EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.8.2017

COM(2017) 427 final

2017/0193(NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

System med utsläppstak och handel med utsläppsrätter är politiska verktyg som på ett kostnadseffektivt sätt minskar utsläppen av växthusgaser. Genom utsläppstaket för växthusgaser säkerställs att politiken är miljömässigt effektiv, och handeln med utsläppsrätter ger möjlighet till flexibilitet i arbetet med att minska utsläppen. EU har mer än tio års erfarenhet av EU:s utsläppshandelssystem, som är världens största system med utsläppstak och handel med utsläppsrätter.

När utsläppshandelssystem kopplas samman blir det möjligt för deltagarna i ett av systemen att använda enheter från det sammankopplade systemet för fullgörande. En sådan sammankoppling förväntas leda till en bredare prissättning på koldioxid. Genom att sammankopplingen skapar en större marknad och ger fler möjligheter till utsläppsminskningar förbättras kostnadseffektiviteten i utsläppshandeln.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Utvecklingen av en väl fungerande internationell koldioxidmarknad genom en bottom-up-strategi för sammankoppling av system för utsläppshandel är ett långsiktigt politiskt mål för EU och det internationella samfundet, framför allt för att uppnå klimatmålen, inbegripet de mål som fastställs i Parisavtalet.

Enligt artikel 25 i direktivet om EU:s utsläppshandelssystem 1 får systemet kopplas samman med andra utsläppshandelssystem under förutsättning att de är obligatoriska, har ett absolut utsläppstak och är förenliga. Den 20 december 2010 antog rådet ett beslut som bemyndigade kommissionen att inleda förhandlingar med Schweiziska edsförbundet om en koppling mellan EU:s utsläppshandelssystem och det schweiziska utsläppshandelssystemet för växthusgaser.

Det schweiziska utsläppshandelssystemet blev obligatoriskt år 2013 för stora, energiintensiva enheter, och fastställer ett absolut tak för utsläpp av växthusgaser, vilket innebär att det uppfyller två av de grundläggande villkoren för sammankoppling med EU:s utsläppshandelssystem.

På det hela taget är det schweiziska utsläppshandelssystemet mycket likt EU:s utsläppshandelssystem. EU:s utsläppshandelssystem och det schweiziska utsläppshandelssystemet omfattar samma gaser och industrisektorer, har samma gränsvärden för införande och fastställer ansvar på anläggningsnivå. Det antal utsläppsrätter som utfärdas varje år enligt det schweiziska utsläppshandelssystemet minskar årligen i linje med minskningen av antalet utsläppsrätter för hela EU. Fördelningsmetoderna är förenliga: standardmetoden är auktionering, och liknande riktmärken används för fördelning till industrier som får gratis fördelning under en övergångsperiod. De kvantitativa och kvalitativa normerna för internationella reduktionsenheter är lika. Den nuvarande handelsperioden för de båda systemen omfattar 2013–2020. I båda systemen omfattar fullgörandeperioden kalenderår, och de enheter som ingår har fram till den 31 mars och den 30 april efterföljande år på sig att rapportera utsläpp och överlämna utsläppsrätter. Påföljderna för att inte överlämna tillräckligt antal utsläppsrätter är likartade i de båda systemen.

Det schweiziska utsläppshandelssystemet omfattar ännu inte luftfart, trots att luftfartsverksamhet är en av de största källorna till växthusgaser i Schweiz, och det har ansetts nödvändigt att luftfarten ingår i det schweiziska utsläppshandelssystemet för att det ska kunna kopplas till EU:s utsläppshandelssystem. Schweiz arbetar med att införa luftfarten i det schweiziska utsläppshandelssystemet på ett sätt som återspeglar reglerna för luftfart i EU:s utsläppshandelssystem.

Precis som vad gäller EU:s utsläppshandelssystem pågår för närvarande en översyn av det schweiziska utsläppshandelssystemet inför nästa period, 2021–2030. Avtalet om att koppla samman det schweiziska utsläppshandelssystemet med EU:s utsläppshandelssystem (nedan kallat avtalet om sammankoppling) innehåller bestämmelser för att säkerställa en fortsatt förenlighet mellan systemen för att kopplingen ska kunna upprätthållas under perioden 2021–2030.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Trots en ökande användning av utsläppshandel i Asien och Nordamerika finns för närvarande ingen internationell koldioxidmarknad med ett enhetligt globalt koldioxidpris. Länder vidtar olika typer av begränsningsåtgärder, både marknadsbaserade och mer traditionell politik enligt principen ”befalla och kontrollera”. Detta innebär en risk för koldioxidläckage inom de mest energiintensiva sektorerna, dvs. flytt av produktionen till länder där mål och politik är mindre ambitiösa. Sammankoppling leder till att koldioxidpriserna i de sammankopplade systemen konvergerar, vilket bidrar till att skapa liknande konkurrensvillkor. Vad beträffar luftfarten kommer – när den har införts i det schweiziska utsläppshandelssystemet – flygningar inom Schweiz, flygningar mellan Schweiz och EU samt flygningar mellan EU:s medlemsstater att hanteras på ett likartat sätt.

2.RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Förslaget läggs fram i enlighet med artikel 192.1, tillsammans med artikel 218, i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

I enlighet med artiklarna 192.1 och 191 i EUF-fördraget ska Europeiska unionen bidra till att bland annat följande mål uppnås: Att bevara, skydda och förbättra miljön. Att främja åtgärder på internationell nivå för att lösa regionala eller globala miljöproblem, särskilt för att bekämpa klimatförändringen.

I artikel 218 i EUF-fördraget fastställs förfarandet för förhandlingar om och ingående av avtal mellan Europeiska unionen och tredjeländer eller internationella organisationer. Punkt 5 i artikeln föreskriver att rådet, på förslag från kommissionen i dess egenskap av förhandlare, ska anta ett beslut om bemyndigande att underteckna avtal på Europeiska unionens vägnar. Punkt 6 a i artikel 218 i EUF-fördraget föreskriver att rådet, på förslag från kommissionen i dess egenskap av förhandlare, ska anta ett beslut om ingående av avtalet efter Europaparlamentets godkännande.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Direktivet om utsläppshandel är ett av EU:s befintliga politiska instrument som fortsätter efter 2020. I enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i EUF-fördraget kan målen i avtalet om sammankoppling endast uppnås genom ett förslag från kommissionen på EU-nivå, eftersom avtalet kommer att möjliggöra för deltagare i EU-systemet att använda enheter från det schweiziska systemet för fullgörande.

Agerande på EU-nivå, och om möjligt på global nivå, är effektivare än agerande på medlemsstatsnivå på grund av klimatförändringarnas gränsöverskridande effekter. Agerande på EU-nivå är det effektivaste sättet att uppnå EU:s inhemska och internationella klimatmål och samtidigt upprätthålla lika villkor på EU:s inre marknad.

•Proportionalitetsprincipen

3.BUDGETKONSEKVENSER

4.ÖVRIGA INSLAG

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I avtalet klargörs att Schweiz i sitt utsläppshandelssystem kommer att spegla de bestämmelser om luftfart som finns i EU:s utsläppshandelssystem innan avtalet träder i kraft. Luftfartygsoperatörer kommer att administreras av ett EES-land eller Schweiz i enlighet med strategin om en gemensam kontaktpunkt, så att en enda myndighet ansvarar för genomförandet av de två systemen.

Den gemensamma kommitté som inrättas genom artikel 12 i avtalet är den huvudsakliga strukturen för styrning i avtalet. Den består av företrädare för båda parter och ansvarar för förvaltning och ett korrekt genomförande av avtalet. I synnerhet spelar den en central roll i processen för informationsutbyte och samordning, liksom i bedömningen av huruvida parterna fortsätter att uppfylla de grundläggande kriterierna. Den gemensamma kommittén kan föreslå ändringar av artiklarna i avtalet och göra ändringar i bilagorna. Den gemensamma kommittén kommer att börja fungera provisoriskt från och med att avtalet undertecknas.

Genom artikel 14 i avtalet inrättas en tvistlösningsmekanism. Tvister om tolkningen eller tillämpningen av avtalet kan hänskjutas av endera parten till den gemensamma kommittén för lösning. Om den gemensamma kommittén inte lyckas lösa tvisten inom sex månader kan tvisten hänskjutas till Permanenta skiljedomstolen på begäran av någon av parterna.

Avtalet kan sägas upp av endera parten (artikel 16). I artikel 15 anges bestämmelser för tillfälligt upphävande, som gör det möjligt att med kort varsel skydda integriteten i utsläppshandelssystemen. Den föreslagna mekanismen för upphävande förhindrar att utsläppsrätter från det sammankopplade systemet överlämnas för fullgörande. Mekanismen för upphävande kan endast utlösas under vissa omständigheter för en bestämd tidsperiod och kan förlängas till dess att upphävandet avslutas.

Förutom principerna, målen och de institutionella arrangemangen innehåller avtalet tekniska bestämmelser för hur sammankopplingen ska genomföras i praktiken, i fråga om register (artikel 3), redovisning (artikel 4), auktionering (artikel 5), känsliga uppgifter och säkerhet (artiklarna 8 och 9).

En direkt registerkoppling kommer att upprättas för att möjliggöra handel mellan register, och kommer att baseras på tekniska standarder för sammankoppling och återspegla principerna i bilaga II till avtalet. Den schweiziska förvaltaren av registret för Schweiz och den centrala förvaltaren av registret för EU kommer att ansvara för förvaltningen av registerkopplingen. Vid sidan om tekniska standarder för sammankoppling kommer registerförvaltarna att fastställa gemensamma driftsförfaranden för registerkopplingen. De kan gemensamt eller var för sig tillfälligt stänga kopplingen för systemunderhåll eller på grund av en säkerhetsöverträdelse eller säkerhetsrisk.

