20.9.2018 |
SV |
Europeiska unionens officiella tidning |
C 337/113 |
P8_TA(2017)0354
Modernisering av handelspelaren i associeringsavtalet mellan EU och Chile
Europaparlamentets rekommendation av den 14 september 2017 till rådet, kommissionen och utrikestjänsten avseende förhandlingarna om moderniseringen av handelspelaren i associeringsavtalet mellan EU och Chile (2017/2057(INI))
(2018/C 337/17)
Europaparlamentet utfärdar denna rekommendation
— |
med beaktande av avtalet om upprättande av en associering mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Chile, å andra sidan, som ingicks 2002, samt dess handelspelare, som trädde i kraft den 1 februari 2003 (1) (nedan kallat associeringsavtalet), |
— |
med beaktande av resultatet av det sjätte mötet i associeringsrådet EU–Chile, som hölls i april 2015 (2), |
— |
med beaktande av slutdeklarationen från gemensamma rådgivande kommittén av den 5 oktober 2016 (3), |
— |
med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2015Handel för alla – Mot en mer ansvarsfull handels- och investeringspolitik (COM(2015)0497), och kommissionens diskussionsunderlag från maj 2017 om hur vi bemöter globaliseringen (4) och från april 2017 om den sociala dimensionen i Europa (5), |
— |
med beaktande av Europeiska unionens domstols domar och yttranden (C-350/12 P, 2/13, 1/09) och Europeiska ombudsmannens beslut av den 6 januari 2015, som avslutar hennes undersökning på eget initiativ OI/10/2014/RA om hantering av förfrågningar om information och tillgång till handlingar (6), och med beaktande av domstolens yttrande 2/15 av den 16 maj 2017, |
— |
med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2016 om Europaparlamentets rekommendationer till kommissionen om förhandlingarna om avtalet om handel med tjänster (TiSA) (7), |
— |
med beaktande av de ändringar som parlamentet antog den 4 juli 2017 (8) till förslaget till direktiv om offentliggörande av inkomstskatteuppgifter för vissa företag och filialer, |
— |
med beaktande av sina resolutioner av den 5 juli 2016 om genomförande av parlamentets rekommendationer från 2010 om sociala och miljömässiga normer, mänskliga rättigheter och företagens ansvar (9), och av den 25 november 2010 om den internationella handelspolitiken inom ramen för de krav som klimatförändringarna medför (10), |
— |
med beaktande av studien från parlamentets utredningstjänst om effekterna av klausuler med koppling till mänskliga rättigheter i det övergripande avtalet mellan EU och Mexiko och associeringsavtalet mellan EU och Chile (11), |
— |
med beaktande av riktlinjerna från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) för multinationella företag, FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, Internationella arbetsorganisationens (ILO) trepartsförklaring om principerna för multinationella företag och socialpolitik och ILO:s agenda för anständigt arbete, |
— |
med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar från 2015 (Parisavtalet), som trädde i kraft den 4 november 2016 (12), och som även ratificerats av Chile, |
— |
med beaktande av den gemensamma förklaringen från den gemensamma parlamentarikerkommittén EU–Chile av den 3 november 2016 (13), |
— |
med beaktande av artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 8, 207.3 och 217 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), |
— |
med beaktande av det förslag till förhandlingsriktlinjer som kommissionen antog den 24 maj 2017, |
— |
med beaktande av artikeln om Chile i årsboken för International Work Group for Indigenous Affairs (IWGIA) The Indigenous World 2016 (14), |
— |
med beaktande av artiklarna 108.4 och 52 i arbetsordningen, |
— |
med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8-0267/2017), och av följande skäl: |
A. |
I handelsstrategin ”Handel för alla” fastställs att ”kommissionen måste driva en politik som gynnar samhället som helhet och som främjar europeiska och universella normer och värden tillsammans med de grundläggande ekonomiska intressena. Större tonvikt måste läggas på hållbar utveckling, mänskliga rättigheter, skatteundandragande, konsumentskydd och ansvarsfull och rättvis handel”. |
B. |
EU och Chile har ett nära samarbete med gemensamma värderingar och ett gemensamt åtagande att främja effektiv multilateral styrning av handeln och respekt för de mänskliga rättigheterna, liksom delat välstånd och gemensam säkerhet inom ramen för ett regelbaserat internationellt system. EU är Chiles tredje största handelspartner. Chile å sin sida är en viktig regional aktör och en av Sydamerikas mest snabbväxande ekonomier under de senaste årtiondena, och reformarbetet i landet pågår fortfarande. |
C. |
Det gällande associeringsavtalet, inbegripet dess handelskapitel, ingicks 2002 och har varit mycket fördelaktigt för de båda parterna sedan genomförandet 2003. Det har bidragit till en fördubbling av handeln med varor och en ökad handel med tjänster och investeringar (15). Både EU och Chile har emellertid sedan dess ingått mer moderna och ambitiösa handelsavtal. |
D. |
Under 2016 exporterade EU varor till Chile för ett värde på över 8,6 miljarder EUR, medan Chile exporterade varor till EU för ett värde på 7,4 miljarder EUR. Under 2015 uppgick värdet av EU:s handel med tjänster med Chile till 3,8 miljarder EUR, och motsvarande belopp för Chile var 2 miljarder EUR. EU:s direktinvesteringar i Chile stod för 42,8 miljarder EUR (16). |
E. |
I det gällande associeringsavtalet saknas bland annat separata kapitel om investeringar, små och medelstora företag, immateriella rättigheter, energi och kön, och inte heller finns det något kapitel om handel och hållbar utveckling med skyldigheter att verkställa arbets- och miljönormer och främjande av bästa praxis på områden såsom företagens sociala ansvar och försäkringar om hållbarhet. |
