P8_TA(2017)0323

En rymdstrategi för Europa

Europaparlamentets resolution av den 12 september 2017 om en rymdstrategi för Europa (2016/2325(INI))

(2018/C 337/03)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av artikel 4 och avdelning XIX artikel 189 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 oktober 2016En rymdstrategi för Europa (COM(2016)0705),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 februari 2013EU:s rymdindustripolitik (COM(2013)0108),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 april 2011En europeisk rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst (COM(2011)0152),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 2016Konnektivitet för en konkurrenskraftig digital inre marknad – mot ett europeiskt gigabitsamhälle (COM(2016)0587) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0300),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 september 20165G för Europa: en handlingsplan (COM(2016)0588) och det arbetsdokument från kommissionens avdelningar som åtföljer detta (SWD(2016)0306),

—	med beaktande av kommissionens förslag av den 14 september 2016 till Europaparlamentets och rådets direktiv om inrättande av en europeisk kodex för elektronisk kommunikation (COM(2016)0590),

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 juni 2010Åtgärdsplan för tillämpningar för det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) (COM(2010)0308),

—	med beaktande av Parisavtalet, beslut 1/CP.21 och den tjugoförsta partskonferensen (COP 21) inom ramen för UNFCCC och av den elfte partskonferensen, i dess egenskap av möte mellan parterna i Kyotoprotokollet (CMP 11), som hölls i Paris, Frankrike, den 30 november–11 december 2015,

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 377/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010 (1),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1285/2013 av den 11 december 2013 om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 (2),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 541/2014/EU av den 16 april 2014 om inrättande av en ram till stöd för rymdövervakning och spårning (3),

—	med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 512/2014 av den 16 april 2014 om ändring av förordning (EU) nr 912/2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS (4),

—	med beaktande av rådets relevanta slutsatser och ministerförklaringen från Amsterdam av den 14 april 2016 om samarbete på området för uppkopplad och automatiserad körning,

—	med beaktande av Haagmanifestet om rymdpolitik från juni 2016,

—	med beaktande av det gemensamma uttalandet från EU och Europeiska rymdorganisationen (ESA) om en gemensam vision och gemensamma mål för framtiden för Europa i rymden, undertecknat av kommissionen och ESA den 26 oktober 2016,

—	med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2016 om rymdkapacitet för säkerhet och försvar i Europa (5),

—	med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2016 om utveckling av rymdmarknaden (6),

—	med beaktande av sin resolution av den 10 december 2013 om EU:s rymdindustripolitik: rymdbranschens potential för ekonomisk tillväxt (7),

—	med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2012 om en rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst (8),

—	med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2011 om transporttillämpningar av de globala systemen för satellitnavigering – EU-politiken på kort och medellång sikt (9),

—	med beaktande av studien från januari 2016 om utveckling av rymdmarknaden i Europa (10),

—	med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism och fiskeriutskottet (A8-0250/2017), och av följande skäl:

Rymden medför många fördelar för samhället och kan bidra till att göra Europas ekonomi mer konkurrenskraftig genom framväxten av många nya produkter och tjänster till stöd för jordbruk, skogsbruk, fiske och sjöfart. Satellitteknik kan leda till bättre tillgång till kommunikationsteknik, högupplösande jordobservationssystem som möjliggör informationsutbyte i realtid, möjlighet att reagera snabbt på naturkatastrofer samt effektivare gräns- och säkerhetskontroller.

B.	Rymdteknik, rymddata och rymdtjänster kan stödja flera av EU:s politikområden och viktiga politiska prioriteringar, exempelvis genom att främja den digitala inre marknaden, stimulera den europeiska ekonomin och motverka klimatförändringar.

Rymden utgör inte en kostnad för Europas medborgare utan en investering, och en ambitiös rymdstrategi kan säkra EU:s självständighet och positionering inom det strategiska området rymden, samtidigt som den också ökar tillväxt, konkurrenskraft och jobbskapande inom rymdanknuten tillverkning, verksamhet och tjänster i senare led.

