13.2.2018   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 54/9

1.

ReK påpekar att det finns obestridliga vetenskapliga bevis på klimatförändringarna och att dessa förändringar kommer att få betydande och växande konsekvenser för ekonomin och för samhället som helhet. Klimatförändringarna har särskilt allvarliga konsekvenser på de områden som förvaltas av de lokala och regionala myndigheterna, som ofta står i frontlinjen när det handlar om att minska de skador som orsakas av alltmer extrema naturfenomen samt investera i anpassningsåtgärder.

2.

Kommittén uttrycker oro över klimatförändringarnas effekter även utanför EU:s gränser, där det ofta finns begränsad kapacitet att hantera extrema miljöhändelser och göra anpassningar till de förändringar som sker, och framhåller att detta också kan ha direkt effekt på migrationen.

3.

Kommittén anser att de lokala och regionala myndigheterna i EU har goda möjligheter att förbättra sin investeringskapacitet (och locka investeringar från utlandet) på området klimatförändringar, trots vissa svårigheter förknippade med budgetbegränsningar, kapaciteten till långsiktig planering och förvaltningen av komplexa projekt. Detta åtagande är avgörande för att ytterligare förbättra de överlag goda resultaten i EU, som för närvarande står för 9,6 % av de globala koldioxidutsläppen.

4.

Vi betonar att det krävs enorma investeringar för att möta de utmaningar som klimatförändringarna medför, och att dessa investeringar inte kan täckas med lokala och regionala resurser och inte heller med enbart offentliga medel. Vi välkomnar därför de internationella, europeiska och nationella initiativ som syftar till att mobilisera privata investeringar.

5.

ReK framhåller på nytt att klimatförändringarna är ett globalt problem, men för att hantera problemet på effektivast möjliga sätt krävs det en strategi för flernivå-/flerpartsstyrning (multi-level och multi-stakeholders governance). Mot bakgrund av detta vill vi uppmana kommissionen att, bland annat inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), rekommendera att de lokala och regionala myndigheternas roll erkänns och stärks i syfte att effektivisera uppnåendet av målen i Parisavtalet.

6.

Trots vissa utvecklingsländers relativt stora ambitioner och åtaganden kan vi inte längre acceptera det långsamma genomförandet av Parisavtalet från vissa länders sida, och inte heller godta Förenta staternas avsikt att dra sig ur sina åtaganden. ReK framhåller bestämt att uppfyllande av målen i avtalet inte är ett alternativ, utan en nödvändighet. Vi uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att EU kan bli verkligt ledande på internationell nivå i kampen mot klimatförändringarna, genom att till fullo utnyttja de möjligheter till innovation och utveckling som sammanhänger med en gradvis övergång till en ny ekonomisk och finansiell modell.

7.

Kommittén anser att nästa COP23 i Bonn inte bara bör bli ett möte mellan experter, utan att det i stället bör leda till väsentliga framsteg mot ett fullständigt genomförande av Parisavtalet, särskilt i fråga om klimatfinansieringsaspekterna (behovet av att stimulera klimatfinansieringen på lång sikt, översynen av den finansiella mekanismen osv.).

8.

ReK föreslår att man inför det kommande COP24 i Katowice inleder en internationell diskussion inom ramen för UNFCCC om vilka indikatorer som eventuellt skulle kunna knytas till begreppet utsläpp av växthusgaser i syfte att kunna föreslå effektivare åtgärder mot klimatförändringarna.

9.

I ett internationellt sammanhang, där vissa länder redan har visat bristande ambition, anser ReK att de lokala och regionala myndigheternas roll är avgörande för att involvera medborgarna och öka deras medvetenhet om klimatförändringarna, för att locka investeringar och genomföra konkreta projekt. För att uppnå detta krävs det emellertid att de lokala och regionala myndigheterna har den medvetenhet, beredskap och kapacitet som behövs för direkt finansiell förvaltning. I detta sammanhang vill kommittén betona de utmärkta resultat som uppnås med borgmästaravtalet och att avtalet nyligen öppnades för länder utanför EU:s gränser. Därför uppmanar kommittén kommissionen att stärka initiativet och att så mycket som möjligt främja det globala borgmästaravtalet genom att tillhandahålla finansiellt och tekniskt bistånd, särskilt i länder där den nationella ambitionen är klart otillräcklig.

10.

