EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 6.12.2017

COM(2017) 825 final

2017/0334(COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2017/825 för att öka finansieringsramen för stödprogrammet för strukturreformer och om anpassning av det allmänna målet

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

Stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 har funnits sedan den 20 maj 2017 med en budget på 142,8 miljoner euro 1 . Programmet inrättades med målsättningen att stärka medlemsstaternas kapacitet att förbereda och genomföra tillväxtfrämjande förvaltnings- och strukturreformer, inklusive genom bistånd med att använda unionsfonderna effektivt och ändamålsenligt. Stöd enligt programmet ges av kommissionen på begäran av en medlemsstat, och det kan omfatta ett brett spektrum av politikområden.

Sedan förordningen om stödprogrammet för strukturreformer trädde ikraft har medlemsstaterna utnyttjat programmet i mycket hög grad, och de har begärt betydligt mer stöd än vad som finns tillgängligt i programmets årliga budget. Detta bekräftas av data för budgetcykeln för 2017. Trots att förordningen om stödprogrammet för strukturreformer antogs så sent lämnade 16 medlemsstater in stödbegäranden som uppskattningsvis motsvarade över 80 miljoner euro totalt. Anslaget för programmet för 2017 var endast 22,5 miljoner euro. Detta ledde till att kommissionen var tvungen att prioritera kraftigt, vilket resulterade i att flera begäranden om stöd inte kunde tillmötesgås. Situationen är ännu mer akut för budgetcykeln för 2018 som just har inletts (tidsfristen för att lämna in begäranden var den 31 oktober 2017). Sammanlagt lämnades 444 begäranden från 24 medlemsstater in och den totala beräknade kostnaden för begärandena är ungefär 152 miljoner euro, jämfört med anslaget för 2018 som är 30,5 miljoner euro. Detta visar tydligt att stödet behövs och att medlemsstaternas intresse för att få stöd från programmet övergår de tillgängliga finansiella medel som för närvarande finns inom programmet.

Erfarenheter har visat att många medlemsstater har begärt stöd från programmet och att dessa begäranden omfattar alla politikområden som täcks av programmet, exempelvis styrning och offentlig förvaltning, skatteförvaltning, offentlig finansförvaltning, tillväxt och företagsklimat, arbetsmarknad, utbildning, hälso- och sjukvård och sociala tjänster, finanssektorn och tillgång till finansiering.

Som Jean-Claude Juncker betonade i sitt tal (och bifogade avsiktsförklaring) inför Europaparlamentet den 13 september om tillståndet i unionen 2 är euron tänkt att vara hela EU:s gemensamma valuta och alla medlemsstater utom två är skyldiga och har rätt att gå med i euroområdet. Det finns därför ett tydligt behov av att tänka framåt och ge stöd till medlemsstater utanför euroområdet för deras förberedelser för att gå med i euroområdet. För att få ansluta sig till euroområdet måste medlemsstaterna uppfylla Maastricht- eller konvergenskriterierna, som indikerar att de uppnått en hög grad av varaktig konvergens.

Den ekonomiska och finansiella krisen har visat att utöver nominell konvergens är det av avgörande betydelse för ett framgångsrikt deltagande i euroområdet att länderna uppnått real konvergens och har ekonomier som bygger på robusta ekonomiska strukturer, som gör att de kan absorbera chocker på ett effektivt sätt och snabbt återhämta sig från dem. Därför krävs det i synnerhet att medlemsstaterna har kapacitet att förvalta budgeten i enlighet med principerna om sund förvaltning av de offentliga finanserna och att de har de system som behövs för att delta i bankunionen. För att länderna på ett framgångsrikt sätt ska kunna integreras i euroområdet krävs utöver detta också fullt fungerande arbets- och produktmarknader som kan absorbera externa chocker, en hög grad av integration i fråga om handeln med varor och tjänster samt en välfungerande offentlig förvaltning.