D.	Parlamentet och rådet fattade 2007 politiska beslut som ledde till att de europeiska satellitnavigeringsprogrammen Egnos och Galileo tilldelades en budget och som lade grunden för en överenskommelse om programmens ledningsstruktur.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en rymdstrategi för Europa och ser med glädje på kommissionens stora engagemang för att maximera rymdsektorns ekonomiska och samhälleliga fördelar, öka användningen av rymdteknik och rymdtillämpningar till stöd för olika offentliga politikområden, främja en globalt konkurrenskraftig och innovativ europeisk rymdsektor, göra EU mer oberoende i rymden och stärka EU:s roll i världen och det internationella rymdsamarbetet.

Europaparlamentet påminner kommissionen om att det är av yttersta vikt att se till att EU:s rymdprogram genomförs med kontinuitet och att reflektera över den framtida utvecklingen av Galileo och Copernicus, särskilt om det ska vara möjligt att skapa ett positivt investeringsklimat inom sektorn i senare led. Detta kan enbart åstadkommas om offentlig finansiering av flaggskeppsinitiativen på rymdområdet och en datainfrastruktur i senare led garanteras på lång sikt, samtidigt som behovet av betydande medverkan av offentlig-privata partnerskap erkänns.

Europaparlamentet pekar på de landvinningar i rymden som medlemsstaterna, Europeiska rymdorganisationen (ESA) och Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat) har nått med ny teknik, utforskningsexpeditioner och kapacitet inom jordobservation och meteorologiska mätningar.

Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att utvärdera Galileo- och Copernicusprogrammen innan kommissionen lägger fram sina nya lagförslag som en del av nästa fleråriga budgetram. Denna utvärdering bör bland annat gälla den framtida uppgiften för Europeiska byrån för GNSS (GSA) inom Galileo och dess eventuella uppgift för Copernicus, hur man kan förenkla GSA:s förbindelser med Europeiska rymdorganisationen (ESA) och den nuvarande uppdelningen av ESA:s huvuduppgifter och delegerade uppgifter. Kommissionen uppmanas i detta hänseende att säkerställa att Europeiska byrån för GNSS har kapacitet att ta på sig nya uppgifter innan byrån tilldelas sådana uppgifter.

Europaparlamentet betonar att utvärderingens resultat också bör ligga till grund för framtida diskussioner om förhållandet mellan EU och ESA, med hänsyn till det gemensamma uttalande från EU och ESA som undertecknades den 26 oktober 2016. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med ESA undersöka olika alternativ som kan förenkla den europeiska rymdförvaltningens komplicerade institutionella struktur och förbättra ansvarsfördelningen för större ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet.

Europaparlamentet betonar att GSA bör ha tillräckliga personalresurser för att trygga en smidig funktion och drift av de europeiska GNSS-programmen. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka om GSA tilldelas tillräckliga resurser, med tanke på dess nuvarande och framtida arbetsuppgifter. Personalpolitiken och förfaranden i samband med denna bör anpassas i enlighet med de nya uppgifter som GSA anförtrotts i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013.

Europaparlamentet understryker att EU:s nästa budget bör omfatta en större rymdbudget än vad som för närvarande är fallet för att man ska kunna ta itu med befintliga och framtida utmaningar och stödja hela värdekedjan (rymd- och marksegmentet, jordobservation, navigation och kommunikation), vilket ska säkerställas vid den förestående översynen av den fleråriga budgetramen. En framgångsrik utveckling av marknader i senare led bygger särskilt på ett genomförande i god tid och en fortlöpande utveckling av Galileo- och Copernicusprogrammen, vars finansiering bör prioriteras. Parlamentet betonar behovet av att man bevarar och utvecklar EU:s rymdprograms europeiska mervärde och unika bidrag när budgetbeslut fattas i samband med nästa fleråriga budgetram.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att dra fördel av synergierna mellan EU:s rymdprogram för ökad ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Parlamentet anser också att informationsutbytet mellan de EU-byråer som är involverade i EU:s rymdpolitik bör öka, så att ytterligare synergieffekter kan uppnås. Parlamentet pekar på den tilltagande konvergensen mellan olika verksamhetsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en årlig rapport om på vilket sätt och i vilken utsträckning EU-byråerna samarbetar.

