MOTIVERING

1.BAKGRUND TILL FÖRSLAGET

•Motiv och syfte med förslaget

EU bygger på solidaritet, som är något som präglar hela vårt samhälle. Solidaritet är vad som definierar hela det europeiska projektet och som skapar den enighet och starka moraliska grund som krävs för att klara pågående och kommande kriser. Den fungerar som en kompass för unga européer i deras strävan efter ett bättre EU. I Romförklaringen, som antogs vid 60-årsjubileet av Romfördragen, bekräftade ledarna för 27 medlemsstater, Europeiska rådet, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen sitt engagemang för att verka för enighet och solidaritet, för att göra EU starkare och öka dess återhämtningsförmåga 1 .

I talet om tillståndet i unionen den 14 september 2016 underströks behovet av att investera i ungdomar, och idén om att inrätta en europeisk solidaritetskår lades fram, för att skapa möjligheter för ungdomar i hela EU att på ett meningsfullt sätt bidra till samhället, visa solidaritet och utveckla sina färdigheter, och på så sätt inte bara få arbete utan också ovärderliga erfarenheter. Vid toppmötet i Bratislava den 16 september 2016 efterlystes en förnyad politisk vilja att stödja unga européer och att inrätta nya EU-program för att skapa bättre möjligheter för dem. Med kommissionens meddelande av den 7 december 2016 om en europeisk solidaritetskår 2 inleddes den första fasen av den europeiska solidaritetskåren, och där bekräftades målet att 100 000 unga européer skulle delta fram till 2020. Under denna första fas har åtta olika EU-program 3 utnyttjats för att erbjuda volontärarbete, praktikplatser eller anställningar för unga människor i hela EU.

Förslaget är också ett svar på Europeiska rådets uppmaning i dess slutsatser av den 15 december 2016 att gå vidare med europeiska solidaritetskåren 4 , och det är en av de prioriterade initiativ som ingår i den gemensamma förklaringen om EU:s lagstiftningsprioriteringar för 2017 5 . I förklaringen åtog sig ordförandena för parlamentet, rådet och kommissionen att samordna institutionernas arbete för att snabbt genomföra lagstiftningsprocessen för de prioriterade initiativen för att försöka avsluta dem före utgången av 2017.

Förslaget skapar en rättslig ram för att låta den europeiska solidaritetskåren erbjuda unga människor en möjlighet att delta i solidaritetsverksamhet, vilket kommer att bidra till att fylla icke tillgodosedda samhällsbehov, samtidigt som det bidrar till de ungas personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling. När kommissionen utformade förslaget tog den hänsyn både till rönen från förhandsutvärderingen och till de åsikter och förslag som framkom vid ett omfattande öppet samråd, som beskrivs närmare nedan. Detta förberedande arbete bidrog till att visa på de luckor som förslaget syftar till att fylla.

Det finns många unga som vill delta i solidaritetsverksamhet och samtidigt finns det många samhällsbehov som skulle kunna tillgodoses på det sättet. Det finns en outnyttjad efterfrågan hos många organisationer på motiverade unga människor som skulle kunna hjälpa dem i deras verksamhet, och om organisationerna fick stöd skulle de kunna bidra ännu mera i samhället. Det finns dock brister i matchningen mellan utbud och efterfrågan, och det finns hinder när det gäller tillgång till resurser, kvalitetssäkring och vissa rättsliga frågor.

De största utmaningarna på området kan sammanfattas på följande sätt:

–De senaste årtiondena har samhället inte investerat tillräckligt i att göra det möjligt för unga människor i Europa att verkligen engagera sig i solidaritetsverksamhet, antingen som volontärer eller yrkesmässigt. Efter den globala finansiella och ekonomiska krisen har EU:s ekonomi börjat stabilisera sig, men återhämtningen är fortfarande ojämnt fördelad i olika delar av samhället och i olika regioner, och den yngre generationen står inför särskilt stora utmaningar. Solidaritetsverksamhet har en verklig potential att motivera unga människor för en god sak och att hjälpa dem att skaffa sig kunskaper och färdigheter som kan vara avgörande för deras personliga, sociala, utbildningsmässiga, yrkesmässiga och medborgerliga utveckling. Detta är sant för alla unga, även från socialt missgynnade miljöer. En särskild fråga som också måste beaktas är hur man uppmuntrar unga att delta i solidaritetsverksamhet.

–Att hantera solidaritetsverksamhet och att bygga social, ekonomisk och medborgerlig sammanhållning kräver en mångfald av dynamiska organisationer, både privata och offentliga, vinstdrivande och ideella. I sammanhanget är det också viktigt att bättre tillgodose dessa organisationers behov, framförallt vad gäller organisationer som arbetar på gräsrotsnivå med särskilt missgynnade samhällsgrupper. Organisationer som skapar och erbjuder platser behöver stöd med resurser, med att erbjuda lämplig utbildning och förberedelse för volontärerna, praktikanterna eller arbetstagarna samt med att verka på EU-nivå. Organisationerna behöver också enkla och tydliga regler.

–Möjligheterna att delta i solidaritetsverksamhet, både för volontärer och yrkesverksamma, är splittrade inom EU. Där det finns möjligheter finns det ofta en bristande medvetenhet om dessa möjligheter. Splittringen leder också till brister när det gäller att förstå, dokumentera och validera vad unga lärt sig av sitt deltagande i solidaritetsverksamheten.

Så länge det inte vidtas åtgärder för att få organisationerna och de unga att mötas kring solidaritetsfrågor finns det en risk att stora möjligheter att ordna solidaritetsverksamhet inte utnyttjas, vilket är till nackdel för både organisationerna, de unga och samhället.

Därför syftar den europeiska solidaritetskåren till att stärka ungdomars och organisationers engagemang i solidaritetsverksamhet som är av hög kvalitet och tillgänglig för alla unga, för att bidra till att stärka sammanhållningen och solidariteten i Europa, stödja lokalsamhällen och fylla icke tillgodosedda behov i samhället. För att uppnå detta allmänna mål kommer den europeiska solidaritetskåren att ge de unga ett enkelt sätt att göra volontärarbete, praktisera eller jobba inom solidaritetsrelaterade sektorer, och även att utforma och driva egna solidaritetsprojekt som, genom att ge dem kunskaper och färdigheter, samtidigt bidrar till deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling och ökar deras anställbarhet. Den europeiska solidaritetskåren kommer också att stödja nätverksarbete för organisationer och deltagare i solidaritetskåren, i syfte att främja en europeisk solidaritetskårsanda och en känsla av samhörighet mellan alla som är engagerade i frågan och även för att uppmuntra till utbyte av god praxis och erfarenheter. Den europeiska solidaritetskåren kommer också att sträva efter att den solidaritetsverksamhet som erbjuds unga deltagare 6 bidrar till att lösa konkreta problem i samhället, att den är av hög kvalitet och att de erfarenheter deltagarna skaffar sig valideras ordentligt.

•Förenlighet med befintliga bestämmelser inom området

Förslaget ingår i en uppsättning initiativ för att investera i Europas unga, som lades fram den 7 december 2016. Det bidrar till att genomföra EU:s viktigaste ungdomsstrategier i hela EU, särskilt den europeiska ungdomsstrategin, ungdomsgarantin och den nya kompetensagendan för Europa. Dessa omfattar en rad olika åtgärder för att stödja unga, med allt från informellt lärande och volontärarbete till yrkesutbildning och sysselsättning. Målet är att förbättra möjligheterna för unga genom en rejäl förbättring av strategiernas kvalitet och förväntade resultat.

Den europeiska solidaritetskåren kommer att dra nytta av den långa och rika tradition som finns i medlemsstaterna med samhällsnyttig verksamhet, t.ex. volontärarbete. Vissa medlemsstater har egna medborgartjänstprogram som ger unga människor en möjlighet att engagera sig och vissa stöder verksamheter som genomförs av civilsamhället.

På EU-nivå har europeiska volontärtjänsten i 20 år erbjudit unga möjligheten att utföra volontärarbete och det finns olika initiativ och program, t.ex. ungdomsgarantin och Ditt första Eures-jobb som hjälper unga att hitta praktikplatser och jobb. Den europeiska solidaritetskåren kommer att utgå från de goda erfarenheterna från dessa initiativ. Det finns alltså en solid bas att bygga vidare på för att erbjuda nya möjligheter, få större uppmärksamhet och påverka mer. Solidaritetskåren kommer att skapa nya möjligheter som inte ingår i de nuvarande programmen, och samtidigt göra det lättare att delta för både intresserade unga och för organisationer. Solidaritetskårens portal kommer att fungera som en enda lättillgänglig kontaktpunkt, med syftet att nå ut till så många deltagare som möjligt. Den europeiska solidaritetskåren kommer också att förbättra utbildningen inför en placering, ge stöd och validera meriterna efter placeringen.

För att säkerställa kontinuiteten när det gäller volontärarbete som får stöd på EU-nivå kommer den verksamhet som har fått stöd inom den europeiska volontärtjänsten inom solidaritetskårens geografiska verksamhetsområde att få stöd av solidaritetskåren i form av gränsöverskridande volontärplatser. Den verksamhet inom den europeiska volontärtjänsten som inte faller inom solidaritetskårens geografiska verksamhetsområde kommer även i fortsättningen att få stöd av programmet som inrättades genom förordning (EU) nr 1288/2013 7 . Vad gäller tolkningen av relevant lagstiftning på unionsnivå innehåller förslaget bestämmelser för att säkerställa att både de gränsöverskridande volontärplatserna inom den europeiska solidaritetskåren och den volontärverksamhet som även i fortsättningen kommer att få stöd enligt förordning (EU) nr 1288/2013 betraktas som likvärdiga med den verksamhet som genomförs inom den europeiska volontärtjänsten.

För att den europeiska solidaritetskåren ska kunna genomföras effektivt kommer man att så långt som möjligt använda sig av befintliga administrativa arrangemang. På så sätt kan man inrikta sig på verksamheten och resultaten och minimera den administrativa bördan. Genomförandet av den europeiska solidaritetskåren kommer därför att överlåtas till befintliga strukturer, dvs. kommissionen, även genom dess genomförandeorgan för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) och de nationella programkontor som utses för förvaltningen av de åtgärder som avses i kapitlet om ungdomsfrågor i förordning (EU) nr 1288/2013 om inrättande av Erasmus+.

•Förenlighet med unionens politik inom andra områden

Verksamheten inom den europeiska solidaritetskåren kommer att överensstämma med och komplettera en rad EU-strategier och EU-program, framförallt men inte enbart inom utbildning, sysselsättning, jämställdhet, entreprenörskap (särskilt socialt företagande), medborgarskap 8 och demokratiskt deltagande, miljö- och naturskydd, klimatinsatser, katastrofförebyggande åtgärder, katastrofberedskap och återhämtning, jordbruk och landsbygdsutveckling, tillhandahållande av livsmedel och andra förnödenheter, hälsa och välbefinnande, kreativitet och kultur, skolidrott och idrott, socialt stöd och välfärd, mottagande och integration av tredjelandsmedborgare, territoriellt samarbete och sammanhållning.

I den första fasen av den europeiska solidaritetskåren som inleddes i december 2016 utnyttjades åtta olika EU-program för att erbjuda volontärarbete, praktikplatser eller anställningar för unga människor i hela EU. Oavsett om dessa verksamheter genomförs före eller efter ikraftträdandet av den föreslagna förordningen kommer man att fortsätta att tillämpa de regler och villkor som fastställts inom de respektive EU-program som finansierade dem under den europeiska solidaritetskårens första fas.

Under den andra fasen, som inleds med att den föreslagna förordningen träder i kraft, kommer flera EU-program att bidra. Vissa av dem 9 kommer att bidra ekonomiskt till solidaritetskårens budget (se ytterligare förklaringar i avsnitt 4), medan andra 10 kan komma att bidra till solidaritetskårens mål genom att stödja verksamheter som ligger inom deras område. Sådana bidrag kommer att finansieras i enlighet med de respektive grundläggande rättsakterna för de berörda programmen.

2. RÄTTSLIG GRUND, SUBSIDIARITETSPRINCIPEN OCH PROPORTIONALITETSPRINCIPEN

•Rättslig grund

Det huvudsakliga syftet med detta förslag är att skapa möjligheter för unga att delta i solidaritetsverksamhet, genom att göra volontärarbete, praktisera eller jobba eller genom att utforma och driva egna solidaritetsprojekt, vilket kommer att ge dem kunskaper och färdigheter och på så sätt bidra till deras personliga, sociala och yrkesmässiga utveckling. Förslaget är därför inriktat på att främja rörlighet, aktivt engagemang, icke-formellt lärande och yrkesutbildning för unga. På så sätt kan man också öka de ungas anställbarhet och underlätta övergången till en vanlig anställning.

Med hänsyn till detta bygger förslaget på artiklarna 165.4 och 166.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Artikel 165.4 tillåter unionsåtgärder som ska ”främja utvecklingen av ungdoms[...]utbyte och stimulera ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv”. Unionsåtgärder som bygger på artikel 166.4 utgör en lämplig rättslig grund för rättsakter som i likhet med förslaget syftar till att ”förbättra den grundläggande och fortsatta yrkesutbildningen för att underlätta inträde och återinträde på arbetsmarknaden” samt ”underlätta tillträde till yrkesutbildning och främja rörligheten för yrkeslärare och för elever i sådan utbildning, särskilt de unga”.

•Subsidiaritetsprincipen (för icke-exklusiv befogenhet)

Mot bakgrund av att de föreslagna målen ligger på en EU-omfattande nivå, nämligen att mobilisera unga för solidaritetsverksamhet inom hela EU, är det lämpligt med en åtgärd på EU-nivå. EU har en roll att spela när det gäller att stödja ett EU-omfattande tillvägagångssätt i fråga om solidaritet. En EU-åtgärd i form av den europeiska solidaritetskåren kommer inte att ersätta liknande åtgärder i medlemsstaterna, men den kommer att komplettera och stödja dem, med full respekt för subsidiaritetsprincipen. Det finns traditioner i alla medlemsstater av att genomföra program och strategier för att stödja samhällsnyttig verksamhet, ofta genom volontärarbete, men dessa är ganska olikartade. I vissa länder föredrar man statliga insatser medan man i andra låter civilsamhället leda verksamheten. Det finns också olika begrepp och konnotationer när det gäller solidaritetsverksamhet och volontärarbete, och de varierar mycket i både innehåll och varaktighet. Dessutom finns det olika uppfattningar om förhållandet mellan socialt skydd och volontärarbete och den rättsliga statusen varierar, liksom frågan om lärande och validering. Allt detta leder till en splittring på EU-nivå, vilket innebär att unga människor inom EU inte har samma tillgång till de möjligheter som erbjuds.

En EU-åtgärd i form av den europeiska solidaritetskåren innebär att man råder bot på denna splittring, vilket framgår av den förhandsbedömning som åtföljer förslaget. Den kommer också att innebära ett tillfälle att dra nytta av olika erfarenheter i medlemsstaterna, samtidigt som man främjar volontärarbete i de medlemsstater där det är mindre vanligt idag, vilket framfördes i det samråd som genomfördes under i samband med förberedelserna inför detta förslag. Den europeiska solidaritetskåren kommer att utgöra ett komplement till befintliga offentliga och privata strategier, program och verksamheter, både på nationell och europeisk nivå. Genom olika kvalitetsgarantier, t.ex. stadgan för den europeiska solidaritetskåren, en särskild kvalitetsmärkning för deltagande organisationer samt de principer som anges i kvalitetskriterierna för praktikprogram, kan den europeiska solidaritetskåren bidra till att höja kvaliteten på olika typer av placeringar för unga inom EU och till att förbättra valideringen av deras lärande.

Dessutom kommer den europeiska solidaritetskåren att erbjuda en enda kontaktpunkt för högkvalitativt volontärarbete och solidaritetsarbete för unga inom EU, i stället för att de som nu endast är tillgängliga genom en lång rad olika program. Det kommer därför att leda till att intresserade unga i olika länder får samma möjligheter att lättare kunna delta i ett större urval av verksamheter. Genom att samla olika typer av placeringar under en beteckning kan man också skapa större medvetenhet om denna möjlighet bland unga människor.

Den europeiska solidaritetskåren kommer att erbjuda både placeringar i ett annat land än det där deltagaren bor (gränsöverskridande placeringar) eller i det land där deltagaren bor (placeringar inom landet). En sådan flexibilitet överensstämmer med de förslag som framkom vid samrådet med berörda parter. Vad gäller de gränsöverskridande placeringarna kan enskilda medlemsstaters insatser inte ersätta en EU-insats, särskilt med tanke på splittringen när det gäller struktur och program som erbjuder volontärarbete och praktikantplatser och på de olika uppfattningar och begrepp som förekommer på området solidaritetsverksamhet. Vad gäller placeringar inom landet kan europeiska solidaritetskåren förväntas ha en innovativ karaktär, och bidra till att lösa lokala eller nationella utmaningar utifrån ett bredare europeiskt perspektiv. Framför allt kan en EU-insats bidra till att råda bot på splittringen när det gäller utbudet av placeringar och säkerställa att alla unga omfattas, även de som har svårt att delta i internationella aktiviteter. Den kan också erbjuda en europeisk kontext och bidra till att hitta europeiska lösningar på specifika problem som inte är begränsade till ett land.

Slutligen innebär användningen av befintliga strukturer som redan visat sig vara effektiva till att den europeiska solidaritetskåren kan genomföras effektivt och att man kan dra nytta av synergieffekter med medlemsstaternas egna insatser för unga.

•Proportionalitetsprincipen

Förslaget åtgärdar de luckor som konstaterats i fråga om utbudet av lättillgängliga möjligheter för unga att delta i solidaritetsverksamhet och det går inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå målen.