Mot bakgrund av i) de ökade finansieringsbehoven för stöd för genomförandet av strukturreformer och ii) behovet att ge stöd till medlemsstater som har för avsikt att införa euron så att de kan påskynda den reala konvergensprocessen och utveckla mer motståndskraftiga ekonomiska och sociala strukturer för att säkra ett friktionsfritt deltagande i Ekonomiska och monetära unionen, är kommissionen fast besluten att, som ett första steg, öka budgeten för stödprogrammet för strukturreformer med 80 miljoner euro för perioden 2019–2020. Detta bör uppnås genom att man utnyttjar flexibilitetsmekanismen enligt artikel 11 i den gällande fleråriga budgetramen 3 . Därmed skulle den totala finansieringsramen för stödprogrammet för strukturreformer uppgå till 222,8 miljoner euro. Ökningen skulle inte bara göra det möjligt att tillmötesgå stödbegäranden från medlemsstater utanför euroområdet som vill införa euron och behöver genomföra reformer, utan också det ökande antalet begäranden om stöd för att genomföra förvaltnings- och strukturreformer.

Dessa ytterligare medel skulle kompletteras genom att man uppmanar medlemsstaterna att utnyttja möjligheten att föra över en del av medlen för tekniskt stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till stödprogrammet för strukturfonder, enligt artikel 11 i förordningen om stödprogrammet för strukturreformer, för att stödja genomförandet av reformerna, inklusive reformer i samband med införandet av euron. Enligt de uppskattningar som gjorts så här långt av de potentiella stödbehoven skulle detta tillskott öka den sammanlagda tillgängliga stödbudgeten till 300 miljoner euro, och därmed fördubbla stödkapaciteten senast 2020.

Det skulle därmed bli möjligt att ge skräddarsytt stöd för genomförandet av alla politiska åtgärder för att hjälpa medlemsstaterna uppnå en hög grad av varaktig konvergens. Stöd kommer bland annat att ges inom följande områden: företagsklimat, finanssektorn, arbets- och produktmarknader, offentlig förvaltning och offentlig finansförvaltning. De viktigaste reformer som krävs för att främja real varaktig konvergens kommer att betonas inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Enligt ett särskilt arbetsflöde kommer de medlemsstater som vill göra framsteg för att ansluta sig till euroområdet att i dialog med kommissionen enas om en begränsad uppsättning reformåtaganden som är särskilt viktiga för ett framgångsrikt medlemskap i euroområdet. Dessa reformåtaganden kommer också att avspeglas i de berörda medlemsstaternas nationella reformprogram. Genom stödtjänsten för strukturreformer skulle kommission ingå en ny samarbets- och stödplan med de berörda medlemsstaterna. Planen skulle fokusera på tekniskt stöd för genomförandet av reformåtagandena i samband med införandet av euron. Planen skulle vara frivillig och ingen medfinansiering från de stödmottagande medlemsstaterna krävs.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Stödprogrammetför strukturreformer är ett innovativt unionsprogram. Genom programmet ger kommissionen, på medlemsstaternas begäran, stöd till medlemsstaterna i samband med utformning och genomförande av struktur- och förvaltningsreformer. Fokus för stödprogrammet för strukturreformer är att erbjuda skräddarsydda råd och sakkunskap på fältet för att handleda för de nationella myndigheterna hos den hjälpsökande medlemsstaten genom hela reformprocesen eller under angivna skeden eller perioder i processen. Detta gäller de mest angelägna hjälpbehoven i ett land enligt en ömsesidig överenskommelse mellan kommissionen och den berörda medlemsstaten i en samarbets- och stödplan.

Stödprogrammet för strukturreformer är ett komplement till de befintliga anslag för kapacitetsuppbyggnad och tekniskt stöd som finns inom andra EU-finansieringsprogram inom den fleråriga budgetramen, och till tekniskt stöd och andra insatser som finansieras av unionsfonderna. Detta garanteras i såväl planerings- som genomförandeskedena. Kommissionen har därför inrättat en teknisk stödsamordningsmekanism som omfattar de berörda avdelningarna, för att garantera att det stöd som tillhandahålls under de olika unionsprogrammen och fonderna är samstämmigt och inte överlappar åtgärderna inom stödprogrammet för strukturreformer.