Europaparlamentet betonar vikten av att man identifierar och tar itu med eventuella hinder för en väl fungerande inre marknad på området rymdbaserade produkter och tjänster.

Största möjliga vinster för samhället och EU:s ekonomi

10.

Europaparlamentet betonar att rymdprogram och tillhörande tjänster är viktiga tillgångar inom politikområden och ekonomiska sektorer såsom energi, klimat, miljö, säkerhet och försvar, hälsa, jordbruk, skogsbruk, fiske, transport, turism, den digitala marknaden, mobilkommunikation, regionalpolitik och lokal planering. Potentialen är enorm när det gäller att ta itu med utmaningar som migration, gränsförvaltning och hållbar utveckling. Det är också viktigt med en europeisk rymdstrategi för en övergripande havspolitik för EU. Den ekonomiska användningen av satelliter och system för fjärranalys har även medfört avsevärda fördelar för samhället.

11.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påskynda ett fullständigt utnyttjande av Egnos-, Galileo- och Copernicusprogrammens ekonomiska potential genom att fastställa lämpliga mål för spridning på marknaden, förbättra tillgången till och bearbetningen av Copernicusdata i syfte att göra det möjligt för företag, särskilt små och medelstora företag och uppstartsföretag, att utveckla tillämpningar baserade på rymddata och genom att säkerställa bättre integration med andra digitala tjänster som exempelvis intelligenta transportsystem, det europeiska trafikstyrningssystemet för tåg, flodinformationstjänsten, SafeSeaNet samt konventionella navigeringstjänster, vilket ökar rymdlösningarnas potential. Parlamentet betonar att enskilda och företag kan dra nytta av satellitnavigeringstjänster och jordobservationsdata.

12.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtgärder för upphandling av molnplattformar för jordobservationsdata för att säkerställa att EU drar full ekonomisk nytta av sitt flaggskeppsinitiativ på rymdområdet och skapar hållbar användaråtkomst och kompetensutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att skynda på sitt arbete på detta område så att de första dataplattformarna kan tas i drift under 2018. Alla anbudsförfaranden rörande dessa plattformar bör vara öppna för privata aktörer.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera hur de enheter som anförtros genomförandet av Copernicus fungerar, särskilt för att förenkla och effektivisera deras upphandlingsförfaranden så att det blir lättare för små och medelstora företag att ansöka.

14.

Europaparlamentet betonar behovet av ”rymdsäker” lagstiftning och upprepar sin uppmaning i ovannämnda resolution om utveckling av rymdmarknaden att kommissionen bör göra en systematisk ”rymdkontroll” innan den lägger fram några nya förslag till lagstiftning och andra förslag. Parlamentet uppmanar kommissionen att undanröja hinder för användningen av rymdteknik inom den offentliga sektorn, t.ex. för att övervaka efterlevnaden av ny och befintlig europeisk lagstiftning. Användningen av rymdteknik kan förbättra den offentliga politiken avsevärt med utgångspunkt från exempel som eCall och digitala färdskrivare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att verka för införandet av rymdteknik inom europeiska, nationella regionala och lokala myndigheter, exempelvis genom att köpa europeiska jordobservationsdata för att uppnå politiska mål.

15.

Europaparlamentet pekar på pilotprojektet för en renare rymd genom ändring av omloppsbanan och innovativa material för rymdutrustning, som syftar till att testa genomförbarheten och effektiviteten i ett framtida gemensamt teknikinitiativ för rymdsektorn. Det är avgörande med tillräckliga resurser, både offentliga och privata, för att säkerställa den europeiska rymdsektorns hållbarhet och konkurrenskraft och för att stärka EU:s roll som global aktör i rymden.

16.

Europaparlamentet anser att Copernicus bidrag till att motverka klimatförändringarna bör vidareutvecklas. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt inrätta Copernicusbaserad kapacitet att övervaka utsläpp av växthusgaser, däribland koldioxidutsläpp, som för närvarande håller på att utvecklas inom ramen för Horisont 2020 (11), i syfte att tillgodose behoven enligt COP 21-avtalet och möjliggöra ett effektivt genomförande av avtalet. Parlamentet stöder utvecklingen av framtida satelliter som ska övervaka mängden koldioxid och metan.