Efter sammankopplingen kommer kontoinnehavarna i registren att kunna avgöra utsläppsrätternas ursprung. Parterna måste informera varandra minst en gång per år om det totala antalet utsläppsrätter i respektive utsläppshandelssystem som härrör från det sammankopplade utsläppshandelssystemet. Likaså måste de informera varandra minst en gång per år om de utsläppsrätter som härrör från det sammankopplade utsläppshandelssystemet och som har överlämnats för fullgörande eller som frivilligt annullerats i det andra utsläppshandelssystemet. Avtalet föreskriver att EU och Schweiz ska redovisa nettoflöden av utsläppsrätter mellan de sammankopplade utsläppshandelssystemen i enlighet med de framtida redovisningsbestämmelser som för närvarande håller på att utarbetas inom Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar. Avtalet innehåller även bestämmelser för överföring och förvärv av tilldelade utsläppsenheter, i det fall Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod skulle träda i kraft. Den gemensamma kommittén ska utarbeta detaljerna för redovisningen och, om nödvändigt, för överföring och förvärv av tilldelade utsläppsenheter i bilagor till avtalet.

I avtalet fastställs att utsläppsrätter som inte fördelas gratis ska auktioneras på ett öppet, tydligt och icke-diskriminerande sätt. Enheter, inbegripet verksamhetsutövare, som har tillstånd att lägga bud i auktioner som genomförs i ett av systemen får även lägga bud i auktioner som genomförs i det andra systemet. Avtalet tillåter en fortsättning av det befintliga systemet för auktioner i Schweiz under förutsättning att det totala antalet schweiziska utsläppsrätter (fasta anläggningar och luftfart) som auktioneras ut per år understiger en gräns på 1 000 000 schweiziska utsläppsrätter. Om gränsen nås kommer Schweiz att tillämpa samma system för auktionering som används i EU och som beskrivs i bilaga I till avtalet.

Parterna måste skydda känsliga uppgifter. Varje part ansvarar för att markera uppgifter som den lämnar som känsliga och för beslut om känslighetsnivå, liksom för att sänka känslighetsnivån eller avmarkera uppgifter som känsliga. EU och Schweiz kommer att enas om markering och känslighetsnivå för uppgifter som lämnas gemensamt.

2017/0193 (NLE)

Förslag till

RÅDETS BESLUT

om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 192.1 jämförd med artikel 218.6 a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

med beaktande av Europaparlamentets godkännande 2 , och

av följande skäl:

(1)I enlighet med rådets beslut [XXX] av den [...] undertecknades avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser den [... november 2017], med förbehåll för att det ingås vid en senare tidpunkt.

(2)System med utsläppstak och handel med utsläppsrätter är politiska verktyg som på ett kostnadseffektivt sätt minskar utsläppen av växthusgaser. Sammankoppling av system med utsläppstak och handel med utsläppsrätter förväntas leda till en bredare prissättning som ger fler möjligheter till utsläppsminskningar och förbättrar kostnadseffektiviteten i utsläppshandeln. Utvecklingen av en väl fungerande internationell koldioxidmarknad genom en bottom-up-strategi för sammankoppling av system för utsläppshandel är ett långsiktigt politiskt mål för EU och det internationella samfundet, framför allt för att uppnå klimatmålen, inbegripet de som fastställs i Parisavtalet.

(3)Avtalet bör godkännas på unionens vägnar.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Avtalet mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser godkänns härmed på unionens vägnar.

Texten till avtalet åtföljer detta beslut.

Artikel 2

Rådets ordförande ska utse den person som ska ha befogenhet att på Europeiska unionens vägnar utväxla de godkännandeinstrument som föreskrivs i artikel 21 i avtalet för att uttrycka Europeiska unionens samtycke till att bli bunden av avtalet.

Artikel 3

Detta beslut träder i kraft den […] 32.

Utfärdat i Bryssel den

(1) Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG.

(2)

2 Dagen för avtalets ikraftträdande kommer att offentliggöras av rådets generalsekretariat i Europeiska unionens officiella tidning.

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 16.8.2017

COM(2017) 427 final

BILAGA

till

förslag till rådets beslut

om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

AVTAL mellan Europeiska unionen och Schweiziska edsförbundet om sammankoppling av deras utsläppshandelssystem för växthusgaser

EUROPEISKA UNIONEN,

(nedan kallad unionen)

å ena sidan, och

SCHWEIZISKA EDSFÖRBUNDET,

(nedan kallat Schweiz)

å andra sidan,

(nedan kallade parterna),

SOM ÄR MEDVETNA OM den globala utmaning som klimatförändringarna utgör och de internationella ansträngningar som krävs för att minska utsläppen av växthusgaser och bekämpa klimatförändringarna,

SOM BEAKTAR de internationella åtagandena, särskilt Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar och dess Kyotoprotokoll, för att minska utsläppen av växthusgaser,

SOM BEAKTAR ATT Schweiz och unionen har samma mål att väsentligt minska utsläppen av växthusgaser till år 2020 och därefter,

SOM ÄR MEDVETNA OM att ändringar av unionens och Schweiz utsläppshandelssystem inför framtida handelsperioder kan göra det nödvändigt att se över avtalet för att åtminstone bibehålla integriteten i parternas begränsningsåtaganden,

SOM ERKÄNNER ATT utsläppshandelssystem är ett effektivt verktyg för att på ett kostnadseffektivt sätt minska utsläppen av växthusgaser,

SOM BEAKTAR ATT sammankoppling av utsläppshandelssystem för att möjliggöra handel med utsläppsrätter mellan system kommer att bidra till att skapa en stabil internationell koldioxidmarknad och ytterligare stödja de ansträngningar för att minska utsläppen som görs av de parter som har sammankopplat sina system,

SOM BEAKTAR ATT sammankoppling av utsläppshandelssystem bör medföra att koldioxidläckage och snedvridning av konkurrensen mellan de sammankopplade systemen undviks och att de sammankopplade koldioxidmarknadernas korrekta funktion säkerställs,

SOM BEAKTAR unionens utsläppshandelssystem, upprättat genom direktiv 2003/87/EG i dess ändrade lydelse, och Schweiz utsläppshandelssystem, upprättat genom koldioxidlagen och dess förordning,

SOM ERINRAR OM att Norge, Island och Lichtenstein deltar i unionens utsläppshandelssystem,

SOM BEAKTAR ATT sammankopplingen, beroende på tidpunkten för ratificering, bör vara i drift från och med den 1 januari 2019 eller från och med den 1 januari 2020 utan att det utgör hinder för att de grundläggande kriterierna börjar tillämpas tidigare av Schweiz eller unionen, eller för provisorisk tillämpning,

SOM ÄR MEDVETNA OM att sammankoppling av utsläppshandelssystem kräver tillgång till och utbyte av känsliga uppgifter mellan parterna och därmed lämpliga säkerhetsåtgärder,

SOM BEAKTAR ATT detta avtal inte påverkar de bestämmelser genom vilka parterna fastställer sina mål för att minska utsläpp av växthusgaser som inte omfattas av deras utsläppshandelssystem,

SOM ERKÄNNER ATT detta avtal inte påverkar några bilaterala avtal mellan Schweiz och Frankrike när det gäller den binationella statusen för EuroAirport Basel-Mulhouse-Freiburg såsom fastställs genom ”Convention franco-suisse du 4 juillet 1949 relative à la construction et à l’exploitation de l’aéroport de Bâle-Mulhouse”, under förutsättning att det bilaterala avtalet uppfyller de grundläggande kriterier och tekniska bestämmelser som anges i detta avtal,

SOM ERKÄNNER ATT bestämmelserna i detta avtal har utformats med beaktande av de nära förbindelser och det särskilda förhållande som finns mellan Schweiz och unionen,

SOM VÄLKOMNAR det avtal som undertecknades vid den tjugoförsta partskonferensen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar i Paris den 12 december 2015, och som erkänner att de redovisningsfrågor som avtalet leder till kommer att utredas i sinom tid, 

HAR ENATS OM FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Genom detta avtal sammankopplas unionens utsläppshandelssystem med Schweiz utsläppshandelssystem.

Artikel 2

Grundläggande kriterier

Parternas utsläppshandelssystem (nedan kallade utsläppshandelssystemen) ska uppfylla åtminstone de grundläggande kriterier som fastställs i bilaga I.

KAPITEL II

TEKNISKA BESTÄMMELSER

Artikel 3

Register

1.Parternas register ska uppfylla de kriterier som anges i del C i bilaga I.

2.För att praktiskt genomföra sammankopplingen av unionens utsläppshandelssystem och Schweiz utsläppshandelssystem ska en direkt koppling mellan unionens transaktionsförteckning (EUTL) och den schweiziska kompletterande transaktionsförteckningen (SSTL) i det schweiziska registret upprättas, vilket kommer att möjliggöra överföring mellan registren av utsläppsrätter som har utfärdats i något av systemen.

3.Registerkopplingen ska bland annat

a.för Schweiz förvaltas av förvaltaren av det schweiziska registret och för unionen förvaltas av unionens centrala förvaltare,

b.drivas i enlighet med tillämpliga lagar inom respektive jurisdiktion,

c.stödjas av automatiska processer som integreras i både det schweiziska registret och unionens register för att möjliggöra transaktioner,

d.genomföras så att en konsekvent funktionalitet i möjligaste mån säkerställs för användare av det schweiziska registret och användare av unionens register.

4.Den schweiziska registerförvaltaren, unionens centrala förvaltare eller båda förvaltarna tillsammans får tillfälligt stänga registerkopplingen på grund av systemunderhåll, säkerhetsöverträdelser eller säkerhetsrisker i enlighet med tillämplig schweizisk lagstiftning och unionslagstiftning. Parterna ska i så god tid som möjligt informera om en tillfällig stängning av registerkopplingen på grund av systemunderhåll, säkerhetsöverträdelser eller säkerhetsrisker och ska göra den tillfälliga stängningen så kortvarig som möjligt.

5.Parterna ska agera snabbt och i nära samarbete och använda de åtgärder som står till buds inom respektive jurisdiktion för att förhindra bedrägerier och bevara marknadsintegriteten i de sammankopplade utsläppshandelssystemen. Inom ramen för de sammankopplade utsläppshandelssystemen ska den schweiziska registerförvaltaren, unionens centrala förvaltare och de nationella administratörerna från unionens medlemsstater arbeta tillsammans för att minimera risken för bedrägerier, missbruk eller brottslig verksamhet som rör registren, hantera sådana händelser och skydda registerkopplingens integritet. De åtgärder som förvaltarna och administratörerna enas om för att hantera risken för bedrägerier, missbruk eller brottslig verksamhet ska antas genom beslut av den gemensamma kommittén.

