EUROPEISKA KOMMISSIONEN

Bryssel den 18.5.2017

JOIN(2017) 18 final

GEMENSAM RAPPORT TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN SAMT REGIONKOMMITTÉN

Rapport om genomförandet av översynen av den europeiska grannskapspolitiken

Innehåll

1. INLEDNING 3

2. LÄGESRAPPORT OM BILATERALT OCH REGIONALT SAMARBETE4

Bilateralt samarbete4

Regionalt samarbete8

3. FRAMSTEG FÖR NYCKELPRIORITERINGAR 11

God samhällsstyrning, demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna 11

Ekonomisk utveckling för stabilisering 14

Säkerhet 19

Migration och rörlighet 22

4. FINANSIELLT STÖD FÖR ATT STÖDJA GRANNSKAPET 24

Gemensam programplanering och ökad samordning med EU-medlemsstaterna 25

Ökat samarbete med de europeiska finansinstituten och de internationella finansinstituten, bland annat genom kombinerade mekanismer 26

Förvaltningsfonder 27

Flexibilitetsbuffert 28

Europeisk extern investeringsplan 28

5. SLUTSATS29

Rapport om genomförandet av översynen av den europeiska grannskapspolitiken

1. INLEDNING

Detta är den första rapporten som utarbetats efter översynen av den europeiska grannskapspolitiken (EGP) i november 2015 1 , i vilken en ny ram läggs fram för att bygga upp mer effektiva partnerskap mellan EU och dess grannländer samt stödja stabilisering som högsta prioritering. I rapporten illustreras de övergripande politiska prioriteringar för EU:s yttre åtgärder som godkänts av rådet 2 efter offentliggörandet av den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik i juni 2016.

Översynen av den europeiska grannskapspolitiken byggde på ett brett samråd med partnerländer och EU:s medlemsstater och utgår från deras synpunkter. I översynen infördes ett nytt tillvägagångssätt som omfattar en större hänsyn till de olika ambitionerna hos EU:s partnerländer, nämligen ett mer effektivt agerande på områden av gemensamt intresse, nya arbetsmetoder för att främja en ökad känsla av ägaransvar hos partnerländerna och ett större deltagande och gemensamt ansvar av medlemsstaterna samt en ökad flexibilitet när det gäller hur EU bedriver sin politik och styr sina utvecklingsfonder. I denna rapport speglas de åtaganden som gjorts i översynen av den europeiska grannskapspolitiken för att hålla alla EU-intressenter underrättade om framstegen för den europeiska grannskapspolitiken. I rapporten granskas hur EU:s förbindelser med sina partner har utvecklats sedan den reviderade politiken antogs, och den visar även hur EU omsätter det nya tillvägagångssättet i praktiken.

Utvecklingen i EU:s grannskap och inom EU har fortsatt att visa på betydelsen av nära och givande arbetsrelationer mellan EU och dess grannländer. EU stödjer samtliga partnerländers självständighet, suveränitet och territoriella integritet, vilket även överensstämmer med principerna i FN-stadgan. Terrorattackerna i EU och i grannländerna visar att det finns behov av att fortsätta stärka samarbetet på säkerhetsområdet och beträffande de politiska och socioekonomiska drivkrafterna bakom våldsam extremism. Att ta itu med irreguljär migration och hantera flyktingströmmarna förblir stora utmaningar för både EU och dess grannländer och centrala områden som vårt arbete bör inriktas på med tanke på den fortsatta instabilitet som orsakas av konflikter, särskilt i Libyen och Syrien. I öst fortsätter grannländerna att brottas med samhällsomvandlingar mitt under påtryckningar från en allt mer påstridig rysk utrikespolitik.

I denna rapport framhålls hur EU och dess partnerländer i öst och syd arbetar för att främja stabilisering och återhämtning med särskilt fokus på ekonomisk utveckling, anställbarhet, ungdomssysselsättning och på att fullgöra EU:s åtagande att främja demokratin, rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna, samt god samhällsstyrning med effektiva och ansvariga offentliga förvaltningar och deltagande av det civila samhället.

Det gjordes framsteg 2016 med att vitalisera förbindelserna med grannländerna genom nya former av skräddarsydda partnerskap. Detta har bland annat omfattat arbete med nya landspecifika ramar för bilateralt samarbete i form av partnerskapsprioriteringar och uppdaterade associeringsagendor. Strategin med delat ansvar har gjort det möjligt att bättre spegla såväl partnerländers individuella behov och förväntningar som EU:s intressen och värderingar.

Finansiellt stöd används på ett mer flexibelt sätt för att stödja den europeiska grannskapspolitikens nya prioriteringar. Medlemsstaterna har deltagit fullt ut i processen med att fastställa dessa prioriteringar, bland annat genom en bättre samordning av det finansiella stödet och en gemensam programplanering. Ett ökat deltagande av det civila samhället och andra intressenter har också säkerställts.

Den globala strategin kommer att vägleda EU:s yttre åtgärder under de kommande åren, och den reviderade europeiska grannskapspolitiken är ett viktigt instrument för att nå dess mål, i synnerhet att tillmötesgå behovet att stärka motståndskraften hos stater och samhällen öster och söder om EU, i enlighet med rådets relevanta slutsatser 3 . Den reviderade europeiska grannskapspolitiken överensstämmer även med Romförklaringen som främjar en starkare roll för Europa på den globala arenan 4 och är i linje med Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess mål för hållbar utveckling.

Nedan beskrivs utvecklingen i EU:s bilaterala och regionala samarbete med partnerländerna, uppgifter tillhandahålls om framstegen för nyckelprioriteringarna i samarbetet, effekterna beskrivs av det ekonomiska biståndet och en framåtblick görs på utvecklingen av den europeiska grannskapspolitiken.

 

2. LÄGESRAPPORT OM BILATERALT OCH REGIONALT SAMARBETE

Bilateralt samarbete

I den reviderade europeiska grannskapspolitiken konstateras att enskilda partnerländer har olika ambitioner och intressen i sina förbindelser med EU. Under 2016 har EU aktivt inhämtat synpunkter från partnerländerna om vad som bör göras härnäst och samråd har inletts och avslutats med ett antal länder i den europeiska grannskapspolitiken om nya ramar för det bilaterala samarbetet. Oavsett om det har skett genom partnerskapsprioriteringar, uppdaterade associeringsagendor eller befintliga handlingsplaner har syftet varit att spegla varje lands ambitionsnivå i sina förbindelser med EU. Dessa gemensamma bilaterala dokument som speglar de gemensamma politiska prioriteringarna utgör grunden för den pågående programplaneringen av de nya bilaterala stödprogrammen (gemensamma stödramar) inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI) för perioden 2017–2020 som genomförs i nära samarbete med partnerländernas nationella myndigheter och alla andra berörda intressenter, däribland det civila samhället, arbetsmarknadsparter, lokala och regionala myndigheter och organisationer inom den privata sektorn.

Partnerskapsprioriteringar för anslutning med Libanon och Jordanien antogs i slutet av 2016 5 . För att kunna hjälpa de båda länderna att hantera konsekvenserna av flyktingarna till följd av den syriska konflikten enades man om pakter som omfattade prioriterade åtgärder och ömsesidiga åtaganden och som bifogades partnerskapsprioriteringarna. Båda partnerländerna fick redan bistånd från EU för att täcka flyktingars och sårbara värdsamhällens behov och för att främja deras motståndskraft och självständighet, genom att säkerställa ett tillvägagångssätt som knyter samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd och som även omfattar humanitärt bistånd och tillhandahåller långsiktiga fördelar på olika områden såsom folkhälsa, utbildning och skapande av arbetstillfällen.

Förhandlingarna om partnerskapsprioriteringar gav en möjlighet att ställa förbindelserna med Algeriet och Egypten på en ny grundval.

Partnerskapsprioriteringar för anslutning med Algeriet antogs i mars 2017 6 . Dialoger om energi och migration ägde rum, en överenskommelse om civilskydd undertecknades och samarbetsprogram antogs om förnybar energi, ekonomisk diversifiering och ekonomisk förvaltning inom den offentliga sektorn, för att möta de stora ekonomiska och finanspolitiska utmaningar som Algeriet för närvarande står inför.

Ett utkast till partnerskapsprioriteringar för anslutning med Egypten godkändes preliminärt i december 2016. Utrikesminister Shoukhry blev inbjuden till utrikesrådet i mars för att diskutera de olika sätt på vilka prioriteringarna kan drivas framåt.

Befintliga samarbetsformer med Tunisien har intensifierats under 2016. Ett gemensamt meddelande antogs i september 2016 7 , vari fastställdes ytterligare insatser för att främja långsiktig stabilitet, inbegripet god samhällsstyrning, rättsliga reformer, socioekonomisk utveckling och säkerhet. Det utgjorde även grunden för inrättandet av den gemensamma parlamentarikerkommittén mellan EU och Tunisien i september 2016 och för EU:s betydande bidrag vid konferensen för investerare i Tunisien 2020 i november 2016.

EU har gett stöd till Marockos reformagenda inom en rad olika sociala (utbildning, hälsa, socialt skydd, jämställdhet, teknisk och yrkesinriktad utbildning), ekonomiska (tillnärmning av lagstiftning, grön tillväxt, jordbruk och ekonomisk förvaltning inom den offentliga sektorn) och rättsliga sektorer. Det tekniska och ekonomiska samarbetet med Marocko fortsatte under hela perioden av rättsosäkerhet i väntan på domstolens beslut angående jordbruksavtalet mellan EU och Marocko.

Libyens inhemska situation förblir extremt komplex och instabil trots att det libyska politiska avtalet undertecknades i december 2015. EU-samarbetet har anpassats till de mycket specifika omständigheterna, bland annat genom att förmedla stöd via kommuner. Världssamfundet, däribland EU, förbinder sig att tillämpa det libyska politiska avtalet fullt ut och fortsätta att medla med målet att samla alla libyska aktörer för att träffa ett omfattande avtal för att återupprätta lag och ordning, stärka rättsstatsprincipen, se till att de väpnade styrkorna och säkerhetsstyrkorna står under civil kontroll, undvika finansiell kollaps, bevara landets enhet och ta itu med terrorism och irreguljär migration.

I EU:s strategi för Syrien 8 fastställs EU:s strategiska mål, omedelbara mål och handlingslinjer för att lösa konflikten i Syrien och hantera dess omedelbara och långsiktiga humanitära effekter. I strategin fastställs hur EU kan bidra på ett mer framträdande sätt till en hållbar politisk lösning i Syrien inom ramen för den nuvarande FN-överenskommelsen. I strategin undersöks även hur EU kan fortsätta att ge bistånd till över 13 miljoner behövande människor i Syrien, hjälpa till att bygga motståndskraft och stabilitet i landet, stödja återuppbyggnaden efter överenskommelsen och se till att flyktingar och internflyktingar kan återvända frivilligt, i värdighet och i säkerhet så snart en trovärdig politisk övergång har inletts.

