P8_TA(2017)0315

EU:s åtgärder för hållbarhet

Europaparlamentets resolution av den 6 juli 2017 om EU:s åtgärder för hållbarhet (2017/2009(INI))

(2018/C 334/18)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

—	med beaktande av Förenta Nationernas resolution Att förändra vår värld: Agenda 2030 för hållbar utveckling, som antogs vid FN:s toppmöte om hållbar utveckling den 25 september 2015 i New York (1),

—	med beaktande av avtalet som antogs vid den 21:a konferensen för parterna (COP 21) i Paris den 12 december 2015 (Parisavtalet),

—	med beaktande av artikel 3.3 och 3.5 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

—	med beaktande av artikel 7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som bekräftar att EU ”ska säkerställa samstämmigheten mellan all sin politik och verksamhet, med beaktande av samtliga sina mål”, och av artikel 11 i EUF-fördraget,

—	med beaktande av kommissionens meddelande av den 22 november 2016Nästa steg för en hållbar europeisk framtid – EU-åtgärder för hållbarhet (COM(2016)0739),

—	med beaktande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som ratificerades av EU i januari 2011,

—	med beaktande av det allmänna miljöhandlingsprogrammet för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser (2),

—	med beaktande av Europeiska miljöbyråns (EEA) rapport nr 30/2016: Environmental indicator report 2016,

—	med beaktande av sin resolution av den 12 maj 2016 om uppföljningen och översynen av Agenda 2030 (3),

—	med beaktande av det strategiska meddelandet från kommissionens Europeiska centrum för politisk strategi av den 20 juli 2016Sustainability Now! A European Voice for Sustainability (4),

—	med beaktande av EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020 (5) och Europaparlamentets resolution av den (6)2 februari 2016 om halvtidsöversynen (7),

—	med beaktande av rapporterna från FN:s miljöprograms (Unep) internationella resurspanel: Policy Coherence of the Sustainable Development Goals (2015), Global Material Flows and Resource Productivity (2016) och Resource Efficiency: Potential and Economic Implications (2017),

—	med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 10 november 2016Internationell världshavsförvaltning: en agenda för havens framtid (JOIN(2016)0049),

—	med beaktande av Habitat III-avtalet om en ny urban agenda, som antogs i Quito den 20 oktober 2016,

—	med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

—	med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och utskottet för kultur och utbildning (A8-0239/2017), och av följande skäl:

A.	EU och dess medlemsstater har antagit Agenda 2030 för hållbar utveckling (nedan kallad Agenda 2030), inbegripet målen för hållbar utveckling.

FN:s 17 mål för hållbar utveckling utgör en plan för ett bättre samhälle och en bättre värld som kan uppnås genom praktiska och mätbara åtgärder och som omfattar ett antal frågor, inklusive uppnåendet av bättre och mer jämlik hälsa, större välbefinnande och bättre utbildning av medborgarna, högre allmän välfärd, åtgärder mot klimatförändringarna och bevarande av miljön för kommande generationer, och måste alltid vara övergripande för alla områden i unionens arbete.

C.	Framtida ekonomisk tillväxt kommer endast att vara möjlig om man till fullo respekterar de gränser som planeten sätter för att säkerställa ett värdigt liv för alla.

Agenda 2030 har potential att förändra och innehåller allmänna, ambitiösa, heltäckande, odelbara och sammanlänkade mål för att utrota fattigdom, bekämpa diskriminering, främja välstånd, miljöansvar, social delaktighet och respekt för de mänskliga rättigheterna samt för att stärka fred och säkerhet. Det krävs omedelbara åtgärder för att dessa mål ska kunna genomföras fullständigt och effektivt.

Kommissionen har ännu inte lagt fram någon övergripande strategi för att genomföra Agenda 2030 som omfattar interna och externa politikområden och en detaljerad tidsplan fram till 2030, i enlighet med Europaparlamentets begäran i dess resolution av den 12 maj 2016 om uppföljningen och översynen av Agenda 2030, och har heller inte till fullo åtagit sig rollen som allmän samordnare av de åtgärder som vidtas på nationell nivå. Det krävs en effektiv genomförandestrategi och en kontroll- och översynsmekanism för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås.

F.	De 17 målen för hållbar utveckling och de 169 delmålen rör alla aspekter av unionens politik.

G.	Många av målen för hållbar utveckling berör direkt EU:s såväl som nationella, regionala och lokala myndigheters befogenheter, och genomförandet av dem kräver således en verklig flernivåstyrningsstrategi med ett aktivt och brett förankrat deltagande från det civila samhället.

Enligt FN (8) är klimatförändringarna inte en fristående miljöfråga utan snarare en av de största utmaningarna i vår tid och ett allvarligt hot mot hållbar utveckling, och dess utbredda, aldrig förut skådade effekter lägger en oproportionellt stor börda på de fattigaste och mest utsatta och ökar ojämlikheten mellan och inom länder. Brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna är avgörande för att målen för hållbar utveckling ska kunna genomföras framgångsrikt.