17.

Europaparlamentet välkomnar förklaringen om Galileos första tjänster av den 15 december 2016. En utbredd användning av Galileosignalen är en grundförutsättning för att utveckla en stark marknad i senare led för rymdbaserade tillämpningar och tjänster och lämpliga åtgärder bör vidtas – inbegripet i förekommande fall lagstiftning– för att fullständig förenlighet med Galileo och Egnos ska göras till standard för anordningar som säljs i EU, och för att uppmuntra användningen av anordningar som är kompatibla med Galileo och Egnos på den globala marknaden. Parlamentet uppmanar även kommissionen att överväga åtgärder för att stärka konkurrenskraften för den europeiska GNSS-industrin i senare led.

18.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att GNSS-baserade klockor i kritisk infrastruktur är kompatibla med Galileo och Egnos, vilket är av yttersta vikt ur säkerhetssynpunkt.

19.

Europaparlamentet betonar satelliters förmåga att tillhandahålla avbrottsfri uppkoppling med mycket hög kapacitet, särskilt i avlägset belägna områden och de yttersta randområdena, vilket är mycket viktigt för att överbrygga den digitala klyftan, för utvecklingen av höghastighetsnät och utvidgningen av sakernas internet, som bland annat möjliggör tjänster såsom autonom körning, smart flott- och frakthantering, e-demokrati, e-lärande och e-hälsotillämpningar. Markbunden och rymdbaserad teknik kompletterar varandra när det gäller tillhandahållandet av nät med mycket hög kapacitet. Kommissionen bör erkänna detta och ta vederbörlig hänsyn till satelliters bidrag på detta område. Det finns även ett behov av att reservera tillräckliga frekvensband för drift av sådana satellittjänster. Detta bör tas upp under det nuvarande lagstiftningsarbetet på området telekommunikationsnät och lämpliga investeringar bör göras i FoU. Rymdstrategin för Europa bör även genomföras i samordning med kommissionens digitala strategier, med stöd av medlemsstaterna och näringslivet, för att främja en effektiv och efterfrågestyrd användning av satellitkommunikation så att uppkopplingsmöjligheterna kan förbättras i hela Europa.

20.

Europaparlamentet understryker de europeiska struktur- och investeringsfondernas viktiga funktion när det gäller att stimulera rymdmarknader i senare led, i synnerhet genom offentlig upphandling, inbegripet i länder som ännu inte har en stor rymdsektor, och att detta bör tas upp under de pågående diskussionerna om sammanhållningspolitikens framtid. Parlamentet stöder införandet av riktade åtgärder för kapacitetsuppbyggnad till stöd för medlemsstater och regioner med växande rymdkapacitet. Den regionala dimensionen är viktig för att medborgarna ska få del av rymdens fördelar, och de lokala och regionala myndigheternas medverkan kan leda till synergier med strategier för smart specialisering och EU-agendan för städer. Parlamentet stöder därför större involvering av regionala och lokala myndigheter i en framgångsrik EU-rymdpolitik, inbegripet i de yttersta randområdena och i de utomeuropeiska länderna och territorierna. Regionkommittén bör bli medlem av Copernicus användarforum för att visa på vikten av regionala och lokala aktörer som användare av Copernicusdata.

21.

Europaparlamentet betonar att användare, såsom små och medelstora företag och lokala och regionala myndigheter, fortfarande inte är tillräckligt medvetna om finansieringsmöjligheterna, inklusive dem som erbjuds av Europeiska investeringsbanken för projekt med koppling till Galileo eller Copernicus, och att den riktade informationsspridningen om dessa möjligheter bör förbättras omgående.

22.