Syftet med detta förslag är att öka det finansiella anslaget till stödprogrammet för strukturreformer så att kommissionen ska kunna tillgodose dels behoven hos medlemsstater, i synnerhet medlemsstater utanför euroområdet, som vill genomdriva strukturreformer i syfte att göra sina ekonomier mer motståndskraftiga mot chocker och förbereda sig för medlemskap i euroområdet, dels de behov som uppstår på grund av de ökande antalet stödbegäranden från alla medlemsstater och kostnaderna för dessa i samband med genomförandet av strukturreformer.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Detta förslag är förenligt med och kompletterar andra viktiga EU-initiativ, t.ex. den europeiska planeringsterminen och de förslag som lades fram i diskussionsunderlaget om fördjupningen av Ekonomiska och monetära unionen 4 . Förslaget ligger i linje med ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2017 (och bifogade avsiktsförklaring), som hölls inför Europaparlamentet den 13 september 2017. I talet presenterade Jean-Claude Juncker en skiss över hur den framtida ekonomiska och monetära unionen skulle stärkas.

Förslaget gör det möjligt att avsätta mer finansiella resurser för stöd till välbehövliga reformer som kommer att göra ekonomierna i medlemsstaterna utanför euroområdet mer motståndskraftiga mot chocker och hjälpa dessa medlemsstater att blomstra när de ansluter sig till euroområdet. Dessutom gör förslaget det möjligt att avsätta mer resurser för stöd till genomförandet av strukturreformer i hela EU.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Stödprogrammet för strukturreformer grundar sig på artiklarna 175 tredje stycket och 197.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

Detta förslag omfattar en lagändring i syfte att i) ange hur programmet bidrar till att underlätta för de medlemsstater som ännu inte är medlemmar i euroområdet att införa euron, ii) öka programmets finansieringsram (med hjälp av flexibilitetsmekanismen i den gällande fleråriga budgetramen), och iii) anpassa det allmänna målet för stödprogrammet för strukturreformer för att betona kopplingen till förberedelserna för medlemskap i euroområdet. Förslaget innehåller också vissa tekniska ändringar när det gäller användningen av programmets stödutgifter. Tack vare de ökade finansiella resurserna kan stödprogrammet för strukturreformer på ett avgörande sätt bidra till mer motståndskraftiga ekonomiska strukturer i medlemsstaterna och varaktig konvergens i de medlemsstater utanför euroområdet som förbereder sig för att införa euron.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Finansieringen av programmets verksamhet genom de föreslagna ändringarna är i linje med principerna om europeiskt mervärde och subsidiaritet. Ökad finansiering från unionens budget behövs för att på en övergripande nivå stödja genomförandet av strukturreformer, med tanke på medlemsstaternas oväntat höga utnyttjande av programmet. Ökad finansiering behövs också för att uppnå målet att uppnå varaktig konvergens i medlemsstaterna utanför euroområdet, vilket är av avgörande betydelse för välståndet i unionen och i synnerhet för en välfungerande gemensam valuta. Inget av dessa mål (stöd till strukturreformer i allmänhet och stöd till länder som vill ansluta sig till euroområdet) kan uppnås i tillräckligt hög utsträckning av medlemsstaterna själva (”nödvändighetstest”) men unionens insatser kan tillföra ett mervärde jämfört med om medlemsstaterna agerar helt på egen hand (”effektivitetstest”).

Unionen har bättre förutsättningar än medlemsstaterna att kartlägga, mobilisera och samordna den bästa tillgängliga sakkunskapen (antingen internt i EU-institutionerna, från andra länder eller internationella organisationer) och främja utbyte av bra lösningar (samt att se till att de sprids systematiskt i unionen). Unionen har också bättre förutsättningar att bistå medlemsstater utanför euroområdet i deras förberedelser för att införa euron och att stödja målinriktade tillväxtfrämjande reformer i alla medlemsstaterna.

•Proportionalitetsprincipen

•Val av instrument

3.RESULTAT AV EFTERHANDSUTVÄRDERINGAR, SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Lagstiftningens ändamålsenlighet och förenkling

•Grundläggande rättigheter

4.BUDGETKONSEKVENSER

I förslaget föreslås att finansieringsramen för stödprogrammet för strukturreformer ökas från 142 800 000 euro (i löpande priser) till 222 800 000 euro (i löpande priser). Denna ökning skulle gälla för perioden 2019–2020. Finansieringsöversikten innehåller närmare uppgifter.

Denna ökning bör vara möjlig genom att man utnyttjar 80 000 000 euro från flexibilitetsmekanismen enligt den gällande fleråriga budgetramen (artikel 11 i rådets förordning nr 1311/2013). Flexibilitetsmekanismen gör det möjligt att komplettera befintlig finansiering i unionens allmänna budget för budgetåren 2018 och 2019 utöver taket för rubrik 1b (sammanhållning).