Trots att de bilaterala programmen med den syriska regeringen har varit inställda sedan 2011 stödjer EU det syriska folket genom att tillhandahålla livräddande humanitärt bistånd och stöd för uppbyggnad av motståndskraft samt genom att arbeta med det civila samhället och icke-statliga organisationer. EU har inriktat sitt stöd på frågor såsom motståndskraft på gemenskapsnivå, tillhandahållande av offentliga tjänster och lokalt styre, mänskliga rättigheter och ansvarsskyldighet, fredsbyggande åtgärder och jämställdhets- och minoritetsfrågor, i syfte att öka kapaciteten hos organisationerna i det civila samhället att delta i landets omvandling och stabilisering. Under 2016 ökade EU sitt icke-humanitära bistånd avsevärt genom att kombinera gränsöverskridande insatser med stöd inifrån Syrien med målet att täcka behoven hos befolkningen och stärka den lokala motståndskraften. EU:s bistånd används också för att ge betydande stöd till de fem miljoner syriska flyktingar som finns i grannländerna och deras värdsamhällen genom att tillhandahålla både humanitärt bistånd och stöd för uppbyggnad av motståndskraft, med stark tonvikt på utbildning, tillgång till grundläggande tjänster och på åtgärder som syftar till att ge försörjningsmöjligheter till flyktingar för att stimulera till motståndskraft och tillvarata självtilliten. EU var, tillsammans med sina medlemsstater, den största givaren vid konferensen för Syrien i London i februari 2016, och använder en rad olika instrument för att hjälpa länderna som kämpar med de socioekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av Syrienkrisen. Under den av EU anordnade internationella konferensen om stöd till framtiden för Syrien och för regionen i Bryssel i april 2017 gavs på nytt fullt stöd och engagemang till de FN-ledda samtalen mellan de syriska parterna i Genève, som det enda forum där en politisk lösning bör förhandlas. I denna process lades särskild vikt vid det civila samhällets roll. Konferensen avslutades med ett globalt åtagande på 5,6 miljarder euro för 2017, varav 3,7 miljarder euro från EU och medlemsstaterna, inbegripet 1,2 miljarder euro från EU för både humanitärt bistånd och stöd för uppbyggnad av motståndskraft. Detta bekräftade det åtagande som gjordes i London. Europeiska unionen gjorde även ytterligare utfästelser om 560 miljoner euro för 2018 för Jordanien, Libanon och Syrien.

När det gäller Israel och Palestina 9 fortsätter EU att ta en kraftfull ställning för en tvåstatslösning, vilket har en avgörande betydelse för fred, stabilitet och långsiktig utveckling i regionen. EU har i hög grad satsat på att stärka den palestinska myndighetens kapacitet, framför allt i genomförandet av viktiga reformer på områden såsom budgetkonsolidering, regelverk och integrering av offentlig förvaltning. EU-finansieringen har även inriktats på investeringar som kan bidra till hållbara förbättringar av levnadsvillkor, i synnerhet i Gazaremsan.

I det östra grannskapet har det även pågått en gemensam ansträngning för att ytterligare utveckla förbindelserna så att de bättre speglar partnerländernas specifika särdrag.

EU förbinder sig till politisk förening och ekonomisk integration med Ukraina. I detta syfte har delar av associeringsavtalet tillämpats provisoriskt sedan 2014, medan det djupgående och omfattande frihandelsområdet har tillämpats provisoriskt sedan den 1 januari 2016. Under de senaste två åren har ett betydande arbete genomförts med hjälp av EU:s politiska, tekniska och finansiella stöd för att stabilisera och modernisera landet, med stora reformer som antagits av den ukrainska regeringen, särskilt inom områdena antikorruption, rättsväsendets oberoende och den offentliga förvaltningen. Stöd för den politiska och ekonomiska stabiliseringen av Ukraina ges i form av makroekonomiskt stöd och program för särskilda åtgärder.

EU står fortfarande bakom sin politiska förening och ekonomiska integration med Georgien. Unionen har ytterligare intensifierat sina förbindelser med landet genom ikraftträdandet av associeringsavtalet mellan EU och Georgien i juli 2016 (som har tillämpats provisoriskt sedan 2014) med den pågående översynen av associeringsagendan EU–Georgien 2017–2020 10 och Georgiens anslutning till fördraget om upprättande av en energigemenskap i oktober 2016. Dialogen om viseringsliberalisering mellan EU och Georgien 11 visade sig vara ett effektivt verktyg för att påskynda omfattande reformer och skapade förutsättningar för att viseringsfritt resande för kortare vistelser kunde träda i kraft i slutet av mars 2017.

Förbindelserna med Republiken Moldavien (nedan kallad Moldavien) upprätthålls inom ramen för associeringsavtalet mellan EU och Moldavien som trädde i kraft i juli 2016 (som har tillämpats provisoriskt sedan 2014). En översyn av associeringsagendan för perioden 2017–2020 pågår.

Samråd om partnerskapsprioriteringar har inletts med Armenien, Azerbajdzjan och Vitryssland.

Förhandlingarna med Armenien om ett nytt omfattande och fördjupat partnerskapsavtal avslutades i februari 2017. EU:s samarbete med Armenien inriktas på reformer av ekonomi och samhällsstyrning som syftar till att stärka landets motståndskraft och solidariska ekonomiska utveckling. Förhandlingar om ett omfattande avtal med Azerbajdzjan som ska ersätta partnerskaps- och samarbetsavtalet (i kraft sedan 1999) inleddes i februari 2017. EU är fortfarande inriktat på ett förstärkt samarbete med Azerbajdzjan, bland annat inom områdena ekonomisk utveckling, anslutningsmöjligheter och stöd till det civila samhället.

En informell samordningsgrupp, bestående av högre tjänstemän från EU och Vitryssland, inrättades i början av 2016 för att bättre spegla de bilaterala förbindelserna. Konkreta åtgärder som Vitryssland vidtar för att respektera de universella grundläggande friheterna, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, bland annat när det gäller tillämpningen av dödsstraff, kommer att förbli avgörande för utformningen av EU:s framtida politik gentemot Vitryssland.

Fem av de sex partnerländerna i öst är drabbade av konflikter. EU har stött de diplomatiska insatser som gjorts för att nå en fredlig lösning på konflikten i östra Ukraina genom ett fullständigt genomförande av Minskavtalen och fortsätter att stödja en fredlig lösning på konflikterna i utbrytarrepublikerna Sydossetien och Abchazien, liksom en fredlig lösning på konflikten i Transnistrien med en särskild status för Transnistrien. EU fortsätter även att stödja en fredlig lösning på konflikten i Nagorno-Karabach, där den nuvarande situationen är ohållbar. Konflikten kan inte lösas på militär väg utan kräver en politisk överenskommelse så snart som möjligt i enlighet med internationell rätt. EU fortsätter att ge sitt fulla stöd till medlingsåtgärderna och förslagen från medordförandena för OSSE:s Minskgrupp.

Regionalt samarbete

Det östliga partnerskapet för samman EU och de sex länderna i det östra grannskapet för att arbeta med frågor av gemensamt intresse. Det östliga partnerskapet styrs av de fyra prioriteringar som fastställdes vid toppmötet i Riga 12 2015, nämligen ekonomisk utveckling och marknadens möjligheter, stärkande av institutioner och god samhällsstyrning, anslutningsmöjligheter, energieffektivitet, miljö och klimatförändring, samt rörlighet och direkta personkontakter.

På grundval av dessa prioriteringar har en mer resultatorienterad strategi tillämpats gentemot det östliga partnerskapet sedan 2016, med fortsatt fokus på att stärka statlig och samhällelig motståndskraft. En ny strategisk arbetsplan som kombinerar både bilateralt och regionalt samarbete har som syfte att styra det arbete som utförs av EU och de sex länderna mellan toppmötena, genom att fokusera på tjugo resultat som ska uppnås före 2020. Varje resultat är kopplat till genomförandeverktyg med tydliga delmål som ska ha uppnåtts vid tidpunkten för nästa toppmöte inom det östliga partnerskapet i november 2017, och mål som ska uppnås före 2020. Samtidigt har arbetet fortsatt inom ramen för Svartahavssynergin 13 .

Det östliga partnerskapet samverkar med sina partnerländers samhällen och institutioner, däribland lagstiftarna genom den parlamentariska församlingen Euronest 14 samt på kommunal och lokal nivå inom ramen för Corleap 15 . Det östliga partnerskapets forum för det civila samhället och de nationella plattformarna för det civila samhället bidrog till den politiska dialogen på alla nivåer, från associeringskommittéer till verksamhet inom ramen för paneler och plattformar, inbegripet ministermöten. Ett antal sådana ministermöten har hållits inom ramen för det östliga partnerskapet, bland annat om hälsa, rättsliga och inrikes frågor, små och medelstora företag (SMF), miljö och klimatförändringar, digital ekonomi samt forskning och innovation.

Den effektiva förmedlingen av EU-politik i regionen har förbättrats av EU:s nya arbetsgrupp för strategisk kommunikation i öst (StratComm) och genom att öka synligheten för EU:s samarbetsprogram. I Armenien och Moldavien utformades kampanjer mot korruption och till stöd för rättsstatsprincipen. Genom ytterligare kommunikationsinsatser informerades medborgarna i Georgien om de konkreta fördelarna med EU:s stöd, som till exempel viseringsliberalisering och associeringsavtal. I Ukraina har ramen ”Starkare tillsammans” bidragit till att utarbeta ett kraftfullt, konsekvent budskap om EU:s stöd till Ukraina.

Territoriellt samarbete med medlemsstaterna och länderna i det östliga partnerskapet över EU:s yttre gränser har upprätthållits genom antagande av program för gränsöverskridande samarbete för 2014–2020 16 om landgräns-, sjöetapps- och havsområdesprogram. Framsteg har gjorts när det gäller att stärka ett effektivt deltagande av Moldavien och Ukraina i EU:s makroregionala strategi för Donauområdet 17 .

Unionen för Medelhavsområdet förenar EU-medlemsstaterna, det södra grannskapet och andra länder i Medelhavsregionen. I översynen av den europeiska grannskapspolitiken angavs att unionen för Medelhavsområdet skulle prioriteras i dess regionala samarbetsinsatser i det södra grannskapet. Sedan 2012 har Jordanien varit medordförande i unionen för Medelhavsområdet, vilket understryker det delade ansvaret för detta viktiga forum. På den höga representantens initiativ hölls utrikesministermöten, senast i januari 2017. Unionen för Medelhavsområdet har en unik möjlighet i regionen att förena samtliga berörda parter och skapa direkta fördelar för regionen, särskilt inom områden som ungdomssysselsättning, entreprenörskap, miljö, vatten och infrastruktur. Detta framgår av ministermötena som hållits av unionen för Medelhavsområdet där gemensamma prioriteringar på centrala områden fastställdes av ministrar, bland annat om blå ekonomi (november 2015) 18 , sysselsättning och arbetsmarknad (september 2016) 19 och energi (december 2016) 20 . Det första ministermötet som hölls av unionen för Medelhavsområdet om regionalt samarbete och planering (juni 2016) resulterade i ett starkare engagemang från partnerländernas sida när det gäller ramarna för det regionala samarbetet, med betoning på konkreta, handfasta initiativ och projekt. Vid ett ministermöte som hölls av unionen för Medelhavsområdet om vatten och som ägde rum i april 2017 godkändes utarbetandet av vattenagendan för regionen från unionen för Medelhavsområdet 21 . En färdplan 22 med konkreta förslag om att se över nuvarande prioriteringar och öka synergieffekterna godkändes av utrikesministrarna i unionen för Medelhavsområdet den 23 januari 2017 i Barcelona. EU har fortsatt att arbeta mot en organisering av en handelsminister i unionen för Medelhavsområdet. Expertgruppen för digital ekonomi inrättades för att ta itu med frågor som rör digital ekonomi på regional nivå.

EU stärkte även sitt samarbete med Arabförbundet. Inom ramen för den strategiska dialog mellan EU och Arabförbundet som inleddes i november 2015 i Bryssel har ytterligare två arbetsgrupper – en om kampen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet och en om internationell migration – tillkommit utöver de som redan finns om terrorismbekämpning, massförstörelsevapen, krishantering, tidig varning och krishantering samt humanitärt bistånd. Dessa arbetsgrupper har hittills inriktat sig på politisk dialog och utbyte av bästa praxis. Vid ministermötet mellan EU och Arabförbundet i Kairo i december 2016 bekräftades det gemensamma arbetsprogrammet, där tonvikt läggs vid verksamhet som rör krishantering, det civila samhället, mänskliga rättigheter, diplomati, valövervakning och kvinnors ökade deltagande i den ekonomiska utvecklingen. Den höga representanten deltog vid Arabförbundets årliga toppmöte som hölls i Jordanien i mars 2017.