6.Den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare ska fastställa gemensamma driftsförfaranden för tekniska angelägenheter eller angelägenheter som är nödvändiga för driften av kopplingen, och beakta prioriterade områden i nationell lagstiftning. De gemensamma driftsförfaranden som förvaltarna utarbetar ska träda i kraft när de antagits genom beslut av den gemensamma kommittén.

7.Den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare ska utarbeta tekniska standarder för sammankoppling baserade på principerna i bilaga II, och dessa ska beskriva de detaljerade kraven för att upprätta en robust och säker förbindelse mellan SSTL och EUTL. De tekniska standarder för sammankoppling som förvaltarna utarbetar ska träda i kraft när de antagits genom beslut av den gemensamma kommittén.

8.Frågor som måste lösas och som föranletts av genomförandet och driften av registerkopplingen ska lösas genom att den schweiziska registerförvaltaren och unionens centrala förvaltare samråder i god tid och i enlighet med de fastställda gemensamma driftsförfarandena.

Artikel 4

Utsläppsrätter och redovisning

1.Utsläppsrätter som kan användas för fullgörande i en av parternas utsläppshandelssystem ska erkännas som giltiga för fullgörande i den andra partens utsläppshandelssystem.

Med utsläppsrätt avses en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter under en fastställd period, som har utfärdats enligt unionens utsläppshandelssystem eller Schweiz utsläppshandelssystem och som är giltig endast för uppfyllande av de krav som fastställs i Schweiz utsläppshandelssystem eller unionens utsläppshandelssystem.

2.Befintliga begränsningar av användningen av särskilda utsläppsrätter i ett av systemen får tillämpas i det andra systemet.

3.Registerförvaltarna och kontoinnehavarna ska kunna identifiera i vilket utsläppshandelssystem som en utsläppsrätt har utfärdats på grundval av åtminstone landskoden i utsläppsrättens serienummer.

4.Varje part ska underrätta den andra parten minst en gång per år om sitt totala innehav av utsläppsrätter som utfärdats i det andra systemet och om antalet utsläppsrätter utfärdade i det andra systemet som har överlämnats för fullgörande eller som frivilligt har annullerats.

5.Parterna ska redovisa nettoflödena av utsläppsrätter i enlighet med de principer och regler för redovisning som godkänts enligt Förenta Nationernas ramkonvention om klimatförändringar efter att dessa har trätt i kraft. Denna mekanism ska fastställas i en bilaga till detta avtal som antas genom beslut av den gemensamma kommittén.

6.När Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod har trätt i kraft ska parterna enligt överenskomna tidsintervaller överföra eller förvärva ett tillräckligt antal tilldelade utsläppsenheter med giltighet för Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, och vid uppsägning av avtalet i enlighet med artikel 16 redovisa nettoflödet av utsläppsrätter mellan parterna i den mån sådana rätter har överlämnats för fullgörande av verksamhetsutövare i utsläppshandelssystemet och i den mån sådana rätter rör utsläpp som omfattas av bilaga A till Kyotoprotokollet. Mekanismen för sådana transaktioner ska fastställas i en bilaga till detta avtal som antas genom beslut av den gemensamma kommittén. Bilagan ska även innehålla en överenskommelse om förvaltningen av de intäkter som rör den första internationella överföringen av tilldelade utsläppsenheter. 

Artikel 5

Auktionering

1.Parterna ska endast sälja utsläppsrätter genom auktionering.

2.Verksamhetsutövare i endera av utsläppshandelssystemen ska ha rätt att ansöka om tillstånd att lägga bud i auktioner av utsläppsrätter. Verksamhetsutövare i endera av utsläppshandelssystemen ska ges tillträde till auktioner på ett icke-diskriminerande sätt. För att säkerställa auktionernas integritet får rätten att ansöka om tillstånd att delta i auktionerna endast utökas till att omfatta de övriga kategorier av deltagare som regleras av någon av parternas lagstiftning eller som har särskilt tillstånd att delta i auktioner.

3.Auktionering ska ske på ett öppet, tydligt och icke-diskriminerande sätt och i enlighet med de kriterier som anges i del D i bilaga I.

KAPITEL III

LUFTFART

Artikel 6

Införande av luftfartsverksamhet

Parterna ska föra in luftfartsverksamhet i sina respektive utsläppshandelssystem i enlighet med de grundläggande kriterier som anges i del B i bilaga I. Införandet av luftfartsverksamhet i det schweiziska utsläppshandelssystemet ska återspegla samma principer som i unionens utsläppshandelssystem, särskilt i fråga om tillämpningsområde, utsläppstak och regler för fördelning.

Artikel 7

Översyn av avtalet i händelse av ändringar som rör luftfartsverksamhet

1.I händelse av ändringar som rör luftfartsverksamhet i unionens utsläppshandelssystem ska den gemensamma kommittén göra en översyn av del B i bilaga I i enlighet med artikel 13.2.

2.Den gemensamma kommittén ska under alla omständigheter sammanträda före utgången av 2018 för att göra en översyn av de relevanta bestämmelser i avtalet som rör omfattningen av tillämpningsområdet för luftfartsverksamhet i enlighet med artikel 13.2.

KAPITEL IV

KÄNSLIGA UPPGIFTER OCH SÄKERHET

Artikel 8

Känsliga uppgifter

1.Med känsliga uppgifter avses uppgifter och material i muntligt, visuellt, elektroniskt eller magnetiskt format eller i dokumentformat, inbegripet utrustning och teknik, som har tillhandahållits av eller utbytts mellan parterna i samband med detta avtal, och i) som om de röjs i olika hög grad skulle kunna skada Schweiz, unionens eller en eller flera av EU-medlemsstaternas intressen, ii) som kräver skydd mot obehörigt röjande i en av parternas säkerhetsintressen, och iii) som markerats som känsliga av en av parterna.

2.Varje part ska, utan att det påverkar parternas respektive lagar och förordningar, skydda känsliga uppgifter, i synnerhet mot obehörigt röjande eller integritetsförlust, i enlighet med de säkerhetskrav, känslighetsnivåer och hanteringsanvisningar som anges i bilagorna II, III respektive IV. Med hantering avses skapande, behandling, lagring, överföring eller förstöring av känsliga uppgifter eller av några av de uppgifter som sådana innefattar.

Artikel 9

Känslighetsnivåer

1.Varje part är ensamt ansvarig för att markera uppgifter som den lämnar som känsliga och för att sänka eller ta bort känslighetsnivån hos uppgifter som den lämnar. Om känsliga uppgifter lämnas gemensamt av parterna ska parterna tillsammans enas om markering och känslighetsnivå, liksom om sänkning eller borttagning av känslighetsnivån.

2.Känsliga uppgifter ska markeras som ETS CRITICAL, ETS SENSITIVE eller ETS LIMITED i enlighet med de känslighetsnivåer som förtecknas i bilaga III.

3.Upphovsmannen till de känsliga uppgifterna från den tillhandahållande parten ska sänka känslighetsnivån till en lägre nivå så snart uppgifterna inte längre kräver en hög grad av skydd, eller ta bort känslighetsstatusen så snart uppgifterna inte längre kräver skydd mot obehörigt röjande eller integritetsförlust.

4.Den tillhandahållande parten ska underrätta den mottagande parten om nya känsliga uppgifter och känslighetsnivå för dessa, samt om eventuella sänkningar av känslighetsnivån eller borttagning av känslighetsstatusen.

5.En gemensam förteckning över känsliga uppgifter ska upprättas och underhållas av parterna.

KAPITEL V

RÄTTSUTVECKLING

Artikel 10

Rättsutveckling

1.Detta avtal påverkar inte någon av parternas rätt att ändra eller anta lagstiftning som är relevant för detta avtal, inbegripet rätten att anta strängare skyddsåtgärder.

2.Parterna ska underrätta varandra skriftligt i god tid när lagstiftning utarbetas av någon av parterna inom ett område som är relevant för avtalet. För detta ändamål ska en process för regelbunden information och samråd upprättas av den gemensamma kommittén.

3.I samband med en underrättelse enligt punkt 2 får endera parten begära ett utbyte av synpunkter om underrättelsen i den gemensamma kommittén i enlighet med artikel 13.4, särskilt för att bedöma om lagstiftningen direkt skulle påverka de kriterier som anges i bilaga I.

4.När ett förslag till lagstiftning som är relevant för detta avtal antas av en av parterna ska en kopia av det lämnas till den andra partens företrädare i den gemensamma kommittén.

5.När en lag som är relevant för detta avtal antas av en av parterna ska en kopia av den lämnas till den andra partens företrädare i den gemensamma kommittén.

6.Om den gemensamma kommittén drar slutsatsen att lagstiftningen direkt påverkar de kriterier som anges i bilaga I ska den gemensamma kommittén fatta beslut om en motsvarande ändring av den berörda delen av bilaga I. Ett sådant beslut ska fattas inom sex månader från den tidpunkt då ärendet hänsköts till den gemensamma kommittén.

7.Om ett beslut om ändring av bilaga I inte kan fattas inom den tidsram som anges i punkt 6 ska den gemensamma kommittén, inom åtta månader från hänskjutandet av ärendet, pröva alla ytterligare möjligheter att upprätthålla avtalets funktion och fatta alla de beslut som krävs i detta syfte.

Artikel 11

Samordning

1.Samordning mellan parterna ska ske inom de områden som är relevanta för detta avtal, och, särskilt i fråga om de kriterier som anges i bilagorna, för att säkerställa att avtalet genomförs på ett korrekt sätt och att integriteten i parternas utsläppshandelssystem upprätthålls, samt för att undvika koldioxidläckage och otillbörlig snedvridning av konkurrensen mellan de sammankopplade utsläppshandelssystemen.