•Val av instrument

Det föreslagna instrumentet har formen av en Europaparlamentets och rådets förordning.

3.RESULTAT AV SAMRÅD MED BERÖRDA PARTER OCH KONSEKVENSBEDÖMNINGAR

•Samråd med berörda parter

I samband med att förslaget och förhandsutvärderingen utarbetades genomfördes också ett samråd på olika nivåer, med en mängd olika berörda parter och med EU-invånare, offentliga administrationer och med andra EU-institutioner och organ (Europaparlamentet, rådet, Europeiska regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén).

Ett webbaserat offentligt samråd genomfördes under åtta veckor. Det kom in 660 svar och 82 ståndpunktsdokument. Samrådet genomfördes på 23 av EU:s officiella språk, och svar kunde alltså lämnas på alla dessa språk. Dessutom hölls ett stort forum för berörda parter den 12 april 2017 med 700 deltagare, och riktade samråd anordnades med olika medlemsstater och viktiga parter (inklusive volontärorganisationer, solidaritetsorganisationer, ungdomsföreträdare, offentliga arbetsförmedlingar och Eures-samordnare, ungdomsgarantisamordnare, arbetsmarknadens parter, företag, stödmottagare och berörda parter från olika program, inklusive nationella myndigheter och nationella programkontor för Erasmus+).

En detaljerad översikt över samrådsprocessen är bifogad till den förhandsutvärdering som åtföljer detta förslag. De viktigaste resultaten från dessa samråd sammanfattas nedan.

De berörda parter som deltog i samrådet uttryckte sin uppskattning av att unga människors engagemang för solidaritet synliggörs och får politiskt erkännande. De välkomnade de nya möjligheterna för unga att göra en insats tack vare den europeiska solidaritetskåren. De framhöll den europeiska solidaritetskårens potential att främja integration, solidaritet inom Europa och mellan generationer och gemensamma värderingar. De framhöll dock även behovet av ytterligare finansiering för säkerställa inkluderande arbetssätt, för att göra det möjligt för unga från missgynnade miljöer och för små organisationer att delta, och även behovet av högkvalitativa placeringar samtidigt som man bygger vidare på befintliga strukturer.

Mer specifikt var behovet av ett inkluderande arbetssätt en av de viktigaste frågorna för de berörda parterna. Det var faktiskt många berörda parter som särskilt framhöll att det är viktigt att särskilt rikta in sig på inkludering för alla unga, även de från missgynnade miljöer och de som har begränsade möjligheter.

De berörda parterna betonade att den europeiska solidaritetskåren måste ha en ännu tydligare inriktning på solidaritet än befintliga program, och en tydlig definition av solidaritetsverksamhet. De ansåg också att den verksamhet som europeiska solidaritetskåren ska bedriva kan bidra till att utveckla kunskaper och färdigheter, och på så vis stödja icke-formellt och informellt lärande och förbättra de ungas anställbarhet. Organisationerna framhöll också behovet av utbildning för volontärerna, och några av dem nämnde behovet att utfärda intyg för volontärerna.

Möjliga överlappningar med befintliga program och bristande finansiering var de orosmoment som oftast framfördes av de berörda parterna. Många önskade en separat budget för den europeiska solidaritetskåren. En majoritet av de berörda parterna framhöll att för att kunna möta befintliga och kommande behov behöver solidaritetskåren tillräckliga tilläggsmedel utöver de tillgängliga resurserna från befintliga program. De flesta efterfrågade också en tydlig åtskillnad mellan volontärarbete och vanliga anställningar för att undvika billig arbetskraft och obetalt arbete, t.ex. genom att praktikanter och anställda ersätts med volontärer.

Vad gäller genomförandet framhöll de berörda parterna att det måste ske så smidigt och effektivt som möjligt för att undvika en onödig administrativ börda för de unga och för organisationerna. Vidare ansåg de att det är viktigt att hålla en hög kvalitet och att bygga vidare på synergieffekter och erfarenheter från befintliga välfungerande program, t.ex. europeiska volontärtjänsten. De berörda parterna framhöll att en tydlig fördelning av roller och behörigheter mellan genomförandeorganen, tydliga bestämmelser för ackreditering av organisationer, ett välfungerande verktyg för att matcha organisationer och volontärer och ett utmärkt system för att stödja deltagarna är viktiga faktorer för att man ska kunna nå målet.

Vad gäller det geografiska verksamhetsområdet ansåg de flesta berörda parterna att man bör se till att det överensstämmer med villkoren i de befintliga programmen. De berörda parterna stödde förslaget att främja solidaritetsverksamhet på lokal nivå, utöver den gränsöverskridande verksamheten, och de ansåg att den lokala verksamheten skulle göra det lättare för unga från missgynnade miljöer att delta. Flera intressenter framhöll dock behovet av samarbete och samordning med statliga förvaltningar och lokalsamhällen för att säkerställa komplementariteten med befintliga program.

Förslaget till en europeisk solidaritetskår avspeglar i stora delar de åsikter och rekommendationer som inkom under samrådet. I enlighet med dessa kommer den europeiska solidaritetskåren att erbjuda nya möjligheter som är tillgängliga för alla unga, och lägga stor vikt vid behovet av solidaritet och på att uppmuntra unga från missgynnade miljöer att delta, t.ex. genom extra ekonomiskt stöd vid behov. Man kommer också att lägga särskilt vikt vid att säkerställa att den verksamhet som får stöd är relevant och av hög kvalitet. Kvalitets- och stödåtgärder kommer också att erbjudas deltagarna, t.ex. försäkringar, språkstöd på nätet, allmän fortbildning på nätet och specifik fortbildning, ett intyg från den europeiska solidaritetskåren och stöd efter deltagandet. Kvalitetskraven är också viktiga för de organisationer som vill erbjuda placeringar inom europeiska solidaritetskåren. I enlighet med föreslagen från samrådet kommer därför en kvalitetsmärkning att införas för alla de organisationer som är intresserade av att delta. Märkningen ska säkerställa att de uppfyller principerna och kraven i den europeiska solidaritetskårens stadga vad gäller deras rättigheter och skyldigheter under alla skeden av solidaritetsverksamheten.

I enlighet med de berörda parternas rekommendationer kommer Europeiska kommissionen att sträva efter att registrering och ansökning ska bli mer användarvänliga och att minska den administrativa bördan för både de unga och för organisationerna. Utvecklingen av en portal för den europeiska solidaritetskåren är ett steg i den riktningen. Portalen och matchningsverktyget kommer att utgöra den gemensamma kontaktpunkten för solidaritetsverksamhet i hela EU.

Med tanke på det behov av ytterligare finansiering som anförs av många berörda parter kommer den europeiska solidaritetskåren att finansieras både med tilläggsmedel och med bidrag från flera befintliga program som överensstämmer med europeiska solidaritetskårens mål, för att maximera synergieffekterna och komplementariteten med de befintliga programmen. De berörda parterna förespråkade också en tydlig åtskillnad mellan volontärarbete och vanligt arbete. Detta kommer att göras, inte bara i definitionen av den verksamhet som stöds, utan också i fråga om det ekonomiska stödet till de olika typerna av verksamhet. I lagstiftningsförslaget har man därför infört en indikativ uppdelning av stödet till solidaritetsprojekt och placeringar (80 % för volontärplatser och solidaritetsprojekt och 20 % för praktikplatser och anställningar), vilket också bör leda till kontinuitet i den verksamhet som får stöd från de program som bidrar till europeiska solidaritetskåren.

Vad gäller det geografiska verksamhetsområdet kommer den europeiska solidaritetskåren att börja genomföras i EU-medlemsstaterna. Enligt den föreslagna förordningen är det dock möjligt att utvidga verksamheten till andra länder på grundval av bilaterala avtal med dessa länder.

•Konsekvensbedömning

Ingen konsekvensbedömning har gjorts eftersom kommissionen redan har inrättat den europeiska solidaritetskåren genom sitt meddelande i december 2016. Målet för den här förordningen är att följa upp inrättandet. Eftersom det innebär betydande utgifter åtföljs den av en förhandsutvärdering enligt kraven i budgetförordningen.

I förhandsutvärderingen går man igenom utmaningar på två nivåer: dels inriktningen på unga människor och deras möjlighet att delta i solidaritetsverksamhet, dels de vidare sociala, institutionella och organisatoriska behoven. Vid förhandsutvärderingen framkom att EU behöver ta itu med följande större utmaningar inom det europeiska ungdomsinitiativet när det gäller solidaritetsfrågor:

–Det finns ett behov att åtgärda splittringen och tillhandahålla fler möjligheter för att uppmuntra unga och organisationer att engagera sig i solidaritetsverksamhet, vilket kan ske genom att man samlar volontärarbete och vanligt arbete under ett och samma paraply med en gemensam kvalitetssäkring och med en bred och allmänt erkänd validering av lärdomar och erfarenheter, oberoende av typ av placering. Man behöver också säkerställa en enkel och jämlik åtkomst genom smidiga förfaranden, samtidigt som man genomför lämpliga åtgärder för att uppmuntra unga från missgynnade miljöer att delta.

–Det finns ett behov av att säkerställa att placeringar och verksamhet som erbjuds inom ett europeiskt ungdomsinitiativ på solidaritetsområdet fyller icke tillgodosedda samhällsbehov och att de följer gemensamma kvalitetsstandarder, samtidigt som det bygger på en gränsöverskridande samsyn på hur de kunskaper och färdigheter som förvärvas ska valideras.

Förhandsutvärderingen inriktades på följande alternativ: 1. Att fortsätta att genomföra den europeiska solidaritetskåren genom olika befintliga program, så som varit fallet sedan den första fasen inleddes i december 2016, så att åtta olika program finansierar solidaritetsverksamhet, vart och ett i enlighet med sin egen rättsliga grund, sina mål och sin budget. 2. Att utveckla ett nytt självständigt initiativ med en förstärkt inriktning på solidaritet, som skulle bygga på erfarenheterna från befintliga program men som skulle ha sina egna mål och därigenom ett tydligare syfte och verksamhetsområde.

Möjligheten att använda den rättsliga grunden från ett befintligt program avfärdades eftersom detta skulle ha inneburit ett program med överlappande mål och eftersom solidaritetsverksamheten skulle ha fått en begränsad synlighet i det större sammanhanget. Dessutom skulle ett sådant tillvägagångssätt ha lett till ett minskat engagemang av berörda parter från de andra programmen.

Det var alltså två alternativ som identifierades, analyserades och jämfördes med följande kriterier, i enlighet med de berörda parternas förslag från samrådet:

–Tillgänglighet (synlighet och tydlighet för organisationer, unga människor och andra berörda parter när det gäller att delta och att få tillgång till finansiering för solidaritetsverksamhet).

–Kvalitet (förfaranden och kriterier för att säkerställa placeringarnas kvalitet och säkerhet).

–Inkludering (åtgärder för att säkerställa att missgynnade unga kan delta).

–Synergieffekter (engagemang hos och synergieffekter mellan organisationer som genomför solidaritetsverksamhet, oberoende av om de är verksamma på lokal, regional, nationell eller europeisk nivå).

–Effektiva och enkla bestämmelser om förvaltning och låga administrativa kostnader.

En analys gav vid att handen att alternativ 2 (att utveckla ett nytt självständigt initiativ med en förstärkt inriktning på solidaritet) skulle ge bäst resultat i förhållande till alla dessa kriterier, och därför rekommenderades detta alternativ. Alternativet leder till en enda och tydlig kontaktpunkt för organisationer och unga människor och kommer att göra solidaritetsverksamheten mer synlig. Det innebär ett mer inkluderande tillvägagångssätt, eftersom det innehåller en särskild inkluderingsstrategi. Det kommer att leda till placeringar av hög kvalitet och till att de unga deltagarna är väl förberedda, genom en rad särskilda kvalitetsförfaranden och kriterier (kvalitetsmärkning av organisationer, utbildning, försäkring osv.). Det kommer att leda till nya synergieffekter mellan olika verksamheter och erkännandet av dem, eftersom de kommer att ingå i en gemensam ram och bidra till att skapa nya kontakter mellan människor och organisationer med samma solidaritetssträvan. Alternativ 2 gör det också möjligt att sänka förvaltningskostnaderna samtidigt som det ger större effekter (det är mer prisvärt).

Olika genomförandemekanismer beaktades för det rekommenderade alternativet: direkt förvaltning, indirekt förvaltning eller en kombination av dessa två. Analysen visade att det sista alternativet, en kombination av direkt och indirekt förvaltning, skulle göra genomförandet mest kostnadseffektivt när det gäller att uppnå det uppställda målet, nämligen att aktivera 100 000 unga fram till 2020. Förhandsutvärderingen visade också att det är nödvändigt med tillräckliga och kontinuerliga budgetmedel för att uppnå målet.

Förhandsutvärderingen lyfte också fram de förväntade positiva sociala effekterna av det valda alternativet på både individuell nivå (t.ex. ökade kunskaper och färdigheter som bidrar till den personliga och yrkesmässiga utvecklingen; en ökad känsla av solidaritet och medborgarskap som gynnar den sociala och medborgerliga utvecklingen) och på samhällsnivå (t.ex. behov som uppfylls i lokalsamhällen och påverkar den sociala välfärden och välbefinnandet; ökat stöd till solidaritetsinriktade organisationer med positiva effekter på deras engagemang och på de möjligheter som erbjuds unga människor; bidrag till andra politiska mål, t.ex. ungas delaktighet, civilskydd, social inkludering, sammanhållning, regional utveckling och miljöskydd; bättre syn på unga i vissa nationella medier).

Att främja ungas delaktighet och sociala kapital är också nära knutet till ekonomisk tillväxt. Ett ökat deltagande av unga och en ökad anställningsbarhet hos unga kan påverka sysselsättningen och den makroekonomiska tillväxten positivt. Med tanke på förslagets relativt begränsade omfattning och på att konsekvenserna kommer att spridas ut över hela Europa och inte är koncentrerade till en medlemsstat eller en sektor var det inte möjligt att mäta de ekonomiska konsekvenserna av förslaget. Det var inte heller relevant att genomföra något djupgående analys av de miljömässiga konsekvenserna. I förhandsutvärderingen konstaterades att den europeiska solidaritetskåren i likhet med andra program för rörlighet i princip kommer att leda till en ökad efterfrågan på transporter, vilket i sin tur skulle kunna leda till ett ökat utsläpp av växthusgaser. Konsekvensen kan dock anses vara försumbar i förhållande till den totala mängden transporter i Europa. Man kan dock notera att den europeiska solidaritetskåren kan leda till att unga blir mer medvetna om och engagerade i miljöfrågor, vilket var fallet under den första fasen, medan de olika bidragande programmen redan har gett stöd till olika projekt på miljöområdet.

Förslaget överensstämmer fullt ut med det valda alternativet.

•Grundläggande rättigheter

Detta förslag är fullt förenligt med Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna 11 , där solidaritet erkänns som ett av de universella värden som EU bygger på. I synnerhet beaktar förslaget fullt ut de rättigheter och förbud som anges i artikel 5 (Förbud mot slaveri och tvångsarbete), artikel 14 (Rätt till utbildning), artikel 15 (Fritt yrkesval och rätt att arbeta), artikel 21 (Icke-diskriminering), artikel 24 (Barnets rättigheter), artikel 26 (Integrering av personer med funktionshinder), artikel 31 (Rättvisa arbetsförhållanden) och artikel 32 (Förbud mot barnarbete och skydd av ungdomar i arbetslivet) i stadgan.

4.BUDGETKONSEKVENSER

Kommissionen föreslår att europeiska solidaritetskårens budget till tre fjärdedelar finansieras genom överföringar från befintliga program. Det återstående beloppet ska täckas genom användning av den samlade marginalen för åtaganden under 2018 och genom tillgängliga icke anslagna marginaler under 2019 och 2020.

Det särskilda referensbeloppet under rubrik 1a för perioden 2018–2020 är 294,2 miljoner euro, vilket omfattar omfördelningar från samma rubriker från programmet Erasmus+ (197,7 miljoner euro) och programmet för sysselsättning och social innovation (10 miljoner euro).

Anslaget under rubrik 1a ska kompletteras med bidrag från program under andra rubriker, inom deras befintliga budgetanslag, i enlighet med målet i olika EU-program och fonder i EU-budgeten att solidaritetsaspekten ska integreras i deras verksamhet. Det sammanlagda belopp som föreslås för bidraget från andra rubriker är 47,3 miljoner euro och det ska komma från följande program: Europeiska socialfonden (35 miljoner euro), unionens civilskyddsmekanism (6 miljoner euro), Life-programmet (4,5 miljoner euro) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (1,8 miljoner euro).

De detaljerade ekonomiska och budgetmässiga konsekvenserna av förslaget framgår av den finansieringsöversikt som åtföljer förslaget.

5.ÖVRIGA INSLAG

•Genomförandeplaner samt åtgärder för övervakning, utvärdering och rapportering

I enlighet med den analys som genomfördes i samband med förhandsutvärderingen och för att säkerställa ett effektivt genomförande, åstadkomma synergieffekter och minska den administrativa bördan kommer den europeiska solidaritetskåren att använda de befintliga förvaltnings- och genomförandearrangemang som redan införts inom Erasmus+-programmet. Förslaget bygger vidare på de positiva erfarenheterna från genomförandet av det programmet och på dess struktur, och i förslaget föreskrivs om en tydlig uppdelning av programförvaltningen mellan kommissionen, de nationella programkontor som inrättats inom Erasmus+ och genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea). Sedan Eacea inrättades 2006 har det framgångsrikt genomfört delar av Erasmus+, Kreativa Europa, Ett Europa för medborgarna och europeiska frivilligkåren för humanitärt bistånd (och föregångarna till dessa program). Att genomförandet varit av hög kvalitet har bekräftats i ett antal oberoende externa utvärderingar. I enlighet med kraven i förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för genomförandeorgan 12 har en kostnads-nyttoanalys genomförts innan några program delegeras till genomförandeorganen, och den visade att det är kostnadseffektivt att använda Eacea för vissa uppgifter i samband med genomförandet av europeiska solidaritetskåren. Parallellt har den framgångsrika modellen med användningen av nationella programkontor inom Erasmus+ visat sig ge goda resultat och vara effektiv, i kombination med en hög grad av tillförlitlighet och sund ekonomisk förvaltning.