EU:s samarbete med Islamiska samarbetsorganisationen (OIC) har tagit ny fart i och med den lyckade samorganisationen av ett högnivåmöte om antimuslimsk diskriminering och hat mot muslimer i New York i januari 2016.

Bryssels årliga forum för det civila samhället i det södra grannskapet har sedan det inrättades 2014 varit en central del i den pågående samrådsprocessen med det civila samhället i ett initiativ som har som syfte att stärka mekanismerna för dialog mellan det civila samhället, EU och myndigheter i det södra grannskapet. De väsentliga diskussionerna vid 2016 års forum inriktades på migration och rörlighet, minskande av ojämlikhet och det minskade utrymmet för det civila samhället. Anna Lindhs stiftelse, med sitt nätverk av 5 000 organisationer inom det civila samhället i 42 länder i hela unionen för Medelhavsområdet, är fortfarande EU:s främsta samtalspartner i frågor som gäller interkulturell dialog och främjande av ömsesidig förståelse.

EU har understött inrättandet av Sesame 23 , ett unikt internationellt initiativ för vetenskapsdiplomati baserat i Jordanien och som utformats som ett initiativ för vetenskap för fred. Det är Mellanösterns första stora internationella forskningsinstitut och omfattar också länder utanför grannskapsområdet (Bahrain, Iran, Pakistan och Turkiet).

Betydande framsteg har också gjorts med att inrätta partnerskapet för forskning och innovation i Medelhavsområdet (Prima), vars syfte är att utveckla nya lösningar för hållbar förvaltning av vatten och livsmedelsproduktion.

EU vill även gärna delta i och uppmuntra andra former av regionalt samarbete, i synnerhet i det södra grannskapet, där det regionala samarbetet är begränsat. I detta avseende deltar EU i olika format av 5+5-dialogen 24 och är en stark förespråkare för ett ökat samarbete mellan Maghrebländerna.

EU är dessutom engagerat i alla afrikanska stater, inklusive de nordafrikanska länderna, inom ramen för den gemensamma strategin EU–Afrika 25 samt genom sitt samarbete med Afrikanska unionen. Kommissionen och den höga representanten har nyligen antagit ett gemensamt meddelande 26 för att ge det strategiska partnerskapet med Afrika förnyade krafter.

På det hela taget arbetar EU med att förbättra den strategiska kommunikationen och utveckla strategier som är anpassade för målgrupperna i både öst och syd. Programmet OPEN 27 bidrar framför allt till mer fokuserade kommunikationsinsatser genom att använda regelbundna opinionsundersökningar och målgruppsanpassade budskap i länderna i den europeiska grannskapspolitiken med hjälp av kampanjer i sociala medier, direkta personkontakter och mediautbildning. Att använda kultur som ett verktyg för offentlig diplomati kommer också att bidra till att göra EU mer synligt och till en starkare global aktör i grannskapet.

3. FRAMSTEG FÖR NYCKELPRIORITERINGAR

Det övergripande syftet med den reviderade europeiska grannskapspolitiken är att stödja stabiliseringen av Europas grannskap och dess motståndskraft. Detta ska uppnås genom riktade åtgärder som speglar EU:s prioriterade intresseområden såsom anges i översynen: god samhällsstyrning, demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, ekonomisk utveckling för stabilisering, säkerhet, migration och rörlighet.

Det finns en delad förståelse med partnerländerna att särskild uppmärksamhet måste fästas vid reformer som stärker viktiga offentliga tjänster och samhällenas motståndskraft är det gäller att anpassa sig till snabba förändringar och externa påtryckningar. Dessa reformer gör det även möjligt för EU att skapa konkreta fördelar för medborgarna, exempelvis genom viseringsliberalisering, stöd till skapande av möjligheter och sysselsättning för ungdomar samt en ökad flexibilitet i hanteringen av varje lands ekonomiska förbindelser och handelsförbindelser med EU.

God samhällsstyrning, demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna

EU:s egen stabilitet har sin grund i god samhällsstyrning, demokrati, rättsstatsprincipen och de mänskliga rättigheterna, och främjande av reformer på dessa områden är avgörande för den europeiska grannskapspolitikens stabiliseringsmål. EU stödjer insatser för att främja rättsstatsprincipen och demokratiska värderingar, inklusive rättsliga reformer och rättsväsendets oberoende, bekämpning av korruption, skydd av mänskliga rättigheter, grundläggande friheter och dialog med det civila samhället. Dessa har en framträdande plats i diskussionerna om partnerskapsprioriteringar och reviderade associeringsagendor. Genom politisk dialog fortsätter EU att samverka med partnerländerna när det gäller att främja respekten för internationella förpliktelser på människorättsområdet.

Val har hållits i vissa länder i den europeiska grannskapspolitiken. Majoriteten av valen hölls i enlighet med tillämpliga internationella standarder för demokratiska och öppna val. I Egypten vidtogs de institutionella åtgärder som föreskrevs i övergångsplanen i slutet av 2015 när parlamentsval hölls. Parlamentsvalen i Jordanien bedömdes vara ”öppna och välskötta” av en EU-delegation på valövervakningsuppdrag 28 . EU har konsekvent stött utvecklingen av Jordaniens valsystem och antog i februari 2017 ett nytt program på 15 miljoner euro 29 för att ytterligare stärka den demokratiska samhällsstyrningen. De parlamentsval som hölls i Marocko i oktober 2016 åtföljdes av en EU-delegation på valexpertuppdrag, vilket bedömdes som ett steg framåt i konsolideringen av det reformprogram som Marocko har genomfört sedan 2011 30 . Parlamentsvalen i Georgien bedömdes positivt av valövervakningsuppdraget från OSSE/ODIHR (organisationen för säkerhet och samarbete i Europa/kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter) med bedömningen att de var ”rättvisa, välskötta och att grundläggande friheter generellt respekterades” 31 . Det internationella valobservatörsuppdraget för parlamentsvalen i Vitryssland i september 2016 noterade viljan att delta i en valreform och inledande åtgärder från Vitrysslands sida att ta itu med vissa frågor som varit olösta länge, medan ett antal viktiga rekommendationer från OSSE/ODIHR och Venedigkommissionen ännu inte följs. Detta visar på behovet av en genomgripande valreform som ett led i den mer omfattande demokratiseringsprocessen.

Brister beträffande rättsstatsprincipen och korruption liksom begränsad och oredovisad administrativ kapacitet består i många grannländer, vilket hindrar den ekonomiska och politiska utvecklingen i både öst och syd.

Under 2016 utvecklade kommissionen, i nära samarbete med OECD/Sigma, de principer för offentlig förvaltning som ska användas som en referensram för de länder i den europeiska grannskapspolitiken som har åtagit sig att reformera sina förvaltningar i enlighet med internationellt erkända principer och rutiner för god samhällsstyrning.

Med hjälp av stöd från EU genomförde Tunisien, Georgien och Ukraina utifrån dessa principer större reformer på områdena rättsväsende, rättsstatsprincipen och bekämpning av korruption. Tunisien fastställde planer för ytterligare förbättringar av samhällsstyrningen (i synnerhet reformer av den offentliga förvaltningen och bekämpning av korruption) i den femåriga utvecklingsplanen (2016–2020). Georgien ökade sina insatser för att bekämpa småskalig korruption genom ett paket med rättsliga reformer. I Ukraina inleddes storskaliga program för att främja decentralisering, principerna för offentlig förvaltning, bekämpning av korruption och rättsstatsprincipen, med bistånd av stödgruppen för Ukraina och Europeiska unionens rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn. I Moldavien antogs under 2016 flera lagar om reformer av den rättsliga sektorn, om principerna för offentlig förvaltning och om antikorruption, och dessa lagar håller fortfarande på att genomföras. I Armenien godkändes under 2017 ett nytt statligt program för principerna för offentlig förvaltning, och i Azerbajdzjan håller ansträngningarna för att främja principerna för offentlig förvaltning på att intensifieras. Algeriet, Marocko och Tunisien håller på att modernisera den ekonomiska förvaltningen inom den offentliga sektorn. I Libanon löstes en lång period av politiskt dödläge i och med valet av president och bildandet av regering, men brister i de statliga institutionernas öppenhet och effektivitet kvarstår, i synnerhet när det gäller korruption. Kommunala val genomfördes med framgång i maj 2016, men allmänna val har ännu inte genomförts. EU har fortsatt sitt intensiva samarbete med Israel inom många olika sektorer. Förbindelsernas fulla potential är dock avhängig framstegen i fredsprocessen i Mellanöstern. EU har ställt betydande medel till den palestinska myndighetens förfogande för främjande av viktiga reformer, i synnerhet vad gäller samhällsstyrning, budgetkonsolidering och regelverk. Den pågående ockupationen och delningen mellan Västbanken och Gaza utgör fortfarande hinder för att bygga upp den palestinska staten.

Under de senaste två åren har skyddet för de mänskliga rättigheterna försämrats avsevärt till följd av de väpnade konflikterna i Libyen, Syrien och östra Ukraina, Rysslands olagliga annektering av Krim och Sevastopol och terroristattacker. I vissa länder har en antidemokratisk utveckling lett till insatser mot de grundläggande friheterna, förföljelse av människorättsförsvarare och underminering av demokratiska institutioner. EU fortsätter att på nära håll övervaka denna utveckling, som getts en framskjuten placering i dess politiska dialoger på bilateral nivå och i multilaterala forum, och att hålla regelbunden kontakt med människorättsorganisationer och människorättsförsvarare. Det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter förblir ett viktigt instrument – även i de svåraste miljöerna – för att tillhandahålla fortsatt stöd till både individuella människorättsförsvarare och organisationer inom det civila samhället som arbetar för mänskliga rättigheter och demokratisering. EU:s finansiella stöd till det europeiska initiativet för demokrati förnyades också i syfte att stödja organisationer som arbetar med opinionsbildning och individer i länder där det har blivit svårt att främja de mänskliga rättigheterna.

EU började under 2016 att tillämpa det rättighetsbaserade tillvägagångssättet, som omfattar samtliga mänskliga rättigheter, som en av de vägledande principerna för finansiellt stöd inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet och en möjlighet att integrera skyddet av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna på ett mer effektivt sätt.

Samarbetet med det civila samhällets organisationer är en väsentlig del av EU:s förbindelser med alla länderna i den europeiska grannskapspolitiken. EU har fortsatt att utmana det minskande utrymmet för det civila samhället i hela grannskapet och kämpar för rätten till yttrandefrihet och föreningsfrihet för att stärka en levande och motståndskraftig medborgarkultur. EU går framåt i sin politik för att nå ut till mindre och nyare organisationer, inklusive organisationer utanför huvudstäderna, och inför färdplaner för samarbete med det civila samhället 32 . Initiativ från det civila samhällets sammanslutningar genomförs nu genom kompletta program som pågår både i öst och syd och som är inriktade på ungdomsorganisationer och politiska grupper. I Tunisien rådfrågas det livskraftiga civilsamhället regelbundet inför institutionella möten och förhandlingar om djupgående och omfattande frihandelsavtal, partnerskap för rörlighet och andra frågor. I Georgien, Jordanien, Libanon och Marocko har EU sträckt ut en hand till ett ständigt växande antal politiska, sociala och kulturella aktörer och aktörer på området mänskliga rättigheter. I Egypten står stöd till det civila samhället i centrum för EU:s bilaterala bistånd, med tanke på den roll som oberoende organisationer inom det civila samhället kan spela när det gäller att bidra till hållbar stabilitet och säkerhet. EU har ett mycket nära och gott samarbete med det välutvecklade civila samhället i Ukraina. Specifika mål har fastställts för att öka möjligheterna för organisationerna i det civila samhället att inleda politisk dialog med nationella regeringar och EU, vilket skulle öka kvaliteten på den strukturerade dialogen med forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet och dess nationella plattformar.

