13.7.2018

Europeiska unionens officiella tidning

C 247/11

Yttrande från Europeiska regionkommittén – Halvtidsöversyn av Europeiska socialfonden för att utarbeta förslag för perioden efter 2020

(2018/C 247/03)

Föredragande:

Catiuscia Marini (IT–PES), Regionpresident, Umbrien

POLITISKA REKOMMENDATIONER

EUROPEISKA REGIONKOMMITTÉNS STÅNDPUNKT

Sammanhållningspolitiken

ReK uppmärksammar vikten av den regionala sammanhållningspolitiken som Europeiska unionens grundläggande politik, vars syfte är att uppnå EU:s mål som fastställts i EU-fördragen, genom att involvera och ge ansvar åt alla förvaltningsnivåer med hänsyn tagen till de territoriella särdragen.

Kommittén betonar att sammanhållningspolitiken är ett av de mest övervakade och utvärderade av EU:s politikområden, vilket lätt kan verifieras genom de många utvärderingar som genomförts och resultaten av de sammanhållningsrapporter som regelbundet utarbetas av kommissionen och behandlas i en rad forum.

ReK uppmärksammar denna politiks stora genomslagskraft som gör att den är allmänt känd bland EU-medborgarna, och på så sätt bidrar till att medborgarna får en positiv bild av EU under denna historiska period då EU är i akut behov av att förbättra sin image.

Vi anser att det behövs en ny rättsligt bindande gemensam strategisk ram som omfattar all EU-politik och upprätthåller de befintliga flerfondsbaserade territoriella resultatverktygen (lokalt ledd utveckling och integrerade territoriella investeringar), och anser att en robust förordning om gemensamma bestämmelser som omfattar samtliga ESI-fonder är avgörande för att säkerställa nödvändiga samverkanseffekter mellan de politikområden som syftar till att uppnå kompletterande mål.

Vi hänvisar till vårt nyligen offentliggjorda yttrande om sammanhållningspolitikens framtid (1) (som antogs i maj 2017) och om förenkling (2) (som antogs i februari 2018) och som beskriver de huvudsakliga riktlinjerna för en ytterligare förbättring av sammanhållningspolitiken, framför allt i form av en tydligare resultatorientering och ökad förenkling.

Kommittén är dock medveten om att sammanhållningspolitikens resultat och effekter inte förmedlas tillräckligt, och att den därför inte lyfts fram i tillräcklig utsträckning, vilket ibland leder till negativa konsekvenser för allmänhetens uppfattning om strukturfonderna.

Vi efterlyser därför ett kraftfullare och mer inkluderande kommunikationsverktyg som kan skapa en positiv och engagerande skildring av användningen av medlen.

Europeiska socialfondens roll

Europeiska socialfonden (ESF) var EU:s första finansieringsinstrument som inrättades genom Romfördraget (1957) och förblir EU:s viktigaste instrument som är direkt inriktat på medborgarna beträffande sysselsättning, social delaktighet och utbildningspolitik och spelar en avgörande roll i reformen av den offentliga förvaltningen och rättsväsendet. ESF främjar på så sätt full sysselsättning, bidrar till att förbättra arbetsproduktiviteten och lika möjligheter, främjar social delaktighet och minskar skillnaderna i fråga om sysselsättningsgrad mellan de europeiska regionerna samt inom dessa regioner och mellan städer och landsbygdsområden.

ReK betonar att de program som genomförts med finansiering från ESF har haft positiva effekter: det uppskattas att 9,4 miljoner européer hittade ett arbete och 8,7 miljoner fick yrkeskvalifikationer tack vare stöd från ESF under perioden 2007–2014 (3).

10.

Vi beklagar att många medlemsstater har minskat medfinansieringen av ESF-åtgärder, ofta som en följd av budgetkonsolideringspolitiken, och uppmanar följaktligen medlemsstaterna att trygga en tillräcklig nivå av nationell medfinansiering.

11.

ReK betonar dock ESF:s roll som ”automatisk stabilisator” när det gäller att stödja åtgärderna i den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa under den ekonomiska krisen, en roll som blev starkare under de sista åren av den föregående programperioden och som visar att fonden har tillräcklig flexibilitet genom ökningen av EU:s medfinansieringsgrader och anpassningen av förhandsfinansieringen när det gäller att säkerställa sociala investeringar i regioner som drabbats av asymmetriska ekonomiska chocker samt när det gäller att möta utmaningarna och ingripa till förmån för de mest utsatta och sårbara grupperna.