Övervaknings- och utvärderingsarrangemangen för den europeiska solidaritetskåren kommer att bestå av permanent övervakning för att bedöma framstegen och en utvärdering för att bedöma beläggen för att resultaten verkligen uppnåtts.

Övervakningsarrangemangen kommer att bygga på en omfattande analys av kvantitativa och kvalitativa resultat från den europeiska solidaritetskåren. De kvantitativa resultaten kommer att samlas in systematiskt genom de it-system som införts för att förvalta europeiska solidaritetskårens verksamhet. De kvalitativa resultaten kommer att övervakas genom återkommande undersökningar som riktar sig både till individer och till deltagande organisationer. De genomförande organens rapporterings- och bedömningsarrangemang kommer att säkerställa en omfattande övervakning av genomförandet av förslaget.

Under 2020 kommer kommissionen att offentliggöra en rapport med en översikt över de framsteg som gjorts mot att uppnå målet att erbjuda 100 000 unga människor möjligheter inom den europeiska solidaritetskåren. Förslaget kommer också att genomgå en oberoende utvärdering fyra år efter tillämpningsdatumet för att bedöma de kvalitativa resultaten av de åtgärder som fått stöd, inklusive hur de påverkat unga och organisationer. Vid utvärderingen ska man beakta befintliga belägg för att resultaten från solidaritetskåren varit effektiva och haft verkan. Materialet som ska ligga till grund för kontrollen omfattar uppgifter från övervakningen, uppgifter från de genomförande organens arbetsplaner och rapporter, resultat från spridning, evidensbaserade studier, undersökningar osv.

•Ingående redogörelse för de specifika bestämmelserna i förslaget

I kapitel I – Allmänna bestämmelser i förslaget till förordning anges syftet, definitioner av vissa återkommande termer, de allmänna och särskilda målen för den europeiska solidaritetskårens verksamhet samt samstämmigheten och komplementariteten med unionens insatser. Den europeiska solidaritetskåren syftar till att stärka ungdomars och organisationers engagemang i solidaritetsverksamhet som är av hög kvalitet och tillgänglig för alla unga, för att bidra till att stärka sammanhållningen och solidariteten i Europa, stödja olika grupper i samhället och hitta lösningar på samhällsproblem.

I kapitel II – Den europeiska solidaritetskårens verksamhet beskrivs den verksamhet som planeras för att man ska uppnå målen i förslaget till förordning. Unionens stödåtgärder omfattar dels solidaritetsplaceringar, solidaritetsprojekt och nätverksarbete, dels kvalitets- och stödåtgärder.

I kapitel III – Finansiella bestämmelser anges budgetramen för den europeiska solidaritetskåren för perioden 2018–2020 och de former av unionsfinansiering som planeras. Det särskilda referensbeloppet omfattar omfördelningar från Erasmus+ (197,7 miljoner euro) och programmet för sysselsättning och social innovation (10 miljoner euro) samt tilläggsmedel för räkenskapsåren 2018, 2019 och 2020. Budgetramen kompletteras med bidrag från olika budgetrubriker och från flera EU-program.

I kapitel IV – Deltagande i den europeiska solidaritetskåren anges kriterierna för deltagande länder, individer och organisationer. De deltagande länderna är EU:s medlemsstater och möjligen andra länder på grundval av bilaterala avtal. Unga människor i åldrarna 17–30 kan registrera sig via solidaritetskårens portal, men de måste vara mellan 18 och 30 år när de börjar. En deltagande organisation som erbjuder solidaritetsplaceringar eller solidaritetsverksamhet för registrerade individer kan vara en offentlig eller en privat enhet eller en internationell organisation som genomför solidaritetsverksamhet i de deltagande länderna, under förutsättning att den har tilldelats det kvalitetsmärke som visar att den lever upp till den europeiska solidaritetskårens krav.

Kapitel V – Resultat och spridning innehåller bestämmelser om hur kommissionen och de deltagande länderna ska säkerställa övervakning, rapportering och utvärdering av den europeiska solidaritetskårens verksamhet samt spridning av information, marknadsföring och uppföljning av samtliga insatser som får stöd inom ramen för solidaritetskåren.

I kapitel VI – Förvaltnings- och revisionssystem föreskrivs genomförandeorgan för den europeiska solidaritetskåren. Vad gäller förvaltningen föreslås en kombination av indirekt förvaltning (genom nationella programkontor på nationell nivå) och direkt förvaltning (genom kommissionen på EU-nivå, inklusive användningen av ett genomförandeorgan på grundval av en kostnads-nyttoanalys). Kombinationen av förvaltningsmetoder bygger på de goda erfarenheterna från genomförandet av Erasmus+ och bygger vidare på de befintliga strukturerna för det programmet. Enligt förslaget ska de nationella myndigheterna och de nationella programkontor som utsetts att förvalta ungdomsåtgärderna inom Erasmus+ också fungera som nationella myndigheter och nationella programkontor för den europeiska solidaritetskåren i de deltagande länderna. I länder där ingen nationell myndighet och inget nationellt programkontor utsetts kommer sådana att inrättas i enlighet med förordning (EU) nr 1288/2013. De nationella programkontoren kommer att ansvara för den största delen av budgetmedlen och de kommer att agera på grundval av ett delegeringsavtal. För vissa uppgifter i samband med genomförandet av europeiska solidaritetskåren kommer kommissionen dessutom att använda sig av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea). I samband med genomförandet av förordningen kommer kommissionen att göra strategiska val, t.ex. kommer den att fastställa mål och prioriteringar, anta arbetsprogram (inklusive finansieringsbeslut) och företräda kommissionen i programkommittén. Genomförandeorganet kommer att ansvara för genomförandeåtgärder, t.ex. inledning och avslutande av bidrags- och upphandlingsförfaranden, projektövervakning, finansiell kontroll och redovisning, bidrag till programutvärderingen och olika stöduppgifter.

I kapitel VII – Kontrollsystem föreskrivs det nödvändiga övervakningssystem som ska säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas på lämpligt sätt i samband med genomförandet av åtgärder som finansieras i enlighet med förordningen om den europeiska solidaritetskåren.

I kapitel VIII – Genomförandebestämmelser anges de bestämmelser om överföring av vissa befogenheter som behövs för att kommissionen ska kunna anta arbetsprogram genom genomförandeakter. Vad gäller den kommitté som enligt förordning (EU) nr 182/2011 13 ska bistå kommissionen vid antagandet av genomförandeakter föreslås i förslaget till förordning att det ska vara den kommittén som inrättats i enlighet med artikel 36 i förordning (EU) nr 1288/2013 om inrättande av Erasmus+-programmet. Kommittén ska ha olika konstellationer (för Erasmus+ respektive för den europeiska solidaritetskåren), och medlemsstaterna ska ha möjlighet att nominera deltagare för de olika konstellationerna.

I kapitel IX – Ändringsbestämmelser och slutbestämmelser föreskrivs om de ändringar som krävs av grundrättsakterna för de program som omfördelar medel från sina budgetramar för perioden 2014–2020 till åtgärder inom den europeiska solidaritetskåren. I slutbestämmelserna anges att förslaget till förordning skulle träda i kraft och vara till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater från den 1 januari 2018.

2017/0102 (COD)

Förslag till

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

om fastställande av den rättsliga ramen för den europeiska solidaritetskåren och om ändring av förordningarna (EU) nr 1288/2013, (EU) nr 1293/2013, (EU) nr 1303/2013, (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och beslut nr 1313/2013/EU

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 165.4 och 166.4,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande 14 ,

med beaktande av Regionkommitténs yttrande 15 ,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet 16 , och

av följande skäl:

(1)Europeiska unionen bygger på solidaritet, mellan dess medborgare och mellan dess medlemsstater. Detta gemensamma värde vägleder unionens handlande och ger den enighet som krävs för att hantera nuvarande och framtida samhällsutmaningar – utmaningar som unga EU-medborgare är beredda att hjälpa till att anta genom att uttrycka sin solidaritet i praktiken.

(2)I talet om tillståndet i unionen den 14 september 2016 17 underströks behovet av att investera i ungdomar och inrättandet av en europeisk solidaritetskår tillkännagavs i syfte att skapa möjligheter för ungdomar i hela EU att på ett meningsfullt sätt bidra till samhället, visa solidaritet och utveckla sina färdigheter och på så sätt inte bara få arbete utan också ovärderliga erfarenheter.

(3)I sitt meddelande En europeisk solidaritetskår av den 7 december 2016 18 underströk kommissionen behovet av att stärka solidaritetsarbetet i Europa, att ge unga människor fler och bättre möjligheter för solidaritetsverksamhet inom ett brett spektrum av områden, och att stödja nationella och lokala aktörer i deras ansträngningar att hantera olika utmaningar och kriser. Med meddelandet inleddes den europeiska solidaritetskårens första fas i vilken olika unionsprogram har utnyttjats för att erbjuda volontärarbete, praktikplatser eller anställningar för unga människor i hela EU. För dessa verksamheter, oavsett om de genomförs före eller efter ikraftträdandet av denna förordning, bör man fortsätta att tillämpa de regler och villkor som fastställs inom de respektive unionsprogram som har finansierat dem under den europeiska solidaritetskårens första fas.

(4)Ungdomar bör ges lättillgängliga möjligheter att engagera sig i solidaritetsverksamhet som låter dem uttrycka sitt samhällsengagemang och samtidigt förvärva nyttiga erfarenheter, färdigheter och kunskaper som gagnar deras personliga, pedagogiska, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, och därmed förbättra sin anställbarhet. Sådan verksamhet skulle också stödja rörligheten för unga volontärer, praktikanter och arbetstagare.

(5)Den solidaritetsverksamhet som ungdomar erbjuds bör vara av hög kvalitet, i den meningen att den bör fylla icke tillgodosedda samhällsbehov, bidra till att stärka samhällen, erbjuda ungdomar möjlighet att förvärva värdefull kunskap och kompetens, vara ekonomiskt tillgänglig för ungdomar, och genomföras under säkra och sunda förhållanden.

(6)Den europeiska solidaritetskåren skulle utgöra den gemensamma kontaktpunkten för solidaritetsverksamhet i hela unionen. Samstämmighet och komplementaritet bör säkerställas med unionens andra relevanta politikområden och program. Den europeiska solidaritetskåren bör bygga vidare på styrkor och synergieffekter hos befintliga program, särskilt den europeiska volontärtjänsten. Den bör också komplettera de insatser som görs av medlemsstaterna för att stödja ungdomar och underlätta deras övergång från skola till arbetsliv inom ramen för ungdomsgarantin 19 genom att ge dem ytterligare möjligheter att komma in på arbetsmarknaden i form av praktikplatser eller solidaritetsrelaterade anställningar i sitt egen land eller ett annat land. Man bör också säkerställa komplementaritet med befintliga nätverk på unionsnivå som är relevanta för den europeiska solidaritetskårens verksamhet, såsom det europeiska nätverket för offentliga arbetsförmedlingar Eures och Eurodesk. Dessutom bör man säkerställa komplementariteten mellan befintliga relevanta program, särskilt nationella solidaritetsprogram och rörlighetsprogram för ungdomar, och den europeiska solidaritetskåren, med utgångspunkt i bästa praxis när så är lämpligt.

(7)För att maximera effekten av den europeiska solidaritetskåren bör åtgärder vidtas för att göra det möjligt för andra unionsprogram, som Asyl-, migrations- och integrationsfonden, programmet Ett Europa för medborgarna, Europeiska regionala utvecklingsfonden och folkhälsoprogrammet, att bidra till målen för den europeiska solidaritetskåren genom att stödja verksamhet inom dess verksamhetsområde. Sådana bidrag bör finansieras i enlighet med de respektive grundrättsakt för de berörda programmen. När stödmottagarna väl har erhållit ett giltigt kvalitetsmärke för den europeiska solidaritetskåren, bör de få tillgång till den europeiska solidaritetskårens portal och få de kvalitetsåtgärder och stödåtgärder som tillhandahålls beroende på typ av verksamhet.

(8)Den europeiska solidaritetskåren bör ge ungdomar nya möjligheter till solidaritetsrelaterade volontärarbeten, praktikplatser eller anställningar samt till att på eget initiativ utforma och utveckla solidaritetsprojekt. Dessa möjligheter bör bidra till att förbättra deras personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling. Den europeiska solidaritetskåren bör också stödja nätverksarbete för deltagare och organisationer i den europeiska solidaritetskåren samt åtgärder för att säkerställa kvaliteten på de verksamheter som får stöd och för att validera läranderesultaten.

(9)Volontärverksamhet är en värdefull erfarenhet som ger tillfälle till icke-formellt och informellt lärande som stärker ungdomars personliga, sociala, utbildningsmässiga och yrkesmässiga utveckling, aktiva medborgarskap och anställbarhet. Volontärverksamhet bör inte ha en negativ effekt på potentiell eller befintlig betald anställning och bör inte heller ses som en ersättning för denna, I syfte att säkerställa kontinuitet när det gäller volontärarbete som får stöd på unionsnivå, bör volontärarbete i den europeiska volontärtjänsten inom det geografiska tillämpningsområdet för den europeiska solidaritetskåren stödjas av solidaritetskåren i form av gränsöverskridande volontärplatser. Övrigt volontärarbete i den europeiska volontärtjänsten som inte faller inom det geografiska tillämpningsområdet för den europeiska solidaritetskåren bör även fortsättningsvis finansieras inom det program som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 om inrättande av ”Erasmus +”: unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott 20 . Vad gäller tolkningen av relevant lagstiftning på unionsnivå bör både de gränsöverskridande volontärplatserna inom den europeiska solidaritetskåren och den volontärverksamhet som även fortsättningsvis får stöd enligt förordning (EU) nr 1288/2013 anses vara likvärdiga den verksamhet som genomförs inom den europeiska volontärtjänsten.

(10)Solidaritetsrelaterade praktikplatser och anställningar kan ge ungdomar ytterligare möjligheter att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt bidra till lösningen av viktiga samhällsproblem. Detta kan främja ungdomars anställbarhet och produktivitet samtidigt som deras övergång från utbildning till sysselsättning underlättas, vilket är avgörande för att förbättra deras möjligheter på arbetsmarknaden. De praktikplatser som erbjuds inom den europeiska solidaritetskåren ska finansieras av de deltagande organisationerna och uppfylla de kvalitetsprinciper som anges i rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram 21 . De praktikplatser och anställningar som erbjuds bör utgöra en språngbräda för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden och bör därför åtföljas av adekvat stöd efter placeringen. Praktikplatser och anställningar bör underlättas av berörda aktörer på arbetsmarknaden, i synnerhet offentliga och privata arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter och handelskammare. Deltagande organisationer bör kunna ansöka om finansiering via den europeiska solidaritetskårens behöriga genomförandestruktur för förmedling mellan de unga deltagarna och arbetsgivare som erbjuder praktikplatser och anställningar på solidaritetsområdet.

(11)Ungdomars initiativförmåga är en viktig tillgång för samhället och arbetsmarknaden. Den europeiska solidaritetskåren bör bidra till att främja denna aspekt genom att erbjuda ungdomar möjlighet att utforma och genomföra egna projekt som syftar till att lösa särskilda utmaningar i deras lokalsamhällen. Dessa projekt bör ge tillfälle att pröva nya idéer och hjälpa unga människor att själva genomföra solidaritetsåtgärder. De kan också fungera som en språngbräda för ytterligare engagemang i solidaritetsverksamhet och kan vara ett första steg för att uppmuntra deltagarna i den europeiska solidaritetskåren att starta företag eller bilda föreningar, icke-statliga organisationer eller andra organisationer med solidaritetsverksamhet, ungdomsverksamhet eller icke-vinstdrivande verksamhet.

(12)Unga människor och organisationer som deltar i den europeiska solidaritetskåren bör känna att de hör till en gemenskap av personer och organ som är engagerade i att främja solidaritet över hela Europa. Samtidigt behöver deltagande organisationer stöd för att stärka sin kapacitet att erbjuda högkvalitativa placeringar till ett ökande antal deltagare. Den europeiska solidaritetskåren bör stödja nätverksarbete som syftar till att stärka ungdomars och deltagande organisationers engagemang i samhället, främja en europeisk solidaritetskårsanda samt uppmuntra utbytet av användbara metoder och erfarenheter. Denna verksamhet bör också bidra till att öka medvetenheten om den europeiska solidaritetskåren bland offentliga och privata aktörer, samt samla in synpunkter från deltagare och deltagande organisationer om genomförandet av den europeiska solidaritetskåren.

(13)Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa kvaliteten på de placeringar och andra möjligheter som erbjuds genom den europeiska solidaritetskåren, i synnerhet genom att erbjuda utbildning, språkstöd, försäkring, administrativt stöd och stöd efter placeringen till deltagarna, samt validering av de kunskaper och färdigheter som förvärvats genom erfarenheten från den europeiska solidaritetskåren.