Initiativet Young Mediterranean Voices började under 2017 att bygga vidare på programmet Young Arab Voices och har nu utvidgats så att det omfattar både EU-länder och länder i det södra grannskapet. Under ledning av Anna Lindhs stiftelse sammanför nätverket unga lärare, journalister, sociala entreprenörer och freds- och demokratiaktivister. Programmet har som syfte att utbilda unga ledare i debatterande och kommunikationsförmåga för att förbereda dem för att aktivt delta i initiativ till politiska beslut och det politiska livet.

Det regionala samarbetet på områdena rättsstatsprincipen och god samhällsstyrning har i viss mån stärkt de civila samhällena i det södra grannskapet, med fokus på jämställdhet mellan könen och integrering av nationella minoriteter.

Genomförandet av EU:s handlingsplan för jämställdhet 2016–2020 33 har lett till obligatorisk jämställdhetsanalys av alla projektförslag och införandet av ett jämställdhetsperspektiv i alla partnerskapsprioriteringar, associeringsagendor och landrapporter. Jämställdhetsperspektivet har införlivats i dokumentet ”EaP 20 deliverables for 2020”.

Ekonomisk utveckling för stabilisering

Hållbar ekonomisk utveckling är avgörande för att stabilisera och stärka grannländernas förmåga att hantera några av de utmaningar som också berör EU – från migrationsflöden till radikalisering, social instabilitet och det akuta behovet av att ge positiva utsikter för en växande och mestadels ung befolkning. Samarbetet på detta område syftar till att främja entreprenörskap och skapa ett attraktivt affärsklimat i synnerhet för små och medelstora företag, utveckla humankapitalet genom utbildning och yrkesutbildning, säkerställa öppna marknadsvillkor, stödja utvecklingen av den digitala ekonomin och lämplig infrastruktur – mål som alla är viktiga för tillväxt och skapande av arbetstillfällen.

Vad beträffar de inhemska företagsklimaten startade EU i oktober 2016 tillsammans med OECD ett gemensamt program för att främja investeringar i Medelhavsområdet 36 , vilket främjar politisk dialog och initiativ för att stödja regeringarnas insatser i partnerländerna för att förbättra investerings- och företagsklimatet. Detta gynnar människor genom handelsbaserad ekonomisk tillväxt och ett större utbud av produkter och tjänster av högre kvalitet till en lägre kostnad för företag och konsumenter, vilket inte bara resulterar i ökad import utan också i en mer utvecklad inhemsk marknad och bättre exportmöjligheter. Också förbättrad handelsrätt och alternativ tvistlösning, en fördjupad social dialog och en förbättrad förmåga hos den offentliga förvaltningen att tillhandahålla tjänster kommer att bidra till ett bättre företagsklimat.

Inrättandet och genomförandet av djupgående och omfattande frihandelsområden med Georgien, Moldavien och Ukraina öppnar för nya handels- och investeringsmöjligheter och mer stabila rambestämmelser för företag från EU och regionen. EU är den största handelspartnern för alla de tre partnerländer som ingått djupgående och omfattande frihandelsavtal. EU:s andel av den totala handeln för tre partnerländer som ingått djupgående och omfattande frihandelsavtal har ökat under senare år och uppgick 2016 till 55 % för Moldavien, 41 % för Ukraina och 30 % för Georgien. EU är också den största handelspartnern för Azerbajdzjan och Armenien, för vilka EU:s andel motsvarar 47 % respektive 26 % av deras totala handel. För Vitryssland är EU den näst största handelspartnern med en andel på 25 % 37 .

I april 2016 beviljade EU ytterligare en tullfri kvot för olivolja som importerats från Tunisien under 2016 och 2017 38 . Denna autonoma handelsåtgärd var ett brådskande svar från unionen efter terroristattackerna i Tunisien 2015, för att stödja landets ekonomi samt minska migrationstrycket och den sociala oron. Förhandlingar mellan EU och Tunisien om ett djupgående och omfattande frihandelsområde pågår. EU-stöd för att förbättra jordbrukssektorn gavs även i Georgien, Moldavien och Armenien. I september 2016 antog kommissionen ett förslag till förordning om införande av tillfälliga autonoma handelsåtgärder till förmån för Ukraina 39 .

EU:s strategi gentemot vart och ett av partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken speglar varje lands grad av åtagande för det förnyade partnerskapet med EU.

I juli 2016 enades EU om förenklade ursprungsregler 40 för export från Jordanien av en stor mängd produkter för en period av tio år, med en halvtidsöversyn, som kommer att skapa arbetstillfällen för både jordanier och syriska flyktingar.

Ett antal initiativ avseende ekonomisk modernisering och strategier för entreprenörskap har som syfte att främja små och medelstora företag genom EU:s initiativ för inklusiv finansiering i syd och EU:s initiativ för företagande i öst. Nya regionala åtgärder inleddes för att stärka förbindelserna mellan EU och institutioner för affärsstöd i öst och syd, liksom till stöd för socialt entreprenörskap som en innovativ faktor för skapande av arbetstillfällen, särskilt bland ungdomar. I både öst och syd har EU gett betydande möjligheter till en rad små och medelstora företag och medelstora börsnoterade företag. Detta stöd förmedlas genom internationella finansinstitut och institut för medlemsstaternas utveckling inom ramen för investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken. EU har, i samarbete med finansinstitut, antagit betydande program för att hjälpa små och medelstora företag i Georgien, Ukraina, Moldavien, Tunisien och Marocko för att möta de utmaningar när det gäller teknisk beredskap, konkurrenskraft och integration av värdekedjor som ett närmare handelssamarbete innebär, bland annat inom de viktiga jordbruks- och tillverkningssektorerna. I Marocko ligger dessa finansiella medel utanför programmet för grön tillväxt och konkurrenskraft, som är särskilt inriktat på små och medelstora företag och på ett förbättrat företagsklimat. Vad gäller Egypten antog EU ett nytt program 2016 som kallas EU Facility for Inclusive Growth and Job Creation (EU:s mekanism för tillväxt för alla och skapande av arbetstillfällen) 41 som förmedlas genom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken. I Libyen finns nätbaserade utbildningsmöjligheter i samarbete med det nationella centrumet för små och medelstora företag som främjar ungdomars anställbarhet.

Bland länderna i det östliga partnerskapet har större tonvikt lagts på att sammanföra alla grenar av samarbetet när det gäller ungdomssysselsättning och anställbarhet. I det nyligen antagna programmet EU4Youth behandlas ungdomars anställbarhet och missgynnade ungdomar i öst liksom ungdomars aktiva medverkan i samhällslivet och ekonomin genom att utveckla färdigheter som behövs på arbetsmarknaden och genom att hjälpa dem att bli ledare och entreprenörer. I Azerbajdzjan hjälper EU till att modernisera landets system för yrkesutbildning och förbättra deras koppling till behoven på arbetsmarknaden. I Georgien, Moldavien och Armenien fortsätter EU att stödja landsbygdsutveckling och hållbart jordbruk genom den tredje fasen av programmet för europeiskt grannskapsstöd till jordbruk och landsbygdsutveckling. För att utveckla den digitala ekonomin 42 har länderna i det östliga partnerskapet under 2016 enats om att inrikta sitt digitala samarbete på sex prioriterade områden, nämligen ramlagstiftning för (tele)kommunikation, tillit och it-säkerhet, digitala färdigheter, innovation och uppstartsföretag inom informations- och kommunikationsteknik samt e-handel, inklusive e-tull, e-logistik och e-hälsa. Regionala nätverk inom ramen för det östliga partnerskapet har upprättats för vart och ett av dessa områden och åtgärdsplaner för 2017–2020 har utarbetats.

Arbetet har fortsatt med att genomföra regionala utvecklingsstrategier i partnerländerna i det östliga partnerskapet. Till exempel antog Moldavien under 2016 en ny flerårig nationell strategi för regional utveckling för 2016–2020 43 , vilket även Armenien gjorde för perioden 2016–2025 44 . I syd är decentralisering och regionalisering centrala inslag i övergången i Tunisien. Viktig utveckling i syd under 2016 innefattar inrättande av ett ministerium för lokala frågor och miljö 45 , liksom antagande av en ny plan för territoriell utveckling för 2016 46 .

Med tanke på den stora andelen unga människor av den totala befolkningen i syd är utbildningssektorn en prioritet. Yrkesutbildningsprogram får stöd i Jordanien, Marocko, Algeriet, Egypten och Tunisien. I december 2016 inledde EU och Tunisien ett partnerskap för ungdomsfrågor, med särskild inriktning på utbildning, yrkesutbildning, sysselsättning och rörlighet. Sektorerna för grundläggande skolutbildning och sekundärutbildning får stöd genom Pegase-mekanismen 47 och genom EU:s bidrag till UNRWA 48 i Palestina.

Utbildning och ungdomssamarbete stödjs av programmet Erasmus+. Enbart genom 2016 års projekt kommer 4 900 (från södra Medelhavsområdet) och 4 100 (från det östra partnerskapet) studenter och akademisk personal få stöd för att studera, undervisa eller genomgå fortbildning i Europa (medan 2 400 och 1 900 européer kommer att flytta till de respektive grannländerna). I grannländerna ger 57 nya kapacitetsbyggande projekt ytterligare stöd till moderniseringen av system för högre utbildning och universitet.

Under 2016 har omkring 8 900 ungdomar och ungdomsledare från grannländerna deltagit i icke-formella utbildningsprojekt, såsom utbyten, fortbildning och volontärarbete (6 700 från det östra partnerskapet och 2 200 från södra Medelhavsområdet).

Inom ramen för EU4Youth har det nya projektet Eastern Partnership Youth Window införts inom Erasmus+ för kapacitetsbyggande av ungdomsorganisationer på områdena delaktighet i samhällslivet och entreprenörskap. På motsvarande sätt har ett ungdomsfönster lanserats i Tunisien.

Forskning och innovation fick en skjuts framåt under 2016 i och med inledningen av projektet EU4Innovation, för att erbjuda ett gemensamt synligt ramverk för all den EU-verksamhet som bedrivs till stöd för innovationsförmågan hos länderna i det östra partnerskapet. Två avtal inom ramen för Europeiska investeringsbankens program InnovFin, värda 50 miljoner euro vardera och som tillhandahåller lånegarantier för innovativa företag, undertecknades med banker i Ukraina och Georgien.

Utöver Erasmus+ innebär deltagandet i Kreativa Europa (för Georgien, Moldavien, Ukraina och Tunisien), Cosme 49 och Horisont 2020, inbegripet Marie Skłodowska-Curie-åtgärder, nya samarbetsmöjligheter för förvaltningar, företag, universitet, aktörer inom kulturlivet och audiovisuella medier, yrkesverksamma, ungdomar, studenter och forskare. Det östliga partnerskapets initiativ Connect gör det möjligt för forskare och studenter i det östliga partnerskapet att samarbeta virtuellt med sina kollegor vid över 10 000 forskningsinstitut och högskolor i Europa. Genom det östliga partnerskapets program för kultur och kreativitet tillhandahålls viktigt stöd till kapacitetsbyggande för utveckling och professionalisering av kultursektorn i länderna i det östliga partnerskapet. Under 2016 associerades Tunisien, Georgien och Armenien till Horisont 2020 (och anslöt sig därmed till Moldavien, Ukraina och Israel). Armenien anslöt sig till Cosme i januari 2016 medan Ukraina godkände Cosme-avtalet i februari 2017. Ukraina associerades dessutom till Euratoms forsknings- och utbildningsprogram.