F. |
I EU:s förhandlingar om handelsavtal måste man bibehålla regeringars rätt och möjlighet att lagstifta i allmänhetens intresse, till exempel om skydd och främjande av folkhälsa, sociala tjänster, social trygghet och konsumentskydd, allmän utbildning, säkerhet, miljö, djurskydd, skydd av allmän moral, integritets- och uppgiftsskydd och främjande och skydd av den kulturella mångfalden. |
G. |
EU:s förhandlingar om handelsavtal måste garantera det högsta möjliga sociala, arbetsrättsliga och miljömässiga skydd som parterna uppnått, och kan fungera som ett verktyg för att främja en agenda för social rättvisa och hållbar utveckling, både inom EU och i hela världen. Moderniseringen av associeringsavtalet bör ses som en möjlighet för EU och dess medlemsstater att fortsätta främja gemensamma höga standarder och åtaganden i sina handelsavtal, särskilt på områdena arbetstagarrättigheter, miljöskydd, konsumentskydd och allmän välfärd. Kommissionen har meddelat att den kommer att överväga olika sätt att genomföra dessa åtaganden, inklusive en sanktionsbaserad mekanism. |
H. |
Gemensamma rådgivande kommittén EU–Chile, som består av organisationer i det civila samhället från båda parterna, höll sitt första sammanträde den 4 och den 5 oktober 2016 i syfte att övervaka genomförandet av det gällande associeringsavtalet, liksom förhandlingarna om uppdateringen av avtalet, genom att kanalisera det civila samhällets synpunkter och främja dialog och samarbete mellan EU och Chile utanför regeringskanalerna. Denna betydande försening av inrättandet av gemensamma rådgivande kommittén får inte upprepas när det gäller det moderniserade avtalet. När det moderniserade avtalet träder i kraft måste det civila samhällets deltagande baseras på tydliga strukturer, ett balanserat medlemskap och rapporteringsmandat. |
I. |
EU och Chile har deltagit i plurilaterala förhandlingar i syfte att ytterligare liberalisera handeln med tjänster (TiSA). |
J. |
Chile är inte part utan endast observatör vid WTO-avtalet om offentlig upphandling, och deltar inte i de plurilaterala förhandlingarna om ett avtal om miljöanpassade varor. |
K. |
Artikel 45 i associeringsavtalet mellan EU och Chile från 2002 i kapitlet om samarbete föreskriver att samarbetet ska ”bidra till att stärka politik och program som syftar till att trygga ett rättvist deltagande av män och kvinnor på alla områden av det politiska, ekonomiska och sociala livet och kulturlivet”. |
L. |
Chile har undertecknat Stillahavspartnerskapet (TPP), vars framtid för närvarande verkar vara osäker, och landet har undertecknat frihandelsavtal med alla parter som undertecknat Stillahavspartnerskapet och anses allmänt vara en stabil och pålitlig partner. |
M. |
År 2010 blev Chile som första sydamerikanska land medlem av OECD, och Chile har en sund makroekonomisk ram. |
N. |
Det är viktigt att maximera de möjligheter som moderniseringen av associeringsavtalets handelskapitel erbjuder företag, särskilt små och medelstora företag, och medborgare i såväl EU som Chile på ett sätt som kommer alla till godo. Mer skulle kunna göras i detta avseende, inklusive bland annat spridning av tillgänglig information, vilket skulle kunna generera en omfattande multiplikatoreffekt av fördelar för parterna i associeringsavtalet. |
O. |
Chile har bilaterala investeringsavtal med 17 EU-medlemsstater, vars innehåll inte återspeglar den senaste utvecklingen och bästa praxis när det gäller investeringspolitik. Dessa avtal kommer att ersättas och upphöra att gälla så snart ett avtal mellan EU och Chile med ett kapitel om investeringar träder i kraft. |
P. |
Oproportionellt strikta villkor i den chilenska lagstiftningen som EU:s fiskefartyg måste efterleva hindrar dessa fiskefartyg i utnyttjandet av hamnanläggningar i Chile för att landa, lasta om, fylla på med bränsle eller hämta fiskeredskap. |
Q. |
Chiles nuvarande exportmönster står i skarp kontrast till det europeiska exportmönstret, eftersom det i hög grad domineras av export av råvaror, såsom koppar, frukt och grönsaker. |
1. |
Europaparlamentet rekommenderar rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten
|
2. |
Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna rekommendation till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaternas regeringar och parlament, samt till regeringen och parlamentet i Republiken Chile. |
(1) EGT L 352, 30.12.2002, s. 3.
(2) Rådets pressmeddelande 197/15, 21.4.2015.
(3) http://www.eesc.europa.eu/?i=portal.en.events-and-activities-eu-chile-jcc-01-declaration
(4) https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/reflection-paper-globalisation_en.pdf
(5) https://ec.europa.eu/commission/sites/beta-political/files/reflection-paper-social-dimension-europe_en.pdf
(6) https://www.ombudsman.europa.eu/sv/cases/decision.faces
(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0041.
(8) Antagna texter, P8_TA(2017)0284.
(9) Antagna texter, P8_TA(2016)0298.
(10) EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 94.
(11) http://www.europarl.europa.eu/thinktank/en/document.html?reference=EPRS_ STU%282017%29558764
(12) http://unfccc.int/files/essential_background/convention/application/pdf/english_ paris_agreement.pdf
(13) http://www.europarl.europa.eu/cmsdata/113103/1107500EN.pdf
(14) http://www.iwgia.org/publications/search-pubs?publication_id=740
(15) http://ec.europa.eu/trade/policy/countries-and-regions/countries/chile/
(16) http://trade.ec.europa.eu/doclib/docs/2006/september/tradoc_113364.pdf