EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Bryssel den 28.8.2017
COM(2017) 455 final
2017/0210(NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar avseende förslag till ändringar från olika konventionsparter av bilagorna till konventionen om skydd av flyttande vilda djur vid partskonferensens tolfte möte
MOTIVERING
1.Fråga som behandlas i förslaget
Det här förslaget avser ett beslut om fastställande av den ståndpunkt som på unionens vägnar ska intas i partskonferensen för konventionen om skydd av flyttande vilda djur i samband med det planerade antagandet av ett beslut om ändringar av bilagorna till konventionen.
2.Bakgrund till förslaget
2.1.Konventionen om skydd av flyttande vilda djur
Syftet med konventionen om skydd av flyttande vilda djur (nedan kallat avtalet) är att skydda flyttande arter av landdjur, vattendjur och fåglar i hela deras utbredningsområde. Det är ett mellanstatligt avtal, som ingåtts inom ramen för FN:s miljöprogram, om bevarandet av vilda djur och livsmiljöer i hela världen. Avtalet trädde i kraft den 1 november 1983. För närvarande finns det 124 parter i avtalet. Europeiska unionen är part i avtalet sedan den 1 november 1983 1 . Samtliga EU-medlemsstater är parter i avtalet.
2.2.Partskonferensen
Partskonferensen är avtalets huvudsakliga beslutsfattande organ. Konferensens funktioner, som anges i artikel VII i avtalet, omfattar bland andra befogenhet att utvärdera bevarandestatusen för de flyttande arterna och, följaktligen, att ändra bilagorna till avtalet. Konferensen sammanträder vart tredje år. Beslut vid ett möte i partskonferensen kräver två tredjedels majoritet av de parter som är närvarande och röstar, utom där annat fastställs i detta avtal.
Mandatet för att fastställa unionens ståndpunkt avseende ändringar av bilagorna ges genom ett beslut fattat av rådet på grundval av ett förslag från kommissionen. EU:s gemensamma ståndpunkter i fråga om andra utkast till beslut och resolutioner avtalas under de föregående mötena i den berörda rådsarbetsgruppen eller vid EU:s samordningsmöten på plats.
2.3.Akt som planeras av partskonferensen
Den 23–28 oktober 2017, vid sitt tolfte möte i Manila, Filippinerna, ska partskonferensen anta ett beslut om ändringar av bilagorna till avtalet (den planerade akten).
I enlighet med artikel XI i avtalet får alla parter lägga fram ändringsförslag. En ändring av bilagorna träder i kraft för samtliga parter nittio dagar efter det möte i partskonferensen vid vilket den antas, utom för de parter som anmäler en reservation.
Syftet med den planerade akten är att ändra bilaga I och bilaga II till avtalet, i enlighet med vad som föreskrivs i artikel XI i avtalet. Ändringar antas med två tredjedelars majoritet av de parter som är närvarande och röstar.
Den planerade akten ska bli bindande för parterna i enlighet med artikel III i avtalet där det föreskrivs att bilaga I ska innehålla en förteckning över utrotningshotade flyttande arter och att parter som är utbredningsstater för de berörda arterna ska eftersträva att vidta olika bevarandeåtgärder och förbjuda att djur som tillhör sådana djurarter fångas.
I artikel IV i avtalet föreskrivs att bilaga II ska innehålla en förteckning över flyttande arter med en ogynnsam bevarandestatus och som kräver internationella överenskommelser för att bevara och förvalta dem samt över dem som har en bevarandestatus som i hög grad skulle gynnas av det internationella samarbete som kan uppnås genom en internationell överenskommelse. Om omständigheterna berättigar det, kan en migrerande art förtecknas både i bilaga I och bilaga II.
3.Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar
Partskonferensen för konventionen kommer att hålla sitt tolfte möte i Manila, Filippinerna, den 23–28 oktober 2017. Inför det mötet föreslog unionen en ändring av bilaga II till avtalet för att lägga till fågelarterna Lanius excubitor excubitor och Lanius minor.
