administrativ börda och inga efterlevnadskostnader.

De bör gynnas av mer likvärdiga villkor och en bättre fungerande inre marknad. 

Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad? 

Även om vissa alternativ medför utvecklingskostnader kommer medlemsstaternas budgetar att gynnas av de nya instrument som införts för att bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Det är inte möjligt att exakt kvantifiera dessa vinster, trots att nettovinster planeras.

Uppstår andra betydande konsekvenser? 

Detta förslag kommer att leda till nya utbyten och gemensam behandling av information om mervärdesskatt, som kan innehålla personuppgifter. Det kan få inverkan på de grundläggande rättigheterna. Det nya utbytet av information och behandling av uppgifter som planeras i initiativet kommer att vara strikt inriktat och begränsat till vad som är nödvändigt för att uppnå målen för initiativet, dvs. att på ett effektivt sätt bekämpa gränsöverskridande mervärdesskattebedrägerier.

D. Uppföljning

När kommer åtgärderna att ses över?  

Enligt artikel 59 i förordning (EU) nr 904/2010 omprövas deras tillämpning vart femte år. Dessutom ska medlemsstaterna till kommissionen överlämna all tillgänglig information om tillämpningen av förordningen (artikel 49), bland annat årlig statistik.