Europaparlamentet framhåller den roll som rymdtekniken och EU:s båda flaggskeppsinitiativ på rymdområdet spelar för smartare, säkrare, tryggare och hållbarare mark-, sjö-, luft- och rymdtransporter inom strategiska framtidssektorer som autonoma och uppkopplade bilar och obemannade luftfartyg. Parlamentet menar att rymdstrategin kan bidra till att tillgodose nya transportbehov av säker och skarvfri sammanlänkning, och mer robust positionering, intermodalitet och driftskompabilitet. Kommissionen uppmuntras att inkludera transportaktörer i dialogen med rymdsektorn för att säkerställa transparens och för att underlätta införandet av europeisk rymdteknik på transportmarknaden, i syfte att öka de europiska transporttjänsternas konkurrenskraft på den europeiska och globala marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmärksamma utvecklingen inom rymdturismen.

23.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja införandet av Egnos landningsprocedur på mindre flygplatser, men även på större. Parlamentet upprepar att Egnos skulle kunna ge ekonomiska fördelar och ökad precision, motståndskraft och säkerhet för säkerhetskritiska tillämpningar såsom flyglandningar, och att det är viktigt att Egnos i första hand utvidgas till Sydöst- och Östeuropa och också utvidgas vidare till Afrika och Mellanöstern. Galileo skulle också kunna spela en viktig roll för flygledning och ligga till grund för övergången från radarbaserad till satellitbaserad övervakning.

24.

Europaparlamentet betonar vidare vikten av att luftfartyg är utrustade med teknik för rymdbaserad automatisk positionsövervakning och -sändning (ADS-B) och av att operatörerna blir skyldiga att utrusta luftfartyg med ADS-B för att säkerställa en precis och pålitlig flygspårning i realtid samt bränslebesparingar.

25.

Europaparlamentet betonar vikten av EU:s rymdprogram för havs- och sjöfartsfrågor, fiskeverksamhet och den blå ekonomin generellt, till exempel för att motverka olagligt, orapporterat och oreglerat fiske, kartlägga och bedöma världshavens och fiskebeståndens hälsotillstånd, stödja produktiviteten för fiskodlare, underlätta för sjöfartsforskningen och tillhandahålla sök- och räddningstjänster samt satellitanslutning för medicinsk utrustning ombord. Det behövs i detta avseende rymdbaserad havsövervakningskapacitet och god samordning mellan Galileo-, Egnos- och Copernicustjänster.

En innovativ europeisk rymdsektor med internationell konkurrenskraft

26.

Europaparlamentet framhåller att rymdsektorns framgång och konkurrenskraft och utvecklingen av banbrytande teknik i hög grad är beroende av forskning och innovation. Parlamentet efterlyser en bättre och större rymdbudgetpost i det nionde ramprogrammet. Parlamentet betonar vikten av ett fullständigt samarbete mellan EU, ESA och medlemsstaterna för att säkerställa effektivitet och undvika dubbelarbete, särskilt på områden där flera aktörer tillhandahåller forskningsmedel. Forskning och innovation bör stimuleras och finansieras för att främja en bred uppsättning rymdteknikområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att förlänga användningen av det instrument som hjälper små och medelstora företag att öka affärsmöjligheterna på området rymdbaserade produkter och tjänster, både i Horisont 2020 och i framtida ramprogram.

27.

Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med offentlig upphandling se till att företag inom EU behandlas rättvist i jämförelse med företag från tredjeländer, och att särskilt beakta de priser som företag tar ut av sina kunder världen över, i syfte att säkerställa att regler följs och att marknadsaktörer håller sig till god handelssed för att lika villkor ska råda. Parlamentet understryker att den europeiska rymdindustrin möter en allt hårdare internationell konkurrens. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att öka användningen av innovativa upphandlingsmetoder.

28.

Europaparlamentet betonar vikten av att stärka Europas industriella bas och garantera EU:s strategiska oberoende genom att diversifiera försörjningskällorna och på bästa sätt dra nytta av flera olika EU-leverantörer. Näringslivets deltagande på alla nivåer måste därför främjas på ett balanserat sätt, och kommissionen uppmanas att stödja den europeiska rymdsektorn genom hela värdekedjan. Rymdkluster kan spela en värdefull roll i en rymdindustriell strategi.

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja en EU-omfattande utveckling av nya affärsmodeller för rymden och av teknik som kan revolutionera sektorn och minska kostnaderna (exempelvis europeisk teknik som gör det möjligt att skicka ut små satelliter i rymden, t.ex. återanvändbara ballonger eller raketer).