Målen i Europa 2020-strategin för klimatförändringar och hållbar energi är att minska utsläppen från växthusgaser med 20 %, tillgodose 20 % av EU:s energiefterfrågan med energi från förnybara energikällor och öka energieffektiviteten med 20 %. EU har förbundit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 40 % fram till 2030 jämfört med 2005 års nivåer, och denna siffra är föremål för en ambitionsmekanism i Parisavtalet. Parlamentet har begärt ett bindande energieffektivitetsmål för 2030 på 40 % och ett bindande mål för förnybara energikällor på minst 30 %, och betonar att dessa mål bör genomföras med hjälp av individuella nationella mål.

EU och dess medlemsstater är samtliga signatärer till Parisavtalet och har därmed förbundit sig att arbeta med andra länder för att begränsa den globala uppvärmningen till en bra bit under 2 oC, och att sträva efter att ytterligare begränsa den till 1,5 oC, för att på så sätt försöka begränsa de värsta riskerna med klimatförändringarna, som undergräver möjligheten att uppnå en hållbar utveckling.

K.	Hav och oceaner måste vara friska för att kunna försörja en stor biologisk mångfald och tillhandahålla livsmedelstrygghet och hållbara försörjningsmöjligheter.

L.	Enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet måste kommissionen bedöma miljökonsekvenserna, i ett globalt sammanhang, av unionens konsumtion av livsmedel och andra varor.

I bedömningarna av hur effektiv agendan för målen för hållbar utveckling är i Europa i dag och i framtiden bör man inte enbart ta upp nuvarande framgångar, utan också titta på framtida ansträngningar och system, och bedömningarna bör även bygga på en noggrann utvärdering av skillnaderna mellan EU:s politik och målen för hållbar utveckling, inklusive områden där EU inte uppfyller målen för hållbar utveckling, där genomförandet av den nuvarande politiken är bristfällig och där det finns potentiella motsägelser mellan olika politikområden.

N.	Enligt EEA är det högst troligt att 11 av de 30 prioriterade målen i miljöhandlingsprogrammet inte kommer att uppnås till 2020.

Finansieringen av målen för hållbar utveckling är en enorm utmaning som kräver ett starkt och globalt partnerskap och utnyttjande av alla former av finansiering (från inhemska, internationella, offentliga, privata och innovativa källor) liksom icke-finansiella medel. Privat finansiering kan komplettera men inte ersätta offentlig finansiering.

P.	En effektiv mobilisering av inhemska resurser är en oumbärlig del i att uppnå målen i 2030-agendan. Utvecklingsländerna drabbas särskilt hårt av företags skatteflykt och skatteundandragande.

Främjandet av hållbar utveckling förutsätter motståndskraft, som bör främjas genom en mångfacetterad strategi i EU:s yttre åtgärder och genom ett upprätthållande av principen om en konsekvent politik för utveckling. Medlemsstaternas och EU:s politik har både avsedda och oavsedda effekter för utvecklingsländerna, och målen för hållbar utveckling erbjuder ett unikt tillfälle att få till stånd större samstämdhet och en rättvisare politik gentemot utvecklingsländerna.

R.	Internationell handel kan vara en effektiv drivkraft för utveckling och ekonomisk tillväxt, och en stor del av EU:s import kommer från utvecklingsländer. I 2030-agendan erkänns handel som ett sätt att uppnå målen för hållbar utveckling.

Vi måste ta itu med migrationsutmaningen och tillgodose kraven hos världens ökande befolkning om vi ska kunna nå en hållbar utveckling. I Agenda 2030 betonas betydelsen av migration som en potentiell drivkraft för utveckling. Artikel 208 i EUF-fördraget utnämner utrotning av fattigdom som det främsta målet i EU:s utvecklingspolitik.

Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om EU-åtgärder för hållbarhet, som kartlägger de befintliga politiska initiativen och instrumenten på EU-nivå och som tjänar som svar på Agenda 2030 för hållbar utveckling. Parlamentet betonar dock behovet av en heltäckande bedömning av all befintlig EU-politik och lagstiftning inom alla sektorer, som även inbegriper politiska brister och trender, inkonsekvenser och genomförandebrister samt potentiella fördelar och synergieffekter. Parlamentet betonar att det behövs samordnade åtgärder för denna bedömning både på EU- och medlemsstatsnivå. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, rådet i alla dess sammansättningar och EU:s byråer och organ att utan dröjsmål ta itu med detta arbete.