Denna ökade budget kommer att kompletteras genom att medlemsstaterna uppmanas överföra en del av medlen för tekniskt stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna till stödprogrammet för strukturfonder, enligt artikel 11 i förordningen om stödprogrammet för strukturreformer, för att ge stöd till genomförandet av reformerna, inklusive reformer i samband med införandet av euron. Enligt de uppskattningar som gjorts så här långt av de potentiella stödbehoven skulle detta öka den sammanlagda tillgängliga stödbudgeten till 300 miljoner euro.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

•Förklarande dokument (för direktiv)

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

Förslaget ändrar artikel 4 i förordningen om stödprogrammet för strukturreformer (allmänt mål) för att lägga till stöd till länder som vill ansluta sig till euroområdet till programmets mål. Programmet tillhandahåller bl.a. stöd till nationella myndigheter för åtgärder för reform av institutioner, styrning, förvaltning, ekonomiska och sociala sektorer, för att möta ekonomiska och sociala utmaningar. Genom den föreslagna ändringen betonas att stärkandet av sammanhållningen, konkurrenskraften, produktiviteten, den hållbara tillväxten och jobbskapandet också bör bidra till förberedelserna inför ett framtida deltagande i euroområdet för de medlemsstater som inte har euron som valuta.

Den föreslagna artikeln 5a understryker programmets bidrag inom ett särskilt arbetsflöde till att ge stöd till reformer som kan hjälpa medlemsstaterna att förbereda sig inför anslutning till euroområdet.

Förslaget ändrar artikel 10.1 i förordningen om stödprogrammet för strukturreformer så till vida att finansieringsramen för stödprogrammet för strukturreformer ökas till 222,8 miljoner euro i löpande priser.

Förslaget ändrar artikel 10.2 i förordningen om stödprogrammet för strukturreformer, dvs. bestämmelsen om stödutgifter för programmet, genom att man lägger till möjligheten att finansiera stödåtgärder, t.ex. kvalitetskontroll och övervakning av stödprojekt på plats.

2017/0334 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om ändring av förordning (EU) 2017/825 för att öka finansieringsramen för stödprogrammet för strukturreformer och om anpassning av det allmänna målet

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket och artikel 197.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 5 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 6 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)Stödprogrammet för strukturreformer (nedan kallat programmet) inrättades med målsättningen att stärka medlemsstaternas kapacitet att förbereda och genomföra tillväxtfrämjande förvaltnings- och strukturreformer, inklusive genom bistånd med att använda unionsfonderna effektivt och ändamålsenligt. Stöd enligt programmet ges av kommissionen på begäran av en medlemsstat, och det kan omfatta ett brett spektrum av politikområden. Motståndskraftiga ekonomier, byggda på starka ekonomiska och sociala strukturer, som gör det möjligt för medlemsstaterna att absorbera chocker på ett effektivt sätt och att snabbt återhämta sig från dem, bidrar till ekonomisk och social samanhållning. Institutionella reformer, förvaltningsreformer och tillväxtfrämjande strukturreformer är ändamålsenliga verktyg för att åstadkomma detta.

(2)Medlemsstaterna har tagit emot stöd programmet i högre utsträckning än vad som ursprungligen förväntades. De begäranden om stöd som kommissionen tagit emot under budgetcykeln för 2017 har, baserat på deras uppskattade värde, väsentligen överstigit det tillgängliga årliga anslaget. Under budgetcykeln för 2018 var det uppskattade värdet av de begäranden som tagits emot fem gånger större än de finansiella medel som fanns tillgängliga för det året. Nästan alla medlemsstaterna har begärt stöd inom programmet och begärandena är fördelade över alla de politikområden som programmet omfattar.

(3)Att öka den ekonomiska och sociala sammanhållningen genom att förstärka strukturreformerna är av avgörande betydelse för ett framgångsrikt deltagande i Ekonomiska och monetära unionen. Detta är särskilt viktigt för de medlemsstater som inte har euron som valuta, för att de ska kunna förbereda sig inför anslutning till euroområdet.

(4)Det är därför lämpligt att betona i programmets allmänna mål – inom ramen för dess bidrag för att svara mot de ekonomiska och sociala utmaningarna – att stärkandet av sammanhållningen, konkurrenskraften, produktiviteten, den hållbara tillväxten och jobbskapandet också bör bidra till att förbereda de medlemsstater som inte har euron som valuta inför ett framtida deltagande i euroområdet.