(14)För att säkerställa att erfarenheten från den europeiska solidaritetskåren bidrar till deltagarnas personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, bör de kunskaper och färdigheter som placeringen resulterar i kartläggas och dokumenteras ordentligt, med beaktande av nationella omständigheter och särdrag, i enlighet med rådets rekommendation av den 20 december 2012 om valideringen av icke formellt och informellt lärande 22 .

(15)En kvalitetsmärkning bör införas för att säkerställa att de deltagande organisationerna uppfyller principerna och kraven i den europeiska solidaritetskårens stadga vad gäller deras rättigheter och skyldigheter under alla skeden av solidaritetsverksamheten. Att ha fått kvalitetsmärkningen bör vara en förutsättning för deltagande, men bör inte automatiskt leda till finansiering inom den europeiska solidaritetskåren.

(16)Ett resurscentrum för den europeiska solidaritetskåren bör bistå de genomförande organen, de deltagande organisationerna och de ungdomar som deltar i den europeiska solidaritetskåren i syfte att höja kvaliteten på den europeiska solidaritetskårens genomförande och verksamhet, samt förbättra kartläggningen och validering av de färdigheter som förvärvats genom verksamheten.

(17)En portal för den europeiska solidaritetskåren bör utvecklas fortlöpande för att säkerställa en enkel tillgång till den europeiska solidaritetskåren och tillhandahålla en gemensam kontaktpunkt för både intresserade personer och organisationer, vad gäller exempelvis registrering, kartläggning och matchning av profiler och möjligheter, nätverksbyggande och virtuella utbyten, webbutbildning, språkstöd och stöd efter placeringen samt andra användbara funktioner som kan uppkomma i framtiden.

(18)I denna förordning fastställs en finansieringsram för perioden 2018–2020 som ska utgöra det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning 23 , för Europaparlamentet och rådet under det årliga budgetförfarandet. Det särskilda referensbeloppet omfattar omfördelningar från programmet Erasmus+ (197,7 miljoner euro) och programmet för sysselsättning och social innovation (10 miljoner euro) för räkenskapsåren 2018, 2019 och 2020 och kompletteras med bidrag från flera av unionens program under olika rubriker, såsom Europeiska socialfonden, unionens civilskyddsmekanism, Life-programmet och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

(19)För att säkerställa kontinuiteten i den verksamhet som stöds genom de program som bidrar till den europeiska solidaritetskåren, bör det ekonomiska stödet till solidaritetsplaceringar och projekt följa en indikativ uppdelning på 80 % för volontärplatser och solidaritetsprojekt och 20 % för praktikplatser och anställningar.

(20)För att maximera effekten av den europeiska solidaritetskåren bör åtgärder vidtas för att göra det möjligt för de deltagande länderna att ge ytterligare nationell finansiering i enlighet med bestämmelserna för den europeiska solidaritetskåren.

(21)I syfte att förenkla kraven på stödmottagarna bör klumpsummor, enhetskostnader eller schablonbelopp användas i största möjliga utsträckning.

(22)Utöver medlemsstaterna bör den europeiska solidaritetskåren också vara öppen för deltagande av andra länder på grundval av bilaterala avtal. Detta deltagande bör i förekommande fall baseras på ytterligare anslag som tillhandahålls i enlighet med förfaranden som fastställs tillsammans med de berörda länderna.

(23)Den europeiska solidaritetskåren bör inriktas på ungdomar i åldern 18–30 år. Föregående registrering på den europeiska solidaritetskårens portal bör vara en förutsättning för deltagande i den verksamhet som erbjuds av den europeiska solidaritetskåren.

(24)Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att säkerställa att den verksamhet som stöds genom den europeiska solidaritetskåren är tillgänglig för alla ungdomar, särskilt de mest missgynnade. Särskilda åtgärder bör därför vidtas för att främja social integration, deltagande av missgynnade ungdomar, samt för att ta hänsyn till de begränsningar som uppkommer genom att unionens yttersta randområden och de utomeuropeiska länderna och territorierna 24 är så avlägset belägna. De deltagande länderna bör på samma sätt sträva efter att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja juridiska och administrativa hinder för att den europeiska solidaritetskåren ska fungera väl. Detta inbegriper att, när så är möjligt, lösa administrativa problem som skapar svårigheter att få visering och uppehållstillstånd, utan att det påverkar tillämpningen av Schengenregelverket och unionens lagstiftning om inresa och vistelse för tredjelandsmedborgare.

(25)Varje enhet som vill delta i den europeiska solidaritetskåren, oavsett om den finansieras genom den europeiska solidaritetskårens budget, genom något annat unionsprogram eller från någon annan finansieringskälla, bör erhålla ett kvalitetsmärke under förutsättning att de tillämpliga villkoren är uppfyllda. Förfarandet för kvalitetsmärkning bör genomföras kontinuerligt av den europeiska solidaritetskårens genomförandestrukturer. Den tilldelade kvalitetsmärkningen bör regelbundet omprövas och kunna upphävas om det under de kontroller som utförs konstateras att villkoren för dess tilldelning inte längre är uppfyllda.

(26)En enhet som vill ansöka om finansiering för att erbjuda placeringar inom den europeiska solidaritetskåren bör först ha tilldelats ett kvalitetsmärke. Detta krav bör inte tillämpas på fysiska personer som söker ekonomiskt stöd för sina solidaritetsprojekt på uppdrag av en informell grupp av deltagare i den europeiska solidaritetskåren.

(27)För en effektiv resultatstyrd förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, krävs utveckling av specifika, mätbara och realistiska indikatorer som kan mätas över tid och som återspeglar insatsens logik.

(28)Lämplig utåtriktad verksamhet, med offentliggörande och spridning av de möjligheter och resultat som de åtgärder som stöds av den europeiska solidaritetskåren medför, bör säkerställas på europeisk, nationell och lokal nivå. Den utåtriktade verksamheten, offentliggörandet och spridningen bör utgå från alla de organ som genomför den europeiska solidaritetskåren, med, i förekommande fall, stöd av andra viktiga parter.

(29)För att göra kommunikationen med den breda allmänheten effektivare och stärka synergieffekterna mellan kommunikationsinsatserna som vidtas på kommissionens initiativ bör de budgetmedel som anslås för kommunikationsinsatser i enlighet med denna förordning också bidra till spridning av information om unionens politiska prioriteringar i den mån de berör de allmänna målen för denna förordning.

(30)För att säkerställa ett effektivt och verksamt genomförande av denna förordning bör den europeiska solidaritetskåren i högsta möjliga mån använda sig av befintliga administrativa arrangemang. Genomförandet av den europeiska solidaritetskåren bör därför överlåtas till befintliga strukturer, dvs. kommissionen, genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea) och de nationella programkontor som utses för förvaltningen av de åtgärder som avses i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013.

(31)I syfte att säkerställa ett ekonomiskt sunt genomförande och en noggrann övervakning av den europeiska solidaritetskåren på nationell nivå är det viktigt att använda de befintliga nationella myndigheter som utsetts för förvaltning av de åtgärder som avses i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013.

(32)I syfte att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning och rättssäkerhet i varje deltagande land bör varje nationell myndighet utse ett oberoende revisionsorgan. När så är möjligt, och för att maximera effektiviteten, kan det oberoende revisionsorganet vara samma som det som utsetts för de åtgärder som anges i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013.

(33)Unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionella åtgärder under hela utgiftscykeln, inklusive förebyggande, upptäckt och utredning av oriktigheter, krav på återbetalning av belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt samt, i tillämpliga fall, sanktioner.

(34)För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter 25 .

(35)I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget 26 , bör kommissionen anta arbetsprogram och informera Europaparlamentet och rådet om detta. I arbetsprogrammet bör man ange de åtgärder som behövs för att genomföra dem i enlighet med de allmänna och särskilda målen för den europeiska solidaritetskåren, urvals- och tilldelningskriterier för bidrag, samt alla andra delar som krävs. Arbetsprogram och eventuella ändringar av dessa bör antas genom genomförandeakter i enlighet med granskningsförfarandet.

(36)Eftersom målet för denna förordning, nämligen att inrätta en europeisk solidaritetskår, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna utan snarare, på grund av förordningens omfattning och verkningar, kan uppnås bättre på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(37)För bästa effektivitet och verkan bör den kommitté som inrättas genom förordning (EU) nr 1288/2013 också bistå kommissionen vid genomförandet av denna förordning. När det gäller den europeiska solidaritetskåren bör kommittén sammanträda i en särskild konstellation och dess mandat bör anpassas för att uppfylla denna nya roll. Det bör vara upp till de deltagande länderna att utse företrädare till dessa möten, med hänsyn tagen till den europeiska solidaritetskårens karaktär av volontärarbete och yrkesmässiga aspekter.

(38)Förordning (EU) nr 1288/2013 bör ändras i syfte att beakta de ändringar av den europeiska volontärtjänsten som sker till följd av det volontärarbete som får stöd inom den europeiska solidaritetskåren.

(39)Finansieringsramen för den europeiska solidaritetskåren under rubrik 1a i den fleråriga budgetramen bygger också på medel som har omfördelats från Erasmus+-programmet. Dessa medel bör huvudsakligen komma från anslag som syftar till att finansiera den del av den europeiska volontärtjänstens verksamhet som kan räknas in i de volontärplatser som stöds enligt denna förordning. Dessutom bör vissa anslag i garantimöjligheten för studielån, vilka sannolikt inte kommer att utnyttjas inom Erasmus+, omfördelas i syfte att tillhandahålla adekvat medfinansiering till driftskostnaderna för de nationella programkontoren, och anpassas till utnyttjningsförmågan i denna åtgärd.

(40)Finansieringsramen för den europeiska solidaritetskåren under rubrik 1a i den fleråriga budgetramen bör också kompletteras med finansiella bidrag från andra program och rubriker, vilket kräver ändringar av Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1293/2013 27 , (EU) nr 1303/2013 28 , (EU) nr 1305/2013 29 , (EU) nr 1306/2013 30 och beslut nr 1313/2014/EU 31 .

(41)Denna förordning bör tillämpas från och med den 1 januari 2018. I syfte att möjliggöra ett snabbt genomförande av de åtgärder som föreskrivs i denna förordning bör den träda i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

I denna förordning fastställs den rättsliga ramen för den europeiska solidaritetskåren, som ska erbjuda ungdomar möjlighet att ägna sig åt solidaritetsverksamhet.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

(1)solidaritetsverksamhet: verksamhet som syftar till att åtgärda icke tillgodosedda samhällsbehov till förmån för en grupp och samtidigt främja den enskildes personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling, vilket kan ske i form av placeringar, projekt eller nätverksarbete, som utvecklas i förhållande till olika områden, t.ex. utbildning, sysselsättning, jämställdhet, entreprenörskap (särskilt socialt företagande), medborgarskap och demokratiskt deltagande, miljö- och naturskydd, klimatinsatser, katastrofförebyggande åtgärder, katastrofberedskap och återhämtning, jordbruk och landsbygdsutveckling, tillhandahållande av livsmedel och andra förnödenheter, hälsa och välbefinnande, kreativitet och kultur, skolidrott och idrott, socialt stöd och välfärd, mottagande och integration av tredjelandsmedborgare, territoriellt samarbete och sammanhållning.

(2)deltagare: ung person som har registrerat sig på den europeiska solidaritetskårens portal och deltar i solidaritetsverksamhet inom den europeiska solidaritetskåren som erbjuds av en deltagande organisation.

(3)missgynnade ungdomar: personer som behöver ytterligare stöd på grund av funktionshinder, inlärningssvårigheter, ekonomiska hinder, kulturskillnader, hälsoproblem, sociala eller geografiska hinder.

(4)deltagande organisation: varje offentlig eller privat enhet som har tilldelats den europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärke och som erbjuder en placering till en deltagare i den europeiska solidaritetskåren eller genomför annan verksamhet inom ramen för den europeiska solidaritetskåren.

(5)solidaritetsplacering: volontärarbete, praktikplats eller anställning inom ett solidaritetsrelaterat område, som organiseras av en deltagande organisation och som bidrar till att ta itu med viktiga samhällsutmaningar och samtidigt stärker den personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utvecklingen och anställbarheten hos den deltagare i den europeiska solidaritetskåren som placerats antingen i ett annat land än det där deltagaren bor (gränsöverskridande) eller i det land där deltagaren bor (inom landet).

(6)volontärarbete: obetald volontärtjänst på heltid 32 i upp till 12 månader som ger unga människor en chans att bidra till det dagliga arbetet i organisationer som arbetar inom solidaritetsrelaterade områden, som ytterst gynnar de samhällen där verksamheten bedrivs, som innehåller en gedigen aspekt av lärande och utbildning som ger de unga volontärerna färdigheter och kunskaper som kommer att vara till nytta för deras personliga, utbildningsmässiga, sociala och yrkesmässiga utveckling, och som också kommer att bidra till att förbättra deras anställbarhet.

(7)placeringar i volontärgrupper: placeringar som gör det möjligt för grupper av deltagare i den europeiska solidaritetskåren från olika deltagande länder att volontärarbeta tillsammans för ett gemensamt mål genom att utföra manuella eller intellektuella uppgifter inom ett meningsfullt samhällsprojekt för en period på mellan två veckor och två månader.

(8)praktikplats: period av arbetspraktik från två till tolv månader som finansieras av den organisation som tar emot solidaritetskåristen på grundval av ett skriftligt praktikavtal, som innehåller ett utbildnings- och lärandemoment och som genomförs för att få praktisk erfarenhet och yrkeserfarenhet i syfte att öka anställbarheten och underlätta övergången till reguljär anställning.

(9)anställning: period av arbete från två till tolv månader som finansieras av den deltagande organisation som anställer solidaritetskåristen och som utförs i ett deltagande land på grundval av ett anställningsavtal i enlighet med den nationella lagstiftningen i det deltagande landet.

(10)solidaritetsprojekt: lokalt initiativ för en period på två till tolv månader, som inrättas och genomförs i grupper av minst fem solidaritetskårister, i syfte att ta itu med viktiga problem i lokalsamhället och koppla dem till ett bredare europeiskt perspektiv.

(11)kvalitetsmärkning: certifiering av en offentlig eller privat enhet eller internationell organsation som är villig att erbjuda placeringar inom den europeiska solidaritetskåren efter ett förfarande som syftar till att säkerställa överensstämmelse med principerna och kraven i stadgan för den europeiska solidaritetskåren.

(12)stadgan för den europeiska solidaritetskåren: dokument som fastställer de rättigheter och skyldigheter som alla enheter som är villiga att ansluta sig till den europeiska solidaritetskåren måste gå med på att iaktta.

(13)resurscentrum för den europeiska solidaritetskåren: de ytterligare funktioner som utförs av ett nationellt programkontor för att stödja utvecklingen och genomförandet av verksamheten inom den europeiska solidaritetskåren samt kartlägga de färdigheter som förvärvats av deltagarna i samband med deras placeringar och projekt.

(14)europeiska solidaritetskårens portal: webbaserat verktyg som tillhandahåller relevanta nättjänster till enskilda och organisationer som deltar i den europeiska solidaritetskåren, inklusive information om den europeiska solidaritetskåren, registrering av deltagare, sökning efter deltagare för placeringar, reklam för och sökning efter placeringar, sökning efter potentiella projektpartner, hantering av kontakter och erbjudanden om placeringar och projekt, utbildning, kommunikation och nätverksarbete, information och anmälningar om möjligheter, samt annan relevant utveckling med anknytning till den europeiska solidaritetskåren.

Artikel 3

Allmänt mål

Målet med den europeiska solidaritetskåren är att stärka ungdomars och organisationers engagemang i lättillgänglig solidaritetsverksamhet av hög kvalitet som ett sätt att bidra till att stärka sammanhållningen och solidariteten i Europa, stödja lokalsamhällen och ta itu med samhälleliga utmaningar.

Artikel 4

Särskilda mål

Den europeiska solidaritetskåren ska eftersträva följande särskilda mål:

(a)Att med hjälp av deltagande organisationer ge ungdomar lätt tillgängliga möjligheter till engagemang i solidaritetsverksamhet och samtidigt förbättra deras kunskaper och färdigheter för deras personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling och deras anställbarhet samt underlätta deras övergång till arbetslivet, inklusive genom att stödja rörlighet för unga volontärer, praktikanter och arbetstagare.

(b)Att säkerställa att den solidaritetsverksamhet som erbjuds deltagarna i den europeiska solidaritetskåren bidrar till uppfyllandet av konkreta, icke tillgodosedda samhällsbehov och till stärkandet av lokalsamhällen, och att den är av hög kvalitet och ordentligt validerad.

Artikel 5

Samstämmighet och komplementaritet med unionens insatser

1.Den europeiska solidaritetskårens verksamhet ska vara förenlig med och komplettera den politik och de program som rör de områden som nämns i artikel 2.1 samt de befintliga nätverk på unionsnivå som är relevanta för de den europeiska solidaritetskårens verksamhet.

2.Kommissionen och de deltagande länderna ska samarbeta för att uppnå större effektivitet och verkan, genom att säkerställa samstämmighet mellan å ena sidan nationella program och projekt som rör solidaritet, utbildning, yrkesutbildning och ungdomsfrågor och å andra sidan den europeiska solidaritetskårens verksamhet. Denna verksamhet ska bygga på relevant god praxis och befintliga program.

3.Andra unionsprogram kan också bidra till den europeiska solidaritetskårens mål genom stöd till verksamhet inom den. Sådana bidrag ska finansieras i enlighet med deras respektive grundläggande rättsakter.

KAPITEL II

DEN EUROPEISKA SOLIDARITETSKÅRENS VERKSAMHET

Artikel 6

Den europeiska solidaritetskårens verksamhet

Den europeiska solidaritetskårens mål ska uppnås genom följande typer av verksamhet:

(a)Solidaritetsplaceringar, projekt och nätverksarbete.