Vi inser att en del av lösningen är kopplad till mer välfungerande globala finansiella marknader. Kommittén anser därför att man som en prioritering måste göra investerare mer medvetna om riskerna och möjligheterna med klimatförändringen, så att de kan rikta in sig på mer hållbara investeringar, och välkomnar de slutliga rekommendationerna från rådet för stabilitets arbetsgrupp om klimatrelaterade finansiella informationskrav. ReK uppmanar dock kommissionen att bedöma effekterna av ett offentliggörande av information om klimatrisker, i syfte att införa ett verktyg för att minska kostnaderna för de lokala och regionala myndigheterna i fall där t.ex. försäkringskostnaderna ökar snabbt.

11.

Vi välkomnar OECD:s initiativ att inrätta ett centrum för grön finansiering och gröna investeringar (”Centre on Green Finance and Investment”) i syfte att stödja övergången till en grön, klimattålig ekonomi med låga koldioxidutsläpp, och efterlyser samordning mellan internationella initiativ och EU-initiativ.

12.

ReK noterar att EU har inlett olika lovvärda initiativ om klimatfinansiering, såsom den högnivågrupp om hållbara finanser som kommissionen inrättat, Europeiska fonden för energieffektivitet, Europeiska investeringsbankens obligationer för ökad medvetenhet om klimatsituationen (Climate Awareness Bond), mekanismen för europeiskt lokalt energistöd (Elena), som ger tekniskt stöd, finansieringsinstrumenten inom Life-programmet och många andra. Kommittén välkomnar särskilt hänvisningarna till miljömässig hållbarhet i kommissionens handlingsplan för kapitalmarknadsunionen. Kommittén ser mycket positivt på alla dessa initiativ, men rekommenderar att man undviker överlappningar och att man i största möjliga mån beaktar samordningen mellan alla politikområden och initiativ på europeisk nivå.

13.

ReK rekommenderar, särskilt med tanke på en förbättrad samordning av befintliga initiativ och för att säkerställa större samstämmighet i den europeiska politiken, att kommissionen bedömer de möjliga synergierna mellan högnivågruppen om hållbara finanser och den nya högnivågruppen till stöd för finansiering av den cirkulära ekonomin (”Support to Circular Economy Financing”).

14.

Vi föreslår mot bakgrund av diskussionerna om EU:s nya fleråriga budgetram, som ska gälla efter 2020, att klimat och hållbarhet ska göras till det viktigaste övergripande inslaget i alla finansieringsprogram och att det fastställs mål för minimianslagen till klimat både inom den fleråriga budgetramen som helhet och för de viktigaste finansieringsprogrammen (med början i strukturfonderna och det nya ramprogrammet för forskning och innovation). Dessa prioriteringar bör vara förenliga med EU:s mål för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

15.

Vi anser att förhandskonsekvensbedömningar av förslag till EU-lagstiftning alltid bör åtföljas av en klimatkonsekvensbedömning och en bedömning av bidraget till uppnåendet av målen i Parisavtalet. Detta bör bereda vägen för en långsiktig klimatstrategi som är enhetlig och hållbar och som gör det möjligt att investera mer i klimatanpassning, något som Europeiska revisionsrätten nyligen rekommenderat (1).

16.

ReK uppmanar kommissionen att ge Europeiska bankmyndigheten mandat att så snart som möjligt (men först efter ett lämpligt samråd med berörda parter och vederbörlig medverkan av den privata sektorn) utarbeta en exakt klassificering av hållbara tillgångar med tydliga och bindande definitioner av ”klimatfinansiering”, ”grön finansiering”, ”hållbar finansiering” och ”cirkulär finansiering” genom att bygga vidare på befintliga initiativ (t.ex. EIB:s obligationer för ökad medvetenhet om klimatsituationen). En gemensam europeisk klassificering bör också åtföljas av riktlinjer för investerare och en särskild märkning som bygger på lämpliga resultatindikatorer, i syfte att ge en översiktlig och enkel bedömning av tillgångarnas kvalitet.

17.

ReK uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i samarbete med de lokala och regionala myndigheterna inrätta ett förutsägbart och stabilt regelverk för klimatrelaterade investeringar. Detta är ytterst viktigt för att främja den privata sektorns deltagande i klimatfinansiering.

18.