30.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till små och medelstora företags situation och behov vid fastställandet av löptiden för offentliga kontrakt på området rymdinfrastruktur och rymdtjänster, för att på så sätt skapa lika villkor för olika rymdföretag.

31.

Europaparlamentet betonar behovet av kraftfullare investeringar i rymdutbildningar för EU-medborgarna, också för att man fullt ut ska kunna utnyttja de möjligheter som rymden erbjuder vid en övergång till ett digitalt samhälle. Det är viktigt att rymdpolitiken åstadkommer resultat för att inspirera kommande generationer och främja en känsla av europeisk identitet. Det behövs därför en fortsatt och utvidgad samordnad strategi för en europeisk rymdutbildning som kan göra det attraktivt för ungdomar att arbeta med rymdvetenskap och rymdteknik.

32.

Europaparlamentet framhåller att det viktigaste grundläggande verktyget för kapacitetsutveckling inom den europeiska rymdindustrin är deltagande i Europeiska rymdorganisationens frivilliga program, där europeiska företag och högskolor respektive forskningsinstitut är med och tar fram spetsteknologi för rymduppdrag och rymdsystem. Just deltagande i sådana program bereder sedan vägen för dem att bli verksamma inom detta område och få tillgång till högteknologiskt och kunskapsmässigt krävande vetenskapsprojekt, vilket även kan ha en positiv inverkan på transportsektorn.

Ett mer oberoende EU med säker tillgång till och användning av rymden

33.

Europaparlamentet påminner om att EU:s rymdprogram är civila och upprepar sitt åtagande att inte militarisera rymden. Parlamentet inser emellertid att det finns en strategisk dimension hos den europeiska rymdsektorn och ett behov av att stärka synergierna mellan de civila och de säkerhets- och försvarsrelaterade aspekterna och att utnyttja rymdkapacitet för att tillgodose säkerhetsbehov, med beaktande av det geopolitiska klimatet och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. Kommissionen bör undersöka synergieffekter mellan europeiska rymdprogram och den europeiska försvarshandlingsplan som föreslogs i november 2016 för att garantera en övergripande samstämmighet på detta strategiska område.

34.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samla efterfrågan från institutionella kunder på EU-nivå och i medlemsstaterna för att säkerställa en oberoende, kostnadseffektiv och tillförlitlig tillgång till rymden genom användningen av de europeiska uppskjutningsfordonen Ariane och Vega samt vidareutvecklingar av dessa. Detta är av yttersta strategiska vikt för beredskaps- och krishanteringsfunktioner samt för en motståndskraftig säkerhets- och försvarspolitik.

35.

Europaparlamentet stöder kommissionens mål om att utforska olika sätt att stödja europeiska uppskjutningsanläggningar där detta krävs för att möta EU:s politiska mål eller behov när det gäller autonomi, säkerhet och konkurrenskraft. Parlamentet understryker därför den strategiska betydelsen av den europeiska rymdhamnen i Kourou (Franska Guyana) och att man särskilt måste uppmärksamma de ekonomiska och sociala fördelarna för territoriet där den är belägen.

36.

Europaparlamentet påminner om att föreställningen om oberoende tillgång till rymden inte kan skiljas från Europas oberoende kapacitet att utforma, utveckla, sända upp, driva och utnyttja rymdsystem.

37.

Parlamentet konstaterar att det saknas insyn i vad som kommer att hända med det europeiska raketprogrammet efter tre-fyra år (Ariane 6 och Vega C) och i den ekonomiska situationen för detta program. Frånvaron av ett uppskjutningsprogram på medellång och lång sikt är oroande. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag till arbetsprogram gällande uppskjutningsfordon i Europa för de 20 kommande åren.

38.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till att man utvecklar alternativ uppskjutningsteknik och tar med ekodesignprinciper i alla uppskjutnings- och rymdtillgångar.

39.