(b)Kvalitets- och stödåtgärder.

Artikel 7

Solidaritetsplaceringar, projekt och nätverksarbete

1.Denna verksamhet ska stödja följande insatser:

(a)Solidaritetsplaceringar i form av volontärarbete, praktikplatser eller anställningar, inklusive enskilda i gränsöverskridande placeringar och i placeringar inom landet samt placeringar i volontärgrupper.

(b)Solidaritetsprojekt på initiativ av deltagare i den europeiska solidaritetskåren.

(c)Nätverksarbete för enskilda och organisationer som deltar i den europeiska solidaritetskåren.

2.De gränsöverskridande volontärarbeten som avses i punkt 1 a ska anses vara likvärdiga med dem som bedrivs inom ramen för den europeiska volontärtjänsten och hänvisningar till den europeiska volontärtjänsten i unionslagstiftningen ska även förstås som hänvisningar till den europeiska solidaritetskåren vad gäller dessa volontärarbeten.

Artikel 8

Kvalitets- och stödåtgärder

Denna verksamhet ska stödja följande insatser:

(a)Åtgärder som syftar till att säkerställa solidaritetsplaceringarnas kvalitet, inklusive utbildning, språkligt stöd, administrativt stöd för deltagare och deltagande organisationer, försäkring, stöd efter placeringen samt utveckling av ett certifikat som anger och dokumenterar de kunskaper och färdigheter som förvärvats under praktiken.

(b)Utveckling och upprätthållande av ett kvalitetsmärke för enheter som är villiga att erbjuda placeringar för den europeiska solidaritetskåren, i syfte att säkerställa efterlevnaden av principerna och kraven i stadgan för den europeiska solidaritetskåren.

(c)Verksamhet vid ett resurscentrum för den europeiska solidaritetskåren, för att stödja och öka kvaliteten i genomförandet av den europeiska solidaritetskårens verksamhet och förbättra valideringen av dess resultat.

(d)Inrättande, underhåll och uppdatering av den europeiska solidaritetskårens portal och andra relevanta nättjänster samt nödvändiga it-supportsystem och webbaserade verktyg.

KAPITEL III

FINANSIELLA BESTÄMMELSER

Artikel 9

Budget

1.Den totala tillgängliga budgeten för genomförandet av den europeiska solidaritetskåren ska vara 341 500 000 euro i löpande priser för perioden från och med den 1 januari 2018 till och med den 31 december 2020.

2.Det belopp som avses i punkt 1 inkluderar en finansieringsram på 294 200 000 euro 33 i löpande priser kompletterad med bidrag från

(a)Europeiska socialfonden med 35 000 000 euro i löpande priser,

(b)unionens civilskyddsmekanism med 6 000 000 euro i löpande priser,

(c)Life-programmet med 4 500 000 euro i löpande priser,

(d)Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling med 1 800 000 euro i löpande priser.

3.Det ekonomiska stöd för solidaritetsplaceringar och solidaritetsprojekt som avses i artikel 7.1 a och b ska följa den indikativa uppdelningen på 80 % för volontärplatser och solidaritetsprojekt och 20 % för praktikplatser och anställningar.

4.Anslagen får också täcka de utgifter för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som är direkt nödvändiga för att förvalta det europeiska solidaritetskåren och för att uppnå dess mål, i synnerhet undersökningar, expertmöten, informations- och kommunikationsåtgärder, utgifter kopplade till inrättande, underhåll och uppdatering av den europeiska solidaritetskårens portal och nödvändiga it-supportsystem och alla övriga utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen ådrar sig vid förvaltningen av den europeiska solidaritetskåren.

5.Vid behov får medel för att möjliggöra förvaltningen av åtgärder som ännu inte har slutförts den 31 december 2020 föras in i budgeten efter 2020 för att täcka liknande utgifter.

6.Ett deltagande land får ställa nationella medel till stödmottagarnas förfogande som ska förvaltas enligt reglerna för den europeiska solidaritetskåren, och för detta ändamål utnyttja den europeiska solidaritetskårens decentraliserade strukturer, under förutsättning att landet står för en kompletterande proportionell finansiering av dessa strukturer.

Artikel 10

Former för unionens finansiering

1.Finansieringen för den europeiska solidaritetskåren får tillhandahållas i en eller flera av de former som föreskrivs i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, framför allt bidrag, upphandling och priser.

2.Kommissionen får i enlighet med artikel 58.1 c i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 genomföra de europeiska solidaritetskåren indirekt.

KAPITEL IV

DELTAGANDE I DEN EUROPEISKA SOLIDARITETSKÅREN

Artikel 11

Deltagande länder

1.Medlemsstaterna ska delta i den europeiska solidaritetskåren.

2.Den europeiska solidaritetskåren ska också vara öppen för deltagande av andra länder på grundval av bilaterala avtal. Samarbetet ska i förekommande fall baseras på ytterligare anslag som tillhandahålls i enlighet med förfaranden som fastställs tillsammans med de länderna.

Artikel 12

Deltagande av enskilda personer

1.Ungdomar i åldern 17–30 år som vill delta i den europeiska solidaritetskåren ska registrera sig på den europeiska solidaritetskårens portal. När en placering eller ett projekt påbörjas ska dock den registrerade personen vara minst 18 år men inte över 30 år.

2.Vid genomförandet av denna förordning ska kommissionen och de deltagande länderna säkerställa att särskilda ansträngningar görs för att främja social integration, i synnerhet för missgynnade ungdomars deltagande.

Artikel 13

Deltagande organisationer

1.Den europeiska solidaritetskåren är öppen för deltagande av offentliga och privata enheter och internationella organisationer, under förutsättning att de har tilldelats den europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärke.

2.En ansökan från en behörig enhet om att bli en deltagande organisation ska bedömas av den europeiska solidaritetskårens behöriga genomförandeorgan för att säkerställa att verksamheten uppfyller den europeiska solidaritetskårens krav.

3.Som ett resultat av bedömningen kan enheten tilldelas den europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärke. Kvalitetsmärkningen ska omprövas regelbundet och kan återkallas.

4.Varje enhet som har tilldelats den europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärke ska ges tillgång till den europeiska solidaritetskårens portal och ska tillåtas att erbjuda solidaritetsverksamhet för registrerade personer.

5.Den europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärke ska inte automatiskt leda till finansiering inom den europeiska solidaritetskåren.

6.Den solidaritetsverksamhet och därmed sammanhängande kvalitets- och stödåtgärder som en deltagande organisation erbjuder kan få finansiering genom den europeiska solidaritetskåren eller genom något annat unionsprogram som på egen hand bidrar till målen för den europeiska solidaritetskåren eller från andra finansieringskällor som inte är beroende av unionens budget.

Artikel 14

Tillgång till finansiering genom den europeiska solidaritetskåren

Varje offentlig eller privat enhet som är etablerad i ett deltagande land samt internationella organisationer som genomför solidaritetsverksamhet i de deltagande länderna kan ansöka om finansiering. När det gäller verksamhet som avses i artikel 7.1 a ska det vara en förutsättning för finansiering genom den europeiska solidaritetskåren att den deltagande organisationen tilldelats ett kvalitetsmärke. När det gäller solidaritetsprojekt som avses i artikel 7.1 b får fysiska personer också ansöka om finansiering för informella grupper av deltagare i den europeiska solidaritetskåren.

KAPITEL V

RESULTAT OCH SPRIDNING

Artikel 15

Övervakning och utvärdering av resultat

1.Kommissionen ska i samarbete med de deltagande länderna regelbundet övervaka den europeiska solidaritetskårens framsteg när det gäller att uppfylla målen.

2.Framstegen vad gäller de särskilda målen ska mätas med hjälp av indikatorer, till exempel följande:

(a)Antal deltagare i volontärarbeten (inom landet och gränsöverskridande).

(b)Antal deltagare på praktikplatser (inom landet och gränsöverskridande).

(c)Antal deltagare i anställningar (inom landet och gränsöverskridande).

(d)Antal deltagare i solidaritetsprojekt.

(e)Antal organisationer som innehar den europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärke.

Senast sex månader efter det att denna förordning har trätt i kraft ska kommissionen upprätta ett detaljerat program för övervakning av resultaten och effekterna av denna förordning.

3.Under 2020 ska kommissionen offentliggöra en rapport med en översikt över de framsteg som gjorts mot resultaten, inklusive att uppnå målet att erbjuda möjligheter för 100 000 unga inom den europeiska solidaritetskåren senast 2020 (innefattande alla placeringar och projekt som avses i artikel 7.1 a och b).

4.Fyra år efter den dag då denna förordning börjar tillämpas ska kommissionen göra en oberoende utvärdering av förordningen och lägga fram en rapport om de viktigaste resultaten till Europaparlamentet, rådet, Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

Artikel 16

Kommunikation och spridning

1.Kommissionen ska i samarbete med de deltagande länderna säkerställa spridning av information, marknadsföring och uppföljning av samtliga insatser som får stöd inom ramen för den europeiska solidaritetskåren.

2.De nationella programkontor som avses i artikel 20 ska utveckla en konsekvent strategi för effektiv utåtriktad verksamhet samt spridning och utnyttjande av resultaten från den verksamhet som de stöder, bistå kommissionen i den allmänna uppgiften att sprida information om den europeiska solidaritetskåren, inklusive information om verksamhet som förvaltas på nationell nivå och unionsnivå och dess resultat, samt informera relevanta målgrupper om de initiativ som görs i deras land.

3.Kommunikationsverksamheten ska också bidra till att sprida informationen om unionens politiska prioriteringar, förutsatt att dessa anknyter till det allmänna målet i denna förordning.

KAPITEL VI

FÖRVALTNINGS- OCH REVISIONSSYSTEM

Artikel 17

Genomförandeorgan

Denna förordning ska genomföras på ett konsekvent sätt av

(a)kommissionen på unionsnivå, och

(b)de nationella programkontoren på nationell nivå i de deltagande länderna.

Artikel 18

Nationell myndighet

I varje land som deltar i den europeiska solidaritetskåren ska de nationella myndigheter som utsetts för att förvalta åtgärder som avses i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013 också fungera som nationella myndigheter inom ramen för den europeiska solidaritetskåren. Artikel 27.1, 27.3, 27.5, 27.8, 27.9, 27.11, 27.12, 27.13, 27.14, 27.15 och 27.16 i den förordningen ska med nödvändig anpassning tillämpas på den europeiska solidaritetskåren. För de länder som avses i artikel 11.2 i denna förordning ska, om en nationell myndighet inte har angetts för det landet, en sådan utses i enlighet med artikel 27.2–27.6 och 27.8–27.15 i förordning (EU) nr 1288/2013.

Artikel 19

Oberoende revisionsorgan

1.Den nationella myndigheten ska utse ett oberoende revisionsorgan. Det oberoende revisionsorganet ska avge ett revisionsuttalande om den årliga förvaltningsförklaring som avses i artikel 60.5 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

2.Det oberoende revisionsorganet ska

(a)besitta den nödvändiga yrkesmässiga kompetensen för att genomföra revisioner inom den offentliga sektorn,

(b)se till att dess revisioner tar hänsyn till internationellt accepterade revisionsstandarder,

(c)inte befinna sig i en intressekonflikt vad gäller den juridiska enhet som det nationella programkontor som avses i artikel 20 utgör en del av och vara oberoende avseende sina funktioner från den juridiska enhet som det nationella programkontoret utgör en del av.

3.Det oberoende revisionsorganet ska ge kommissionen och dess företrädare samt revisionsrätten fullständig tillgång till all dokumentation och alla rapporter till stöd för det revisionsuttalande det avger om det nationella programkontorets årliga förvaltningsförklaring.

Artikel 20

Nationellt programkontor

1.I varje land som deltar i den europeiska solidaritetskåren ska de nationella programkontor som har utsetts för att förvalta åtgärder som avses i kapitel III i förordning (EU) nr 1288/2013 i sina respektive länder också fungera som nationella programkontor inom ramen för den europeiska solidaritetskåren.

Artikel 28.1, 28.2, 28.5, 28.6, 28.7 och 28.8 i förordning (EU) nr 1288/2013 ska med nödvändig anpassning tillämpas på den europeiska solidaritetskåren.

2.Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 28.3 i förordning (EU) nr 1288/2013, ska det nationella kontoret även vara ansvarigt för att förvalta alla faser av projektets livscykel för de åtgärder inom den europeiska solidaritetskåren som förtecknas i de genomförandeakter som avses i artikel 24, i enlighet med artikel 58.1 c v och vi i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och med artikel 44 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 34 .

3.För de länder som avses i artikel 11.2 i denna förordning ska, om ett nationellt kontor inte har utsetts för det landet, ett sådant fastställas i enlighet med artikel 28.2, 28.5, 28.6, 28.7 och 28.8 i förordning (EU) nr 1288/2013.

Artikel 21

Europeiska kommissionen

1.De regler som gäller för förhållandet mellan kommissionen och ett nationellt kontor ska fastställas i en skriftlig handling som ska innehålla följande:

(a)Interna kontrollstandarder för de nationella programkontoren och reglerna för de nationella programkontorens förvaltning av unionens medel för bidragsstöd.

(b)Det nationella programkontorets arbetsprogram, som ska innehålla förvaltningsuppgifterna för det nationella programkontor som tar emot unionsstöd.

(c)Rapporteringskraven för det nationella programkontoret.

2.Kommissionen ska varje år ställa följande medel till det nationella programkontorets förfogande:

(a)Medel för bidragsstöd i det berörda deltagande landet för de åtgärder inom den europeiska solidaritetskåren som det nationella programkontoret fått i uppdrag att förvalta.

(b)Ett ekonomiskt bidrag till stöd det nationella programkontorets förvaltningsuppgifter, definierade enligt artikel 29.4 b i förordning (EU) nr 1288/2013.

3.Kommissionen ska fastställa kraven för det nationella programkontorets arbetsprogram. Kommissionen får inte ställa några medel för den europeiska solidaritetskåren till det nationella programkontorets förfogande innan kommissionen formellt har godkänt det nationella programkontorets arbetsprogram.

4.På grundval av efterlevnadskraven för nationella programkontor som avses i artikel 27.4 i förordning (EU) nr 1288/2013 ska kommissionen granska de nationella förvaltnings- och kontrollsystemen, det nationella programkontorets förvaltningsförklaring och uttalandet från det oberoende revisionsorganet om denna, samt med vederbörlig hänsyn till den information som den nationella myndigheten tillhandahåller om dess övervakning och kontroll avseende den europeiska solidaritetskåren.

5.Efter utvärdering av den årliga förvaltningsförklaringen och uttalandet från det oberoende revisionsorganet om denna, ska kommissionen lämna sitt yttrande och sina synpunkter till det nationella programkontoret och den nationella myndigheten.

6.Om kommissionen inte kan godta den årliga förvaltningsförklaringen eller uttalandet från det oberoende revisionsorganet om denna, eller om det nationella programkontorets genomförande av kommissionens synpunkter är otillfredsställande får kommissionen genomföra de försiktighetsåtgärder och korrigerande åtgärder som krävs för att skydda unionens finansiella intressen i enlighet med artikel 60.4 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

7.Kommissionen ska organisera regelbundna möten med nätverket av nationella programkontor för att säkerställa ett enhetligt genomförande av den europeiska solidaritetskåren i samtliga deltagande länder.

KAPITEL VII

KONTROLLSYSTEM

Artikel 22

Kontrollsystemets principer

1.Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att unionens ekonomiska intressen skyddas i samband med åtgärder som finansieras enligt denna förordning genom att tillämpa åtgärder för att förhindra bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet med hjälp av effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom att belopp som otillbörligt betalats ut återkrävs samt, vid behov, genom effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner.

2.Kommissionen ska vara ansvarig för tillsynskontroller med avseende på den europeiska solidaritetskårens åtgärder som förvaltas av de nationella programkontoren. Den ska fastställa minimikrav för de nationella programkontorens och de oberoende revisionsorganens kontroller.

3.De nationella programkontoren ska vara ansvariga för de primära kontrollerna av bidragsmottagarna för de av den europeiska solidaritetskårens åtgärder som anförtros dem. Dessa kontroller ska erbjuda en rimlig säkerhet för att de tilldelade bidragen används som avsetts och i enlighet med gällande unionsregler.

4.Vad gäller de medel som överförs till de nationella programkontoren ska kommissionen säkerställa en gedigen samordning av sina kontroller med de nationella myndigheterna och de nationella programkontoren, på grundval av principen om samordnad granskning och efter en riskbaserad utvärdering. Denna bestämmelse gäller inte undersökningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

Artikel 23

Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.Kommissionen, dess företrädare och revisionsrätten ska ha rätt att utföra revisioner på grundval av handlingar och utföra kontroller på plats i förhållande till alla stödmottagare, uppdragstagare och underleverantörer eller andra tredje parter som erhållit unionsmedel. De får också utföra revisioner och kontroller som gäller de nationella programkontoren.

2.Olaf får i enlighet med förfarandet i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 35 utföra kontroller på plats och inspektioner hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av sådan finansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller någon annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett bidragsavtal, ett bidragsbeslut eller ett avtal om unionsfinansiering.

3.Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1 och 2 ska rätten att utföra revision, kontroller på plats och inspektioner uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i samarbetsavtal med tredjeländer eller internationella organisationer, och i bidragsavtal, bidragsbeslut och avtal som ingås med tillämpning av den här förordningen.