Europaparlamentet framhåller att syftet med Agenda 2030 är att skapa ökat välstånd för alla och att de tre likvärdiga pelarna för hållbar utveckling, nämligen social, miljörelaterad och ekonomisk utveckling, är av avgörande betydelse för att uppnå målen för hållbar utveckling. Parlamentet understryker att hållbar utveckling är ett grundläggande mål för unionen, såsom fastställs i artikel 3.3 i fördraget om Europeiska unionen, och att den bör spela en central roll i debatten om Europas framtid.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att integrera målen för hållbar utveckling i all EU-politik och i alla EU-initiativ utifrån universalitets- och integreringsprinciperna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål utarbeta en sammanhängande, samordnad och övergripande ramstrategi över genomförandet av de 17 målen för hållbar utveckling och deras 169 delmål i EU på kort, medellång och lång sikt, och erkänna de ömsesidiga kopplingarna mellan de olika målen för hållbar utveckling samt deras likvärdighet. Parlamentet betonar dessutom behovet av att integrera alla aspekter av Agenda 2030 i den europeiska planeringsterminen och säkerställa parlamentets fullständiga deltagande i processen. Parlamentet uppmanar första vice ordförande, som har det övergripande ansvaret för en hållbar utveckling att inta en ledande roll i detta avseende. Parlamentet betonar det faktum att EU och dess medlemsstater har åtagit sig att införa alla mål och delmål för hållbar utveckling fullt ut, såväl i praktiken som i andan.

Europaparlamentet påminner om vikten av den bakomliggande principen i 2030 års agenda om att ingen ska lämnas på efterkälken. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta kraftfulla åtgärder för att ta itu med den bristande jämlikheten inom och mellan länderna, eftersom detta förstärker andra globala utmaningars inverkan och bromsar en hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja forskning och uppdelning av data i sin politik för att säkerställa inkludering och prioritering av de mest utsatta och marginaliserade.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att integrera målen för hållbar utveckling i sin agenda för bättre lagstiftning och understryker möjligheterna med att på ett strategiskt sätt använda verktygen för bättre lagstiftning för att utvärdera EU:s politiska samstämmighet med avseende på Agenda 2030. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en kontroll av målen för hållbar utveckling i all ny politik och lagstiftning, och att säkerställa fullständig politisk samstämmighet i genomförandet av målen för hållbar utveckling, samtidigt som man främjar synergieffekter, får fördelar och undviker kompromisser både på europeisk och på nationell nivå. Parlamentet understryker behovet av att inkludera hållbar utveckling som en integrerad del i den övergripande ramen för konsekvensbedömningar, i stället för som en separat konsekvensbedömning, vilket för närvarande är fallet enligt kommissionens verktygslåda för bättre lagstiftning. Parlamentet efterlyser dessutom förbättrade verktyg för att mäta och kvantifiera de medellånga och långsiktiga miljöeffekterna i konsekvensbedömningarna. Parlamentet uppmanar även kommissionen att säkerställa att utvärderingar och kontroller av ändamålsenlighet som görs inom ramen för programmet för lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit-programmet) bedömer om vissa politiska åtgärder eller viss lagstiftning bidrar till ett ambitiöst genomförande av målen för hållbar utveckling eller om de i själva verket hindrar detta. Parlamentet efterlyser en tydlig identifiering och uppdelning av den förvaltningsnivå på vilken målen ska genomföras, men betonar samtidigt att subsidiaritetsprincipen bör respekteras. Parlamentet kräver att tydliga och enhetliga processer för hållbar utveckling införs på nationell, och vid behov subnationell eller lokal nivå, för de medlemsstater som inte redan har gjort detta. Parlamentet betonar att kommissionen bör erbjuda vägledning för denna process för att säkerställa ett harmoniserat format.

Europaparlamentet understryker att det sjunde miljöhandlingsprogrammet i sig är ett viktigt instrument för genomförandet av hållbarhetsmålen, även om åtgärder som vidtagits i vissa sektorer ännu inte är tillräckliga för att säkerställa att målen uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att genomföra det sjunde miljöhandlingsprogrammet, att i sin utvärdering av programmet inbegripa en bedömning av den grad till vilken programmets mål sammanfaller med hållbarhetsmålen, och att utifrån dessa resultat utarbeta en rekommendation för det efterföljande programmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att i god tid föreslå ett miljöhandlingsprogram för unionen för perioden efter 2020, i enlighet med artikel 192.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eftersom detta program kommer att bidra till uppnåendet av målen för hållbar utveckling i Europa.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att hålla fast både vid den förvaltningsagenda som man gemensamt avtalade om i Riodeklarationen och i Agenda 2030, och 2002 års genomförandeplan från Johannesburg och slutdokumentet från FN:s 2012 års konferens om hållbar utveckling Rio + 20.

Europaparlamentet anser att kommissionen bör uppmuntra medlemsstaterna att främja införandet eller förbättringen av råden för hållbar utveckling på nationell nivå, även på lokal nivå. Parlamentet anser även att man bör förbättra det civila samhällets och andra berörda aktörers deltagande och deras aktiva engagemang i relevanta internationella forum, och i detta avseende främja öppenhet och ett brett samhälleligt deltagande samt offentliga partnerskap, för att genomföra hållbar utveckling.