(5)Det är också nödvändigt att ange att programmets åtgärder och verksamheter får stödja reformer som kan hjälpa medlemsstater som vill införa euron att förbereda sig inför anslutning till euroområdet.

(6)För att möta den ökande efterfrågan på stöd från medlemsstaternas sida och med tanke på behovet av att stödja genomförandet av strukturreformer i de medlemsstater som inte har euron som valuta, bör det finansiella anslaget för programmet ökas till en nivå som är tillräcklig för att unionen ska kunna tillhandahålla stöd till de medlemsstater som har begärt det.

(7)För att kunna tillhandahålla stöd så snabbt som möjligt bör kommissionen kunna använda delar av finansieringsramen för att också täcka kostnaderna för åtgärder som kompletterar programmet, exempelvis utgifter i samband med kvalitetskontroll och övervakning av projekt på plats.

(8)Förordning (EU) 2017/825 bör därför ändras i enlighet med detta.

(9)I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör denna förordning träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU) 2017/825 ska ändras på följande sätt:

1.    Artikel 4 ska ersättas med följande:

”Artikel 4

Allmänt mål

Programmets allmänna mål är att bidra till institutionella reformer, förvaltningsreformer och tillväxtfrämjande strukturreformer i medlemsstaterna genom att ge nationella myndigheter stöd när det gäller åtgärder som syftar till att reformera och stärka institutioner, styrning, offentlig förvaltning och ekonomiska och sociala sektorer som ett svar på ekonomiska och sociala utmaningar, med sikte på att stärka sammanhållningen, konkurrenskraften, produktiviteten och den hållbara tillväxten, skapa nya arbetstillfällen och öka investeringarna, vilket också kommer att förbereda för deltagande i euroområdet, särskilt vad gäller ekonomiska styrprocesser, däribland genom bistånd med att använda unionsfonderna på ett effektivt, ändamålsenligt och transparent sätt.”

2.    Följande artikel ska läggas till som artikel 5a:

”Artikel 5a

Stöd för förberedelser för medlemskap i euroområdet

Programmet får finansiera åtgärder och verksamhet till stöd för reformer som kan hjälpa medlemsstater att förbereda sig inför anslutning till euroområdet.”

3.    Artikel 10 ska ändras på följande sätt:

a) Punkt 1 ska ersättas med följande:

”1. Finansieringsramen för programmets genomförande fastställs till 222 800 000 EUR i löpande priser.”

b) I punkt 2 ska följande mening läggas till:

”Utgifterna får också täcka kostnader för andra stödåtgärder såsom kvalitetskontroll och övervakning av stödprojekt på plats.”

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

1.2Berörda politikområden

1.3Typ av förslag eller initiativ

1.4Mål

1.5Motivering till förslaget eller initiativet

1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2Beräknad inverkan på utgifterna 

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5Bidrag från tredje part

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1Förslagets eller initiativets beteckning

1.2Berörda politikområden 

1.3Typ av förslag eller initiativ

◻ Ny åtgärd 

◻ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 7  

✓ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden 

◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny 

1.4Mål

1.4.1Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

1.4.2Specifika mål och specifikt mål nr [ ]

1.4.3Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

1.4.4Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

1.4.5Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

1.4.6Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan beror på flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökat effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” menas det värde en unionsinsats tillför som går utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

1.4.7Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

1.4.8Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

1.5

1.6Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

✓ Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

–✓    Förslaget eller initiativet ska gälla från 2019 till 2020.

–✓    Det påverkar resursanvändningen från 2019 till 2020.

◻ Förslag eller initiativ som pågår under en obegränsad tid

–Efter en inledande period ÅÅÅÅ–ÅÅÅÅ,

–beräknas genomförandetakten nå en stabil nivå.