Andra konventionsparter har lämnat in förslag till ändringar av bilagorna I och II till konventionen för arterna Pan paniscus, Pan troglodytes, Equus africanus, Equus ferus przewalskii, Lasiurus cinereus, Lasiurus borealis, Lasiurus blossevillii, Lasiurus ega, Panthera leo, Panthera pardus, Ursus arctos isabellinus, Pusa caspica, Gazella bennettii, Giraffa camelopardalis, Fregata andrewsi, Aquila nipalensis, Gyps bengalensis, Gyps indicus, Gyps tenuirostris, Sarcogyps calvus, Gyps africanus, Gyps coprotheres, Gyps rueppelli, Necrosyrtes monachus, Trigonoceps occipitalis, Torgos tracheliotos, Anous minutus worcesteri, Emberiza, sulphurata, Rhincodon typus, Squatina squatina, Rhinobatos rhinobatos, Carcharhinus obscurus, Prionace glauca och Rhynchobatus australiae.
Unionen bör stödja alla förslag eftersom de bygger på vetenskapliga resultat och är i linje med unionens åtagande inom internationellt samarbete till skydd för den biologiska mångfalden. Detta bör omfatta ett övervägande av hur man på bästa sätt kan använda tillgängliga vetenskapliga uppgifter så att både biologiska egenskaper och fiskets biologiska referensvärden kan beaktas.
Det är därför nödvändigt för rådet att fatta ett beslut för att fastställa vilken ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar inför partskonferensens tolfte möte med avseende på ändringsförslag.
Ändringsförslaget kommer inte att kräva en ändring av gällande unionsrätt.
4. Rättslig grund
4.1.Förfarandemässig rättslig grund
4.1.1.Principer
I artikel 218.9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (nedan kallat EUF-fördraget) föreskrivs att rådet ska anta beslut om ”vilka ståndpunkter som på unionens vägnar ska intas i ett organ som inrättas genom ett avtal, om detta organ ska anta akter med rättslig verkan, med undantag av sådana akter som kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram”.
Begreppet akter med rättslig verkan omfattar akter som har rättslig verkan med stöd av de folkrättsliga regler som tillämpas på organet i fråga. Det omfattar även instrument som inte har bindande verkan enligt folkrätten, men som är ”ägnade att på ett avgörande sätt påverka innehållet i de bestämmelser som antas av unionslagstiftaren” 2 .
4.1.2.Tillämpning i det aktuella fallet
Partskonferensen är ett organ som inrättats genom ett avtal, det vill säga konventionen om skydd av flyttande vilda djur. Partskonferensen för konventionen håller sitt tolfte möte i Manila, Filippinerna, den 23–28 oktober 2017. Inför det mötet föreslog unionen en ändring av bilaga II till konventionen för att lägga till fågelarterna Lanius excubitor excubitor och Lanius minor.
Den akt som partskonferensen uppmanas anta är en akt med rättslig verkan. Den planerade akten kommer att vara folkrättsligt bindande enligt artikel III i konventionen om skydd av flyttande vilda djur. Den planerade akten varken kompletterar eller ändrar avtalets institutionella ram.
Den förfarandemässiga rättsliga grunden för det föreslagna beslutet är därför artikel 218.9 i EUF-fördraget.
4.2.Materiell rättslig grund
4.2.1.Principer
Den materiella rättsliga grunden för ett beslut enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget är främst beroende av syftet med och innehållet i den planerade akt avseende vilken en ståndpunkt intas på unionens vägnar. Om den planerade akten har två syften eller två beståndsdelar av vilka den ena kan identifieras som den huvudsakliga, medan den andra endast är av underordnad betydelse, måste beslutet enligt artikel 218.9 i EUF-fördraget ha en enda materiell rättslig grund, nämligen den som krävs med hänsyn till det huvudsakliga eller avgörande syftet eller den huvudsakliga eller avgörande beståndsdelen.