Europaparlamentet inser att det kommer att behövas deltagande från många olika aktörer från EU, medlemsstaterna, de lokala och regionala myndigheterna, det civila samhället, medborgare, näringslivet och tredje parter för att målen för hållbar utveckling ska kunna uppnås. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att det flerpartsforum som man informerade om i kommissionens meddelande blir en modell för bästa praxis för att underlätta planeringen, genomförandet, övervakningen och översynen av Agenda 2030. Parlamentet understryker att denna plattform bör mobilisera experter från olika nyckelsektorer, främja innovation och bidra till att säkerställa effektiva förbindelser med berörda parter samt uppmuntra främjandet av hållbar utveckling nedifrån och upp. Parlamentet framhåller att plattformen bör vara mer övergripande än en peer learning-plattform och möjliggöra att de berörda parterna faktiskt engageras i planeringen och övervakningen av genomförandet av hållbarhetsmålen. Parlamentet inbjuder vidare kommissionen att främja synergieffekter med andra närstående plattformar såsom Refit-plattformen, plattformen för den cirkulära ekonomin, högnivågruppen för konkurrenskraft och tillväxt samt expertgruppen på hög nivå för hållbar finansiering, och att rapportera till parlamentet och rådet om hur rekommendationerna från plattformen kommer att följas upp.

10.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sina insatser för att underlätta styrningen av målen för hållbar utveckling för att säkerställa följande:

i)	de är sektorsöverskridande: genom att skapa en nationell samordningsstruktur med ansvar för uppföljning av Agenda 21, som skulle dra nytta av icke-statliga organisationers expertkunskap,

ii)	de är flernivåorienterade: genom att skapa en effektiv institutionell ram för hållbar utveckling på alla nivåer,

iii)	de inbegriper flera aktörer: genom att underlätta och uppmuntra allmänhetens medvetenhet och deltagande genom att göra informationen lätt tillgänglig,

iv)	de ställer fokus på att förbättra samverkan mellan vetenskap och politik,

v)	de skapar en tydlig tidsplan som kombinerar tänkande på kort sikt och på lång sikt.

Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa att flerpartsforumet inte bara resulterar i att man samlar in, utan också sprider praktisk kunskap om målen för hållbar utveckling, och också säkerställer att plattformen påverkar den politiska dagordningen. Parlamentet begär således att kommissionen, med hjälp av parlamentet och rådet, ska skapa ett flerpartsforum där aktörer från många olika sektorer kan delta. Näringslivet och industrin, konsumentgrupper, fackföreningar, sociala icke-statliga organisationer, miljö- och klimatinriktade icke-statliga organisationer, icke-statliga organisationer inriktade på utvecklingssamarbete samt lokala myndigheter och representanter för städer bör alla vara representerade i ett forum med minst 30 deltagare. Sammanträdena bör vara öppna för så många aktörer som möjligt, och vid behov kunna utvidgas om intresset ökar i framtiden. Flerpartsforumet bör vid sina sammanträden varje kvartal fastställa problem som utgör hinder för genomförandet av hållbarhetsmålen. Parlamentet bör överväga att inrätta en arbetsgrupp för målen för hållbar utveckling i syfte att garantera övergripande arbete om detta ärende inom parlamentet. Detta forum bör bestå av parlamentsledamöter som representerar så många av utskotten som möjligt. Parlamentet betonar att både kommissionen och parlamentet bör delta aktivt i flerpartsforumets sammanträden. Parlamentet anser att kommissionen varje år före FN:s högnivåsammanträden om målen för hållbar utveckling i juni/juli bör lämna in en uppdatering till forumet rörande dess framtida planer att bidra till genomförandet av hållbarhetsmålen, liksom ett dokument som är tillgängligt på alla nivåer i alla medlemsstater om bästa praxis när det gäller genomförandet av hållbarhetsmålen. Parlamentet anser att Regionkommittén bör fungera som en brygga mellan lokala och nationella aktörer.

11.

Europaparlamentet välkomnar den ökande mängden institutionellt och privat kapital som avsätts till finansiering av målen för hållbar utveckling, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla kriterier för hållbar utveckling för EU:s institutionella utgifter, identifiera potentiella regleringsmässiga hinder och incitament för investeringar i hållbarhetsmålen och utforska möjligheterna till samordning och samarbete mellan offentliga och privata investeringar.

12.

Europaparlamentet välkomnar det eventuella bidraget från granskningen av genomförandet av EU:s miljöpolitik i syfte att uppnå hållbarhetsmålen genom ett bättre genomförande av regelverket i medlemsstaterna. Parlamentet varnar dock för att denna granskning inte bör ersätta andra verktyg, t.ex. överträdelseförfaranden.