2.Sådan samordning ska framför allt ske genom formellt och informellt utbyte eller tillhandahållande av uppgifter och, på en parts begäran, genom samråd i den gemensamma kommittén.

KAPITEL VI

GEMENSAM KOMMITTÉ

Artikel 12

Den gemensamma kommitténs sammansättning och uppgifter

1.En gemensam kommitté bestående av företrädare för parterna inrättas.

2.Endera parten får begära att sammanträde tillkallas, och den gemensamma kommittén ska sammanträda inom 30 dagar efter en sådan begäran.

3.Beslut som fattas av den gemensamma kommittén i de fall som fastställs i detta avtal ska, när besluten träder i kraft, vara bindande för parterna, som ska vidta de steg som krävs för att säkerställa att de genomförs och tillämpas.

4.Den gemensamma kommittén ska själv anta sin arbetsordning. Beslut som fattas av den gemensamma kommittén ska godkännas av båda parter.

5. Den gemensamma kommittén får fatta beslut om att inrätta alla slags underkommittéer och arbetsgrupper som kan bistå den vid fullgörandet av dess uppgifter.

Artikel 13

Den gemensamma kommitténs uppgifter

1.Den gemensamma kommittén ska ansvara för handläggning av detta avtal och säkerställa att det genomförs på ett korrekt sätt.

2.Den gemensamma kommittén får besluta att anta en ny bilaga eller ändra en befintlig bilaga till detta avtal.

3.Den gemensamma kommittén ska diskutera ändringar av artiklarna i detta avtal som föreslås av en av parterna. Om den gemensamma kommittén enas om förslaget ska den lämna förslaget till parterna så att det kan antas enligt deras respektive interna förfaranden.

4.Efter en begäran enligt artikel 10.3 ska den gemensamma kommittén ordna ett utbyte av synpunkter om föreslagen lagstiftning, särskilt om huruvida lagstiftningen skulle leda till att respektive parts utsläppshandelssystem inte längre uppfyller de kriterier som anges i bilagorna.

5.Vid ett upphävande eller före underrättelse om uppsägning av detta avtal i enlighet med artiklarna 15 och 16 ska den gemensamma kommittén ordna ett utbyte av synpunkter och sträva efter att nå enighet så att upphävandet avslutas eller uppsägningen förhindras.

6.Den gemensamma kommittén ska sträva efter att lösa de tvister som parterna hänskjuter till den enligt artikel 14.

7.Den gemensamma kommittén ska regelbundet se över avtalet mot bakgrund av större förändringar inom respektive utsläppshandelssystem, inbegripet vid marknadstillsyn eller när en ny handelsperiod inleds, i synnerhet för att säkerställa att kopplingen inte undergräver någon av parternas nationella utsläppsminskningsmål eller integriteten och den korrekta funktionen hos deras koldioxidmarknader.

8.Den gemensamma kommitténs uppgifter är begränsade till de som anges i detta avtal.

KAPITEL VII

TVISTLÖSNING

Artikel 14

Tvistlösning

1.Parterna ska hänskjuta de tvister om tolkning och tillämpning av detta avtal som uppstår mellan dem till den gemensamma kommittén för lösning.

2.Om den gemensamma kommittén inte lyckas lösa tvisten inom sex månader efter att tvisten hänskjutits till kommittén ska tvisten, på begäran av endera parten, hänskjutas till Permanenta skiljedomstolen för lösning i enlighet med Permanenta skiljedomstolens bestämmelser från 2012.

3.Tvistlösningsmekanismen ska fortsätta att tillämpas efter upphävande eller uppsägning av avtalet för tvister enligt punkt 1 som uppstått under tillämpningen av avtalet.

Kapitel VIII

UPPHÄVANDE OCH UPPSÄGNING

Artikel 15

Upphävande av artikel 4.1

1.En part får, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 16, upphäva tillämpningen av artikel 4.1 i detta avtal under följande omständigheter:

a.Om en part anser att den andra parten inte uppfyller, helt eller delvis, de skyldigheter som fastställs i artiklarna 2, 3.1, 4.1, 5.3, 6, 8.2, 10.2, 10.4–10.5 och 18.2 i detta avtal.

b.Om den andra parten underrättar den förra skriftligen om sin avsikt att sammankoppla sitt utsläppshandelssystem med ett utsläppshandelssystem tillhörande en tredje part.

c.Om den andra parten underrättar den förra skriftligen om sin avsikt att säga upp detta avtal.

2.En part ska underrätta den andra parten om sitt beslut att upphäva artikel 4.1 i avtalet skriftligen, tillsammans med en motivering till upphävandet. Beslutet ska offentliggöras omedelbart efter att den andra parten har underrättats.

3.Upphävandet av artikel 4.1 i avtalet ska gälla tillfälligt. Om artikel 4.1 upphävs enligt punkt 1 a i denna artikel ska upphävandet avslutas när tvisten löses i enlighet med artikel 14. Om artikel 4.1 upphävs enligt punkt 1 b eller punkt 1 c i denna artikel ska upphävandet gälla under en begränsad tidsperiod på tre månader. Parterna får besluta att förkorta eller förlänga upphävandets varaktighet.

4.Under upphävandet kan utsläppsrätter inte överlämnas för fullgörande i ett annat utsläppshandelssystem än det som de härrör från. Alla andra transaktioner är tillåtna.

5.Om inget utbyte av synpunkter i den gemensamma kommittén har begärts från dess att förslaget till lagstiftning lämnats i enlighet med artikel 10.3 till dess att den tidsfrist som anges i artikel 10.6 har löpt ut, eller om ett sådant utbyte har ägt rum och den gemensamma kommittén har dragit slutsatsen att den nya lagstiftningen inte direkt påverkar kriterierna, får en part inte upphäva tillämpningen av artikel 4.1 på grund av att den andra parten inte längre fullgör sina skyldigheter att uppfylla de kriterier som anges i bilaga I.

Artikel 16

Uppsägning

1.En part får säga upp detta avtal när som helst genom att underrätta den andra parten om sitt beslut skriftligen och efter samråd i den gemensamma kommittén. Uppsägningen ska träda i kraft sex månader efter att den andra parten har underrättats. Beslutet ska offentliggöras efter att den andra parten har underrättats.

2.Om en parts utsläppshandelssystem inte förlängs eller om det avskaffas ska detta avtal automatiskt upphöra den sista dag som det ifrågavarande utsläppshandelssystemet är i drift.

3.I fall av uppsägning ska parterna enas om fortsatt användning och lagring av de uppgifter som redan har kommunicerats mellan dem, med undantag för uppgifter i respektive register. Om ingen överenskommelse nås har båda parterna rätt att begära att de uppgifter som har kommunicerats ska raderas.

KAPITEL IX

   SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 17

Genomförande

1.Parterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att de skyldigheter som följer av detta avtal uppfylls, inbegripet beslut av den gemensamma kommittén.

2.Parterna ska avstå från varje åtgärd som kan äventyra att målen i detta avtal uppnås.

Artikel 18

Sammankoppling med tredje part

1.Parterna i detta avtal får förhandla med en tredje part i syfte att sammankoppla sina respektive utsläppshandelssystem.

2.Om en part i detta avtal förhandlar om sammankoppling med en tredje part ska den förra underrätta den andra parten i detta avtal om detta och regelbundet uppdatera parten om läget i förhandlingarna.

3.Innan en sammankoppling av en av parterna i detta avtal med en tredje part äger rum ska den andra parten i detta avtal besluta om huruvida den godtar det andra avtalet om sammankoppling eller säger upp detta avtal. Om parten godtar det andra avtalet om sammankoppling avslutas upphävandet av artikel 4.1.

4.Vid en sammankoppling med en tredje part får bestämmelserna i detta avtal revideras.

Artikel 19

Bilagor

Bilagorna till detta avtal är en integrerad del av avtalet.

Artikel 20

Språk

Detta avtal ska upprättas i två exemplar på bulgariska, danska, engelska, estniska, finska, franska, grekiska, iriska, italienska, lettiska, litauiska, kroatiska, maltesiska, nederländska, polska, portugisiska, rumänska, slovakiska, slovenska, spanska, svenska, tjeckiska, tyska och ungerska, vilka alla texter är lika giltiga.

Artikel 21

Ratificering och ikraftträdande

1.Detta avtal ska ingås på obestämd tid, såvida det inte sägs upp i enlighet med artikel 16.

2.Detta avtal ska ratificeras eller godkännas av parterna enligt deras respektive interna förfaranden.

3.Parterna ska ratificera eller utväxla sina ratifikationsinstrument endast när de anser att samtliga villkor för sammankoppling som anges i detta avtal är uppfyllda.

4.Detta avtal träder i kraft den 1 januari efter parternas utväxling av ratifikationsinstrument. 

5.Ikraftträdandet av artikel 4.6 ska vara avhängigt båda parternas ratificering av samt ikraftträdandet för båda parter av Dohaändringen till Kyotoprotokollet, antagen vid det åttonde mötet mellan parterna (beslut 1/CMP.8, den andra åtagandeperioden).

Artikel 22

Provisorisk tillämpning

Före avtalets ikraftträdande ska artiklarna 11–13 tillämpas provisoriskt från och med dagen för undertecknandet av detta avtal.

Utfärdat i ... den ...