Vi uppmanar Europaparlamentet och rådet att vid översynen av tillsynslagstiftningen för banker allvarligt överväga möjligheten att införa en ”grön stödfaktor” enligt modellen med en ”infrastrukturell stödfaktor”, som kommissionen har föreslagit under den pågående översynen av kapitalkravsförordningen (CRR), i syfte att frigöra resurser för privata investeringar genom att minska kapitalkraven för institut som beviljar lån för hållbara investeringar och klimatrelaterade ändamål.

19.

Vi inser att en del av lösningen på problemet med klimatförändringar kan vara en effektiv marknad för tillstånd för utsläpp av växthusgaser, som regleras av det europeiska systemet för handel med utsläppsrätter (ETS), om den genomförs tillsammans med en ambitiös politik för energieffektivitet och förnybar energi. Vi beklagar därför att det förslag till ändring av utsläppshandelssystemet som kommissionen presenterade 2015 fortfarande väntar på slutligt godkännande, samtidigt som priserna på utsläppsrätter fortfarande är alltför lågt. Vi upprepar att en minimiprocentsats av auktionsintäkterna från utsläppshandelssystemet bör förvaltas direkt av de lokala och regionala myndigheterna i syfte att investera i en förbättring av den lokala motståndskraften. Vi uppmanar också kommissionen att överväga särskilda åtgärder, såsom att fastställa ett lägsta koldioxidpris eller på nytt överväga en europeisk koldioxidskatt.

20.

ReK uppmanar kommissionen att råda bot på osäkerheten kring investeringar i biodrivmedel, som beror på att biodrivmedel endast har beviljats tillfälliga undantag från reglerna om statligt stöd med avseende på skatter på energi och koldioxidutsläpp. Det är också viktigt att minska den administrativa bördan när det gäller förnybar energi, för att undvika att den är större än för fossila bränslen.

21.

ReK uppmanar kommissionen att öka den andel av budgeten som öronmärkts för klimatåtgärder och miljöhållbarhet i programmen för utvecklingsbistånd till tredjeländer, i beaktande av att Europaparlamentet nyligen antog förordningen om inrättande av Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), enligt vilken 28 % av den totala budgeten ska gå till klimatinvesteringar. Kommittén uppmanar också till att införa bestämmelser i programmen om ökad medverkan av lokala och regionala myndigheter i EU, så att deras goda erfarenheter kan delas med lokala och regionala myndigheter i tredjeländer, och de sistnämnda samtidigt kan utveckla sin kompetens. Principen om ”klimaträttvisa” bör stå i centrum för internationella åtaganden för att säkerställa att investeringar baseras på mänskliga rättigheter och stöder de samhällen som är mest känsliga för klimatförändringar, inte minst genom att man skapar ett klimat av samarbete mellan offentliga och privata aktörer, i linje med mål 17 i FN:s mål för hållbar utveckling (2).

22.

ReK betonar att de ofta strikta reglerna för statligt stöd och/eller de europeiska redovisningsreglerna för offentliga organ kan göra miljö- och klimatinvesteringar mer komplicerade. Vi uppmanar därför kommissionen att kontrollera om det finns manöverutrymme för att göra sådana investeringar mer fördelaktiga ur redovisningssynpunkt.

23.

Vi anser att det är till nytta att inrätta ett särskilt verktyg för att förbättra de lokala och regionala myndigheternas förmåga att navigera mellan olika befintliga initiativ, få tillgång till klimatfinansiering och ta emot lämpligt tekniskt bistånd. ReK ger därför sitt stöd till kommissionen för utarbetandet av en handbok med en enkel och heltäckande översikt över finansieringsmöjligheterna på europeisk och internationell nivå för de lokala och regionala myndigheterna. Vi föreslår också att en sammanfattning av översikten kan göras tillgänglig för alla berörda parter via en webbportal, så att den kan användas som en informationskälla där man sammanställer alla tillgängliga medel för klimatåtgärder.

24.

ReK uppmanar medlemsstaterna att säkerställa ett större deltagande av lokala och regionala myndigheter i upprättandet av nationella energi- och klimatplaner för att främja samordning mellan nationella, lokala och regionala planer, i linje med artikel 4 i Parisavtalet som reglerar de nationellt fastställda bidragen för minskade utsläpp av växthusgaser.

25.