13.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta effektiva övervaknings-, spårnings- och översynsmekanismer för genomförandet och integreringen av hållbarhetsmålen och Agenda 2030, och uppmanar kommissionen att i samarbete med Eurostat införa en uppsättning särskilda framstegsindikatorer för den interna tillämpningen av målen för hållbar utveckling i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra årliga rapporter om EU:s framsteg i genomförandet av hållbarhetsmålen och betonar att kommissionen bör stödja medlemsstaternas konsekventa rapportering. Parlamentet begär att få bli partner i processen, särskilt under arbetets andra fas efter 2020 och efterlyser en årlig dialog och rapportering mellan parlamentet, rådet och kommissionen som utmynnar i en rapport. Parlamentet kräver att resultaten både ska vara transparenta, lättförståeliga och informativa för en bred publik. Parlamentet framhåller vikten av transparens och demokratiskt ansvarstagande i övervakningen av Agenda 2030, och understryker därför den roll som medlagstiftarna spelar i denna process. Parlamentet anser att ett ingående av ett bindande interinstitutionellt avtal enligt artikel 295 i EUF-fördraget skulle ge en lämplig struktur för samarbetet i detta avseende.

14.

Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna måste rapportera till FN om sina resultat när det gäller att uppnå hållbarhetsmålen. Parlamentet betonar att dessa medlemsstatsrapporter bör utarbetas i samarbete med de berörda lokala och regionala myndigheterna. Parlamentet understryker att det i medlemsstater med federala och decentraliserade myndighetsnivåer är nödvändigt att i detalj nämna de särskilda utmaningar och förpliktelser som rör dessa delegerade myndighetsnivåer när det gäller att uppnå hållbarhetsmålen.

15.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja hållbara globala värdekedjor genom att införa system för tillbörlig aktsamhet för företag, som gäller hela leveranskedjan, vilket uppmuntrar företag att investera på ett mer ansvarsfullt sätt och främjar ett effektivare genomförande av kapitel om hållbar utveckling i frihandelsavtal, även inom korruptionsbekämpning, transparens, skatteflykt och ansvarsfullt företagande.

16.

Europaparlamentet anser att i en framtida vision om Europa måste målen för hållbar utveckling finnas med som central princip, och att medlemsstaterna i detta sammanhang bör övergå till hållbara ekonomiska modeller. Därför bör EU:s roll i arbetet med att uppnå en hållbar utveckling stå i centrum för de diskussioner som inletts genom kommissionens vitbok av den 1 mars 2017 om EU:s framtid (COM(2017)2025), där det behövs större tonvikt vid hållbarhetsdimensionen i samband med ekonomisk tillväxt. Parlamentet anser att uppnående av målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 är av avgörande betydelse för EU och att hållbarhetsmålen är det som Europa lämnar efter sig till framtida generationer. Parlamentet påpekar att Agenda 2030 stämmer överens med unionens principer och värderingar och att det därför är naturligt att uppnåendet av målen för hållbar utveckling sammanfaller med Europeiska unionens planer att skapa en bättre, mer hälsosam och mer hållbar framtid för Europa.

17.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bygga upp kapacitet för integrerade bedömningar, teknisk och institutionell innovation och finansiell mobilisering för att uppnå hållbarhetsmålen.

18.

Europaparlamentet erkänner att de flesta europeiska länder både inom och utanför EU har skrivit under avtalet om målen för hållbar utveckling. Parlamentet anser att man mot bakgrund av debatten om Europas framtid bör överväga att utarbeta en Europaomfattande ram för uppnåendet av målen för hållbar utveckling för medlemsstaterna i EU och EES, undertecknarna av EU:s associeringsavtal, EU:s kandidatländer och, efter utträdet ur EU, Förenade kungariket.

19.

Europaparlamentet betonar den roll som det politiska högnivåforumet spelar i uppföljningen och översynen av målen för hållbar utveckling, och uppmanar kommissionen och rådet att leva upp till förväntningarna på EU som ledande i arbetet med att utforma och genomföra Agenda 2030 genom att enas om gemensamma EU-ståndpunkter och gemensam EU-rapportering, som bygger på samordnad rapportering från medlemsstaterna och EU-institutionerna, inför det politiska högnivåforumet inom ramen för FN:s generalförsamling. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera nuvarande insatser under det kommande politiska högnivåforumet och även de särskilda målen för hållbar utveckling, som kommer att granskas.

20.

Europaparlamentet anser att EU bör vara den globala ledaren i övergången till en koldioxidsnål ekonomi och ett hållbart produktions- och konsumtionssystem. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sin vetenskaps-, teknik- och innovationspolitik på hållbarhetsmålen och uppmanar kommissionen att utarbeta ett meddelande om vetenskap, teknik och innovation för hållbar utveckling, såsom rekommenderats av kommissionens expertgrupp om uppföljningen av Rio+20, främst målen för hållbar utveckling, i syfte att utarbeta och stödja en långsiktig politik för samordning och samstämmighet.