Kapacitetsbyggande insatser avseende smart specialisering, som inleddes av Europeiska kommissionen 2016 tillsammans med Tunisien, Moldavien och Ukraina, har stor potential att främja innovationsdriven ekonomisk utveckling i partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken och fortsätter under 2017.

Energitrygghet är avgörande för politisk och social stabilitet i grannskapet och EU främjar därför aktivt framför allt användningen av förnybara energikällor och energieffektivitet. EU trappar upp samarbetet med de internationella finansinstituten genom riktade åtgärder, bland annat avseende energieffektivitet, i ett antal pilotländer (Tunisien, Georgien och Ukraina), där finansiellt bistånd kommer att åtföljas av lagstiftningsreformer. EU fortsatte att utveckla ett strategiskt partnerskap för energi med Algeriet. I detta sammanhang genomfördes under 2016 ett framgångsrikt företagarforum om energi mellan EU och Algeriet i Alger och ett nytt samarbetsprojekt inleddes till stöd för förnybar energi och energieffektivitet 50 . I Egypten bidrog EU till finansieringen av världens största vindpark och i Marocko till världens största solkraftverk. I Jordanien finansierade EU två pilotanläggningar, en för produktion av vindkraft och en för koncentrerad solenergi.

Interkonnektivitet och energieffektivitet är en av de fyra prioriteringarna från toppmötet i Riga och 38 % av de regionala fonderna har tilldelats dessa områden. EU undertecknade ett samförståndsavtal om det strategiska partnerskapet för energi med Ukraina i november 2016, vilket syftar till att utvidga samarbetet på alla de prioriterade områden som omfattas av energiunionen och närmare integrera Ukrainas energimarknad med den europeiska energimarknaden. Framsteg har också gjorts med att stärka sammanlänkningarna av energinäten mellan Moldavien och Rumänien, genom undertecknandet av låneavtal för att bygga gasförbindelsen mellan Ungheni och Chishinau liksom slutförandet av genomförbarhetsstudien om sammanlänkningarna av elnäten. I Georgien och Azerbajdzjan pågår utbyggnaden av den sydkaukasiska gasledningen, som utgör den första delen av den södra gaskorridoren till EU.

Det nya energiprogrammet EU4, som lanserades i juni 2016, är inriktat på energitrygghet, hållbar energi och marknadsutveckling och förenar det östra grannskapet med Centralasien. Det östeuropeiska partnerskapet för energi och miljö (E5P) har utvidgats geografiskt utanför Ukraina och Moldavien så att det även omfattar Armenien, Georgien och senast Vitryssland.

Energiministrarna i unionen för Medelhavsområdet antog en energideklaration i december 2016 51 som främjar integreringen av förnybar energi, stödjer införandet och intensifieringen av lösningar för energieffektivitet, stärker energitryggheten och främjar sammankopplingar, investeringar och kapacitetsbyggande med hjälp av tre tematiska plattformar som omfattar de prioriterade politikområdena, nämligen gas, integrering av elmarknader och förnybar energi samt energieffektivitet.

Detta samarbete på energiområdet är nära kopplat till arbetet med klimatförändringar. Åtgärderna till förmån för miljön har fortsatt med utgångspunkt i politisk dialog och stödjs av pågående bilaterala projekt (främst genom partnersamverkan, tekniskt stöd, Taiex och investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken) och regionala program. Majoriteten av länderna i den europeiska grannskapspolitiken har undertecknat Parisavtalet om klimatförändringar och många har ratificerat det under 2016 eller i början av 2017. Trots att en del initiativ har tagits på detta område är reformerna fortfarande fragmenterade och politisk vilja på hög nivå att säkerställa motståndskraft mot klimatförändringarnas konsekvenser saknas fortfarande. EU och Marocko hade ett nära samarbete i samband med förberedelserna inför den 22:a partskonferensen (COP22) till FN:s ramkonvention om klimatförändringar, som hölls i november 2016 i Marrakech.

Vad gäller transporter och anslutningsmöjligheter nåddes ett högnivåavtal mellan EU och ministrarna i det östliga partnerskapet i juni 2016 om översiktskartorna för att utvidga stormnätet till partnerländerna i öst, och förfaranden pågår. Målet är att säkerställa nödvändig samordning, standardisering och prioritering av de stora investeringarna i detta transportnät, inklusive småskaliga projekt som syftar till att avlägsna flaskhalsar. Trafiksäkerhet i den region som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken är ett annat centralt samarbetsområde. EU och ministrarna i partnerländerna i Medelhavsregionen välkomnade det tekniska arbete som lagts ner på översiktskartorna för att utvidga stormnätet till Medelhavsregionen i ett uttalande som gjordes i juni 2016 52 .

Projekt för tekniskt stöd pågår i länderna i öst på området sjösäkerhet och sjöfartsskydd och genomförs av Europeiska sjösäkerhetsbyrån. Europeiska byrån för luftfartssäkerhet ger stöd på området civil luftfart och luftfartssäkerhet. Även Turkiet, Iran och vissa centralasiatiska länder deltar i dessa projekt. EU har ingått avtal om flygtransport med Moldavien och Georgien. I syd genomförs regionala projekt för tekniskt stöd på områdena sjösäkerhet, luftfartssäkerhet, vägtransport, järnvägstransport, stadstransport och logistik. Omfattande avtal om flygtransport som ingåtts mellan EU och Marocko, Israel och Jordanien – och som diskuteras med Tunisien – bidrar till att främja en hållbar socioekonomisk utveckling och hållbara anslutningsmöjligheter.

EU arbetar med partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken för att stödja hälsorelaterade reformer, stärka hälso- och sjukvårdssystemen och garantera ett generellt sjukvårdssystem, vilket kommer att bidra till att främja sammanhållningen i samhället och den ekonomiska tillväxten.

Säkerhet

De östra och södra regionerna är drabbade av både aktiva och frusna konflikter, med höga dödstal, stora grupper av internflyktingar och flyktingar och omfattande ekonomisk och politisk osäkerhet. Terrorism, våldsam extremism och olika former av organiserad brottslighet påverkar både EU och dess grannskap. Ökad säkerhet är följaktligen ett gemensamt mål som är relevant för alla länder i den europeiska grannskapspolitiken.

Beträffande krishantering och krisberedskap har flera civila GSFP-uppdrag och gränsövervakningsuppdrag utplacerats i Ukraina, Georgien, Moldavien, Palestina och Libyen och stöds ekonomiskt av EU:s medlemsstater eller GSFP-förvaltningsfonderna. I Ukraina har EU tillhandahållit cirka två tredjedelar av både budgeten och övervakarna till det särskilda övervakningsuppdraget i Ukraina (som inbegriper individuella bidrag från EU:s medlemsstater). EU:s rådgivande uppdrag för reform av den civila säkerhetssektorn (EUAM Ukraina) ger strategiska råd till Ukraina om utvecklingen av effektiva, hållbara och ansvariga säkerhetstjänster för att bidra till att stärka landets motståndskraft och rättsstatsprincipen. Europeiska unionens polisuppdrag för de palestinska territorierna (Eupol Copps) ökade EU:s allt mer synliga deltagande till stöd för den palestinska myndighetens säkerhetsstyrkor och bidrog också till att underlätta dialogen och bygga upp förtroendet i säkerhetsfrågor mellan den palestinska myndigheten och de israeliska säkerhetsmyndigheterna. Sedan översynen av den europeiska grannskapspolitiken antogs har mer än 2 000 anställda från partnerländerna i öst och syd erbjudits allmän och specialiserad utbildning under ledning av Europeiska säkerhets- och försvarsakademin på områdena GSFP, reform av säkerhetssektorn, fredsbyggande åtgärder och skydd av civila. Ukraina, Georgien och Moldavien deltar i EU:s GSFP-uppdrag/insatser med finansiellt stöd från EU:s medlemsstater. EU och Nato åtog sig i sin gemensamma förklaring från 2016 53 att intensifiera sitt samarbete och sin samordning genom ett antal konkreta åtgärder som syftar till att stödja partnerländernas kapacitetsbyggande insatser i de östra och södra grannskapen och stärka deras motståndskraft. EU har utökat arbetet med partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken när det gäller hybridhot och att fastställa och tillhandahålla stödåtgärder för att mildra dessa. Algeriet undertecknade en administrativ överenskommelse med EU om civilskydd för att stärka sitt samarbete på området hantering av katastrofrisker. Arbete för humanitärt bistånd har även inletts inom ramen för den strategiska dialogen mellan EU och Arabförbundet.

EU stödde pågående dialoger om de konflikter som påverkar Ukraina, Georgien, Moldavien, Armenien och Azerbajdzjan i syfte att nå fredliga och hållbara lösningar. I Georgien sitter EU som medordförande vid de internationella diskussionerna i Genève för att lösa konflikten och förespråkar fortsatta direkta personkontakter i hela Georgiens territorium. Som aktiv observatör i 5+2-gruppen 54 för processen för en lösning på konflikten i Transnistrien har EU – bland annat genom att lägga fram förslag som utarbetats av Europeiska unionens EU-finansierade gränsövervakningsuppdrag (EU BAM) för att lösa konkreta problem samt med vissa förtroendeskapande åtgärder – stött de insatser som gjorts under 2016 av det tyska ordförandeskapet i OSSE. Dessa ansträngningar har blåst liv i de förhandlingar om en lösning som ägde rum i Berlin i juni 2016 och har resulterat i antagandet av ett protokoll mellan parterna om de huvudsakliga frågor som måste lösas för att kunna främja lösningen av en konflikt som har påverkat Moldavien i 25 år. Sedan den 1 januari 2016 har reglerna om det djupgående och omfattande frihandelsområdet mellan EU och Moldavien 55 utvidgats till att även omfatta Transnistrien, vilket gör det möjligt för de ekonomiska aktörerna i denna region att fortsätta dra nytta av förmånshandeln med EU. Konflikten i Nagorno-Karabach trappades upp kraftigt under 2016. EU fortsätter att uppmana båda sidor att respektera vapenvilan, tona ner retoriken och föra konkreta samtal för fred under ledning av OSSE:s Minskgrupp. Täta besök av Europeiska unionens särskilda representant (EUSR) till regionen stödjer de ansträngningar som görs och de pågående fredsbyggande insatser som görs av medordförandena för OSSE:s Minskgrupp och visar på EU:s intresse av en fredlig lösning på denna långvariga konflikt. 

Samarbetet med partnerländerna i syd vad gäller att ta itu med terrorism och förhindra radikalisering som leder till våldsam extremism har stärkts. Uppgraderade dialoger om säkerhet och terrorismbekämpning och besök på hög nivå har ägt rum i regionen, särskilt i Tunisien, Libanon, Jordanien, Israel och Egypten, och har lett till konkreta resultat. Experter på terrorismbekämpning/säkerhet har utplacerats i EU-delegationerna i Algeriet, Jordanien, Libyen, Marocko, Tunisien och Libanon, med direkt stöd av medlemsstaterna, för att bidra till en bättre situationsmedvetenhet om lokala förhållanden och till fastställandet av riktade och evidensbaserade kapacitetsbyggande projekt. De fungerar även som referenspunkt för frågor om terrorismbekämpning och motverkande av våldsam extremism för lokala och internationella motparter, exempelvis i samordningsplattformen för givarna i Tunisien eller vid globala forum för terrorismbekämpning.