4.2.2.Tillämpning i det aktuella fallet
Den planerade aktens huvudsakliga syfte och innehåll avser miljön.
Den materiella rättsliga grunden för förslaget till beslut är därför artikel 192.1 i EUF-fördraget.
4.3.Slutsats
Den rättsliga grunden för förslaget till beslut bör vara artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9 i EUF-fördraget.
2017/0210 (NLE)
Förslag till
RÅDETS BESLUT
om fastställande av den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar avseende förslag till ändringar från olika konventionsparter av bilagorna till konventionen om skydd av flyttande vilda djur vid partskonferensens tolfte möte
EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 jämförd med artikel 218.9,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och
av följande skäl:
(1)Konventionen om skydd av flyttande vilda djur (nedan kallad avtalet) ingicks av unionen genom rådets beslut 82/461/EEG av den 24 juni 1982 3 och trädde i kraft den 1 november 1983.
(2)Enligt artikel XI i avtalet kan partskonferensen fatta beslut om att ändra bilagorna till avtalet.
(3)Vid sitt tolfte möte den 23–28 oktober 2017 i Manila, Filippinerna, ska partskonferensen anta ett beslut om ändringar av bilaga I och bilaga II till avtalet.
(4)Det är lämpligt att fastställa den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar vid partskonferensen, eftersom beslutet kommer att vara bindande för unionen.
(5)Unionen bör stödja alla förslag eftersom de är vetenskapligt baserade, i linje med unionens åtagande om internationellt samarbete för skydd av biologisk mångfald i enlighet med artikel 5 i FN:s konvention om biologisk mångfald och beslut som fattas vid partskonferensen enligt den konventionen, i synnerhet med det globala mål som man kom överens om vid det tionde mötet: ”Senast 2020 ska utdöendet av kända hotade arter ha stoppats och deras bevarandestatus, särskilt de som är mest på tillbakagång, ska ha förbättrats och stabiliserats”, vilket inte kommer att kräva någon ändring av befintlig unionslagstiftning.
(6)Däggdjuren Pan paniscus, Equus africanus, Equus ferus przewalski, Ursus arctos isabellinus och Pusa caspica förekommer inte i EU. Sålunda skulle upptagandet av dessa arter i bilaga I till konventionen inte kräva någon ändring av unionslagstiftningen.
(7)Däggdjuren Pan troglodytes, Equus africanus, Lasiurus cinereus, Lasiurus borealis, Lasiurus blossevillii, Lasiurus ega, Panthera leo, Panthera pardus, Gazella bennettii och Giraffa camelopardalis förekommer inte i EU. Sålunda skulle upptagandet av dessa arter i bilaga II inte kräva någon ändring av unionslagstiftningen.
(8)Fåglarna Fregata andrewsi, Gyps bengalensis, Gyps indicus, Gyps tenuirostris, Sacrogyps calvus, Gyps coprotheres, Necrosyrtes monachus, Trigonoceps occipitalis, Anous minutus worcesteri och Emberiza sulphurata förekommer inte inom EU, utom på utomeuropeiska territorier som inte omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar. Sålunda skulle upptagandet av dessa arter i bilagorna I och II till konventionen inte kräva någon ändring av unionslagstiftningen.
(9)Fåglarna Aquila nipalensis, Gyps africanus, Gyps rueppelli and Torgos tracheliotos omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar 4 . Sålunda skulle upptagandet av dessa arter i bilagorna I och II till konventionen inte kräva någon ändring av unionslagstiftningen.
(10)Fiskarterna Rhincodon typus, Squatina squatina, Rhinobatos rhinobatos, Carcharinus obscurus, Prionace glauca och Rhynchobatus australiae faller under den gemensamma fiskeripolitiken, vilken erbjuder EU lämpliga instrument för att bidra till att förvalta skyddet av dem.