21.

Europaparlamentet betonar att vetenskap, teknik och innovation är särskilt viktiga redskap när det gäller att genomföra målen för hållbar utveckling. Parlamentet understryker behovet av att på ett bättre sätt införliva begreppet hållbar utveckling och samhällsutmaningar i Horisont 2020 och framtida ramprogram för forskning.

22.

Europaparlamentet påminner om att parlamentet bör spela en tydlig roll i EU:s genomförande av Agenda 2030, såsom fastställdes i dess resolution av den 12 maj 2016.

23.

Europaparlamentet välkomnar de senaste initiativen för att främja resurseffektivitet, bland annat genom att främja förebyggande av avfall, återanvändning och återvinning, begränsning av energiåtervinning till material som inte är återvinningsbara och utfasning av deponeringen på avfallsupplag av återanvändningsbart eller återvinningsbart avfall, såsom anges i handlingsplanen för den cirkulära ekonomin och förslaget till nya, ambitiösa EU:s mål om avfall, som bland annat kommer att bidra till mål nr 12 för hållbar utveckling och minskningen av marint avfall. Parlamentet erkänner att arbetet med att nå målen för hållbar utveckling och för att uppfylla målen för klimatförändringar på ett kostnadseffektivt sätt kommer att kräva ökad resurseffektivitet och kommer ensamt att minska de årliga utsläppen av växthusgaser med 19 % och växthusgasutsläppen i G7-länderna med upp till 25 % senast 2050. Parlamentet påpekar att 12 av de 17 målen för hållbar utveckling är beroende av ett hållbart utnyttjande av naturresurserna. Parlamentet understryker vikten av hållbar konsumtion och produktion genom att öka effektiviteten och minska föroreningar, resursbehov och avfall. Parlamentet betonar behovet av att bryta kopplingen mellan tillväxt, resursanvändning och miljöpåverkan. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en rapport regelbundet om läget för den cirkulära ekonomin med detaljerad information om situationen och tendenser, och göra det möjligt att ändra existerande politik utifrån objektiva, tillförlitliga och jämförbara uppgifter. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att se till att den cirkulära ekonomin resulterar i en betydande minskning av användningen av nya råvaror och en minskning av avfallsmaterial samt i produkter med längre livslängd och i användningen av biprodukter från tillverkning och överblivna material, som tidigare har ansetts vara avfallsflöden. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ambitiös och övergripande plaststrategi och samtidigt uppfylla 2020-målet om en miljövänlig hantering av kemikalier, och dessutom ta hänsyn till målet om kretsloppet för giftfria material, i enlighet med det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Parlamentet anser att samordnade åtgärder på europeisk nivå mot livsmedelsavfall är avgörande för mål nr 2 i målen för hållbar utveckling och betonar att EU:s mål är att minska livsmedelsavfallet med 50 % senast 2030.

24.

Europaparlamentet betonar att det i beslut nr 1386/2013/EU anges att de nuvarande produktions- och konsumtionssätten i den globala ekonomin ger upphov till en stor mängd avfall som, tillsammans med en ökad efterfrågan på varor och tjänster till gränsen till uttömningen av resurser, bidrar till en höjning av priserna på viktiga råvaror, mineraler och energi, vilket skapar ännu mer föroreningar och avfall, ökar utsläppen av växthusgaser och försnabbar markförsämringen och avskogningen. Parlamentet framhåller därför att det krävs insatser från EU:s och medlemsstaternas sida för att man ska kunna säkerställa en analys av produkternas och tjänsternas livscykel för att bedöma deras verkliga påverkan ur hållbarhetssynpunkt.

25.

Europaparlamentet påminner om att det av avgörande betydelse att man kan frikoppla den ekonomiska tillväxten från resursförbrukningen för att man ska kunna begränsa inverkan på miljön samt förbättra Europas konkurrenskraft och minska dess resursberoende.

26.

Europaparlamentet betonar att om EU ska kunna uppnå målen i Agenda 2030 är det av yttersta betydelse att dessa mål på ett övergripande sätt avspeglas i den europeiska planeringsterminen, bl.a. genom att ta upp gröna arbetstillfällen, resurseffektivitet, hållbara investeringar och hållbar innovation. Parlamentet konstaterar att en resurseffektiv ekonomi har stor potential för skapande av arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt, med ett tillskott på två biljoner amerikanska dollar till den globala ekonomin fram till 2050 och en ökning på 600 miljarder amerikanska dollar av G7-ländernas BNP för samma period.

27.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för alla berörda parter, inbegripet investerare, fackföreningar och medborgare, betona fördelarna med att omvandla icke hållbar produktion till verksamhet som möjliggör genomförande av målen för hållbar utveckling och fördelarna med att permanent omskola arbetskraften till grön, ren sysselsättning av hög kvalitet.