KAPITEL VIII

GENOMFÖRANDEBESTÄMMELSER

Artikel 24

Den europeiska solidaritetskårens genomförande

1.För att genomföra denna förordning ska kommissionen anta arbetsprogram genom genomförandeakter. Varje arbetsprogram ska säkerställa att de allmänna och särskilda mål som fastställs i artiklarna 3 och 4 genomförs på ett enhetligt sätt och ange de förväntade resultaten, metoden för genomförande och dess totala belopp. Arbetsprogrammen ska också innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska finansieras, en uppgift om det belopp som ska anslås till varje åtgärd, samt en uppgift om fördelningen av medel mellan de deltagande länderna för de åtgärder som ska förvaltas av de nationella programkontoren och en vägledande tidsplan för genomförandet.

2.Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 25.2.

Artikel 25

Kommittéförfarande

1.Kommissionen ska biträdas av den kommitté som inrättats genom artikel 36 i förordning (EU) nr 1288/2013. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

KAPITEL IX

ÄNDRINGSBESTÄMMELSER OCH SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 26

Ändring av förordning (EU) nr 1288/2013

Förordning (EU) nr 1288/2013 ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 13 i förordning (EU) nr 1288/2013 ska ersättas med följande:

“1. Insatsen för enskilda personers rörlighet ska stödja:

a) Ungas rörlighet inom ramen för verksamhet som avser icke-formellt och informellt lärande mellan programländerna; sådan rörlighet kan ta formen av ungdomsutbyte och volontärarbete, och av innovativ verksamhet som bygger på befintliga bestämmelser om rörlighet.

b) Rörlighet för de personer som är aktiva inom ungdomsarbete eller i ungdomsorganisationer samt ungdomsledare; sådan rörlighet kan ta formen av utbildningsverksamhet och nätverksarbete.

2. Insatsen ska också stödja rörlighet för ungdomar, inklusive volontärarbete, samt rörlighet för personer som är aktiva inom ungdomsarbete eller i ungdomsorganisationer samt ungdomsledare, till och från partnerländer, särskilt grannskapsländer.

3. Den volontärverksamhet som avses i punkterna 1 a och 2 ska anses vara likvärdig med den som bedrivs inom ramen för den europeiska volontärtjänsten och hänvisningar till den europeiska volontärtjänsten i unionslagstiftningen ska även förstås som hänvisningar till denna volontärverksamhet.”

2.I artikel 18 i förordning (EU) nr 1288/2013 ska punkterna 1,2 och 3 ersättas med följande:

”1. Finansieringsramen för genomförandet av programmet från och med den 1 januari 2014 fastställs till 14 576 824 000 euro i löpande priser.

2. Det belopp som avses i punkt 1 ska anslås till följande programinsatser, med en flexibilitetsmarginal på högst 5 % av vart och ett av de anslagna beloppen:

a) minst 80,7 % till allmän utbildning och yrkesutbildning, varifrån följande minimianslag ska tilldelas:

i) 44,3 % till högre utbildning, vilket utgör 35,7 % av den totala budgeten,

ii) 21,4 % till yrkesutbildning, vilket utgör 17,3 % av den totala budgeten,

iii) 14,6 % till skolutbildning, vilket utgör 11,8 % av den totala budgeten,

iv) 4,9 % till vuxenutbildning, vilket utgör 3,9 % av den totala budgeten,

b) 8,8 % till ungdomar,

c) högst 1,5 % till studielånegarantin,

d) 1,9 % till Jean Monnet,

e) 1,8 % till idrott, varav högst 10 % till den verksamhet som avses i artikel 17.1 b,

f) 3,5 % som driftsanslag för de nationella programkontoren samt

g) 1,8 % för att täcka administrativa utgifter.

3. Med avseende på de anslag som avses i punkt 2 a och b ska minst 63 % avsättas för enskildas rörlighet i utbildningssyfte, minst 28 % till samarbete för innovation och utbyte av god praxis och minst 4,2 % till stöd till politiska reformer.

Artikel 27

Ändring av förordning (EU) nr 1293/2013

I artikel 4 i förordning (EU) nr 1293/2013 ska följande stycke läggas till:

”3. Högst 3 000 000 EUR i löpande priser från delprogrammet Miljö, motsvarande det prioriterade området Miljöstyrning och miljöinformation, och 1 500 000 EUR i löpande priser från delprogrammet Klimatpolitik, motsvarande det prioriterade området Klimatstyrning och klimatinformation, ska anslås för att finansiera projekt i den mening som avses i artikel 17.4 som genomförs av den europeiska solidaritetskåren i enlighet med förordning (EU) nr 2017/XXX och som bidrar till ett eller flera av de prioriterade områdena i den mening som avses i artiklarna 9 och 13. Detta anslag ska endast genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/XXX och vara undantaget från de särskilda kraven i förordning (EU) nr 1293/2013. ”

Artikel 28

Ändringar av förordning (EU) nr 1303/2013

Förordning (EU) nr 1303/2013 ska ändras på följande sätt:

1.Artikel 58.1 ska ändras på följande sätt:

a) Det första stycket ska ersättas med följande:

”På kommissionens initiativ får de europeiska struktur- och investeringsfonderna stödja åtgärder när det gäller förberedelser, övervakning, administrativt och tekniskt stöd, utvärdering, revision och kontroll som krävs för genomförandet av den här förordningen och stödja de åtgärder enligt förordning (EU) 2017/XXX som avses i tredje stycket i den mån dessa åtgärder syftar till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.”

b) I tredje stycket ska följande led läggas till som led m:

”m) Åtgärder som finansieras enligt förordning (EU) 2017/XXX om den europeiska solidaritetskåren i syfte att öka den personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utvecklingen för unga människor, samt deras anställbarhet och underlätta övergången till arbetsmarknaden.”

2.I artikel 91.3 ska följande stycke läggas till:

”35 000 000 EUR i löpande priser av det belopp som anslagits till tekniskt stöd på kommissionens initiativ ska anslås till den europeiska solidaritetskåren till stöd för dess åtgärder i enlighet med artikel 9.2 a i förordning (EU) 2017/XXX. Detta anslag ska endast genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/XXX och vara undantaget från de särskilda kraven i de fondspecifika förordningarna.”

Artikel 29

Ändring av förordning (EU) nr 1305/2013

I artikel 51.1 i förordning (EU) nr 1305/2013 ska följande stycke läggas till efter det första stycket:

”Ejflu får också finansiera åtgärder som genomförs av den europeiska solidaritetskåren med ett belopp av sammanlagt 1 800 000 EUR i löpande priser i enlighet med förordning (EU) 2017/XXX och som bidrar till en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling. Detta anslag ska endast genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/XXX och vara undantaget från de särskilda kraven i förordning (EU) nr 1305/2013.”

Artikel 30

Ändring av förordning (EU) nr 1306/2013

I artikel 6 i förordning (EU) nr 1306/2013 ska följande led läggas till som led j:

”j) Åtgärder som genomförs av den europeiska solidaritetskåren i enlighet med förordning (EU) 2017/XXX, som bidrar till en eller flera av unionens prioriteringar på området jordbruk och landsbygdsutveckling, i synnerhet åtgärder som avses i artikel 51.1 andra stycket i förordning (EU) nr 1305/2013. Detta anslag ska endast genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/XXX och vara undantaget från de särskilda kraven i de fondspecifika förordningarna.”

Artikel 31

Ändring av beslut nr 1313/2013/EU

I artikel 19.1 i beslut nr 1313/2013/EU ska följande stycke läggas till efter det andra stycket:

”6 000 000 EUR i löpande priser från den finansieringsram som härrör från rubrik 3 ”Säkerhet och medborgarskap” ska anslås för att finansiera åtgärder som genomförs av den europeiska solidaritetskåren i enlighet med förordning (EU) 2017/XXX och som bidrar till en eller flera av unionens prioriteringar på området för civilskydd. Detta anslag ska endast genomföras i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/XXX och vara undantaget från de särskilda kraven i beslut nr 1313/2013/EU.”

Artikel 32

Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2018.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlamentets vägnar På rådets vägnar

Ordförande Ordförande

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

1.2.Berörda politikområden

*1.3.Typ av förslag eller initiativ

1.4.Mål

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.6.Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

1.7.Planerad metod för genomförandet

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

3.2.5.Bidrag från tredje part

3.3.Beräknad inverkan på inkomsterna

FINANSIERINGSÖVERSIKT FÖR RÄTTSAKT

1.GRUNDLÄGGANDE UPPGIFTER OM FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

1.1.Förslagets eller initiativets beteckning

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om den europeiska solidaritetskåren

1.2.Berörda politikområden

Kapitel 15 Utbildning och kultur

1.3.Typ av förslag eller initiativ

⌧ Ny åtgärd

◻ Ny åtgärd som bygger på ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd 36

◻ Befintlig åtgärd vars genomförande förlängs i tiden

◻ Tidigare åtgärd som omformas till eller ersätts av en ny

1.4.Mål

1.4.1.Fleråriga strategiska mål för kommissionen som förslaget eller initiativet är avsett att bidra till

Utbildning och kultur – Sysselsättning och tillväxt

1.4.2.Specifikt/specifika mål

Specifikt mål nr 1:

att med hjälp av deltagande organisationer ge ungdomar lätt tillgängliga möjligheter till engagemang i solidaritetsverksamhet och samtidigt förbättra deras kunskaper och färdigheter för deras personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling och deras anställbarhet samt underlätta deras övergång till arbetslivet, även genom att stödja rörlighet för unga volontärer, praktikanter och arbetstagare.

Specifikt mål nr 2:

Att säkerställa att den solidaritetsverksamhet som erbjuds deltagarna i den europeiska solidaritetskåren bidrar till att uppfylla konkreta, icke tillgodosedda samhällsbehov och till att stärka lokalsamhällen, och att den är av hög kvalitet och ordentligt validerad.

1.4.3.Verkan eller resultat som förväntas

Beskriv den verkan som förslaget eller initiativet förväntas få på de mottagare eller den del av befolkningen som berörs.

Förslaget förväntas ha konsekvenser på olika nivåer:

– på individnivå, nämligen de individer som deltar i den europeiska solidaritetskåren och som kan delta i många olika typer av solidaritetsverksamhet och komma i kontakt med likasinnade över hela Europa. Detta gör det möjligt för dem att visa solidaritet, engagemang och motivation för att fortsätta att itu med viktiga utmaningar i samhället. Samtidigt kan de få värdefulla erfarenheter och skaffa sig kunskaper och färdigheter som bidrar till deras personliga och yrkesmässiga utveckling.

– på organisationsnivå, de organsationer som deltar i solidaritetskåren och de lokalsamhällen där medlemmar i solidaritetskåren är verksamma, eftersom de både kommer att dra nytta av ekonomiskt och annat stöd till solidaritetskåren och av den hjälp de får av motiverade unga människor med de utmaningar de står inför.

– på samhällsnivå, eftersom solidaritetsverksamhet fyller icke tillgodosedda behov och därför bidrar till att utsatta samhällsgruppers kapacitet och återhämtningsförmåga och till att öka sammanhållningen och solidariteten i samhället.

1.4.4.Indikatorer för bedömning av resultat eller verkan

Ange vilka indikatorer som ska användas för att följa upp hur förslaget eller initiativet genomförs.

Övervakningsarrangemangen kommer att bygga på en omfattande analys av kvantitativa resultat av programmet, via särskilda it-system, som kommer att underlätta insamlandet av nödvändiga uppgifter om verksamhet och projekt som genomförts. Det viktiga resultatindikatorer som ska samlas in omfattar bl.a. följande:

– Antal deltagare med volontärplatser (inom landet och gränsöverskridande).

– Antal deltagare med praktikplatser (inom landet och gränsöverskridande).

– Antal deltagare med anställning (inom landet och gränsöverskridande).

– Antal deltagare i solidaritetsprojekt.

– Antal organisationer med den europeiska solidaritetskårens kvalitetsmärke.

Senast sex månader efter det att denna förordning har trätt i kraft ska kommissionen upprätta ett detaljerat program för övervakning av resultaten och effekterna av denna förordning.

1.5.Motivering till förslaget eller initiativet

1.5.1.Behov som ska tillgodoses på kort eller lång sikt

Att upprätta en kår av motiverade unga européer som är villiga att, inom sitt eget land eller utomlands, delta i volontärverksamhet, praktik eller jobb inom solidaritetsrelaterade områden.

Att fram till 2020 ha erbjudit konkreta möjligheter för 100 000 unga européer.

Att stödja organisationer som genomför tillgänglig solidaritetsverksamhet av hög kvalitet som förväntas bidra till att uppfylla icke tillgodosedda samhällsbehov, samtidigt som den bidrar till unga människors personliga, utbildningsmässiga, sociala, medborgerliga och yrkesmässiga utveckling.

1.5.2.Mervärdet av en åtgärd på unionsnivå (som kan beror på flera faktorer, t.ex. samordningsfördelar, rättssäkerhet, ökat effektivitet eller komplementaritet). Med ”mervärdet av en åtgärd på unionsnivå” menas det värde en unionsinsats tillför som går utöver det värde som annars skulle ha skapats av enbart medlemsstaterna.

Den europeiska solidaritetskåren kommer att öka solidaritetens europeiska dimension. Den kommer att komplettera befintliga offentliga och privata strategier, program och verksamhet, och inte konkurrera eller ersätta dessa. Komplementariteten säkerställs genom att solidaritetskåren uppfyller icke tillgodosedda behov i samhället, dvs. situationer där individers eller samhällsgruppers behov inte fylls av arbetsmarknaden, befintliga volontärprogram eller andra typer av solidaritetsprogram, t.ex. på grund av bristande resurser.

1.5.3.Huvudsakliga erfarenheter från liknande försök eller åtgärder

I fråga om volontärarbete kommer solidaritetskåren att bygga på den framgångsrika modellen från den europeiska volontärtjänsten, som på ett påtagligt sätt har bidragit till kompetensutveckling, språkinlärning, internationella attityder och europeiska värderingar bland unga under de senaste 20 åren. Även om den europeiska solidaritetskåren går längre än den europeiska volontärtjänsten, genom att stödja flera typer av verksamhet och genom att införa administrativa förenklingar, kommer den att bevara och ytterligare förbättra det kvalitativa ramverk (utbildning, försäkring, handledning, språkstöd och lärande för unga deltagare) som utvecklats inom den europeiska volontärtjänsten.

1.5.4.Förenlighet med andra finansieringsformer och eventuella synergieffekter

Verksamheten inom den europeiska solidaritetskåren kommer att överensstämma med och komplettera en rad EU-strategier och EU-program, t.ex. inom utbildning, sysselsättning, jämställdhet, entreprenörskap (särskilt socialt företagande), medborgarskap och demokratiskt deltagande, miljö- och naturskydd, klimatinsatser, katastrofförebyggande åtgärder, katastrofberedskap och återhämtning, jordbruk och landsbygdsutveckling, tillhandahållande av livsmedel och andra förnödenheter, hälsa och välbefinnande, kreativitet och kultur, skolidrott och idrott, socialt stöd och välfärd, mottagande och integration av tredjelandsmedborgare, territoriellt samarbete och sammanhållning.

Flera EU-program kommer att bidra till solidaritetskårens sammanlagda budget enligt vad som beskrivs i avsnitt 3 i det här dokumentet. Andra program och fonder kan också bidra till solidaritetskårens mål genom sina specifika bestämmelser i överensstämmelse med sina respektive grundrättsakter.

Tid under vilken åtgärden kommer att pågå respektive påverka resursanvändningen

⌧ Förslag eller initiativ som pågår under en begränsad tid

–⌧ Förslaget eller initiativet ska gälla från den 1 januari 2018 till den 31 december 2020.

–⌧ Det påverkar resursanvändningen från 2018 till 2023 (efter 2020 enbart för betalningsbemyndiganden).

1.6.Planerad metod för genomförandet 37

⌧ Direkt förvaltning som sköts av kommissionen

–⌧ inom dess avdelningar, vilket också inbegriper personalen vid unionens delegationer

–⌧ via genomförandeorgan

◻ Delad förvaltning med medlemsstaterna

1.7. Indirekt förvaltning genom att uppgifter som ingår i budgetgenomförandet delegeras till

–◻ tredjeländer eller organ som de har utsett

–◻ internationella organisationer och organ kopplade till dem (ange vilka)

–◻ EIB och Europeiska investeringsfonden

–◻ organ som avses i artiklarna 208 och 209 i budgetförordningen

–⌧ offentligrättsliga organ

–⌧ privaträttsliga organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ organ som omfattas av privaträtten i en medlemsstat, som anförtrotts genomförandet av ett offentlig-privat partnerskap och som lämnat tillräckliga ekonomiska garantier

–◻ personer som anförtrotts ansvaret för genomförandet av särskilda åtgärder inom Gusp som följer av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen och som anges i den grundläggande rättsakten

–Vid fler än en metod, ange kompletterande uppgifter under ”Anmärkningar”.

Anmärkningar

Förvaltningen av de viktigaste åtgärderna inom den europeiska solidaritetskåren kommer att anförtros de nationella programkontor som ansvarar för genomförandet av decentraliserade åtgärder inom Erasmus+. Organen kommer att ansvara för exempelvis följande åtgärder: Kvalitetsmärkning och utbildning Placeringar Solidaritetsprojekt Nätverksarbete Resurscentrum och intyg för deltagarna

Europeiska kommissionen, delvis genom genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur (Eacea), kommer att förvalta övergripande tjänster till deltagarna i solidaritetskåren (t.ex. portalen, nätbaserad utbildning, språkligt stöd på nätet och försäkring) och en del av verksamheten, t.ex. kvalitetsmärkning och placeringar (för vissa typer av organisationer eller vissa typer av placeringar) och nätverksarbete (för verksamhet på europeisk nivå).