Europaparlamentet menar att i nästa generations satellitsystem bör Galileoinfrastrukturens säkerhet, däribland marksegmentet och kapaciteten för dubbla användningsområden för Galileo och Copernicus vidareutvecklas, tillsammans med bättre precision och kryptering. Parlamentet påminner om att Galileos offentliga reglerade tjänst, som är begränsad till användare med myndighetstillstånd, skulle kunna spela en viktig roll i framtiden för att bemöta framväxande hot, särskilt i händelse av en kris.

40.

Europaparlamentet påpekar att rymdinfrastruktur är sårbar för inblandning eller angrepp från statliga och icke-statliga aktörer och för en rad andra hot, inklusive kollision med rymdskrot eller andra satelliter. Det är viktigt att skydda kritisk infrastruktur och kommunikation samt att utveckla motståndskraftig teknik. Parlamentet erkänner den växande betydelsen av rymden och rymdbaserad teknik med dubbla användningsområden, särskilt inom kommunikation, underrättelsearbete, övervakning och spaning, katastrofinsatser och vapenkontroll, och understryker den avgörande betydelse som rymdkapacitet spelar i bekämpningen av terrorism. Parlamentet uppmuntrar ytterligare investeringar för att påskynda utvecklingen av ny rymdkapacitet och rymdteknik. Det är nödvändigt med bättre kapacitet för att kunna ta itu med nya hot i rymden, vilket i sin tur skulle öka möjligheterna för Europas rymdsektor att svara på föränderliga marknader, aktörer och tekniker.

41.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att minska de risker som uppkommer på grund av rymdskrot genom att förbättra de befintliga rymdövervaknings- och spårningstjänsterna i syfte att inrätta ett program för ett oberoende system som både kan identifiera hot mot den europeiska rymdinfrastrukturen från rymdskrot, vidta stödåtgärder för att undvika kollisioner och på längre sikt aktivt avlägsna skrot. Parlamentet stöder planerna på att utöka tillämpningsområdet för EU:s rymdövervaknings- och spårningstjänster till att också omfatta rymdbaserade väderprognoser, och föreslår ytterligare fokus på jordnära föremål för att motverka den potentiellt katastrofala risken att sådana föremål kolliderar med jorden. Parlamentet betonar att man bör bygga vidare på och utvidga den kapacitet och expertis som finns på dessa områden, inbegripet hos Europeiska rymdorganisationen. Parlamentet upprepar därför att man måste tillhandahålla så stora mängder öppna data som möjligt för att främja forskning och innovation.

42.

Europaparlamentet påminner om den allt större betydelsen av it-säkerhet för olika rymdprogram. Detta problem är särskilt allvarligt eftersom en stor del av vår ekonomi är beroende av rymdrelaterade tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att minska riskerna för EU:s rymdtillgångar genom att vidta lämpliga åtgärder, däribland användningen av kryptering i förekommande fall, för att skydda rymdrelaterad infrastruktur mot it-hot. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att se till att alla berörda byråer har upprättat beredskapsplaner för eventuella it-angrepp.

43.

Europaparlamentet anser att det planerade initiativet för statlig satellitkommunikation är en lovande åtgärd för att säkerställa tillgång till säkra, ändamålsenliga och kostnadseffektiva tjänster för institutionella aktörer i Europa, ta itu med användarbehov inom ett stort antal områden och samtidigt stimulera tillväxt, konkurrenskraft och innovation inom hela den europeiska sektorn för satellitbaserad telekommunikation. Parlamentet uppmanar kommissionen att, om resultatet från konsekvensbedömningen är tillräckligt positivt, utforma det planerade initiativet för statlig satellitkommunikation på ett kostnadseffektivt sätt, vilket kan omfatta sammanslagning och gemensamt utnyttjande av kapacitet, köp av tjänster från certifierade kommersiella kommunikationssatelliter, samt att se till att initiativet skapar ett betydande mervärde och inte leder till fördubbling av befintliga strukturer.

44.

Europaparlamentet betonar vikten av en övergripande europeisk rymdpolitik, som syftar till att bidra till att stärka den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken på ett effektivt sätt genom att förse berörda institutioner med oberoende information, såsom lägesbilder i realtid.

En stärkt roll för EU i världen och ökat internationellt samarbete

45.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja EU:s rymdtillgångar och rymdindustrikapacitet i samband med alla relevanta aspekter på sina yttre förbindelser.