28.

Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att på EU-nivå uppnå hållbarhetsmål nr 2 om ett hållbart jordbruk och målen om förebyggande av föroreningar och överanvändning av vatten (6.3 och 6.4), om förbättring av jordkvaliteten (2.4 och 15.3) och om att stoppa förlusten av biologisk mångfald (15).

29.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med de betydande förseningar när det gäller att uppnå en god vattenstatus enligt ramdirektivet för vatten, och att säkerställa att mål nr 6 för hållbar utveckling nås. Parlamentet noterar att Europeiska miljöbyrån har klassificerat den ekologiska statusen i mer än hälften av vattenförekomsterna i de europeiska floderna och sjöarna som mindre god, och att vattenekosystemen fortsätter att försvagas och den biologiska mångfalden att väsentligt försämras. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja innovativa strategier för hållbar vattenförvaltning, såsom att frigöra den fulla potential som avloppsvatten erbjuder, och tillämpa principerna för cirkulär ekonomi i vattenförvaltning genom att genomföra åtgärder för att främja en säker återanvändning av avloppsvatten inom jordbruket och i den industriella och den kommunala sektorn. Parlamentet betonar att ungefär 70 miljoner européer drabbas av vattenstress under sommarmånaderna. Parlamentet påminner dessutom om att omkring 2 % av EU:s befolkning inte har inte full tillgång till dricksvatten, något som på ett oproportionerligt sätt drabbar utsatta, marginaliserade grupper. Parlamentet påminner vidare om att 10 personer dör varje dag i Europa till följd av orent vatten och dåliga sanitära förhållanden och hygien.

30.

Europaparlamentet välkomnar kommissionens gemensamma meddelande om havens framtid, där man föreslår 50 åtgärder för säkra, trygga, rena och hållbart förvaltade hav i Europa och i hela världen för att uppnå mål nr 14 för hållbar utveckling – ett brådskande mål med tanke på behovet av en snabb återhämtning av haven i Europa och världshaven.

31.

Europaparlamentet betonar den miljömässiga betydelsen av och de socioekonomiska fördelarna med biologisk mångfald, och att den aktuella minskningen av den biologiska mångfalden enligt den senaste rapporten om planetens gränser har överskridit de planetära begränsningarna, samtidigt som biosfärens integritet anses utgöra en nyckelgräns som man inte kan överskrida utan att förändra jordens tillstånd. Parlamentet noterar med oro att målen för den biologiska mångfalden i EU 2020 och i konventionen om biologisk mångfald inte kommer att uppnås om inte betydande ytterligare åtgärder vidtas. Parlamentet påminner om att 60 % av alla djurarters och 77 % av skyddade livsmiljöers förhållanden inte är optimala (9). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att uppnå dessa mål bl.a. genom ett fullständigt genomförande av naturvårdsdirektiven och genom att erkänna det mervärde som ekosystemen och den biologiska mångfalden tillför den europeiska miljön, och anslå tillräckliga medel, även i de framtida budgetarna för bevarandet av den biologiska mångfalden, särskilt för nätverket Natura 2000 och Life-programmet. Parlamentet upprepar behovet av en gemensam metod för spårning, som tar hänsyn till alla direkta och indirekta utgifter för biologisk mångfald och effektiviteten av dessa utgifter, men betonar att EU:s totala utgifter inte får ha några negativa effekter för den biologiska mångfalden utan att de bör bidra till uppnåendet av EU:s mål för biologisk mångfald.

32.

Europaparlamentet betonar att det är en absolut förutsättning att naturvårdsdirektiven genomförs fullständigt, efterlevs och finansieras tillfredsställande, för att strategin för biologisk mångfald som helhet ska bli framgångsrik och dess huvudmål uppnås. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut att inte revidera naturvårdsdirektiven.

33.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skyndsamt fullgöra och stärka det ekologiska nätverket Natura 2000 genom att öka insatserna för att se till att tillräckligt många särskilda bevarandeområden utses i enlighet med habitatdirektivet och att detta åtföljs av effektiva åtgärder för att skydda den biologiska mångfalden i Europa.

34.

Europaparlamentet noterar att forskningen visar att ett ohållbart jordbruk är den största orsaken till minskningen av det organiska kolinnehållet i marken och förlusten av markens biologiska mångfald. Parlamentet uppmanar EU att främja metoder som bygger upp markkvaliteten, såsom rotation mellan baljväxter och djurhållning, som gör det möjligt för EU att uppfylla hållbarhetsmålen nr 2.4 och 15.3.

35.

Europaparlamentet anser att EU bör göra mycket mer för att bidra till att uppnå mål nr 15. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att prioritera frågan om miljösanering genom att föreslå harmoniserade bestämmelser för att motverka markanvändning och markförsämring och att snarast möjligt lägga fram den handlingsplan mot avskogning och skogsförsämring som nämnts vid upprepade tillfällen samt en tidsplan för att genomföra denna.