2.FÖRVALTNING

2.1.Bestämmelser om uppföljning och rapportering

Ange intervall och andra villkor för sådana åtgärder:

Målet är att använda befintliga arrangemang för Erasmus+ så mycket som möjligt och att förenkla och minska den administrativa bördan för deltagande unga och organisationer.

Följaktligen kommer bestämmelser om övervakning och rapportering att systematiskt utformas med tanke på att de ska vara ändamålsenliga och kostnadseffektiva, baserat på erfarenheterna från bland annat Erasmus+.

Klumpsummor och schablonbidrag eller bidrag som bygger på enhetskostnader ska användas i största möjliga utsträckning. Rapportering och kontroller kommer att vara inriktade på genomförandet av den finansierade verksamheten och de resultat som uppnåtts, snarare än på kostnadernas stödberättigande, vilket leder till en minskad arbetsbörda och risk för fel för både deltagare i programmet och förvaltande organ.

Stödmottagarna (dvs. de organisationer som deltar i programmet) kommer att lämna den information som behövs om förvaltningen i sina bidragsansökningar och rapporter. Rapporteringskraven kommer att stå i proportion till bidragets storlek och åtgärdens varaktighet och komplexitet. Indikatorer ger en stabil grund för att samla in och använda data för övervakning och rapportering.

Åtgärderna stöds av att stödmottagarna använder elektroniska formulär ör ansökningar och rapportering. Det kommer att underlätta insamlandet och användningen av data för övervakning och rapportering, både på nationell nivå och på unionsnivå. Europeiska kommissionen förfogar över en hel rad lämpliga it-lösningar för att underlätta insamling och rapportering.

2.2.Administrations- och kontrollsystem

2.2.1.Risker som identifierats:

De risker som identifierats vid genomförandet av de nuvarande programmen kan i stort delas in i följande kategorier:

– misstag som beror på att stödmottagarna saknar erfarenhet av bestämmelserna: felprocent och finansiella justeringar förväntas bli högre vid åtgärder med mer komplicerade regler för den ekonomiska förvaltningen, särskilt när det gäller bidrag som bygger på verkliga kostnader. Problemen kan dock i stor utsträckning begränsas genom att man använder förenklade kostnader (enhetsbelopp, schablonsatser och standardiserade skalor av enhetskostnader), vilket är möjligt enligt budgetförordningen.

– kontrollkedjans tillförlitlighet och kontroll av verifieringskedjan: den europeiska solidaritetskåren kommer att förvaltas av ett stort antal organ, nämligen de nationella programkontoren, revisionsorganen och de nationella myndigheterna. Kontrollramen begränsar riskerna och är väletablerad.

– vissa berörda aktörer: framförallt inom volontärsektorn kan det hända att deltagarna inte har de nödvändiga finansiella resurserna eller avancerade förvaltningsstrukturer. En sådan brist på formella strukturer kan påverka deras finansiella och operativa kapacitet att förvalta EU-medel. Enkla åtgärdsformat och förenklade kostnader kan i stor utsträckning minska riskerna genom att göra det enklare att följa reglerna.

2.2.2.Uppgifter om det interna kontrollsystemet

Kontrollsystemet för initiativet kommer att inrättas så att kontrollerna blir ändamålsenliga och kostnadseffektiva.

Kommissionens övervaknings- och resultatramar kommer att säkerställa en hög nivå av övervakning och ge feedback om strategins utformning.

Europeiska kommissionen kommer att låta den europeiska solidaritetskåren ingå in i sitt program för tillsynsbesök, finansiell revision och övervaknings- och genomförandebesök och även vägledning, t.ex. konferenser, upptaktsmöten, möten med nationella myndigheter, kurser och webbseminarier.

Enligt vad som anges under punkt 2.1 är den viktigaste förenklingen för att minska andelen fel som beror på de finansiella reglernas komplexitet en omfattande användning av bidrag i form av enhetsbelopp, schablonsatser och standardiserade skalor av enhetskostnader, vilket redan införts fullt ut i Erasmus+.

Förväntade resultat/syftet med internkontrollen

Kontrollmålen kommer att ha följande syften:

Kontrollmål	Syfte
Kontrollernas ändamålsenlighet i fråga om laglighet och korrekthet	Kontrollerna ska ge rimlig säkerhet i fråga om laglighet och korrekthet, tillsynskontroller är effektiva när det gäller utsedda organ. En flerårig kvarstående felprocent för genomförandet genom de nationella programkontoren och Eacea under 2 %.
Ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet	Kostnaderna för kontrollerna bör ligga i den undre delen av intervallet 1–5%, beroende på vilken åtgärd som används, i likhet med liknande program som Erasmus+. Kontrollkostnaderna ska vara proportionella och kostnadseffektiva.
Förebyggande och upptäckt av bedrägerier	Misstänkta oriktigheter eller bedrägerier och pågående undersökningar som utförs av Olaf följs upp genom kommissionens befintliga strategi för bedrägeribekämpning, utan att det påverkar tillförlitligheten under rapportperioden.
Övriga kontrollmål: skydd av tillgångar och information, rapporteringens tillförlitlighet	·Lämpligt skydd av anförtrodda medel ·Tillförlitlig bokföring och rapportering ·Budgetgenomförande enligt målen

Kontroll- och verifieringskedjornas tillförlitlighet

För åtgärder som genomförs av de nationella programkontoren kommer det att se ut på följande sätt:

Kontroller genomförs på tre nivåer: av de nationella programkontoren, av oberoende revisionsorgan som utses av medlemsstaterna och av kommissionen, där kommissionen beaktar de kontroller som genomförts av andra organ för att säkerställa att de är kostnadseffektiva under en flerårsperiod.

De nationella programkontoren kommer att ansvara för de primära kontrollerna av stödmottagarna, men deras system för internkontroll och efterlevnad kommer att övervakas av medlemsstaterna och revideras av ett oberoende revisionsorgan. Kommissionen anger kraven för kontrollerna på nationell nivå för att garantera konsekvens och tillförlitlighet och övervaka genomförandet av kontroller på medlemsstatsnivå. En sådan praxis är redan väletablerad av kommissionen, som varje år ger ut en vägledning för de nationella programkontoren med minimikrav, kontrollmål och teknisk vägledning för de nationella programkontoren angående de primära kontrollerna av stödmottagarna. Samma sak gäller för vägledningarna för de nationella programkontoren och oberoende revisionsorgan.

För att skapa en grund av hög kvalitet för generaldirektörens årliga revisionsförklaring består ett permanent kontrollsystem av följande delar:

▪ Förvaltningsförklaringen från det nationella programkontoret, som ska lämnas in senast den 15 februari N+1.

▪ Revisionsuttalandet från en oberoende revisor, som ska lämnas in senast den 15 mars N+1.

▪ Kommissionens analys av förvaltningsförklaringen och revisionsuttalandet samt det nationella programkontorets och medlemsstatens kommentarer till analysen, inklusive formella iakttagelser och rekommendationer om programkontoret inte följt reglerna eller om resultaten är undermåliga.

▪ Information från medlemsstaterna som ska lämnas in senast den 30 oktober varje år, om deras övervakning och kontroll av programmet på nationell nivå.

Beroende på resultatet av kommissionens kontroll, tillsynsbesök och revisioner kan den besluta om säkerhetsåtgärder för de nationella programkontoren (t.ex. inställande av åtaganden eller betalningar) och även korrigerande åtgärder (framför allt finansiella korrigeringar). Båda typerna av åtgärder används redan och har visat sig vara effektiva när det gäller att åtgärda allvarliga problem med bristande regelefterlevnad och undermåliga prestationer.

Åtgärder som förvaltas av ett genomförandeorgan (Eacea):

Eacea kommer att förvalta åtgärderna genom direkt centraliserad förvaltning, och bygga vidare på sina erfarenheter från Erasmus+.

Kommissionen kommer att genomföra de kontrollåtgärder som krävs för genomförandeorgan i enlighet med budgetförordningen och rådets förordning (EG) nr 58/2003 om genomförandeorgan. Övervakningen kommer att ingå i villkoren för samarbetet mellan det ansvariga generaldirektoratet och genomförandeorganet, i genomförandeorganets halvårsrapportering samt i styrkommitténs kvartalsvisa möten.

Kommissionen har för avsikt att endast förvalta ett fåtal åtgärder direkt.

Efter dessa förenklingsåtgärder godtar kommissionen att det kommer att finnas en kvarstående risk, vilket är kopplat till det strategiska valet att ge unionsstöd till denna typ av deltagare med tanke på programmets mål.

2.2.3.Beräknade kostnader för och fördelar med kontroller – bedömning av förväntad risk för fel

När det gäller kostnadseffektiviteten har kommissionen gjort en inledande uppskattning av kostnaderna för de resurser och insatser som krävs för att genomföra kontrollerna, och har i möjlig utsträckning beräknat fördelarna i form fel och oriktigheter som kunnat undvikas, upptäckas och korrigeras vid dessa kontroller, men även icke kvantifierbara fel. Med denna strategi betonas de viktigast ekonomiska och operativa kontrollerna i kontrollkedjan.

Kontrollstrategin bygger på en enda integrerad kontrollram, för att ge rimlig tillförlitlighet genom hela projektcykeln. Bedömningen av kontrollernas kostnadseffektivitet ska ske enligt principen att tillförlitligheten byggs upp steg för steg, och den ska genomföras inom en enda integrerad kontrollram. Kommissionen gör skillnad mellan kontrollernas frekvens och intensitet, med tanke på de olika riskprofilerna bland nuvarande och framtida transaktioner och på nuvarande och alternativa kontrollers kostnadseffektivitet, särskilt enligt vad som anges i vägledningarna om programgenomförande för de nationella programkontoren. Genomförandeorganen och enheter som anförtrotts uppgifter har alltid ansvar för de primära kontrollerna för att skydda unionens finansiella intressen, med kommissionen ansvarar för tillsynskontrollerna.

Kommissionen uppskattar att den globala kostnaden för kontrollerna är låg, och ligger i intervallet 1–5 %, beroende på vilken åtgärd som används, av den förvaltade budgeten (med undantag av genomförandeorganets budget). Kostnaderna är proportionella och kostnadseffektiva med tanke på den troliga risken för fel om sådana kontroller inte genomfördes och kravet att säkerställa en felprocenten ligger under 2 %. Utifrån erfarenheterna från Erasmus+ och tidigare program som hade en felprocent på cirka 1 % på flerårig basis ligger den förväntade felprocenten under 2 %.

2.3.Åtgärder för att förebygga bedrägeri och oegentligheter/oriktigheter

Beskriv förebyggande åtgärder (befintliga eller planerade)

De kontroller som syftar till att förebygga och upptäcka bedrägerier är inte olika dem som ska säkerställa transaktionernas laglighet och korrekthet (oavsiktliga fel). Varje år ser kommissionen över alla rapporter från de nationella programkontoren om möjliga bedrägerier eller oriktigheter. Fallen följs upp huvudsakligen på nationell nivå, om de nationella programkontoren har direkt tillgång till möjligheter till rättslig prövning och hänskjutning av bedrägerifall.

Kommissionens avdelningar bidrar till pågående undersökningar vid Olaf och följer upp avslutade undersökningar vid Olaf. Den ekonomiska skadan för EU:s budget beroende på bedrägerier som fastställts i slutliga fallrapporter från Olaf gällande program med liknande finansieringsregler och intressentar är låg. Fall hänskjuts till Olaf och kommissionens utrednings- och disciplinbyrå, beroende på vad som är lämpligt, men ett stort antal fall följs upp under året direkt med de nationella programkontoren och de nationella myndigheterna som har direkt tillgång till relevanta rättsliga och bedrägeribekämpande enheter.

De av kommissionens avdelningar som genomför åtgärderna har utvecklat och genomfört sin egen bedrägeribekämpningsstrategi sedan 2014, enligt de metoder som lagts fram av Olaf. Den uppdateras regelbundet och kompletteras när det är lämpligt med dokument av lägre dignitet som anger hur fall kan hänskjutas och följas upp.

Med tanke på den mängd bedrägerier som skulle kunna påverka det föreslagna programmet, och särskilt den ekonomiska skada som dokumenterats av Olaf, rättfärdigar inte den återstående bedrägeririsken ytterligare åtgärder. Kommissionens avdelningar fortsätter sitt nära samarbete med Olaf och följer noga pågående fall. Det är därför möjliget att uttala sig positivt om tillförlitligheten när det gäller risken för bedrägerier.

3.BERÄKNADE BUDGETKONSEKVENSER AV FÖRSLAGET ELLER INITIATIVET

3.1.Berörda rubriker i den fleråriga budgetramen och budgetrubriker i den årliga budgetens utgiftsdel

·Nya budgetrubriker som föreslås

Redovisa enligt de berörda rubrikerna i den fleråriga budgetramen i nummerföljd

Rubrik i den fleråriga budgetramen	Budgetrubrik	Typ avanslag	Bidrag
		Diff./Icke-diff.	från Efta-länder	från kandidat-länder	från tredje-länder	enligt artikel 21.2 b i budget-förordningen
1A	15 01 04 03 Stödutgifter för europeiska solidaritetskåren	Icke-diff.	NEJ*	NEJ*	NEJ*	NEJ
1A	15 05 01 Europeiska solidaritetskåren	Diff.	NEJ*	NEJ*	NEJ*	NEJ
1B	04 02 65 Europeiska solidaritetskåren – Bidrag från Europeiska socialfonden (ESF)	Diff.	NEJ*	NEJ*	NEJ*	NEJ
2	05 04 60 04 – Europeiska solidaritetskåren – Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Eruf)	Diff.	NEJ*	NEJ*	NEJ*	NEJ
2	07 02 07 – Europeiska solidaritetskåren – Bidrag från Lifes underprogram för miljö	Diff.	NEJ*	NEJ*	NEJ*	NEJ
2	34 02 05 – Europeiska solidaritetskåren – Bidrag från Lifes underprogram för klimatpolitik	Diff.	NEJ*	NEJ*	NEJ*	NEJ
3	23 03 01 03 – Europeiska solidaritetskåren – Bidrag från Unionens civilskyddsmekanism	Diff.	NEJ*	NEJ*	NEJ*	NEJ
* Initialt är deltagandet i den europeiska solidaritetskåren avsett för EU:s medlemsstater. Senare kan det komma utvidgas till andra länder på grundval av bilaterala avtal, enligt artikel 11 i detta förslag.

3.2.Beräknad inverkan på utgifterna

Finansieringskällor för den europeiska solidaritetskåren (miljoner euro – avrundat)	2018	2019	2020	TOTALT
Erasmus+, varav	51,9	69,2	76,6	197,7
15 02 01 01 – Att främja kvalitet och samarbete inom den akademiska och yrkesinriktade utbildningen i EU, och utbildningens relevans för arbetsmarknaden	2,1	2,1	1,8	5,9
15 02 01 02 – Främja kvalitet och samarbete inom ungdomsfrågor i Europa och ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv	49,9	67,1	74,8	191,8
Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation, varav	2,5	3,5	4,0	10,0
04 03 02 01 – Progress – Stöd till utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering av unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor	2,5	3,5	4,0	10,0
Unionens civilskyddsmekanism, varav	2,0	2,0	2,0	6,0
23 03 01 01 – Katastrofförebyggande och katastrofberedskap inom unionen	2,0	2,0	2,0	6,0
Life, varav	1,5	1,5	1,5	4,5
34 02 03 – Bättre klimatstyrning och information på alla nivåer	0,5	0,5	0,5	1,5
07 02 03 – Stödja bättre miljöstyrning och information på alla nivåer	1,0	1,0	1,0	3,0
Europeiska socialfonden (ESF)*	11,1	12,1	11,8	35,0
Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) *	1,8			1,8
Den outnyttjade delen av marginalen under rubrik 1a (inklusive den samlade marginalen för åtaganden)	18,4	30,5	37,7	86,5
Totala bidrag till europeiska solidaritetskåren	89,2	118,7	133,6	341,5
* Bidraget från Ejflu och ESF kommer från det globala anslaget för tekniskt bistånd som ingår i budgetplaneringen men som ännu inte anslagits.