Reform av säkerhetssektorn är avgörande för en långsiktig stabilisering av grannskapet, både för att kunna bygga upp ansvariga institutioner och som en del i åtgärderna för att skapa fred och förtroende. EU:s stöd till reformer av säkerhetssektorn i tredjeländer omfattas nu av unionens nyligen antagna politik om reform av säkerhetssektorn 56 . I slutet av 2016 påbörjade EU en tematisk utvärdering av sitt stöd till reformer av säkerhetssektorn i grannskapet och utvidgningsländerna 57 . Moldavien var det första land där EU placerade ut en ny rådgivare om reform av säkerhetssektorn för att ge vägledning om genomförandet av en nationell säkerhetsstrategi, utvecklingen av en nationell ram och kapacitet med avseende på GSFP, liksom underlättandet av Moldaviens deltagande i uppdrag och insatser.

Stödet till reformen av säkerhetssektorn i Tunisien har som syfte att modernisera säkerhetssektorn, stärka gränssäkerheten och kapaciteten för integrerad gränsförvaltning samt modernisera underrättelsetjänsten, samtidigt som förtroendet bland befolkningen återuppbyggs. I Libanon har programmet för integrerad gränsförvaltning gett stöd till de libanesiska myndigheterna genom införandet av ett nytt datahanteringssystem och utbildningscentrum för gränsuppgifter. EU stödjer även den organisatoriska utvecklingen av alla libanesiska nationella säkerhetsorgan genom tekniskt stöd, utrustning, utbildning och studiebesök i Europa.

I öst har EU även bidragit avsevärt till genomförandet av integrerad gränsförvaltning, i synnerhet vid gränsen mellan Moldavien och Ukraina, bland annat genom fortsatt finansiering av EU BAM. De rättsliga ramarna för gränskontroller i båda länderna har anpassats till EU-standard och bästa praxis. Bestämmelserna om gränsövervakning i Moldavien och Ukraina har tillnärmats de bestämmelser som anges i kodexen om Schengengränserna.  Georgiens integrerade gränsförvaltning är också i linje med europeisk standard. Under 2016 fortsatte EU att bidra med kapacitetsbyggande till tull- och gränsbevakningsmyndigheter i länderna i det östliga partnerskapet via Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Världstullorganisationen samt flera olika program och initiativ 58 . Bekämpning av organiserad brottslighet, penningtvätt och finansiering av terrorism är en prioritet för EU:s inre säkerhet. Under 2016 tilldelade EU särskilda medel för att stödja länderna i den europeiska grannskapspolitiken i deras användning av Interpols informationsteknologiska system och databaser. EU-organ såsom den europeiska gräns- och kustbevakningen, Europol, Cepol (Europeiska unionens byrå för utbildning av tjänstemän inom brottsbekämpning), EMCDDA (Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk) och Eurojust blir gradvis mer delaktiga i tillhandahållandet av stöd för kapacitetsuppbyggnad till partnerländer och till intensifieringen av utbytet av operativ och strategisk information med partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken för att hjälpa till att bekämpa organiserad brottslighet, terrorism, flyktingsmuggling och handel med handeldvapen, människor och olaglig narkotika, både i EU och i den region som berörs. Länderna i Syd- och Centralasien och Östafrika håller också på att involveras (EU:s program ACT 59 ) för att på ett bättre sätt ta itu med transregionala utmaningar. 

Ett transregionalt EU-program om bekämpning av penningtvätt/finansiering av terrorism har utvidgats till att omfatta de sydliga partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken för att bistå dem i tillämpningen av rekommendationerna 60 från arbetsgruppen för finansiella åtgärder om bekämpning av penningtvätt/finansiering av terrorism, som är det viktigaste internationella normgivande organet i dessa frågor.

Europeiska unionens satellitcentrum (Satcen) har bidragit avsevärt med analyser 61 till informationskrav i östra Europa och Medelhavsområdet, med hänsyn till allvarliga hot, bland annat terrorism, irreguljär migration, sjöröveri och organiserad brottslighet. Satcen deltog i hög grad i stödet till Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån och insatsen Eunavfor MED Sophia för frågor avseende gränskontroll och migration, och har tillhandahållit uttömmande analyser för OSSE:s särskilda övervakningsuppdrag i Ukraina i verifieringen av Minskavtalen.

EU-stöd ges till alla länder i den europeiska grannskapspolitiken för anpassning till och ytterligare främjande av Europarådets Budapestkonvention i kampen mot it-brottslighet 62 . Samarbetet och kontakterna med Jordanien, Libanon, Israel och Marocko har utvecklats väl. I Ukraina har EU börjat stödja regeringens åtgärder när det gäller it-säkerhet i nära samordning med medlemsstaternas bilaterala insatser på området.

Tillnärmningen till standarder från andra av Europarådets instrument när det gäller frågor som rör materiell straffrätt främjas av Europarådets EU-finansierade program South eller Euromeds program Justice IV, som på sikt kommer att underlätta det rättsliga samarbetet i brottsärenden mellan de sydliga partnerländerna i den europeiska grannskapspolitiken och EU:s medlemsstater.

Verksamheten vid expertcentrumen för reducering av kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker (CBRN) har utökats och omfattar nu 56 länder i hela världen, inbegripet flera stater i Mena-regionen 63 , liksom nya initiativ för terrorismbekämpning och skydd av kritisk infrastruktur. Målen för 2017 64 innefattar övningar och diskussionsspel om CBRN-konsekvenshantering i Mellanöstern. EU finansierar inrättandet av ett regionalt utbildningscentrum i Jordanien.

Migration och rörlighet

Irreguljär migration och tvångsförflyttning är centrala frågor och kräver en mångfasetterad hantering. EU har infört en övergripande migrationsstrategi som omfattar insatser för att minska den irreguljära migrationen, främja laglig migration och rörlighet, maximera migrationens utvecklingseffekter, åtgärda underliggande orsaker och effektivt förvalta gränserna, samtidigt som EU-medborgarnas rätt till fri rörlighet inom EU garanteras. Detta återspeglas i meddelandet om en ny partnerskapsram 65 med tredjeländer som antagits inom ramen för den europeiska migrationsagendan och meddelandet om tvångsförflyttning och utveckling 66 samt därtill hörande slutsatser från Europeiska rådet i juni 2016 67 . Målet är att intensifiera samarbetet när det gäller migration och lägga fram en ny strategi för att öka motståndskraften och stärka självtilliten hos människor som har blivit tvångsförflyttade och deras värdsamhällen.

Den mycket oroväckande situationen längs den centrala Medelhavsrutten – med cirka 700 000–1 miljon migranter som är strandsatta i Libyen, över 180 000 olagliga överfarter från Libyen till Italien och nära 5 000 döda under överfarterna 2016 – ledde till att kommissionen och den höga representanten antog det gemensamma meddelandet Migration längs den centrala Medelhavsrutten – Hantera flödena och rädda liv i januari 2017 68 . Målet är att minska antalet omkomna till havs, intensifiera kampen mot människosmugglare och människohandlare, garantera skyddet av migranters rättigheter, i synnerhet barn och andra utsatta grupper, stödja värdsamhällena och öka beledsagat självmant återvändande genom en rad åtgärder som kommer att erhålla medel på 200 miljoner euro under 2017 från EU:s förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika. Libyen är det huvudsakliga målet för EU:s åtgärd med inriktning också på Libyens södra gränser och ett ökat samarbete med Egypten, Tunisien och Algeriet, inbegripet regionala initiativ såsom Seahorse-nätverket för Medelhavet.

EU har haft ett nära samarbete med medlemsstaterna i Khartoum- och Rabat-processerna 69 (både länder i grannskapet och regionala partnerländer i vidare bemärkelse) för att genomföra de åtgärder som man enades om vid toppmötet i Valletta om migration (november 2015). EU förstärker insatserna för att utöka samarbetet avseende migration i de nordafrikanska länderna både genom en intensifierad politisk dialog och ett fördjupat tekniskt och finansiellt samarbete. Förslag om att inleda dialoger om migration har även diskuterats med Algeriet och Egypten.

Det viseringsfria system som EU beviljade Moldavien 2014, och som har gjort det möjligt för över 850 000 moldaviska medborgare att resa utan visum till Schengenområdet, fungerar väl, med en mycket låg andel fall av nekat tillträde. Europeiska kommissionen offentliggjorde lagstiftningsförslag för viseringsfria system med Georgien och Ukraina i mars respektive april 2016, och Georgien beviljades viseringsliberalisering den 28 mars 2017, medan den lagstiftning som gav Ukraina rätt till ett viseringsfritt system antogs den 11 maj 2017. 

I juni 2016 presenterade Europeiska kommissionen ett förslag till ändrat blåkortsdirektiv 70 , i syfte att införa ett enda EU-övergripande system som skapar mer klarhet och minskar byråkratin.

Partnerskap för rörlighet erbjuder dessutom en ram för omfattande samarbete med partnerländer för att ta itu med frågor som rör rörlighet, bland annat viseringsfrågor i förekommande fall, och behovet att underlätta återvändande och återtagande av irreguljära migranter. EU har ingått ett antal återtagandeavtal med partnerländer i den europeiska grannskapspolitiken (Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien och Ukraina), vilka har undertecknats tillsammans med avtal om förenklade viseringsförfaranden och där tydliga skyldigheter och förfaranden för myndigheterna i partnerlandet och EU:s medlemsstater fastställs för när och hur människor som befinner sig i en irreguljär situation ska återtas. Genomförandet av 2008 års partnerskap för rörlighet mellan EU och Moldavien och samarbetet om återvändande och återtagande (inom ramen för återtagandeavtalet) ger positiva resultat. Betydande finansiellt stöd från EU har fortsatt för genomförandet av Marockos partnerskap för rörlighet och av landets egna nya migrationspolitik, som har omfattat regularisering av 25 000 irreguljära migranter i Marocko. I oktober 2016 undertecknade EU och sju EU-medlemsstater ett partnerskap för rörlighet med Vitryssland, i syfte att stärka samarbetet när det gäller migrations-, asyl- och gränsförvaltningsfrågor. Ett antal EU-projekt stödjer partnerskapet för rörlighet med Azerbajdzjan. Partnerskapet för rörlighet med Armenien är också aktivt, delvis på grund av ett pågående projekt om stöd till migrations- och gränsförvaltningen som finansieras av det europeiska grannskapsinstrumentet. EU håller på att förhandla om ett partnerskap för rörlighet med Libanon. EU förhandlar också om nya förenklade viseringsförfaranden och återtagandeavtal inom ramen för partnerskapen för rörlighet med Marocko, Tunisien, Jordanien och Vitryssland.

Instrumentet för partnerskap för rörlighet inrättades i januari 2016 och syftar till att stödja utarbetandet och genomförandet av partnerskap för rörlighet och gemensamma agendor för migration och rörlighet genom att tillhandahålla riktat, flexibelt och skräddarsytt stöd.

Ett ytterligare steg som EU har tagit för att stärka sin kapacitet för samordning med partnerländerna när det gäller migration är inrättandet 2016 av femton tjänster som europeisk sambandsman för migration, vilka har sänts ut av EU-medlemsstaternas regeringar till EU-delegationer, inklusive Tunisien, Jordanien och Libanon.

4. FINANSIELLT STÖD FÖR ATT STÖDJA GRANNSKAPET

Stödet inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet (ENI) uppgick 2016 till åtaganden för över 2,3 miljarder euro. Detta stöd bidrar till de politiska målen med den reviderade europeiska grannskapspolitiken, vilket även visar på behovet av ett mer effektivt tillhandahållande och en större flexibilitet i användningen av EU:s finansiella stöd.

Sedan översynen har EU samlat ett antal olika verktyg för att ytterligare förbättra samtliga stödformers samordning och enhetlighet. I detta syfte har programmen för stödsamarbete kompletterats med andra insatser som utformas och leds av partnerinstitutioner med ett mer strategiskt sätt att använda kombinerade mekanismer, Taiex och partnersamverkan. I synnerhet Taiex och partnersamverkan har fått en ny inriktning för att skapa mer samverkan mellan politiska insatser och programplanering av finansiellt stöd.