46.

Europaparlamentet anser att det kommer att krävas samarbete med internationella partner, särskilt när det gäller utforskningen av rymden, för att främja normer för ansvarsfullt beteende och hållbarhet så att rymden blir fredlig och säker, och uppmanar kommissionen att samarbeta nära med Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna i detta hänseende.

47.

Europaparlamentet framhåller behovet av internationell samordning i fråga om förvaltning av rymdtrafiken och rymdskrot, eftersom detta är något som kommer att öka till följd av den planerade installationen av s.k. megakonstellationer och den överbelastning av jordnära omloppsbanor som riskerar att uppkomma på grund av de allt lägre kostnaderna för satellituppskjutning.

48.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka den privata sektorns nuvarande mål vad gäller t.ex. gruvdrift i rymden, och att undersöka vilka konsekvenser dessa kan få för den nuvarande rättsliga ramen och framför allt rymdavtalet. Parlamentet anser att avtalets grundläggande principer bör upprätthållas och att en kapplöpning om ändliga resurser i rymden måste undvikas. Parlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att arbeta för ett samordnat europeiskt förhållningssätt, och uppmanar kommissionen att gå i spetsen för arbetet med att uppnå konsensus. Parlamentet erkänner att rymden är mänsklighetens gemensamma arv.

49.

Europaparlamentet välkomnar eftertryckligen kommissionens föresats att använda sig av ekonomisk diplomati för att skapa nya affärsmöjligheter för den europeiska rymdindustrin. Europeiska aktörer på tredjeländers marknader bör stödjas av kommissionen och i tillämpliga fall av medlemsstaternas myndigheter, antingen direkt eller genom Europeiska rymdorganisationen, och organ såsom Europeiska byrån för luftfartssäkerhet. Parlamentet rekommenderar att planer för ett sådant samordnat stöd utformas i förväg.

Effektivt genomförande av politiken

50.

Europaparlamentet bör spela en aktiv roll i utvecklingen av EU:s rymdpolitik och delta i alla diskussioner om rymdrelaterade frågor som förs av kommissionen, rådet, Europeiska utrikestjänsten och Europeiska rymdorganisationen.

51.

Europaparlamentet anser att det är viktigt att det finns ett demokratiskt stöd för investeringar i rymden. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en väl utformad och omfattande kommunikationsstrategi om rymdteknikens fördelar för medborgare och företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid genomförandet av denna strategi utgå från följande tre pelare, som var och en riktar sig till tre viktiga målgrupper: a) öka medvetenheten hos allmänheten om nödvändigheten av investeringar i rymden, b) informera små och medelstora företag och företagare om de möjligheter som flaggskeppsinitiativen på rymdområdet innebär, c) inkludera kunskap om rymden i utbildningen för att råda bot på kompetensunderskottet. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt lägga fram en färdplan för parlamentet om upprättandet av denna kommunikationsstrategi.

52.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en tidsplan för genomförandet av de åtgärder som föreslås i strategin, att med jämna mellanrum rapportera om genomförandet, att vid behov lägga fram lagstiftningsförslag och att utforma ytterligare konkreta och faktiska åtgärder för att uppnå strategins mål inom en rimlig tid.

o o

53.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaternas regeringar och parlament samt till Europeiska rymdorganisationen.

(1) EUT L 122, 24.4.2014, s. 44.

(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 1.

(3) EUT L 158, 27.5.2014, s. 227.

(4) EUT L 150, 20.5.2014, s. 72.

(5) Antagna texter, P8_TA(2016)0267.

(6) Antagna texter, P8_TA(2016)0268.

(7) EUT C 468, 15.12.2016, s. 12.

(8) EUT C 227 E, 6.8.2013, s. 16.

(9) EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 1.

(10) Space Market Uptake in Europe, undersökning för ITRE-utskottet, generaldirektoratet för unionens interna politik, utredningsavdelning A, 2016, ISBN 978-92-823-8537-1.

(11) https://ec.europa.eu/research/participants/data/ref/h2020/wp/2016_2017/main/h2020-wp1617-leit-space_en.pdf s. 48.