12.

Kommittén efterlyser en närmare koppling mellan andelen socialt utestängda och tilldelningen av resurser. En mer territoriellt inriktad och starkare platsbaserad inställning till användningen av fonderna skulle göra stödet mer effektivt och ändamålsenligt.

13.

ReK betonar att ESF:s roll beträffande den totala andelen offentliga investeringar i socialpolitik förblir så mycket viktigare eftersom infrastrukturklyftan för investeringar i social infrastruktur beräknas till minst 100–150 miljarder euro per år i EU och motsvarar en total klyfta på över 1,5 biljoner euro under 2018–2030. Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) kompenserar bara klyftan på ett ytterst begränsat sätt eftersom för närvarande enbart 4 % av den godkända finansieringen stöder sociala infrastrukturprojekt. Vi understryker behovet av att hitta rätt balans och undvika överlappning mellan planerade investeringar i socialt kapital som medfinansieras inom ramen för ESF och investeringar på det sociala området, i kompetens och i humankapital inom ramen för en eventuell framtida InvestEU-fond.

14.

Kommittén välkomnar de åtgärder som har vidtagits under perioden 2014–2020 för att stärka ESF:s roll både för aktiva arbetsmarknadsåtgärder och social delaktighet, såsom införandet av en garanterad minimiandel för ESF, specifika insatser för ungdomssysselsättningen (sysselsättningsinitiativet för unga) och fokus på resultat och effektivitet.

15.

Kommittén betonar de positiva resultat som hittills uppnåtts under den nuvarande programperioden, såsom framgår av Strategisk rapport 2017: 4,2 miljoner arbetslösa och 2,1 miljoner icke-yrkesverksamma personer har omfattats av åtgärder för att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden; investeringar för 14,6 miljarder har gjorts i allmän utbildning och yrkesutbildning och 700 000 personer har förbättrat sina färdigheter; 634 000 personer med funktionsnedsättning har fått hjälp att hitta arbete.

16.

ReK noterar det stora europeiska mervärdet av ESF under tidigare och pågående programperioder, eftersom ESF:s åtgärder i många medlemsstater och regioner har haft påtagliga och mätbara effekter på hanteringen av problem såsom hög arbetslöshet, demografisk tillbakagång och fattigdom – prioriterade områden för EU inom ramen för Europa 2020-strategin.

17.

Vi noterar vikten av att en betydande andel av resurserna har avsatts till åtgärder för att stärka och bygga upp de lokala och regionala myndigheternas kapacitet i syfte att hjälpa dem att genomföra strukturreformer, bland annat i linje med reformplanen i varje medlemsstat.

18.

Kommittén är emellertid oroad över förseningarna i genomförandet av åtgärder som syftar till att främja integrationen av perifera områden och landsbygdsområden, och efterlyser ökad uppmärksamhet på främjandet av social delaktighet i de mest nedgångna stads- och landsbygdsområdena, framför allt när det gäller ungdomars ekonomiska och sociala integration.

EU-politikens sociala dimension

19.

ReK betraktar den europeiska pelaren för sociala rättigheter som viktig för EU:s bidrag till skapandet av ekonomiska och sociala framsteg, för att bekämpa diskriminering och social utestängning, hjälpa medborgarna att anpassa sig till behoven på arbetsmarknaden, ge dem förmågan att utnyttja den digitala revolutionen och skydda dem mot växande hot och osäkerhet inom och utanför EU:s gränser.

20.

ReK upprepar att det är viktigt för gränsregioner att man främjar arbetskraftens faktiska gränsöverskridande rörlighet genom att undanröja hinder inom arbetsrätten och socialförsäkringssystemet (undanröja skattehinder och göra det möjligt att överföra såväl rättigheter till arbetslöshetsersättning som pensionsrättigheter). Vi upprepar också att de lokala och regionala myndigheterna kan spela en viktig roll när det gäller att ge råd till pendlare med hjälp av Eurestjänster eller befintliga gränsöverskridande strukturer (4).

21.