På Schweiziska edsförbundets vägnar:            På Europeiska unionens vägnar:

Bilaga I

Grundläggande kriterier

A.Grundläggande kriterier för fasta anläggningar

Grundläggande kriterier	I unionens utsläppshandelssystem	I Schweiz utsläppshandelssystem
Obligatorium för deltagande i utsläppshandelssystemet	Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för anläggningar som utför de verksamheter och släpper ut de växthusgaser som förtecknas nedan.	Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för anläggningar som utför de verksamheter och släpper ut de växthusgaser som förtecknas nedan.
Utsläppshandelssystemet ska omfatta minst de verksamheter som föreskrivs i:	Bilaga I till direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	Artikel 40 punkt 1 i samt bilaga 6 till koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande
Utsläppshandelssystemet ska omfatta minst de växthusgaser som föreskrivs i:	Bilaga II till direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	Artikel 1 punkt 1 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande
Ett utsläppstak ska anges för utsläppshandelssystemet som är minst lika strängt som vad som föreskrivs i:	Direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	·Artikel 18 punkt 1 i koldioxidlagen ·Artikel 45 punkt 1 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande
Ambitionsnivån för utsläppshandelssystemet ska vara minst lika hög som vad som föreskrivs i:	Artiklarna 9 och 9a i direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	·Artiklarna 3 och 18 punkt 1 i koldioxidlagen ·Artikel 45 punkt 1 i samt bilaga 8 till koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande
De kvalitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som föreskrivs i:	·Artiklarna 11a och 11b i direktiv 2003/87/EG ·Kommissionens förordning (EU) nr 550/2011 om fastställande av vissa begränsningar för utnyttjandet av internationella reduktionsenheter från projekt som omfattar industrigas i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG ·Kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011, artikel 58 i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	·Artiklarna 5 och 6 i koldioxidlagen ·Artiklarna 4 och 4a punkt 1 i samt bilaga 2 till koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande
De kvantitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som föreskrivs i:	·Artikel 11a i direktiv 2003/87/EG ·Registerförordningen ·Kommissionens förordning (EU) nr 1123/2013 av den 8 november 2013 om fastställande av rätten till internationella reduktionsenheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG ·Kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011, 60 i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	·Artiklarna 3 punkt 2 samt 16 punkt 2 i koldioxidlagen ·Artikel 48 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande
Gratis tilldelning ska beräknas på grundval av riktmärken och justeringsfaktorer. Högst fem procent av antalet utsläppsrätter under perioden 2013–2020 ska reserveras för nya deltagare. Utsläppsrätter som inte tilldelas gratis ska auktioneras. Utsläppshandelssystemet ska i denna avsikt uppfylla åtminstone följande villkor:	·Artiklarna 10, 10a, 10b och 10c i direktiv 2003/87/EG · Beslut 2011/278/EU om fastställande av unionstäckande övergångsbestämmelser för harmoniserad gratis tilldelning av utsläppsrätter enligt artikel 10a i direktiv 2003/87/EG   · Beräkningar för fastställande av den sektorsövergripande korrigeringsfaktorn i EU:s utsläppshandelssystem under 2013–2020 ·2014 års förteckning över koldioxidläckage i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	·Artiklarna 18 punkt 2 samt 19 punkterna 2 och 3 i koldioxidlagen ·Artiklarna 45 punkt 2 , 46 och 47 i samt bilaga 9 till koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande
I utsläppshandelssystemet ska påföljder fastställas för de omständigheter och av den omfattning som föreskrivs i:	Artikel 16 i direktiv 2003/87/EG i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	·Artikel 21 i koldioxidlagen ·Artikel 56 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande
Övervakning och rapportering i utsläppshandelssystemet ska vara minst lika strikt som vad som föreskrivs i:	·Artikel 14 i och bilaga IV till direktiv 2003/87/EG · Kommissionens förordning 601/2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG · Kommissionens förordning (EU) 206/2014 om ändring av förordning (EU) nr 601/2012 vad gäller den globala uppvärmningspotentialen hos växthusgaser andra än koldioxid i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	·Artikel 20 i koldioxidlagen ·Artiklarna 49, 50–53 och 55 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande
Verifiering och ackreditering i utsläppshandelssystemet ska vara minst lika strikt som vad som föreskrivs i:	·Artikel 15 i och bilaga V till direktiv 2003/87/EG · Kommissionens förordning 600/2012 om verifiering av rapporter om utsläpp av växthusgaser och tonkilometer och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG Text av betydelse för EES i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	·Artiklarna 51–54 i koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande

B.Grundläggande kriterier för luftfart

Grundläggande kriterier	För EU	För Schweiz
Obligatorium för deltagande i utsläppshandelssystemet	Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för luftfartsverksamhet i enlighet med de kriterier som förtecknas nedan.	Deltagande i utsläppshandelssystemet ska vara obligatoriskt för luftfartsverksamhet i enlighet med de kriterier som förtecknas nedan.
Tillämpningsområde för luftfartsverksamhet och växthusgaser samt tillskrivning av flygningar och deras respektive utsläpp i enlighet med principen om avgående flygning enligt vad som föreskrivs i:	oI enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG oArtiklarna 17, 29, 35 och 56 i samt bilaga VII till kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 oFlygningar från flygplatser i Schweiz till flygplatser i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet kommer att vara undantagna från unionens utsläppshandelssystem från och med 2017 genom artikel 25a i direktiv 2003/87/EG	I enlighet med koldioxidlagen och koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande, i enlighet med artikel 21 punkt 4: 1.Tillämpningsområdets omfattning Flygningar som ankommer till eller avgår från flygplatser belägna inom Schweiz territorium, med undantag för flygningar från flygplatser belägna i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Eventuella tillfälliga undantag i fråga om systemets omfattning, såsom undantag i den mening som avses i EU-förordning nr 421/2014, får tillämpas i det schweiziska utsläppshandelssystemet i enlighet med de som införts i unionens utsläppshandelssystem. För luftfartsverksamhet ska endast utsläpp av koldioxid omfattas. 2.Begränsningar av tillämpningsområdet Det allmänna tillämpningsområde som anges i punkt 1 ovan ska inte omfatta 1.flygningar som uteslutande genomförs vid officiella uppdrag för transport av regerande monark och hans/hennes närmaste familj, statsöverhuvud, regeringschefer eller regeringsministrar och detta styrks med en relevant uppgift i färdplanen, 2.flygningar för militära ändamål och flygningar i tull- eller polistjänst, 3.flygningar i samband med eftersökning och räddning och flygningar för brandbekämpning, humanitära flygningar och ambulansflygningar, 4.flygningar som uteslutande genomförs enligt visuellflygregler enligt bilaga 2 till konventionen angående internationell civil luftfart av den 7 december 1944, 5.flygningar som avslutas vid samma flygplats som ett luftfartyg startade ifrån utan mellanlandningar, 6.skolflygningar som uteslutande genomförs för att erhålla eller behålla certifikat, eller klassificering när det gäller flygbesättning, och detta styrks genom vederbörlig anteckning i färdplanen, under förutsättning att flygningen inte används för passagerar- och/eller fraktbefordran eller för positionering eller överföringsflygningar, 7.flygningar som uteslutande genomförs i syfte att bedriva vetenskaplig forskning, 8.flygningar som uteslutande genomförs i syfte att kontrollera, testa eller certifiera luftfartyg eller luftburen eller markbaserad utrustning, 9.flygningar med luftfartyg vars maximala certifierade startmassa understiger 5 700 kg, 10.flygningar som genomförs av kommersiella luftfartygsoperatörer med en sammanlagd årlig utsläppsmängd på mindre än 10 000 ton per år för flygningar som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem, eller med färre än 243 flygningar per period under tre på varandra följande fyramånadersperioder inom tillämpningsområdet för det schweiziska utsläppshandelssystemet, om operatörerna inte omfattas av unionens utsläppshandelssystem, samt 11.flygningar som genomförs av icke-kommersiella luftfartygsoperatörer som omfattas av Schweiz utsläppshandelssystem och med en sammanlagd årlig utsläppsmängd på mindre än 1 000 ton per år i enlighet med motsvarande undantag som tillämpas i unionens utsläppshandelssystem, om operatörerna inte omfattas av unionens utsläppshandelssystem.
Utbyte av relevanta uppgifter om hur begränsningarna av tillämpningsområdet för luftfartsverksamhet tillämpas	De båda parterna kommer att samarbeta kring tillämpningen av begränsningarna av tillämpningsområdet i det schweiziska utsläppshandelssystemet och i unionens utsläppshandelssystem i fråga om kommersiella och icke-kommersiella operatörer i enlighet med denna bilaga (bilaga 1B). I synnerhet kommer båda parter att säkerställa att alla uppgifter som krävs för att korrekt identifiera de flygningar och luftfartygsoperatörer som omfattas av det schweiziska utsläppshandelssystemet och av unionens utsläppshandelssystem överförs i god tid.
Utsläppstak (totalt antal utsläppsrätter som ska tilldelas luftfartygsoperatörer)	I enlighet med artikel 3c i direktiv 2003/87/EG.	Utsläppstaket ska ligga på en liknande nivå som i unionens utsläppshandelssystem, särskilt med avseende på procentuell minskning mellan år och handelsperioder. De utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket ska tilldelas enligt följande: ·15 % ska auktioneras, ·3 % ska avsättas i en särskild reserv, och ·82 % ska tilldelas gratis. Fördelningen får ses över i enlighet med artiklarna 6 och 7 i detta avtal. Fram till och med 2020 ska antalet utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket beräknas enligt bottom-up-metoden på grundval av de utsläppsrätter som ska tilldelas gratis i enlighet med ovanstående fördelning av tilldelningen. Eventuella tillfälliga undantag i fråga om systemets omfattning kräver en motsvarande proportionell anpassning av de antal som ska tilldelas. Från och med 2021 ska antalet utsläppsrätter som ryms under utsläppstaket fastställas utifrån utsläppstaket 2020, med hänsyn tagen till en eventuell procentuell minskning i enlighet med unionens utsläppshandelssystem.
Tilldelning av utsläppsrätter för luftfart genom auktionering av utsläppsrätter	I enlighet med artikel 3d i direktiv 2003/87/EG.	Schweiziska utsläppsrätter ska auktioneras av behörig schweizisk myndighet. Schweiz har rätt till intäkterna från auktioneringen av de schweiziska utsläppsrätterna.
Särskild reserv för vissa luftfartygsoperatörer	I enlighet med artikel 3f i direktiv 2003/87/EG.	Utsläppsrätter avsätts i en särskild reserv för nya deltagare och verksamheter under snabb tillväxt, men med undantag för att Schweiz fram till och med 2020 inte kommer att ha någon särskild reserv eftersom referensåret för insamling av uppgifter om den schweiziska luftfartsverksamheten kommer att vara 2018.
Riktmärke för gratis tilldelning av utsläppsrätter till luftfartygsoperatörer	I enlighet med artikel 3e i direktiv 2003/87/EG.	Riktmärket får inte vara högre än i unionens utsläppshandelssystem. Fram till och med 2020 kommer det årliga riktmärket att vara 0,000642186914222035 utsläppsrätter per tonkilometer.
Gratis tilldelning av utsläppsrätter för luftfartygsoperatörer	I enlighet med artikel 3e i direktiv 2003/87/EG. I enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG bör justeringar av utfärdandet av utsläppsrätter göras som motsvarar de skyldigheter till rapportering och överlämnande av utsläppsrätter som följer av den faktiska tillämpningen av unionens utsläppshandelssystem på flygningar mellan EES och Schweiz.	Antalet utsläppsrätter som tilldelas luftfartygsoperatörer gratis beräknas genom att multiplicera det antal tonkilometer som operatören rapporterade in för referensåret med gällande riktmärke.
De kvalitativa begränsningarna för internationella reduktionsenheter ska vara minst lika stränga som vad som föreskrivs i:	·I enlighet med artiklarna 11a och 11b i direktiv 2003/87/EG och kommissionens förordning (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG och Europaparlamentets och rådets beslut nr 280/2004/EG och nr 406/2009/EG samt om upphävande av kommissionens förordningar (EU) nr 920/2010 och (EU) nr 1193/2011.	·Artiklarna 5 och 6 i koldioxidlagen ·Artiklarna 4 och 4a punkt 1 i samt bilaga 2 till koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid denna bilagas ikraftträdande i enlighet med artikel 21 punkt 4.
Kvantitativa begränsningar för användning av internationella reduktionsenheter	I enlighet med artikel 11a i direktiv 2003/87/EG.	Användningen ska vara 1,5 % av verifierade utsläpp fram till och med 2020.
Insamling av uppgifter om tonkilometer för referensår	I enlighet med artikel 3e i direktiv 2003/87/EG.	Med undantag för vad som anges nedan ska insamling av uppgifter om tonkilometer göras vid samma tidpunkt och med samma metoder som vid insamling av uppgifter om tonkilometer för unionens utsläppshandelssystem. Fram till och med 2020 ska referensåret för insamling av uppgifter för schweizisk luftfartsverksamhet vara 2018, i enlighet med förordningen om insamling av uppgifter om tonkilometer utförda av luftfartygsoperatörer i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande.
Övervakning och rapportering	·Artikel 14 i och bilaga IV till direktiv 2003/87/EG · Kommissionens förordning 601/2012 om övervakning och rapportering av växthusgasutsläpp i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG · Kommissionens förordning (EU) 206/2014 om ändring av förordning (EU) nr 601/2012 vad gäller den globala uppvärmningspotentialen hos växthusgaser andra än koldioxid i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	Bestämmelserna om övervakning och rapportering ska vara lika strikta som bestämmelserna i unionens utsläppshandelssystem.
Verifiering och ackreditering	·Artikel 15 i och bilaga V till direktiv 2003/87/EG · Kommissionens förordning 600/2012 om verifiering av rapporter om utsläpp av växthusgaser och tonkilometer och ackreditering av kontrollörer i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG Text av betydelse för EES i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande	Bestämmelserna om verifiering och ackreditering ska vara lika strikta som bestämmelserna i unionens utsläppshandelssystem.
Administration	De kriterier som anges i artikel 18a i direktiv 2003/87/EG kommer att gälla. För detta ändamål och i enlighet med artikel 25a kommer Schweiz att betraktas som en administrerande medlemsstat i fråga om tillskrivandet av administrationen av luftfartygsoperatörer till Schweiz och medlemsstaterna i EU (EES). I enlighet med artikel 25a kommer de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att ansvara för alla uppgifter som rör administration av luftfartygsoperatörer som tillskrivits dem, inbegripet också de uppgifter som rör det schweiziska utsläppshandelssystemet (t.ex. mottagande av verifierade utsläppsrapporter som omfattar luftfartsverksamhet både i Schweiz och i EU, tilldelning, utfärdande och överföring av utsläppsrätter, efterlevnad och tillsyn etc.). EU-kommissionen och de behöriga myndigheterna i Schweiz kommer bilateralt att enas om överlämnande av relevant dokumentation och information. I synnerhet kommer EU-kommissionen att i enlighet med artikel 25a i direktiv 2003/87/EG säkerställa överföring av det antal utsläppsrätter från EU till de behöriga schweiziska myndigheterna som behövs för den kostnadsfria tilldelningen till luftfartygsoperatörer som administreras av Schweiz. I fråga om ett bilateralt avtal om administrationen av flygningar som rör EuroAirport Basel-Mulhouse-Freiburg och som inte innebär någon ändring av direktiv 2003/87/EG kommer kommissionen att på lämpligt sätt underlätta genomförandet av avtalet, under förutsättning att det inte innebär dubbelräkning.	I enlighet med koldioxidförordningen i den lydelse som gäller vid avtalets undertecknande kommer Schweiz att ansvara för administrationen av luftfartygsoperatörer som ohar en gällande operativ licens som beviljats av Schweiz, eller ohar de största skattade tillskrivna utsläppen från luftfart i Schweiz enligt de sammankopplade systemen. De behöriga myndigheterna i Schweiz kommer att ansvara för alla uppgifter som rör administration av luftfartygsoperatörer som tillskrivits dem, inbegripet också de uppgifter som rör unionens utsläppshandelssystem (t.ex. mottagande av verifierade utsläppsrapporter som omfattar luftfartsverksamhet både i Schweiz och i EU, tilldelning, utfärdande och överföring av utsläppsrätter, efterlevnad och tillsyn etc.). De behöriga myndigheterna i Schweiz och EU-kommissionen kommer bilateralt att enas om överlämnande av relevant dokumentation och information. I synnerhet kommer de behöriga myndigheterna i Schweiz att överföra det antal schweiziska utsläppsrätter till EU:s behöriga myndigheter som behövs för den kostnadsfria tilldelningen till luftfartygsoperatörer som administreras av medlemsstaterna i EU (EES).
Rättslig efterlevnad	Parterna kommer att genomdriva bestämmelserna i respektive utsläppshandelssystem gentemot luftfartygsoperatörer som inte uppfyller skyldigheterna i respektive system oavsett om operatörerna administreras av en behörig myndighet i EU (EEA) eller Schweiz, om ytterligare åtgärder krävs från den myndighet som administrerar operatören.
Tillskrivning av administration av luftfartygsoperatörer	I enlighet med artikel 25a kommer den förteckning som kommissionen offentliggör enligt artikel 18a.3 i direktiv 2003/87/EG att ange administrerande medlemsstat, inbegripet Schweiz, för varje luftfartygsoperatör. De luftfartygsoperatörer som tillskrivs Schweiz första gången efter att detta avtal träder i kraft kommer att administreras av Schweiz efter den 30 april det året och före den 1 augusti det året. De båda parterna kommer att samarbeta om utbyte av relevant dokumentation och information. Tillskrivningen av en luftfartygsoperatör kommer inte att påverka vilket av de respektive utsläppshandelssystemen som operatören omfattas av (dvs. en operatör som omfattas av unionens utsläppshandelssystem men administreras av den behöriga myndigheten i Schweiz kommer att ha samma skyldigheter enligt unionens utsläppshandelssystem vid sidan om skyldigheterna enligt det schweiziska utsläppshandelssystemet, och omvänt).
Genomförandebestämmelser	Eventuella ytterligare bestämmelser som behövs för att organisera arbetet och samarbetet i den gemensamma kontaktpunkten för kontoinnehavare inom luftfartssektorn ska utarbetas och antas av den gemensamma kommittén i enlighet med artiklarna 12, 13 och 22 i detta avtal efter att avtalet har undertecknats. Dessa bestämmelser ska träda i kraft samtidigt som detta avtal.
Bistånd från Eurocontrol	Med avseende på de delar av detta avtal som rör luftfart inbegriper kommissionen Schweiz i det mandat som getts till Eurocontrol i fråga om unionens utsläppshandelssystem.

C.Grundläggande kriterier för register

Varje parts utsläppshandelssystem ska innehålla ett register och en transaktionsförteckning som ska uppfylla nedanstående grundläggande kriterier i fråga om säkerhetsmekanismer och säkerhetsförfaranden och för att öppna konton.

Grundläggande kriterier för säkerhetsmekanismer och säkerhetsförfaranden:

Registren och transaktionsförteckningarna ska innehålla skydd av sekretess, integritet, tillgänglighet och autenticitet för de uppgifter som lagras i systemet. För detta ändamål ska parterna genomföra följande säkerhetsmekanismer:

Grundläggande kriterier

För tillträde till konton ska en mekanism för tvåfaktorsautentisering krävas för alla användare som vill få tillträde till kontot.

En mekanism för transaktionssignaturer ska krävas både för att inleda och för att godkänna transaktioner. En verifieringskod ska skickas till användarna via en annan kanal.

Alla följande åtgärder ska inledas av en person och godkännas av en annan person (fyra ögon-principen): oAlla åtgärder som vidtas av en administratör, såvida de inte utgör motiverade undantag som definieras i de tekniska standarderna för sammankoppling. oAlla överföringar av enheter, såvida de inte kan motiveras av en alternativ åtgärd som ger samma grad av säkerhet.

Ett system med meddelanden som gör användare uppmärksamma på om åtgärder vidtas som påverkar deras konton och innehav ska finnas på plats.

En fördröjning på 26 timmar mellan inledningen av en överföring och utförandet av den tillämpas för alla användare i syfte att få information och stoppa misstänkta olagliga överföringar.

Den schweiziska förvaltaren och unionens centrala förvaltare ska även vidta åtgärder för att underrätta användarna om deras ansvar för säkerheten i sina system (persondatorer, nätverk) och om hantering av uppgifter och användning av internet.

Grundläggande kriterier för att öppna och hantera konton:

Följande grundläggande kriterier ska iakttas vid öppnande av konton:

Grundläggande kriterier

Öppnande av ett verksamhetsutövarkonto (verksamhetsutövardepåkonto): Ansökan från verksamhetsutövaren eller den behöriga myndigheten om att öppna ett verksamhetsutövarkonto (verksamhetsutövardepåkonto) ska skickas till den nationella administratören (den federala miljömyndigheten, FOEN, i fråga om Schweiz). Ansökan ska innehålla tillräcklig information för att identifiera anläggningen och ett relevant anläggnings-id.