EU fortsätter att aktivt stödja de grannländer som står inför en exceptionell brist på extern finansiering genom dess instrument för makrofinansiellt bistånd. Kommissionen betalade ut 600 miljoner euro i makrofinansiellt bistånd till Ukraina i april 2017 och en sista delutbetalning på 23 miljoner euro till Georgien i maj 2017. En ny insats för makrofinansiellt bistånd till Moldavien, på upp till 100 miljoner euro, väntar för närvarande på att antas av Europaparlamentet och rådet. För att stödja det södra grannskapet godkände EU även de uppföljande insatserna för makrofinansiellt bistånd till Tunisien (500 miljoner euro) och Jordanien (200 miljoner euro) under 2016, för att stödja ekonomin i dessa länder som påverkats av säkerhetsmässiga förändringar och regionala konflikter. I syfte att stärka EU:s kapacitet att tillgodose grannskapets behov lade kommissionen dessutom fram ett förslag om att öka den årliga utlåningskapaciteten för makrofinansiellt bistånd till 2 miljarder euro. Genom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken mobiliseras EU-bidrag för att möjliggöra eller avsevärt uppgradera utlåningstransaktioner som utförs av europeiska finansinstitut, och investeringsinstrumentet har sedan det inrättades ökat avsevärt – både vad gäller tillgängliga belopp och instrumentets användning.

Det subregionala och regionala samarbetet och samarbetet inom det europeiska grannskapet stärktes inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentets program, vilket också gäller för det gränsöverskridande samarbetet.

Gemensam programplanering och ökad samordning med EU-medlemsstaterna

I enlighet med förordningen om det europeiska grannskapsinstrumentet 71 , översynen av den europeiska grannskapspolitiken 72 och rådets slutsatser om ökad gemensam programplanering av den 12 maj 2016 73 går EU mot mer gemensam programplanering i grannskapet. Den andra programperioden (2017/2018–2020) för de länder som omfattas av det europeiska grannskapsinstrumentet ger möjligheter till framsteg i detta avseende. Gemensam programplanering är ett effektivt verktyg för att förstärka EU-samarbetet på nationell och sektoriell nivå och identifiera och utveckla gemensamma prioriteringar. Den underlättar en samordnad politisk dialog liksom gemensam analys, informationsutbyte, gemensamma genomförandeinitiativ, gemensam övervakning och gemensam utvärdering. Palestina är det mest avancerade exemplet i denna process med ett gemensamt programplaneringsdokument som bygger på diskussioner mellan europeiska utvecklingspartner, palestinska ministerier, organisationer i det civila samhället, näringslivet, Förenta nationerna och många andra centrala aktörer. I Moldavien och Marocko har en gemensam analys 74 av de socioekonomiska utmaningar som landet står inför godkänts av EU-delegationen och medlemsstaternas ambassader. Till följd av krisen ersattes den årliga programplaneringen i Ukraina för perioden 2014–2017 av antagandet av en rad särskilda åtgärder, för vilka kommissionen och den höga representanten har säkerställt mycket nära samarbete och samordning med de EU-medlemsstater vars utvecklingsorgan blir allt mer aktiva som genomförandepartner.

Gemensam programplaneringsverksamhet införlivades även i programplaneringsuppdragen i Tunisien i oktober 2016 och i Jordanien och Libanon i november 2016, samt i Egypten i mars 2017. I Armenien deltog EU-delegationen och medlemsstaternas ambassader i ett omfattande förfarande för gemensam analys och i Azerbajdzjan inriktas den gemensamma programplaneringen med EU:s medlemsstater, Schweiz och Norge särskilt på yrkesutbildningsprogram, och i december 2016 godkändes en färdplan av EU:s uppdragschefer.

Ökat samarbete med de europeiska finansinstituten och de internationella finansinstituten, bland annat genom kombinerade mekanismer

Med tanke på den viktiga roll som de internationella finansinstituten har inledde kommissionen 2015 ett initiativ till utökat samarbete med de mest relevanta instituten för biståndsfinansiering som är verksamma i regionen. Målet är att bättre dra nytta av effektiviteten och effekten av institutionernas gemensamma mål i det europeiska grannskapet, såsom att främja tillväxt, ekonomisk omvandling, hållbar socioekonomisk utveckling och politisk stabilitet. Gemensamma team utvecklar det gemensamma arbetet med prioriterade samarbetsområden, som varje år utmynnar i ett multilateralt högnivåmöte där framstegen bedöms och nya mål fastställs för det kommande året.

I syfte att utöka samarbetet med Världsbanken i det södra grannskapet anordnade EU 2016 den första Mena-dagen mellan EU och Världsbanken, som samlade direktörer för Världsbankens landenheter och EU:s chefer för samarbete i regionen. För att stärka dialogen, samordningen och samarbetet i det östra grannskapet hölls regionala samordningsmöten mellan kommissionen och Världsbanken, Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) respektive Europeiska investeringsbanken (EIB). Med tanke på deras starka engagemang i Ukraina organiserar kommissionen regelbundet särskilda landdagar med EIB, EBRD och Världsbanken. Kommissionen har dessutom föreslagit en ökning av det externa utlåningsmandatet för att stödja EIB:s initiativ för ekonomisk resiliens.

EU fortsatte sina insatser för kombinerade mekanismer genom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken. EU fördjupade under 2016 samarbetet ytterligare med EBRD, EIB, Världsbanken, Kreditanstalt für Wiederaufbau och Agence Française de Développement genom att inrätta EU:s initiativ för inklusiv finansiering 75 , som syftar till att mobilisera finansiering för små och medelstora företag i syd. Inom ramen för de djupgående och omfattande frihandelsavtal som upprättats mellan EU och Georgien, Moldavien och Ukraina inrättade EU tillsammans med EBRD, EIB och Kreditanstalt für Wiederaufbau finansieringsinstrumentet för små och medelstora företag, som började genomföras fullt ut under 2016. Huvudsyftena med instrumentet är att stödja små och medelstora företag i dessa länder och öka deras konkurrenskraft, underlätta tillgången till finansiering, hjälpa dem att ta vara på nya handelsmöjligheter och uppfylla EU:s krav på livsmedelssäkerhet, tekniska standarder och kvalitetsstandarder, liksom de miljöskyddsåtgärder som krävs inom ramen för genomförandet av det djupgående och omfattande frihandelsområdet.

Under 2016 samordnades nya EU-åtaganden på 6,7 miljarder euro genom initiativet till samordning av investeringar i södra Medelhavsområdet (Amici), som samfinansieras av EU och medlemsstaterna. Detta kan jämföras med 5,2 miljarder euro 2015 (+ 25 %), som möjliggör nya projekt till en sammanlagd investering på 14 miljarder euro (+ 27 %). Merparten av EU:s stöd finansieras genom lån och eget kapital (76 %).

Utöver det ökade samarbetet med europeiska och internationella finansinstitut har EU även inlett ökad samordning med givare utanför EU. Ett tätare samarbete med arabiska, islamiska och regionala partner syftar till att undvika överlappande verksamhet och bygga vidare på potentiell komplementaritet. Detta initiativ trappades upp 2016 i och med anordnandet av ett samordningsmöte på hög nivå mellan EU och de viktigaste arabiska och islamiska finansiella institutionerna i anslutning till Världsbankens/Internationella valutafondens vårmöten. EU sitter som ordförande vid de regelbundna mötena mellan givarna för att samordna insatsen mot krisen i Syrien. Beträffande Ukraina organiserar stödgruppen för Ukraina regelbundet inledande samordningsmöten om strategiska frågor i Bryssel och kompletterar på så sätt den intensiva samordningen inom länderna.

Förvaltningsfonder

Förvaltningsfonderna är ett viktigt verktyg för att tillhandahålla snabbt stöd till regionen tillsammans med medlemsstaterna och andra givare. Projekten inom ramen för EU:s regionala förvaltningsfond för insatser med anledning av krisen i Syrien 76 (inrättad i december 2014) avser långsiktig motståndskraft och behov av återhämtning (ekonomiska tjänster, utbildningstjänster, sociala och psykosociala tjänster, sanitära tjänster, hälsovård och andra grundläggande tjänster) för syriska flyktingar och deras värdsamhällen och förvaltningar samt internflyktingar i Jordanien, Libanon, Turkiet och Irak. Denna fond möjliggör en mer sammanhängande och integrerad EU-insats mot krisen och är i dag ett av de viktigaste instrumenten genom vilket de nya pakterna mellan EU och Jordanien och Libanon tillämpas.

Fonden har uppgått till totalt 932 miljoner euro två år efter att den inrättats och kommer att uppgå till 1,3 miljarder euro sommaren 2017. Av detta belopp härrör 815,2 miljoner euro från EU:s budget, 92,6 miljoner euro från tjugotvå EU-medlemsstater och 24,6 miljoner euro från Turkiet. Program på totalt 767 miljoner euro har antagits av fondens operativa ledning, som består av femton EU-medlemsstater och Turkiet (på grund av dess roll som medfinansiär). Avtal som omfattar medfinansiering, stöd till grundutbildning och högre utbildning, psykosocialt stöd, initiativ för motståndskraft och försörjningsmöjligheter, hälsa, vatten och sanitära behov samt byggande av skolor har tecknats till ett belopp av 437 miljoner euro. 

Europeiska unionens förvaltningsfond för nödåtgärder i Afrika 77  inrättades inom ramen för handlingsplanen för Valletta och tillhandahöll under 2016 stöd till sex program i Nordafrika med inriktning främst på att förbättra migrationsförvaltningen, möta skyddsbehoven och ta itu med de underliggande orsakerna till den irreguljära migrationen. I januari 2017 tillkännagavs 200 miljoner euro i ytterligare finansiering inom ramen för det gemensamma meddelandet om migration längs den centrala Medelhavsrutten.

Flexibilitetsbuffert

Kommissionen föreslog i sitt meddelande om halvtidsöversynen av den fleråriga budgetram som antogs i september 2016 78 att man skulle skapa en ”flexibilitetsbuffert” för externa instrument, för att ge EU möjlighet att reagera bättre på kriser och oförutsedda behov. Vid tillämpning av flexibilitetsbufferten skulle varje geografiskt externt instrument, inklusive det europeiska grannskapsinstrumentet, omfatta en reserv med icke-tilldelade medel på 10 % i början av året för att möta oförutsedda behov och nya kriser, med möjlighet att överföra de belopp i reserven som inte används under året till nästa år. Flexibilitetsbufferten är en del av den föreslagna översynen av budgetförordningen.

Europeisk extern investeringsplan

I september 2016 föreslog kommissionen en ambitiös europeisk extern investeringsplan 79 (nedan kallad planen) för att stödja investeringar i partnerländer i Afrika och det europeiska grannskapet. Planens mål är att stärka partnerskapen, främja ett nytt system för den privata sektorns deltagande i finansieringen av stora investeringar som görs i allmänhetens intresse i regionen och bidra till att uppnå målen för en hållbar utveckling, och därmed ta itu med de underliggande orsakerna till den irreguljära migrationen. Planen föreslås bestå av följande tre kompletterande delar: i) Mobilisering av investeringar genom att kombinera befintliga EU-anslag för investering (kombinerade mekanismer) med en ny garanti inom ramen för den nya europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU). ii) Tillhandahållande av tekniskt stöd för att förbättra lagstiftningen för offentliga myndigheter och företag i partnerländerna. iii) Förbättring av företags- och investeringsklimatet i partnerländerna genom att främja god samhällsstyrning, bekämpa korruption och undanröja hinder för investeringar och snedvridningar på marknaden. Garantiförordningen om den europeiska fonden för hållbar utveckling, som ingår i planens första del, håller på att genomgå en godkännandeprocess.