Kommittén betonar därför den särskilda betydelsen av den europeiska pelaren för sociala rättigheter, som sätter den sociala dimensionen i centrum för EU:s dagordning. Kommittén betonar i detta avseende behovet av att koordinera de strategier och målsättningar som bör föreligga mellan den sociala pelaren och ESF (5), och framhåller att inom ramen för de 20 huvudprinciperna i pelaren bör de som är relevanta beaktas i de program som stöds av ESF.

22.

Vi rekommenderar att man vid genomförandet av principerna för den sociala pelaren i programplaneringen för ESF tar vederbörlig hänsyn till behovet av att införa integrerade åtgärder som återspeglar de regionala särdragen, EU:s arbetsmarknadstrender på medellång sikt, såsom de lokala och regionala myndigheterna redan har framhållit, samt framtidsutsikterna när det gäller sysselsättningen inom EU.

23.

Vi betonar de stora integrationsmöjligheterna mellan den sociala pelaren och sammanhållningspolitiken, eftersom den sistnämnda tack vare sin unika modell för flernivåstyre samtidigt kan säkerställa genomförandet av projekt av ”EU-format” och respekten för de typiska ”sociala kontrakt” som finns i medlemsstaterna.

24.

Vi anser att det är nödvändigt att debatten om den sociala pelaren åtföljs av en första bedömning på EU-nivå av processen och de resultat som uppnåtts i anslutning till tematiskt mål 9 (social delaktighet och fattigdomsbekämpning), och att denna bedömning genomförs med beaktande av välfärdsmodellerna i de olika medlemsstaterna och de kriser/omvandlingar som dessa länder genomgår, eftersom det kan vara svårt att förstå ”pelarens” bidrag utan en sådan konkret indikator.

25.

Kommittén varnar för möjliga överlappningar mellan ett framtida strukturreformprogram och potentiella stödområden för strukturreformer som hanteras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna genom tematisk koncentration som för närvarande baseras på målen för Europa 2020-strategin och i ett senare skede på dess efterföljande strategi. I detta avseende efterlyser vi ett fastställande av räckvidden för strukturreformer som berättigar till EU-stöd på grundval av befogenheter och europeiskt mervärde samt en tydlig distinktion mellan stödberättigande på grundval av sammanhållningspolitiken (artikel 175) och stödberättigande på grundval av administrativt samarbete (artikel 197).

Rekommendationer för perioden efter 2020

26.

ReK hoppas att processen för att fastställa förslaget till nästa fleråriga budgetram inleds i god tid för att möjliggöra en lämplig medverkan av medborgarna och centrala aktörer, och på så sätt undvika förseningar i antagandet av förordningar och riktlinjer, vilket försenade starten på den nuvarande programperioden.

27.

Med utgångspunkt i ReK:s studie om den nuvarande situationen och framtida utmaningar för Europeiska socialfonden när det gäller att arbeta för social sammanhållning i Europas städer och regioner påminner vi om den allt större roll som ESF förväntas spela under de kommande åren, särskilt med beaktande av utmaningar såsom långtidsarbetslöshet, integration av unga på arbetsmarknaden, en åldrande befolkning och marginalisering av inre områden, gränsområden och perifera områden i EU, avfolkningen av landsbygden, demografiska förändringar till följd av migrationen, integrering av flyktingar och migranter, bekämpning av social utestängning i stadsområdena, brist på specifik kompetens och anpassning av allmän utbildning, yrkesutbildning och högre utbildning till tekniska framsteg, bekämpning av social utestängning av missgynnade grupper, stöd till utbildning, från förskolan till seniorutbildningen, och insatser för vuxna med låg kunskaps- och färdighetsnivå samt anpassning av utbildningsnormerna till behoven på EU:s arbetsmarknad.

28.

Vi insisterar på komplementaritet mellan Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF) och ESF som en del av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI-fonderna), eftersom EGF är en mekanism som ger kortfristigt stöd medan långfristiga åtgärder som stöds av ESI-fonderna kan fungera som uppföljningsåtgärder på de områden som stöds av EGF.

29.

ReK betonar den enorma omfattningen av den pågående digitala revolutionen och de stora omvälvningar av arbetsmarknaden som följer av den och som kommer att fortsätta i framtiden, och pekar på de utmaningar som detta medför för utbildningssystemen eftersom de måste anpassa sig till den nya kompetens som efterfrågas och förstärka de utbildningsmöjligheter som erbjuds alla medborgare på varje utbildningsnivå, både inom den allmänna utbildningen och yrkesutbildningen samt inom högre utbildning.