Öppnade av ett luftfartygsoperatörskonto: Varje luftfartygsoperatör som omfattas av det schweiziska utsläppshandelssystemet eller unionens utsläppshandelssystem ska ha ett luftfartygsoperatörskonto. För luftfartygsoperatörer som administreras av myndigheterna i Schweiz ska kontot finnas i det schweiziska registret. Ansökan från luftfartygsoperatören eller ett behörigt ombud för luftfartygsoperatören ska skickas till den nationella administratören (FOEN, i fråga om Schweiz) inom 30 arbetsdagar efter godkännandet av luftfartygsoperatörens övervakningsplan eller överföringen av den från en EU-medlemsstat till de schweiziska myndigheterna. Ansökan ska innehålla de unika koderna för de luftfartyg som operatören använder och som omfattas av det schweiziska utsläppshandelssystemet eller av unionens utsläppshandelssystem.

Öppnande av ett personligt konto/persondepåkonto: Ansökan om att öppna ett personligt konto eller persondepåkonto ska skickas till den nationella administratören (FOEN, i fråga om Schweiz). Ansökan ska innehålla tillräcklig information för att identifiera kontoinnehavaren/den sökande, och minst följande: ·För en fysisk person: identitetsbevis och kontaktuppgifter. ·För en juridisk person: oUtdrag ur handelsregistret, ELLER oden juridiska personens stiftelseurkunder och en handling som styrker registrering av den juridiska personen. ·Utdrag ur belastningsregistret för den fysiska personen eller, om den sökande är en juridisk person, för dess verksamhetsledare.

Kontoombud/behöriga ombud: Det ska för varje konto finnas minst ett behörigt ombud/kontoombud som utses av den blivande kontoinnehavaren. De behöriga ombuden/kontoombuden ska inleda transaktioner och andra processer för kontoinnehavarens räkning. När ett behörigt ombud utses ska följande uppgifter om det behöriga ombudet lämnas: ·Namn och kontaktuppgifter. ·Handling som styrker identiteten. ·Utdrag ur belastningsregistret.

Kontroll av handlingar: Alla kopior av handlingar som lämnas som underlag för att öppna ett persondepåkonto/personligt konto eller för att utse ett behörigt ombud/kontoombud ska vara bestyrkta. Kopior av handlingar som utfärdats utanför den stat som begär kopian ska legaliseras. Bestyrkanden eller legaliseringar får vid ansökningsdatum inte vara mer än tre månader gamla.

Avslag på ansökan om att öppna eller uppdatera ett konto eller om att utse ett kontoombud/behörigt ombud: En nationell administratör (FOEN, i fråga om Schweiz) får avslå en ansökan om att öppna eller uppdatera ett konto eller om att utse ett kontoombud/behörigt ombud under förutsättning att avslaget är rimligt och försvarbart. Grunderna för avslaget måste motiveras av minst ett av följande skäl: ·Om de uppgifter och handlingar som lämnats är ofullständiga, inaktuella eller på annat sätt otillförlitliga eller felaktiga. ·Om det utsedda ombudet utreds eller under de senaste fem åren har fällts för bedrägeri som berör utsläppsrätter eller Kyotoenheter, penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra allvarliga brott för vilka kontot kan vara ett instrument. ·Av skäl som anges i nationell lagstiftning eller EU-lagstiftning.

Regelbunden kontroll av kontouppgifter: Kontoinnehavarna ska omedelbart rapportera ändringar av konto- eller användaruppgifter till den nationella administratören (FOEN, i fråga om Schweiz) tillsammans med det underlag för uppgifterna som krävs av den nationella administratör som är ansvarig för att i god tid godkänna uppdateringen. Den nationella administratören ska minst en gång vart tredje år kontrollera om de uppgifter som rör kontot fortfarande är fullständiga, aktuella, tillförlitliga och sanningsenliga och ska be kontoinnehavaren att meddela eventuella ändringar.

Avstängning av tillträdesrätt till konton: Tillträdesrätten till konton får stängas av vid överträdelse av bestämmelserna eller under utredning av möjliga överträdelser av registerbestämmelserna.

Sekretess och utlämnande av uppgifter: Uppgifter i EUTL, SSTL, unionsregistret och varje annat KP-register, inbegripet information om kontosaldon, genomförda transaktioner, den unika enhetskoden för utsläppsrätter och det unika numeriska värdet för serienummer för Kyotoenheter som finns där eller som berörs av en transaktion, ska vara sekretessbelagda. Sådana uppgifter kan lämnas till berörda offentliga organ på deras begäran och på villkor att en sådan begäran tjänar ett legitimt syfte och är motiverad, nödvändig och proportionerlig (för att uppdaga, utreda och beivra brott, för skatteförvaltnings- och skatteverkställighetsändamål, för revision och ekonomisk övervakning för att förhindra och bekämpa bedrägerier, penningtvätt, finansiering av terrorism eller andra allvarliga brott, otillbörlig marknadspåverkan eller andra överträdelser av unionslagstiftning eller nationell lagstiftning, som begås av en medlemsstat i EES eller av Schweiz eller för att säkerställa att unionens och Schweiz utsläppshandelssystem fungerar väl).

D.Grundläggande kriterier för auktionsplattformar och auktionsverksamhet

Enheter som genomför auktioner i parternas utsläppshandelssystem ska uppfylla nedanstående grundläggande kriterier och genomföra auktionerna i enlighet med dessa.

	Grundläggande kriterier
1	Den enhet som genomför auktionen ska väljas ut genom en process som säkerställer transparens, proportionalitet, likabehandling, icke-diskriminering och konkurrens mellan olika potentiella auktionsplattformar på grundval av unionens eller nationell upphandlingslagstiftning.
2	Den enhet som genomför auktionen ska vara auktoriserad för denna verksamhet och vidta nödvändiga skyddsåtgärder vid utförandet av verksamheten; i dessa skyddsåtgärder ingår bland annat arrangemang för att identifiera och hantera potentiella negativa följder av eventuella intressekonflikter, identifiera och hantera risker som marknaden utsätts för, ha transparenta och icke skönsmässiga regler och förfaranden för rättvis och korrekt auktionering, samt tillräckliga ekonomiska resurser för att auktioneringen ska fungera på ett korrekt sätt.
3	För tillträde till auktioner ska minimikraven för lämpliga kundkontroller vara uppfyllda för att säkerställa att deltagare inte undergräver auktioneringsverksamheten.
4	Auktioneringsförfarandet ska vara förutsägbart, framför allt vad gäller auktionernas tidsschema och ordningsföljd samt de beräknade volymer som ska göras tillgängliga. De viktigaste aspekterna av auktionsmetoden, däribland tidsschema, datum och beräknade försäljningsvolymer, ska offentliggöras på webbplatsen för den enhet som ansvarar för auktioneringen minst en månad innan auktionerna inleds. Även alla viktigare ändringar ska meddelas så långt i förväg som möjligt.
5	Auktioneringen av utsläppsrätter ska genomföras med målsättningen att minimera eventuell påverkan på parternas respektive utsläppshandelssystem. Den enhet som ansvarar för auktioneringen ska säkerställa att auktionspriserna inte skiljer sig avsevärt från det relevanta priset för utsläppsrätter på sekundärmarknaden under auktioneringsperioden, vilket skulle tyda på brister i auktionerna.
6	All icke-konfidentiell information som är relevant för auktionerna, inbegripet all lagstiftning, vägledning och alla formulär, ska offentliggöras på ett öppet och transparent sätt. Resultatet av varje genomförd auktion ska offentliggöras så snart det är praktiskt möjligt och ska omfatta all relevant icke-konfidentiell information. Rapporter om resultatet av auktionerna ska offentliggöras minst en gång om året.
7	Auktionering av utsläppsrätter ska genomföras enligt lämpliga regler och förfaranden för att minska risken för konkurrensbegränsande beteende, marknadsmissbruk, penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med auktioner. Sådana regler och förfaranden ska i möjligaste mån inte vara mindre strikta än de som tillämpas för finansmarknader i respektive parts lagstiftning. Den enhet som ansvarar för auktioneringen ska ansvara för att åtgärder, förfaranden och processer införs som säkerställer auktionernas integritet. Enheten ska även övervaka marknadsaktörernas beteende och underrätta behöriga offentliga myndigheter vid händelse av konkurrensbegränsande beteende, marknadsmissbruk, penningtvätt eller finansiering av terrorism.
8	Den enhet som genomför auktionerna och auktioneringen av utsläppsrätter ska stå under tillsyn av behöriga myndigheter. Utsedda behöriga myndigheter ska ha nödvändiga rättsliga befogenheter och tekniska arrangemang för att utöva tillsyn av ·organisation och uppförande hos de som driver auktionsplattformarna, ·organisation och uppförande hos professionella mellanhänder som agerar för kundernas räkning, ·marknadsaktörers beteende och transaktioner, för att förhindra insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan, samt ·marknadsaktörers transaktioner, för att förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism. Tillsynen ska i möjligaste mån inte vara mindre strikt än den som tillämpas för finansmarknader i respektive parts lagstiftning.

Schweiz ska sträva efter att använda sig av en privat enhet för auktionering av sina utsläppsrätter, i enlighet med bestämmelserna för offentlig upphandling. Fram till dess att en sådan enhet har anlitats, och om antalet utsläppsrätter som ska auktioneras under ett år understiger ett fast gränsvärde, får Schweiz fortsätta att använda sig av nuvarande arrangemang för auktionering, dvs. de auktioner som genomförs av FOEN, enligt de villkor som förtecknas nedan: 1.Gränsvärdet ska vara 1 000 000 utsläppsrätter, inbegripet utsläppsrätter som ska auktioneras för luftfartsverksamhet. 2.Med undantag för kriterierna 1 och 2, samt kriterierna 7 och 8, som endast gäller FOEN, ska de grundläggande kriterier som förtecknas ovan gälla i möjligaste mån. Grundläggande kriterium 3 ska gälla tillsammans med följande bestämmelse: tillstånd att lägga bud vid auktionering av schweiziska utsläppsrätter enligt de arrangemang för auktionering som tillämpades vid tidpunkten när detta avtal ingicks ska garanteras för alla enheter i EES som har tillstånd att lägga bud vid auktioner i EU. Schweiz får utse enheter som ansvarar för auktioner som äger rum i EES.