Denna innovativa strategi syftar till att tillhandahålla ytterligare medel av betydande storlek till partnerländerna i form av investeringar av internationella finansinstitut. Den har även som syfte att omfatta en rad tematiska, nationella och regionala EU-program för utvecklingssamarbete i kombination med en strukturerad politisk dialog som är inriktad på att förbättra investeringsklimatet och det övergripande regelverket i de berörda länderna.

Med EU-medel på totalt 3,35 miljarder euro fram till 2020 förväntas EFHU mobilisera upp till 44 miljarder euro i ytterligare investeringar. Om medlemsstaterna tillhandahåller jämbördiga individuella bidrag kan fonden mobilisera mer än 88 miljarder euro i ytterligare investeringar.

5. SLUTSATS

Genomförandet av översynen av den europeiska grannskapspolitiken har speglat en ny beslutsamhet att göra politiken mer relevant för både partnerländernas och EU-medlemsstaternas intressen, och har bidragit till att utveckla relationer som på ett bättre sätt tar itu med de överhängande gemensamma utmaningar som ligger framför oss, i överensstämmelse med och till stöd för genomförandet av den höga representantens globala strategi.

Även om utmaningarna i regionen fortfarande är oerhört stora agerar EU med mer flexibilitet och hänsyn till sina partner och utnyttjar de begränsade resurserna med större inverkan. De huvudsakliga principerna för politiken – ett differentierat tillvägagångssätt och ett större ansvarstagande – kommer att fortsätta att vara vägledande för dess genomförande under de närmaste åren genom diplomatiska insatser, handels- och investeringsförbindelser, finansiellt stöd och långsiktiga regionala ramar.

I en process av kontinuerligt samarbete med EU-medborgarna och medborgarna i partnerländerna kommer EU även att fortsätta att stärka den europeiska grannskapspolitikens synlighet, i synnerhet genom att betona fördelarna på kort, medellång och lång sikt av sitt samarbete med sina grannar. 

I denna rapport bekräftas återigen det breda deltagandet av alla berörda intressenter i genomförandet av översynen, bland annat på grundval av de förslag som inkom under de omfattande samråd som hölls 2015. Rapporten visar tydligt att väsentliga åtgärder har vidtagits för att fullfölja dessa åtaganden sedan översynen antogs.

(1)

Gemensamt meddelande JOIN(2015) 50 final, antaget den 18 november 2015, och rådets slutsatser av den 14 december 2015.

(2)

Rådets slutsatser om den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik (dok. 13202/16 av den 17 oktober 2016): http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-13202-2016-INIT/sv/pdf

(3)

Rådets slutsatser om den globala strategin för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik (dok. 13202/16 av den 17 oktober 2016): http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-13202-2016-INIT/sv/pdf

(4)

Romförklaringen, 25 mars 2017, (http://www.consilium.europa.eu/press-releases-pdf/2017/3/47244656633_sv.pdf).

(5)

Beslut nr 1/2016 (11 november 2016) av associeringsrådet EU–Libanon om en överenskommelse om prioriteringarna för partnerskapet EU–Libanon ( http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/11/15-eu-lebanon-partnership/ ) och prioriteringar för partnerskapet EU–Jordanien och den därtill fogade pakten, 20 september 2016 (http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-12384-2016-ADD-1/sv/pdf).

(6)

Dok. UE-AL 3101/17 ADD1 av den 7 mars 2017 – Priorités communes de Partenariat entre la République Algérienne Démocratique et Populaire (Algérie) et l'Union européenne (UE) au titre de la Politique européenne de voisinage révisée (http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2017/03/13-eu-algeria/).

(7)

 Ökat EU-stöd till Tunisien, JOIN(2016) 47 final.

(8)

 Det gemensamma meddelandet EU:s strategi för Syrien (JOIN(2017)11 final av den 14 mars 2017) och utrikesrådets slutsatser om en EU-strategi för Syrien av den 3 april 2017 (http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2017/04/03-fac-conclusions-syria/).

(9)

Denna beteckning ska inte uppfattas som ett erkännande av en palestinsk stat och påverkar inte de enskilda EU-medlemsstaternas ståndpunkter i frågan.

(10)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/associationagenda_2014_en.pdf

(11)

http://europa.eu/rapid/press-release_STATEMENT-17-363_en.htm

(12)

http://eeas.europa.eu/archives/docs/eastern/docs/riga-declaration-220515-final_en.pdf

(13)

Meddelande om Svartahavssynergin – ett nytt regionalt samarbetsinitiativ, KOM(2007) 160 slutlig av den 11 april 2007, och det gemensamma uttalandet av utrikesministrarna från länderna i Europeiska unionen och Svartahavsområdet i vidare mening (Kiev, 14 februari 2008).

(14)

De medlemmar som företräder Europaparlamentet och de medlemmar som företräder parlamenten i de östliga partnerländerna.

(15)

Konferensen för regionala och lokala myndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet.

(16)

http://eeas.europa.eu/archives/docs/enp/pdf/financing-the-enp/cbc_2014-2020_programming_document_en.pdf

(17)

http://ec.europa.eu/regional_policy/sv/policy/cooperation/macro-regional-strategies/danube/

(18)

https://webgate.ec.europa.eu/maritimeforum/sites/maritimeforum/files/2015-11-17-declaration-on-blue-economy_en_0.pdf

(19)

http://ufmsecretariat.org/wp-content/uploads/2016/09/UfM-Ministerial-Declaration-Employment-and-Labour.pdf

(20)

http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-15224-2016-INIT/en/pdf

(21)

 www.consilium.europa.eu/en/meetings/gac/2017/04/st08307_en17_pdf/

(22)

http://ufmsecretariat.org/wp-content/uploads/2017/01/UfM-Roadmap-23-JAN-2017.pdf

(23)

 Synchrotron-light for Experimental Science and Applications in the Middle East – synkrotronljus för experimentell vetenskap och tillämpningar i Mellanöstern.

(24)

Detta format omfattar fem länder norr om Medelhavet (Spanien, Frankrike, Italien, Malta och Portugal) och fem länder söder om Medelhavet (Algeriet, Libyen, Marocko, Mauretanien och Tunisien).

(25)

http://www.africa-eu-partnership.org/sites/default/files/documents/eas2007_joint_strategy_en.pdf

(26)

JOIN(2017) 17 final av den 4 maj 2017.

(27)

Programmet OPEN Neighbourhood inrättades i november 2015.

(28)

 https://eeas.europa.eu/election-observation-missions/eom-jordan-2016_sv/16317/European%20Union%20Election%20Observation%20Mission%20to%20Jordan%20presents%20its%20final%20report%20including%20recommendations%20for%20further%20improvement%20of%20elections

(29)

https://eeas.europa.eu/delegations/jordan/20411/european-union-supports-jordan-political-and-environmental-reforms-eu115-million_sv

(30)

https://www.ecoi.net/file_upload/1226_1481615902_morocco-elections.pdf

(31)

http://www.osce.org/odihr/elections/georgia/273226

(32)

https://europa.eu/capacity4dev/public-governance-civilsociety/minisite/eu-country-roadmaps-engagement-civil-society-introduction

(33)

https://europa.eu/capacity4dev/public-gender/minisite/eu-gender-action-plan-2016-2020

(34)

Artikel 4.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument.

(35)

Syrien ingick inte i 2016 års bedömning och Israel deltar inte i paraplyprogrammet.

(36)

https://www.oecd.org/investment/Promoting-Investment-in-the-Mediterranean-EN.pdf

(37)

Uppgifter från ComTrade 2016.

(38)

http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2015/EN/1-2015-460-EN-F1-1.PDF

(39)

 COM(2016) 631 final av den 29 september 2016.

(40)

http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:22016D1436&from=SV

(41)

https://ec.europa.eu/neighbourhood-enlargement/sites/near/files/c_2016_6633_egypt_aap_2016_part_2_aap_2017_part_1_annex_1.pdf

(42)

 https://europa.eu/capacity4dev/file/30742/download?token=r01Vw6AD

(43)

http://particip.gov.md/public/files/Moldova_2020_ENG1.pdf

(44)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/armenia_development_strategy_for_2014-2025.pdf

(45)

Ministre des affaires locales et de l’environnement.

(46)

http://www.tunisia2020.com/en/plan-2016-2020/

(47)

Mécanisme Palestino-Européen de Gestion de l'Aide Socio-Economique:

http://europa.eu/rapid/press-release_IP-08-94_en.htm

(48)

FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar.

(49)

Europas program för små och medelstora företag.

(50)

http://portail.cder.dz/IMG/article_PDF/article_a5786.pdf

(51)

http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-15224-2016-INIT/en/pdf

(52)

http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10226-2016-INIT/en/pdf

(53)

http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/07/08-eu-nato-joint-declaration/

(54)

Transnistrien, Moldavien, Ukraina, Ryssland och OSSE samt USA och EU i egenskap av externa observatörer.

(55)

http://eeas.europa.eu/archives/delegations/moldova/documents/eu_moldova/argumentaire_en.pdf

(56)

JOIN(2016) 31 final av den 5 juli 2016.

(57)

 http://ec.europa.eu/smart-regulation/roadmaps/docs/plan_2016_282_evaluation_ssr_en.pdf

(58)

En lägesrapport baserad på rådets slutsatser om tullsamarbetet med de östra grannländerna innehåller en uppdatering om tullförbindelserna med EU:s östliga partnerländer. COM(2016) 375 final av den 14 juni 2016.

(59)

Programmet Advancing Care Coordination & Telehealth Deployment (ACT), https://www.act-programme.eu/about

(60)

http://www.fatf-gafi.org/publications/fatfrecommendations/documents/fatf-recommendations.html

(61)

 Introduktion till geospatiala underrättelser.

(62)

http://www.europarl.europa.eu/meetdocs/2014_2019/documents/libe/dv/7_conv_budapest_/7_conv_budapest_en.pdf

(63)

 Termen Mena-regionen omfattar en vidsträckt region som sträcker sig från Marocko till Iran, inbegripet alla Mashrek- och Maghrebländer i Mellanöstern.

(64)

Bilaga IV till kommissionens genomförandebeslut (C(2016)4773 final av den 27 juli 2016) om det årliga handlingsprogrammet 2016 för artikel 5 i instrumentet som bidrar till stabilitet och fred och som ska finansieras via unionens allmänna budget.

(65)

 Meddelande om en ny partnerskapsram med tredjeländer inom den europeiska migrationsagendan, COM(2016) 385, 7.6.2016.

(66)

COM(2016) 234 final av den 26 april 2016.

(67)

JOIN(2017) 4 final av den 25 januari 2017.

(68)

Europeiska kommissionens faktablad om Europeiska unionens samarbete med Afrika på området migration: http://europa.eu/rapid/press-release_MEMO-15-4832_en.htm

(69)

SWD(2016) 194 final av den 7 juni 2016.

(70)

 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 232/2014 av den 11 mars 2014 om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument.

(71)

JOIN(2015) 50 final av den 18 november 2015.

(72)

http://www.consilium.europa.eu/sv/press/press-releases/2016/05/12-conclusions-on-stepping-up-joint-programming/

(73)

https://eeas.europa.eu/sites/eeas/files/joint_analysis_0.pdf

(74)

https://ec.europa.eu/neighbourhood-enlargement/sites/near/files/neighbourhood/pdf/key-documents/nif/20160601-introductory-note-on-the-eu-initiative-for-financial-inclusion.pdf

(75)

https://ec.europa.eu/neighbourhood-enlargement/neighbourhood/countries/syria/madad_en

(76)

Kommissionens beslut C(2015) 7293 final av den 20 oktober 2015.

(77)

COM(2016) 603 final av den 14 september 2016.

(78)

COM(2016) 581 final av den 14 september 2016.