30.

Kommittén föreslår att man för framtiden fastställer ett antal grundläggande åtgärder inom ramen för ESF för att se till att missgynnade ungdomar får tillgång till en miniminivå av utbildning och att de ges de resurser som krävs för att de ska uppnå en lämplig kompetensnivå.

31.

Det är mycket viktigt att säkerställa den flexibilitet som krävs för att göra det möjligt att anpassa ESF:s programplanering till de nya utmaningar som kan uppstå.

32.

Vi upprepar behovet av att stödja denna digitala revolution genom att främja integrationen mellan investeringar på det digitala området och insatser inriktade på personer, däribland för sådana som är verksamma inom lokala och regionala offentliga organisationer.

33.

ReK anser därför att de utmaningar som följer av behovet av anpassning till den tekniska utvecklingen och globaliseringen bara kan lösas framgångsrikt om EU:s olika incitament- och stödinstrument integreras och används på ett sätt som skapar samverkanseffekter när det gäller att uppnå de mål som fastställs i respektive strategier för smart specialisering.

34.

För att hantera dessa utmaningar på ett ändamålsenligt sätt är kommittén övertygad om att ESF bör fortsätta att vara en integrerad del av ESI-fonderna och en viktig del av den regionala sammanhållningspolitiken så att man kan utnyttja alla de möjliga samverkanseffekterna från integrationen med åtgärder som finansieras från de andra strukturfonderna och landsbygdsutvecklingsfonderna. ESF måste i praktiken samverka med andra strukturfonder, särskilt med Eruf, för att man genom gemensamma strukturfondsåtgärder ska kunna uppnå en integrerad regionalpolitik.

35.

Kommittén är också övertygad om att ESF:s möjlighet att vara en fond med delad förvaltning måste bevaras, och avvisar därför bestämt varje förslag om att ESF ska återgå till en modell där den förvaltas direkt av kommissionen. Vi förkastar också varje form av centralisering under medlemsstaternas exklusiva ansvar om det inte med nödvändighet följer av medlemsstatens institutionella arrangemang.

36.

Vi anser nämligen att en viktig framgångsfaktor i genomförandet av ESF är dess nedifrån och upp-strategi som gör det möjligt att bättre anpassa åtgärderna till stödmottagarnas behov, genom att använda partnerskapsmetoden mellan EU-institutionerna, medlemsstaterna, de lokala och regionala myndigheterna och de ekonomiska och sociala aktörerna i regionen.

37.

ReK efterlyser särskilda mekanismer på lokal och regional nivå för att samordna ESF och övriga ESI-fonder och instrument. Dessa bör möjliggöra komplementaritet på insatsnivå, inbegripet möjligheter till stöd från flera finansieringskällor inom en insats.

38.

Kommittén håller med om att andra fonder som tillhandahåller stöd på det sociala området och till arbetsmarknadspolitiken bör integreras i ESF (ESF+ eller en paraplyfond) under förutsättning att detta leder till att man uppnår tydliga samverkanseffekter och att dessa fonder också följer en modell för delad förvaltning. Dessa samverkanseffekter skulle vara särskilt tydliga för Asyl-, migrations- och integrationsfonden (Amif), som tillämpar en delad förvaltningsordning.

39.

För att möta problematiken med tidiga skolavhopp, övergången från utbildning till arbete och för att öka utbildningssystemens förmåga att lösa detta kommer ESF fortsatt att ha betydelse på regional och lokal nivå.

40.

Med en regional anpassning av ESF kan vi se till att möta de kompetensbehov som finns hos företagen i olika regioner med rätt fortbildning och matchning av arbetssökande. ESF är väsentlig för arbetet med kompetensförsörjning regionalt och för att möjliggöra omställning inom olika branscher, som exempelvis står inför stora utmaningar till följd av digitaliseringen.

41.

Vi uttrycker samtidigt oro över att inrättandet av ett paraply-ESF kan leda till en generell minskning av de medel som avsätts till sysselsättning och social delaktighet, och att de lokala och regionala myndigheterna får en svagare roll i programplaneringen och förvaltningen av dessa fonder.