1.7Planerad metod för genomförandet 8  

✓ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–✓ inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–◻    via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

✓ Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–✓ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–✓ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–✓ offentligrättsliga organ

–✓ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–✓ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

2.FÖRVALTNING

2.1Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

2.2Administrations- och kontrollsystem

2.2.1Risker som identifierats

2.2.2Uppgifter om det interna kontrollsystemet:

2.2.3Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

2.3Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Befintliga budgetrubriker (även kallade ”budgetposter”)

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av anslag	Bidrag
	1b Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning	Diff./Icke-diff. 9	från Eftaländer 10	från kandidat-länder 11	från tredje-länder	enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen
1.b	13.08.01	Diff.	JA	NEJ	NEJ	NEJ

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ av anslag	Bidrag
	Nummer [Beteckning………………………………………]	Diff./Icke-diff.	från Eftaländer	från kandidat-länder	från tredje-länder	enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen
	[XX.YY.YY.YY]		JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ	JA/NEJ

3.2Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga budgetramen				1b	Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning/Hållbar tillväxt: Naturresurser
GD:SG/Stödtjänsten för strukturreformer						År	År	År	TOTALT
						2019	2020	2021 & 2022
Driftsanslag
13.08.01	Åtaganden		(1)			40,000	40,000		80,000
	Betalningar		(2)			17,200	28,600	34,200	80,000
TOTALA anslag	Åtaganden		=1+1a +3			40,000	40,000		80,000
för 13
	Betalningar		=2+2a			17,200	28,600	34,200	80,000
			3

·TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	40,000	40,000		80,000
	Betalningar	(5)	17,200	28,600	34,200	80,000
·TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)
TOTALA anslag	Åtaganden	(4+6)	40,000	40,000		80,000
för RUBRIK 1b
	Betalningar	(5+6)	17,200	28,600	34,200	80,000

TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (referensbelopp)	Åtaganden	=4+ 6	40,000	40,000		80,000
	Betalningar	=5+ 6	17,200	28,600	34,200	80,000

Rubrik i den fleråriga budgetramen

5

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			År 2019	År 2020			För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)			TOTALT
GD: SG/Stödtjänsten för strukturreformer
Personalresurser			3,594	3,594						7,188
Övriga administrativa utgifter			0,300	0,300						0,600
TOTALT GD SG/Stödtjänsten för strukturreformer	Anslag		3,894	3,894						7,788

TOTALA anslag för RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

3,894

3,894

7,788

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

			År 2019	År 2020	Åren 2021 & 2022		För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)			TOTALT
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–5 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden		43,894	43,894						87,788
	Betalningar		21,094	32,494	34,200					87,788

3.2.2Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–✓    Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning			År		År		TOTALT
			2019		2020
	RESULTAT
	Typ[1]	Genomsnittliga kostnader	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Total kostnad
SPECIFIKT MÅL nr 1
Att biträda de nationella myndigheternas initiativ att utforma reformer så att de motsvarar gällande prioriteringar, med beaktande av rådande förhållanden och förväntade socioekonomiska effekter.
- Resultat A	Antal analyser som stöder nationella reformer	0,06	50–60	3,360	50–60	3,360	6,720
- Resultat B	Antal experter	0,00115	80	0,092	80	0,092	0,184
Delsumma för specifikt mål nr 1				3,452		3,452	6,904
SPECIFIKT MÅL nr 2
Att stödja de nationella myndigheternas arbete med att stärka sin förmåga att uttrycka, utveckla och genomföra reformidéer och reformstrategier med ett bibehållet helhetsgrepp som säkrar samstämmigheten mellan mål och medel tvärsektoriellt.
- Resultat C	Antal experter	0,00115	100–150	0,141	100–150	0,141	0,282
- Resultat D	Antal beredda och genomförda färdplaner och handlingsplaner per näringsgren och land	0,125	25–30	3,125	25–30	3,125	6,250
- Resultat E	Antal särskilda experter	0,015	25–30	0,390	25–30	0,390	0,780
- Resultat F	Antal stödda projekt	0,900	6	5,400	6	5,400	10,800
Delsumma för specifikt mål nr 2				9,056		9 056	18,112
Att stödja de nationella myndigheternas ansträngningar att välja och använda lämpliga processer och metoder och därvid utnyttja god praxis och lärdomar i andra länder som befunnit sig i liknande situationer.
– Resultat G	Antal experter	0,00115	220–240	0,251	220–240	0,251	0,502
- Resultat H	Antal stödda projekt	0 900	8	7,200	8	7,200	14,400
- Resultat I	Antal stödda projekt	0 150	18	2,700	18	2 700	5,400
- Resultat J	Antal särskilda experter	0,015	90–95	1,380	90–95	1,380	2,760
Delsumma för specifikt mål nr 3				11,531		11,531	23,062
SPECIFIKT MÅL nr 4
Att hjälpa de nationella myndigheterna att öka effektivitet och ändamålsenlighet i förvaltningen av mänskliga resurser, vid behov genom att ange tydliga ansvarsområden och höja kompetensnivån.
- Resultat K	Antal kurser/seminarier	0,08	40–50	3,200	40–50	3,200	6,400
- Resultat L	Antal experter	0,00115	100–150	0,161	100–150	0,161	0,322
- Resultat M	Antal stödda projekt	0,900	10–12	9,900	10–12	9,900	19,800
- Resultat N	Antal stödda projekt	0,150	18	2,700	18	2,700	5,400
Delsumma för specifikt mål nr 4				15,961		15,961	31,922