Vi påminner om vårt förslag om att öka de lokala och regionala myndigheternas medverkan, som gjordes i yttrandet till kommissionens meddelande ”Förverkliga fördelarna med EU:s miljöpolitik genom en regelbunden granskning av dess genomförande – COM(2016) 316” (3), där kommissionen uppmanas att samarbeta nära med de behöriga nationella, regionala och lokala myndigheterna, Europeiska regionkommittén, EU:s borgmästaravtal, det globala borgmästaravtalet för klimat och energi och International Council for Local Environmental Initiatives (Iclei) för att utveckla koncept och metoder för införandet av ”lokala och regionalt fastställda bidrag”. Banbrytande lokala och regionala myndigheter skulle inledningsvis involveras på frivillig basis i ett ”koncepttest”.

26.

ReK föreslår att de nationella energi- och klimatplanerna ska inkludera program för klimatinvesteringar på medellång sikt som rör de viktigaste åtgärder som planerats på de olika nivåerna (nationell och subnationell) och för varje typ av stöd som behövs för att fylla alla finansieringsluckor, och att man i detta sammanhang också överväger att använda innovativa finansieringsinstrument.

27.

ReK påminner om vikten av handlingsplaner för hållbar energi för att uppnå de nationellt fastställda bidragen och EU:s bidrag till minskningen av utsläpp av växthusgaser, och föreslår att man effektivt försöker involvera de lokala och regionala myndigheterna genom att förenkla genomförandet av dessa planer samt rapporteringsprocessen och övervakningssystemet. Samstämmighet mellan nationella strategier och lokala myndigheters handlingsplaner för hållbar energi och klimatåtgärder (SECAP) bör beaktas i detta sammanhang. I linje med borgmästaravtalets arbetsmetoder bör de resurser som är avsedda för dessa planer främjas ytterligare av kommissionen och stödjas av de nationella regeringarna.

28.

Vi konstaterar att de lokala och regionala myndigheterna bör få hjälp med att uppnå en god förståelse av klimatrisker inom sitt eget område, så att de kan fatta beslut på bästa möjliga sätt. En bättre socioekonomisk bedömning, rapportering och kommunikation skulle bidra till att framhålla effekterna av klimatåtgärder på samhället, till stöd för det lokala beslutsfattandet och tilldelningen av medel. Den kartläggning av miljörisker som finns på den europeiska klimatanpassningsportalen (4) är ett positivt och användbart initiativ även om det fortfarande är alltför lite känt och består av ofullständig information när det gäller lokala och regionala uppgifter. Det finns ett övergripande behov av att öka medvetenheten om EU:s insatser och verktyg för anpassning till klimatförändringar på lokal nivå. Därför uppmanar kommittén kommissionen att öka sitt stöd till portalen för att slutföra insamlingen av uppgifter och sprida resultaten, med större hänsyn till den regionala och lokala nivån som den första instansen som reagerar på kriser.

29.

ReK vill även framhålla betydelsen av att utveckla nya instrument som gröna obligationer och gemensam borgen för att underlätta finansiering. Detta kan utvecklas av lokala och regionala myndigheter i samverkan eller med stöd av nationella och europeiska institutioner. Det finns i dagsläget flera goda exempel på detta.

30.

ReK uppmanar medlemsstaterna att belöna klimatfinansieringsåtgärder som vidtas av lokala myndigheter genom särskilda program (som exempelvis Luxemburgs klimatpakt (5), som garanterar ytterligare resurser till lokala myndigheter som åtar sig att genomföra bestämda energieffektivitetsåtgärder), lätta på eventuella nationella restriktioner för offentlig finansiering eller tillhandahålla andra former av stöd.

31.

Vi uppmanar alla politiker och i synnerhet de nationella regeringarna att föreslå och genomföra djärva åtgärder som inte i första hand fokuserar på valresultat på kort sikt utan på konsekvenserna av åtgärderna (eller bristen på åtgärder) för kommande generationer, i fråga om såväl hälsa och miljökvalitet som ekonomi. Vi föreslår därför att stöd till ekonomisk verksamhet med hög miljöpåverkan (och därmed höga utsläpp), dock med beaktande av risken för koldioxidläckage, successivt avvecklas och avskaffas helt inom en rimligt kort tid och senast 2035.

32.

ReK rekommenderar att allmänna gemensamma integrerade paket utarbetas när det gäller att öka energieffektiviteten och minska koldioxidavtrycket för gamla och nya byggnader, tillämpa minimikrav för nya byggnaders energieffektivitet och energiprestanda samt öka anslagen för att stärka befintliga byggnaders energieffektivitet.