42.

Kommittén håller med om att ESF måste göras mer synligt inom den fleråriga budgetramen, och anser att det vore önskvärt att under avsnittet om sammanhållningspolitiken upprätta underavsnitt för ekonomisk, territoriell och social sammanhållning. I allmänhet önskar vi större insyn i strukturen för den fleråriga budgetramen så att det blir lättare för de europeiska medborgarna att tyda EU:s prioriteringar.

43.

ReK beklagar att det meddelande som kommissionen nyligen antog om ”En ny och modern flerårig budgetram för ett EU som effektivt genomför sina prioriteringar efter 2020” (6) inte anger hur nästa fleråriga budgetram bör ta itu med de sociala utmaningarna för Europeiska unionen och lämnar föga utrymme för berörda parter att vara med och utforma Europeiska kommissionens förslag till nästa fleråriga budgetram, som ska läggas fram den 2 maj.

44.

Kommittén upprepar att uppnåendet av målen för ekonomisk utveckling och social delaktighet kräver ett heltäckande och integrerat tillvägagångssätt som bäst kan uppnås genom program som finansieras genom flera fonder eller genom en fond med ett brett och flexibelt tillämpningsområde. Därför erkänner ReK betydelsen av flerfondsinstrument för territoriell utveckling såsom operativa flerfondsprogram, integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling, och avvisar alla försök att införa krav på enfondsprogram.

45.

Kommittén efterlyser därför en ytterligare harmonisering och förenkling av förordningen om gemensamma bestämmelser, så att skillnaderna, klyftorna och överlappningarna mellan reglerna för fondernas arbetssätt minimeras, så att reglerna definieras på ett enkelt och öppet sätt och så att det lämnas tillräckligt med flexibilitet för att utarbeta skräddarsydda lösningar på nationell, regional och lokal nivå, inbegripet en utvidgning av verktyg med ”resultatbaserade” betalningar samt gemensamma handlingsplaner och förenklade kostnadsalternativ. Kommittén efterlyser i anknytning till detta ytterligare vägledning från kommissionen om användningen av förenklade kostnadsalternativ på alla nivåer, utan restriktioner eller krav avseende lägsta trösklar.

46.

ReK erinrar om den viktiga roll som ESF spelar i uppföljningen av de riktlinjer som fastställs i de landsspecifika rekommendationerna på områdena sysselsättning, utbildning och social delaktighet, och efterlyser en bättre anpassning mellan en reformerad europeisk planeringstermin och sammanhållningspolitiken. Den europeiska planeringsterminen bör demokratiseras ytterligare på EU-nivå och på nationell nivå, definieras bättre när det gäller europeiskt mervärde och sambandet med EU:s befogenheter och även fokuseras mer på egenansvar. Man skulle kunna bidra till detta genom att anta en uppförandekodex med standarder för de lokala och regionala myndigheternas deltagande och genom att inrätta en ”strukturell dialog om sammanhållningens status i Europa” som bör införlivas i den europeiska planeringsterminen.

47.

Kommittén invänder därför mot att sammanhållningspolitiken enbart underställs den europeiska planeringsterminen, vilket skulle undergräva dess ställning som fastställs i fördragen, och hoppas i stället att de lokala och regionala myndigheterna strukturellt involveras som partner i den europeiska planeringsterminen, att en territoriell analys integreras i hela processen och att särskilda territoriella rekommendationer införs när så är möjligt.

48.

ReK föreslår att man, i linje med de yttranden som ReK antagit om ”Indikatorer för territoriell utveckling – bortom BNP” och om ”Sammanhållningspolitiken efter 2020”, undersöker möjligheten att utöver BNP också använda indikatorer där hänsyn tas till demografiska, sociala och miljömässiga uppgifter, t.ex. EU:s regionala index för sociala framsteg.

Bryssel den 22 mars 2018.

Karl-Heinz LAMBERTZ

Europeiska regionkommitténs ordförande

(1) COR 1814/2016

(2) COR 4842/2017

(3) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar ”Ex-post evaluation of the 2007–2013 ESF Programmes” (SWD(2016) 452 final).

(4) COR 1319/2014

(5) COR-03141/2017

(6) COM(2018) 98 final, offentliggjort den 14 februari 2018.