3.2.1.Sammanfattning av den beräknade inverkan på utgifterna

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Europeiska solidaritetskåren

GD: GD Utbildning och kultur			BUDGETÅR 2018	BUDGETÅR 2019	BUDGETÅR 2020	Följande år	TOTALT
•Driftsanslag
15 05 01 Europeiska solidaritetskåren	Åtaganden	(1)	68,236	98,596	114,368	0,000	281,200
	Betalningar	(2)	51,177	97,454	110,484	22,085	281,200
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 38
15 01 04 03 Stödutgifter för europeiska solidaritetskåren		(3)	4,550	4,550	3,900	0,000	13,000
TOTALA anslag för GD Utbildning och kultur	Åtaganden	= 1+1 a +3	72,786	103,146	118,268	0,000	294,200
	Betalningar	= 2+2 a +3	55,727	102,004	114,384	22,085	294,200

•TOTALA driftsanslag H1A	Åtaganden	(4)	68,236	98,596	114,368	0,000	281,200
	Betalningar	(5)	51,177	97,454	110,484	22,085	281,200
•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)	4,550	4,550	3,900	0,000	13,000
TOTALA anslag för RUBRIK 1A i den fleråriga budgetramen (särskilt referensbelopp)	Åtaganden	=4+ 6	72,786	103,146	118,268	0.000	294,200
	Betalningar	=5+ 6	55,727	102,004	114,384	22,085	294,200

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Europeiska solidaritetskåren

GD: GD Utbildning och kultur			BUDGETÅR 2018	BUDGETÅR 2019	BUDGETÅR 2020	Följande år	TOTALT
•Driftsanslag
04 02 65 Europeiska solidaritetskåren – Bidrag från Europeiska socialfonden (ESF)	Åtaganden	(1)	11,102	12,078	11,820	0,000	35,000
	Betalningar	(2)	8,327	12,487	11,810	2,377	35,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 39
		(3)
TOTALA anslag för GD Utbildning och kultur	Åtaganden	= 1+1 a +3	11,102	12,078	11,820	0,000	35,000
	Betalningar	= 2+2 a +3	8,327	12,487	11,810	2,377	35,000

•TOTALA driftsanslag H1B	Åtaganden	(4)	11,102	12,078	11,820	0,000	35,000
	Betalningar	(5)	8,327	12,487	11,810	2,377	35,000
•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)
TOTALA anslag för RUBRIK 1B i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+ 6	11,102	12,078	11,820	0,000	35,000
	Betalningar	=5+ 6	8,327	12,487	11,810	2,377	35,000

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Europeiska solidaritetskåren

GD: GD Utbildning och kultur			BUDGETÅR 2018	BUDGETÅR 2019	BUDGETÅR 2020	Följande år	TOTALT
•Driftsanslag
05 04 60 04 – Europeiska solidaritetskåren – Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Eruf)	Åtaganden	(1)	1,800	0,000	0,000	0,000	1,800
	Betalningar	(2)	1,350	0,360	0,090	0,000	1,800
07 02 07 – Europeiska solidaritetskåren – Bidrag från Lifes underprogram för miljö	Åtaganden	(1)	1,000	1,000	1,000	0,000	3,000
	Betalningar	(2)	0,750	1,050	1,000	0,200	3,000
34 02 05 – Europeiska solidaritetskåren – Bidrag från Lifes underprogram för klimatpolitik	Åtaganden	(1)	0,500	0,500	0,500	0,000	1,500
	Betalningar	(2)	0,375	0,525	0,500	0,100	1,500

Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 40
		(3)
TOTALA anslag för GD Utbildning och kultur	Åtaganden	= 1+1 a +3	3,300	1,500	1,500	0,000	6,300
	Betalningar	= 2+2 a +3	2,475	1,935	1,590	0,300	6,300

•TOTALA driftsanslag H2	Åtaganden	(4)	3,300	1,500	1,500	0,000	6,300
	Betalningar	(5)	2,475	1,935	1,590	0,300	6,300
•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)
TOTALA anslag för RUBRIK 2 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+ 6	3,300	1,500	1,500	0,000	6,300
	Betalningar	=5+ 6	2,475	1,935	1,590	0,300	6,300

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

Europeiska solidaritetskåren

GD: GD Utbildning och kultur			BUDGETÅR 2018	BUDGETÅR 2019	BUDGETÅR 2020	Följande år	TOTALT
•Driftsanslag
23 03 01 03 – Europeiska solidaritetskåren – Bidrag från Unionens civilskyddsmekanism	Åtaganden	(1)	2,000	2,000	2,000	0,000	6,000
	Betalningar	(2)	1,500	2,100	2,000	0,400	6,000
Anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program 41
		(3)
TOTALA anslag för GDUtbildning och kultur	Åtaganden	= 1+1 a +3	2,000	2,000	2,000	0,000	6,000
	Betalningar	= 2+2 a +3	1,500	2,100	2,000	0,400	6,000

•TOTALA driftsanslag H3	Åtaganden	(4)	2,000	2,000	2,000	0,000	6,000
	Betalningar	(5)	1,500	2,100	2,000	0,400	6,000
•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)
TOTALA anslag för RUBRIK 3 i den fleråriga budgetramen	Åtaganden	=4+ 6	2,000	2,000	2,000	0,000	6,000
	Betalningar	=5+ 6	1,500	2,100	2,000	0,400	6,000

Följande ska anges om flera rubriker i budgetramen påverkas av förslaget eller initiativet:

• TOTALA driftsanslag	Åtaganden	(4)	84,638	114,174	129,688	0,000	328,500
	Betalningar	(5)	63,479	113,976	125,884	25,162	328,500
•TOTALA anslag av administrativ natur som finansieras genom ramanslagen för vissa operativa program		(6)	4,550	4,550	3,900	0,000	13,000
TOTALA anslag för RUBRIKERNA 1–4 i den fleråriga budgetramen (särskilt referensbelopp plus bidrag från andra program)	Åtaganden	=4+ 6	89,188	118,724	133,588	0,000	341,500
	Betalningar	=5+ 6	68,029	118,526	129,784	25,162	341,500

Rubrik i den fleråriga
budgetramen

”Administrativa utgifter”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

		BUDGETÅR 2018	BUDGETÅR 2019	BUDGETÅR 2020		TOTALT
GD: GD Utbildning och kultur
• Personal (kontraktsanställda)		0,525	0,385	0,350	.	1,260
• Övriga administrativa utgifter
TOTAL GD Utbildning och kultur	Anslag	0,525	0,385	0,350		1,260

TOTALA anslag
för RUBRIK 5
i den fleråriga budgetramen

(summa åtaganden = summa betalningar)

0,525

0,385

0,350

1,260

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

BUDGETÅR

2018

BUDGETÅR

2019

BUDGETÅR

2020

Följande år

TOTALT

TOTALA anslag
för RUBRIKERNA 1–5
i den fleråriga budgetramen

Åtaganden

89,713

119,109

133,938

0,000

342,760

Betalningar

68,554

118,911

130,134

25,162

342,760

3.2.2.Beräknad inverkan på driftsanslagen

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att driftsanslag tas i anspråk

–⌧ Förslaget/initiativet kräver att driftsanslag tas i anspråk enligt följande:

Åtagandebemyndiganden i miljoner euro för kolumnen ”Kostnader” (avrundat till tre decimaler)

Mål- och resultatbeteckning ⇩			BUDGETÅR 2018		BUDGETÅR 2019		BUDGETÅR 2020		TOTALT
	RESULTAT
	Typ	Genomsnittliga kostnader	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Antal	Kostn.	Totalt antal	Total kostnad
– Resultat	Deltagare i volontärarbete	3 264	12 500	40,790	17 500	57,105	20 000	65,295	50 000	163,190
– Resultat	Deltagare på praktikplatser och i anställningar	2 253	4 500	10,364	6 500	14,509	7 400	16,590	18 400	41,463
– Resultat	Deltagare i solidaritetsprojekt	1 203	3 800	4,570	5 400	6,400	6 000	7,312	15 200	18,282
– Resultat	Deltagare i nätverksbyggande verksamhet	199	17 500	3,484	24 500	4,876	28 000	5,574	70 000	13,934
– Resultat	Deltagare som får allmän fortbildning på nätet	47	21 500	2,400	30 000	1,000	34 500	0,600	86 000	4,000
– Resultat	Deltagare i gränsöverskridande placeringar som får specifik fortbildning	1 000	8 934	8,934	15 635	15,635	20 101	20,101	44 670	44,670
– Resultat	Deltagare i gränsöverskridande placeringar som får språkstöd på nätet	45	13 880	0,625	19 435	0,875	22 215	0,999	55 530	2,499
– Resultat	Deltagare som omfattas av europeiska solidaritetskårens försäkring	250	16 143	4,035	22 600	5,650	25 827	6,458	64 570	16,143
– Resultat	Deltagare som får ett intyg	6	17 200	0,100	34 400	0,200	34 400	0,200	86 000	0,500
– Resultat	Organisationer som får kvalitetsmärkning	411	4 000	1,849	4 000	1,437	2 000	0,822	10 000	4,108
– Resultat	Europeiska solidaritetskårens portal	4 000 000	1	2,000	1	1,000	1	1,000	1	4,000
– Resultat	Resurscentrum	400 000	1	0,128	1	0,128	1	0,144	1	0,400
– Resultat	Nationella programkontor som tar ut en förvaltningsavgift	546 821	28	5,359	28	5,359	28	4,593	28	15,311
TOTALA KOSTNADER				84,638		114,174		129,688		328,500

3.2.3.Beräknad inverkan på anslag av administrativ natur

3.2.3.1.Sammanfattning

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att anslag av administrativ natur tas i anspråk

–⌧ Förslaget/initiativet kräver att anslag av administrativ natur tas i anspråk enligt följande:

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

BUDGETÅR

2018

BUDGETÅR

2019

BUDGETÅR

2020

TOTALT

RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser	0,525	0,385	0,350	1,260
Övriga administrativa utgifter
Delsumma RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen	0,525	0,385	0,350	1,260

Utanför RUBRIK 5 42 i den fleråriga budgetramen
Personalresurser
Andra utgifter av administrativ natur
Delsumma Utanför RUBRIK 5 i den fleråriga budgetramen
TOTALT	0,525	0,385	0,350	1,260

Personalbehov och andra administrativa kostnader ska täckas genom anslag inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

3.2.3.2.Beräknat personalbehov

–◻ Förslaget/initiativet kräver inte att personalresurser tas i anspråk

–⌧ Förslaget/initiativet kräver att personalresurser tas i anspråk enligt följande:

Beräkningarna ska anges i heltidsekvivalenter

		År 2018	År 2019	År 2020	För in så många år som behövs för att redovisa inverkan på resursanvändningen (jfr punkt 1.6)
• Tjänster som tas upp i tjänsteförteckningen (tjänstemän och tillfälligt anställda)
XX 01 01 01 (vid huvudkontoret eller vid kommissionens kontor i medlemsstaterna)		30	30	30
XX 01 01 02 (vid delegationer)
XX 01 05 01 (indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 01 (direkta forskningsåtgärder)
• Extern personal (i heltidsekvivalenter) 43
XX 01 02 01 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier finansierade genom ramanslaget)		7,5	5,5	5
XX 01 02 02 (kontraktsanställda, lokalanställda, nationella experter, vikarier och unga experter som tjänstgör vid delegationerna)
XX 01 04 yy 44	– vid huvudkontoret
	– vid delegationer
XX 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med indirekta forskningsåtgärder)
10 01 05 02 (kontraktsanställda, nationella experter och vikarier som arbetar med direkta forskningsåtgärder)
Annan budgetrubrik (ange vilken)
TOTALT		37,5	35,5	35

XX motsvarar det politikområde eller den avdelning i budgeten som avses.

Personalbehoven ska täckas med personal inom generaldirektoratet som redan har avdelats för att förvalta åtgärden i fråga, eller genom en omfördelning av personal inom generaldirektoratet, om så krävs kompletterad med ytterligare resurser som kan tilldelas det förvaltande generaldirektoratet som ett led i det årliga förfarandet för tilldelning av anslag och med hänsyn tagen till begränsningar i fråga om budgetmedel.

Beskrivning av arbetsuppgifter:

Tjänstemän och tillfälligt anställda	Programförvaltning
Extern personal	Programförvaltning

3.2.4.Förenlighet med den gällande fleråriga budgetramen

–⊠ Förslaget är förenligt med den gällande fleråriga budgetramen och kan komma att innefatta användning av särskilda instrument enligt definitionen i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 45 .

–◻ Förslaget/initiativet kräver omfördelningar under den berörda rubriken i den fleråriga budgetramen.

Förklara i förekommande fall vilka ändringar i planeringen som krävs, och ange berörda budgetrubriker och belopp.

–◻ Förslaget/initiativet förutsätter att flexibilitetsmekanismen utnyttjas eller att den fleråriga budgetramen revideras.

Beskriv behovet av sådana åtgärder, och ange berörda rubriker i budgetramen, budgetrubriker i den årliga budgeten samt belopp.

3.2.5.Bidrag från tredje part

–◻ Det ingår inga bidrag från tredje part i det aktuella förslaget eller initiativet

–⊠ Förslaget eller initiativet kommer att medfinansieras enligt följande 46 :

Anslag i miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

	År 2018	År 2019	År 2020	Totalt
Ange vilken extern organisation eller annan källa som bidrar till finansieringen	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.
TOTALA anslag som tillförs genom medfinansiering	p.m.	p.m.	p.m.	p.m.

Beräknad inverkan på inkomsterna

–⌧ Förslaget/initiativet påverkar inte budgetens inkomstsida.

–◻ Förslaget/initiativet påverkar inkomsterna på följande sätt:

–◻ Påverkan på egna medel

–◻ Påverkan på ”diverse inkomster”

Miljoner euro (avrundat till tre decimaler)

Budgetrubrik i den årliga budgetens inkomstdel:	Belopp som förts in för det innevarande budgetåret	Förslagets eller initiativets inverkan på inkomsterna 47
		År 2018	År 2019	År 2020
Artikel ….

Ange vilka budgetrubriker i utgiftsdelen som berörs i de fall där inkomster i diversekategorin kommer att avsättas för särskilda ändamål.

Ange med vilken metod inverkan på inkomsterna har beräknats.

(1) http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2017/03/25-rome-declaration/

(2) Europeiska kommissionen (2016), En europeisk solidaritetskår, meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, COM(2016) 942 final, 7.12.2016.

(3) Programmet Erasmus+, programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI), Life-programmet, Asyl-, migrations- och integrationsfonden, folkhälsoprogrammet, programmet Ett Europa för medborgarna, Europeiska regionala utvecklingsfonden (genom Interreg) samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

(4) http://www.consilium.europa.eu/sv/meetings/european-council/2016/12/20161215-euco-conclusions-final_pdf/

(5) Snabbare och bättre lagstiftningsarbete i EU – parlamentet, rådet och kommissionen enas om prioriteringarna för 2017, IP/16/4360.

(6) Deltagarna i den europeiska solidaritetskåren uppfyller värdlandets villkor i fråga om bosättningsort i enlighet med EU-lagstiftningen.

(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50).

(8) Den europeiska solidaritetskåren är en prioritet för kommissionen i dess rapport om EU-medborgarskapet 2017, COM(2017) 30 final/2, 31.1.2017.

(9) Erasmus+, programmet för sysselsättning och social innovation, Europeiska socialfonden, unionens civilskyddsmekanism, Life-programmet och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.

(10) T.ex. (men inte enbart) Asyl-, migrations- och integrationsfonden, programmet Ett Europa för medborgarna, Europeiska regionala utvecklingsfonden och folkhälsoprogrammet.

(11) http://ec.europa.eu/justice/fundamental-rights/charter/index_en.htm (2012/C 326/02) (EUT C 326, 26.10.2012, s. 391).

(12) Rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram (EGT L 011, 16.01.2003, s. 1).

(13) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(14) EUT C […], […], s. […].

(15) EUT C […], […], s. […].

(16) Europaparlamentets ståndpunkt av den ... (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den ... (ännu ej offentliggjort i EUT).

(17) Tal om tillståndet i unionen 2016: Mot ett bättre EU – ett EU som skyddar, försvarar och sätter medborgarna i centrum, IP/16/3042 (http://europa.eu/rapid/press-release_IP-16-3042_en.htm).

(18) Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén: En europeisk solidaritetskår, COM(2016) 942 final, 7.12.2016.

(19) Rådets rekommendation av den 22 april 2013 om att inrätta en ungdomsgaranti (EUT C 120, 26.4.2013, s. 1).

(20) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1288/2013 av den 11 december 2013 om inrättande av ”Erasmus+”: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av besluten nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG (EUT L 347, 20.12.2013, s. 50).

(21) Rådets rekommendation av den 10 mars 2014 om kvalitetskriterier för praktikprogram, (EUT C 88, 27.3.2014, s. 1).

(22) Rådets rekommendation av den 20 december 2012 om valideringen av icke formellt och informellt lärande (EUT C 398, 22.12.2012, s. 1).

(23) Interinstitutionellt avtal av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (EUT C 373, 20.12.2013, s. 1).

(24) Fysiska personer från ett utomeuropeiskt land eller territorium och behöriga offentliga och/eller privata organ och institutioner i ett utomeuropeiskt land eller territorium får delta i unionens program i enlighet med rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (EGT L 314, 30.11.2001, s. 1).

(25) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).

(26) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

(27) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1293/2013 av den 11 december 2013 om inrättandet av ett program för miljö och klimatpolitik (Life) samt om upphävande av förordning (EG) nr 614/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 185).

(28) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).

(29) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 487).

(30) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 549).

(31) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen (EUT L 347, 20.12.2013, s. 924).

(32) Som en allmän princip en aktivitet som utförs kontinuerligt, fem dagar i veckan under sju timmar om dagen.

(33) Denna finansieringsram utgör det särskilda referensbeloppet, i den mening som avses i punkt 17 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning.

(34) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

(35) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter (EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

(36) I den mening som avses i artikel 54.2 a eller b i budgetförordningen.

(37) Närmare förklaringar av de olika metoderna för genomförande med hänvisningar till respektive bestämmelser i budgetförordningen återfinns på BudgWeb: https://myintracomm.ec.europa.eu/budgweb/EN/man/budgmanag/Pages/budgmanag.aspx

(38) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(39) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(40) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(41) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(42) Detta avser tekniskt eller administrativt stöd för genomförandet av vissa av Europeiska unionens program och åtgärder (tidigare s.k. BA-poster) samt indirekta och direkta forskningsåtgärder.

(43) [Denna fotnot förklarar vissa initialförkortningar som inte används i den svenska versionen].

(44) Särskilt tak för finansiering av extern personal genom driftsanslag (tidigare s.k. BA-poster).

(45) Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om fastställande av den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

(46) Enligt vad som anges i avsnitt 3.1 är deltagandet i den europeiska solidaritetskåren initialt avsett för EU:s medlemsstater. Senare kan det komma utvidgas till andra länder på grundval av bilaterala avtal, enligt artikel 11 i detta förslag.

(47) När det gäller traditionella egna medel (tullar och sockeravgifter) ska nettobeloppen anges, dvs. bruttobeloppen minus 25 % avdrag för uppbördskostnader.