(11)Dessutom är fiske och behållande ombord av arterna Squatina squatina och Rhinobatos rhinobatos förbjudet enligt rådets förordning 2017/127 5 och populationen i Medelhavsområdet är strikt skyddad (förbud mot behållande ombord) genom AKFM 6 .
(12)Dessutom är arten Rhincodon typus upptagen i bilaga II till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites) och i bilaga B till EU:s förordning om handel med vilda djur 7 och regleras för närvarande av kommissionen för tonfisk i Indiska oceanen (IOTC), Fiskerikommissionen för västra och mellersta Stilla havet (WCPFC) och Interamerikanska kommissionen för tropisk tonfisk (IATTC).
(13)Unionen bör främja insatser för att överväga hur man på bästa sätt kan använda all tillgänglig och relevant vetenskaplig information och förbättra samarbetsramen mellan relevanta multilaterala och regionala instrument genom att främja enhetlighet och komplementaritet.
(14)I denna anda kan det vara värt att notera vikten av målen för förvaltningen av världshaven i linje med det gemensamma meddelandet om internationell världshavsförvaltning 8 .
(15)I den mån som konventionen om bevarande av flyttande vilda djur faller både inom unionens behörighet och medlemsstaternas behörighet, bör kommissionen och medlemsstaterna bedriva ett nära samarbete för att anta ändringar av bilagorna till konventionen, i syfte att uppnå enighet i unionens internationella representation.
(16)I partskonferensen bör unionen företrädas av kommissionen i enlighet med artikel 17.1 i EU-fördraget. Medlemsstaterna ska stödja unionens ståndpunkt i enlighet med artikel 4.3 i EU-fördraget.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1
Den ståndpunkt som ska intas på unionens vägnar vid tolfte mötet i partskonferensen ska vara följande:
(1)Att stödja införandet i bilaga I av följande arter:
(a)Pan paniscus
(b)Equus africanus
(c)Equus ferus przewalski
(d)Ursus arctos isabellinus
(e)Pusa caspica
(f)Fregata andrewsi
(g)Aquila nipalensis
(h)Gyps bengalensis
(i)Gyps indicus
(j)Gyps tenuirostris
(k)Sacrogyps calvus
(l)Gyps africanus
(m)Gyps coprotheres
(n)Gyps rueppelli
(o)Necrosyrtes monachus
(p)Trigonoceps occipitalis
(q)Torgos tracheliotos
(r)Anous minutus worcesteri
(s)Emberiza sulphurata
(t)Rhincodon typus
(u)Squatina squatina
(v)Rhinobatos rhinobatos
(2)Att stödja införandet i bilaga II av följande arter:
(a)Pan troglodytes
(b)Equus africanus
(c)Lasiurus cinereus
(d)Lasiurus borealis
(e)Lasiurus blossevillii
(f)Lasiurus ega
(g)Panthera leo
(h)Panthera pardus
(i)Gazella bennettii
(j)Giraffa camelopardalis
(k)Aquila nipalensis
(l)Gyps bengalensis
(m)Gyps indicus
(n)Gyps tenuirostris
(o)Sacrogyps calvus
(p)Gyps africanus
(q)Gyps coprotheres
(r)Gyps rueppelli
(s)Necrosyrtes monachus
(t)Trigonoceps occipitalis
(u)Torgos tracheliotos
(v)Anous minutus worcesteri
(w)Emberiza sulphurata
(x)Lanius excubitor excubitor
(y)Lanius minor
(``)Rhincodon typus
(aa)Squatina squatina
(bb)Rhinobatos rhinobatos
(cc)Carcharinus obscurus
(dd)Prionace glauca
(ee)Rhynchobatus australiae
Artikel 2
Detta beslut riktar sig till kommissionen och medlemsstaterna.
Utfärdat i Bryssel den
På rådets vägnar
Ordförande