3.2.3Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1Sammanfattning

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–✓    Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

År 2019 12

År 2020

År n+2

År n+3

För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)

TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	3,594	3,594						7,188
Övriga administrativa utgifter	0,300	0,300						0,600
Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen	3,894	3,894						7,788

Belopp utanför RUBRIK 5 13 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Andra utgifter av administrativ natur
Delsumma för belopp utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen

TOTALT

3,894

3,894

7,788

Personalbehoven och andra utgifter av administrativ natur ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2Beräknat personalbehov

–◻    Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–✓    Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		År 2019	År 2020	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		23	23
XX 01 01 02 (vid delegationer)
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)
•Extern personal (i heltidsekvivalenter) 14
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)		6	6
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 04 yy  15	- vid huvudkontoret
	- vid delegationer
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT		29	29

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda

Det arbete som ska utföras omfattar alla uppgifter som är nödvändiga för a) att behandla medlemsstaternas ansökningar och förvalta projekten och b) den finansiella och kontraktsmässiga förvaltningen av programmet, nämligen: ·Ge underlag för budgetförfarandet och förvaltningsplan. ·Bereda årliga arbetsprogram/finansieringsbeslut och fastställa årliga prioriteringar. ·Sköta anbudsförfaranden och förslagsinfordringar samt efterföljande urvalsförfaranden i samordning med de operativa tjänsterna. ·Kommunicera med berörda aktörer om kontrakts- och finansieringsfrågor. ·Förbereda och organisera högnivågruppens möten med generaldirektorat, medlemsstaterna och andra berörda parter. ·Förvalta projekt: utformning, genomförande och uppföljning av projekt och den finansiella och kontraktsmässiga förvaltningen: åtagande, utbetalning, återkrav, etc. ·Genomföra kontroller, såsom beskrivs ovan (förhandskontroll, upphandlingskontroller, efterhandskontroll/intern kontroll). · Förvalta it-verktyg. ·Bidra till och följa upp den årliga revisionsförklaringen. Övervaka och rapportera om måluppfyllelse, bl.a. i budgetförfarandet, förvaltningsplan, halvtidsöversyn, årliga verksamhetsrapporter och rapporter från utanordnare genom vidaredelegering.

Extern personal

Stöd till de finansiella och administrativa uppgifterna.

3.2.4Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–◻    Förslaget/initiativet är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen

–◻    Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen

–✓    Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

3.2.5Bidrag från tredje part

–✓ Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande:

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)			Totalt
Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen
TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering

3.3Beräknad inverkan på inkomsterna

–✓    Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻    Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

Påverkan på egna medel

Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 16
		År n	År n+1	År n+2	År n+3	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
Artikel ….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1)    Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/825 av den 17 maj 2017 om inrättande av stödprogrammet för strukturreformer för perioden 2017–2020 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1303/2013 och (EU) nr 1305/2013 (EUT L 129, 19.5.2017, s. 1).

(2)    Ordförande Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2017, 13 september 2017.

(3)    Se artikel 11 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1311/2013.

(4)    COM(2017) 291, 31 maj 2017.

(5)    EUT C […], […], s. […].

(6)    EUT C […], […], s. […].

(7)    I den mening som avses i artikel 54.2 a och b i budgetförordningen.

(8)    Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx  

(9)    Differentierade respektive icke-differentierade anslag.

(10)    Efta: Europeiska frihandelssammanslutningen.

(11)    Kandidatländer och i förekommande fall potentiella kandidatländer i västra Balkan.

(12)    Med år n avses det år då förslaget eller initiativet ska börja genomföras.

(13)    Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(14)    [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(15)    Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(16)    När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.