Bilaga II

Tekniska standarder för sammankoppling

I de tekniska standarderna för sammankoppling ska följande specificeras:

·Kommunikationslänkens arkitektur.

·Säkerheten för överföring av uppgifter.

·Förteckningen över funktioner (transaktioner, redovisning ...).

·Definitionen av webbtjänsterna.

·Kraven för uppgiftslagring.

·Driftsarrangemangen (hjälpcentral, support).

·Aktiveringsplanen och provningsförfarandet för kommunikationen.

·Förfarandet för provning av säkerheten.

I de tekniska standarderna för sammankoppling ska anges att administratörer ska vidta rimliga åtgärder för att säkerställa att SSTL, EUTL och kopplingen är i drift 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, och att driftsavbrotten i SSTL, EUTL och kopplingen begränsas till ett minimum.

I de tekniska standarderna för sammankoppling ska anges att kommunikationen mellan den schweiziska kompletterande transaktionsförteckningen (SSTL) och Europeiska unionens transaktionsförteckning (EUTL) ska utgöras av en säker utväxling av meddelanden enligt protokollet Simple Object Access Protocol (SOAP) baserat på följande teknik 1 :

·Webbtjänster som använder SOAP.

·Hårdvarubaserat virtuellt privat nät (VPN).

·XML (Extensible Markup Language).

·Digital signatur.

·NTP (Network Time Protocol).

De tekniska standarderna för sammankoppling ska ange ytterligare säkerhetskrav för det schweiziska registret, SSTL, unionsregistret och EUTL som ska dokumenteras i en säkerhetsplan. I de tekniska standarderna för sammankoppling ska särskilt följande anges:

·Om det finns misstankar om att säkerheten i det schweiziska registret, SSTL, unionsregistret eller EUTL har äventyrats ska båda parter omedelbart underrätta varandra och stänga kopplingen mellan SSTL och EUTL.

·Vid händelse av en säkerhetsöverträdelse förbinder sig parterna att underrätta varandra utan dröjsmål. I den mån de tekniska uppgifterna finns tillgängliga ska en rapport som beskriver händelsen (datum, orsak, påverkan, åtgärder) utbytas mellan förvaltaren av det schweiziska registret och den centrala förvaltaren av unionsregistret inom 24 timmar efter säkerhetsöverträdelsen.

Det förfarande för provning av säkerheten som anges i de tekniska standarderna för sammankoppling ska vara slutfört innan kommunikationslänken mellan SSTL och EUTL upprättas och när en ny version eller leveransversion av SSTL eller EUTL krävs.

De tekniska standarderna för sammankoppling ska föreskriva två provmiljöer utöver produktionsmiljön: en provmiljö för utvecklare och en acceptansmiljö.

Parterna ska genom förvaltaren av det schweiziska registret och unionens centrala förvaltare tillhandahålla bevis för att en oberoende säkerhetsbedömning av systemen har gjorts under de senaste 12 månaderna i enlighet med de krav som anges i de tekniska standarderna för sammankoppling. Provning av säkerheten och i synnerhet penetrationsprovning ska göras på alla nya större leveransversioner av programvaran i enlighet med de säkerhetskrav som anges i de tekniska standarderna för sammankoppling. Penetrationsprovningen får inte utföras av programvaruutvecklaren eller en underleverantör till programvaruutvecklaren.

Bilaga III

Känslighetsnivåer och hanteringsanvisningar

Parterna är eniga om att följande känslighetsnivåer ska användas för att identifiera känsliga uppgifter som hanteras och utbyts inom ramen för avtalet:

·ETS Limited.

·ETS Sensitive.

·ETS Critical.

Uppgifter markerade som ”ETS Critical” är känsligare än uppgifter markerade som ”ETS Sensitive”, som i sin tur är känsligare än uppgifter markerade som ”ETS Limited”.

Parterna är eniga om att utarbeta hanteringsanvisningar baserade på den befintliga informationsklassningspolicyn för unionens utsläppshandelssystem och på Schweiz förordning om uppgiftsskydd och federala lag om dataskydd. Dessa hanteringsanvisningar ska lämnas till den gemensamma kommittén för godkännande. Efter godkännandet måste alla uppgifter hanteras efter sin känslighetsnivå i enlighet med dessa hanteringsanvisningar.

Om parterna gör olika bedömningar av känslighetsnivån ska den högre nivån tillämpas.

Respektive parts lagstiftning ska innefatta grundläggande säkerhetskrav som motsvarar följande steg i hanteringen och beakta känslighetsnivåerna för utsläppshandelssystemet:

·Skapande av dokument

oResurser.

oKänslighetsnivå.

·Lagring

oElektroniska dokument i nätverk.

oElektroniska dokument i lokal miljö.

oFysiska dokument.

·Elektronisk överföring

oTelefon och mobiltelefon.

oFax.

oE-post.

oDataöverföring.

·Fysisk överföring

oMuntlig.

oPersonligt överlämnande.

oPostsystem.

·Användning

oBearbetning med it-program.

oTryck/utskrift.

oMångfaldigande.

oAvlägsnande från permanent placering.

·Informationsförvaltning

oRegelbunden utvärdering av klassning och mottagare.

oArkivering.

oRadering och förstöring.

Bilaga IV

Definition av känslighetsnivåer för utsläppshandelssystem

A.1 – Sekretess- och integritetsklassning

Med sekretess avses den konfidentiella karaktären hos uppgifter eller hos hela eller delar av ett informationssystem (såsom algoritmer, program och dokumentation) till vilka tillträdet är begränsat till behöriga personer, organ eller förfaranden.

Med integritet avses att informationssystemet och bearbetade uppgifter endast kan ändras genom avsiktliga och legitima åtgärder, och att systemet producerar ett förväntat resultat som är korrekt och fullständigt.

För varje uppgift i utsläppshandelssystemet som betraktas som känslig måste sekretessaspekten (respektive integritetsaspekten) övervägas mot bakgrund av vilken den potentiella påverkan på verksamheten skulle vara om uppgiften röjs (respektive oavsiktligt ändras eller helt eller delvis förstörs).

För varje säkerhetsaspekt görs en bedömning av sekretess- och integritetsklassningen baserad på definitionen i avsnitt A.2, och därefter görs en bedömning av uppgiftens övergripande känslighetsnivå med hjälp av tabellen i avsnitt A.3.

A.2 – Sekretess- och integritetsklassning

A.2.1 – Definition för ”låg”

Alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla begränsad skada för parterna eller andra institutioner som riskerar att

–i begränsad utsträckning påverka politiska eller diplomatiska förbindelser,

–vålla negativ lokal publicitet i fråga om parternas eller andra institutioners anseende eller rykte,

–vålla förlägenhet för enskilda personer,

–påverka personalens arbetsmoral/produktivitet,

–vålla begränsade ekonomiska förluster eller i begränsad utsträckning underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,

–i begränsad utsträckning påverka en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier, eller

–i begränsad utsträckning påverka en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.

A.2.2 – Definition för ”medel”

Alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla skada för parterna eller andra institutioner som riskerar att

–vålla förlägenhet i politiska eller diplomatiska förbindelser,

–vålla skada för parternas eller andra institutioners anseende eller rykte,

–vålla obehag för enskilda personer,

–vålla en betydande minskning av personalens arbetsmoral/produktivitet,

–vålla förlägenhet för parterna eller andra institutioner i affärsmässiga eller politiska förhandlingar med andra parter,

–vålla ekonomiska förluster eller underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,

–påverka brottsutredningar,

–bryta mot juridiska eller avtalsmässiga skyldigheter om sekretesskydd av uppgifter,

–påverka en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier, eller

–påverka en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.

A.2.3 – Definition för ”hög”

Alla uppgifter som rör utsläppshandelssystemet och vars röjande för obehöriga personer och/eller integritetsförlust skulle vålla katastrofal och/eller oacceptabel skada för parterna eller andra institutioner som riskerar att

—påverka diplomatiska förbindelser negativt,

—vålla väsentligt obehag för enskilda personer,

—försvåra upprätthållandet av den operativa effektiviteten eller säkerheten hos parterna eller andra medverkande,

—vålla ekonomiska förluster eller underlätta otillbörlig vinning eller fördel för enskilda personer eller företag,

—bryta mot relevanta åtaganden om att upprätthålla förtroendet för uppgifter som tillhandahålls av tredje part,

—bryta mot lagstadgade restriktioner om utlämnande av uppgifter,

—skada brottsutredningar eller göra det lättare att begå brott,

—vara till nackdel för parterna i affärsmässiga eller politiska förhandlingar med andra parter,

—hindra en effektiv utveckling eller ett effektivt genomförande av parternas strategier, eller

—undergräva en god förvaltning av parterna och deras verksamhet.

A.3 – Bedömning av känslighetsnivåer för uppgifter i utsläppshandelssystem

Utifrån den klassning av både sekretess och integritet som beskrivs i föregående avsnitt fastställs känslighetsnivån för uppgifter med hjälp av följande mappningstabell:

Sekretessklass Integritetsklass	Låg	Medel	Hög
Låg	ETS Limited	ETS Sensitive (eller ETS Limited*)	ETS Critical
Medel	ETS Sensitive (eller ETS Limited*)	ETS Sensitive (eller ETS Critical*)	ETS Critical
Hög	ETS Critical	ETS Critical	ETS Critical

* Möjligt alternativ som måste bedömas från fall till fall.

(1)

Denna teknik används i dag för att upprätta en förbindelse mellan unionsregistret och den internationella transaktionsförteckningen, liksom för förbindelsen mellan det schweiziska registret och den internationella transaktionsförteckningen.