36.

Europaparlamentet erkänner att förändringar i markens biologiska mångfald och i det organiska kolinnehållet i marken framför allt orsakas av markförvaltningsmetoder och förändringar i markanvändning samt klimatförändringar, vilka har allvarliga negativa konsekvenser för ekosystemen och samhället som helhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt markrelaterade frågor i det kommande åttonde miljöhandlingsprogrammet

37.

Europaparlamentet betonar att EU:s import av sojaskrå till djurfoder bidrar till avskogningen i Sydamerika och undergräver därmed hållbarhetsmålen när det gäller avskogning, klimatförändringar och biologisk mångfald.

38.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina insatser som en global aktör när det gäller att skydda den viktiga ekologin och miljön i Arktis. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att inte tillåta några politiska åtgärder som ger incitament till att exploatera Arktis för fossila bränslen.

39.

Europaparlamentet välkomnar fokuseringen på biologisk mångfald, naturresurser och ekosystem samt på den erkända kopplingen mellan dessa faktorer och människors hälsa och välbefinnande. Parlamentet understryker behovet av en One health-modell som omfattar människors och djurs hälsa och miljöskydd, och påminner om att investeringar i forskning och innovationer i syfte att utveckla ny hälso- och sjukvårdsteknik är en avgörande förutsättning för att uppnå hållbarhetsmålen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att mycket skyndsamt genomföra en analys som ett svar på OECD:s publikation om europeisk hälsostatistik i korthet (EU Health at a Glance), som visar att den förväntade livslängden inte har ökat i många EU-länder. Parlamentet noterar att jämbördig tillgång till högkvalitativ hälso- och sjukvård är nyckeln till hållbara hälso- och sjukvårdssystem, eftersom den kan minska ojämlikheten. Parlamentet understryker att det behövs ytterligare åtgärder för att avlägsna de flerdimensionella hindren för tillgång på individ-, leverantörs- samt hälso- och sjukvårdssystemnivå, och för att fortsätta med att investera både i innovation och medicinsk forskning och i Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) i syfte att utveckla lösningar på hälsoområdet som är tillgängliga, hållbara och inriktade på bekämpningen av de globala gisslen som HIV/AIDS, tuberkulos, meningit, hepatit C och andra försummade infektionssjukdomar, som ofta är kopplade till fattigdom. Parlamentet påminner om att investeringar i forskning och utveckling på det medicinska området på global nivå är avgörande för att man ska kunna bemöta de framväxande hälso- och sjukvårdsutmaningarna i form av epidemier och antibiotikaresistens.

40.

Europaparlamentet understryker att havsekonomin, eller ”den blå ekonomin”, erbjuder viktiga möjligheter till ett hållbart utnyttjande och bevarande av de marina resurserna, och att lämpligt stöd till kapacitetsuppbyggnad för att utveckla och genomföra planeringsverktyg och förvaltningssystem, kan göra det möjligt för utvecklingsländerna att ta vara på dessa möjligheter. Parlamentet understryker den viktiga roll som EU måste spela i detta.

41.

Europaparlamentet erkänner den obestridliga kopplingen mellan utvinning och bevarande av fiskeresurser och handel. Parlamentet erkänner också att alternativkostnaden för att inte åtgärda skadliga fiskesubventioner är extremt hög, eftersom resurserna kommer att uttömmas utan åtgärder, och resultera i osäker livsmedelsförsörjning och att de sysselsättningsmöjligheter som man försökte bevara kommer att förintas.

42.

Europaparlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater alla är har undertecknat Parisavtalet och därför förbundit sig till dess mål, som kräver en global insats. Parlamentet framhåller behovet av att införliva de långsiktiga målen för att minska koldioxidutsläppen för att begränsa den globala uppvärmningen till klart under 2 oC, och att fortsätta ansträngningarna för att ytterligare begränsa denna ökning till 1,5 oC.

43.

Europaparlamentet påminner om att kommissionens förslag om en klimat- och energiram för 2030 fastställer tre huvudmål för 2030: att växthusgasutsläppen ska minska med minst 40 %, att minst 27 % av EU:s efterfrågan på energi ska tillgodoses med förnybar energi och att energieffektiviteten ska förbättras med minst 30 %. Parlamentet påminner om sina ställningstaganden rörande dessa mål. Parlamentet betonar behovet av att fortsätta att granska dessa mål och att utarbeta en EU-strategi för nollutsläpp till mitten av århundradet, där man stakar ut en kostnadseffektiv väg för att nå målet om nollutsläpp netto enligt Parisavtalet.

44.

Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att effektivt integrera begränsning av och anpassning till klimatförändringarna i utvecklingspolitiken. Parlamentet betonar behovet av att uppmuntra tekniköverföring till energieffektiv och ren teknik, och stödja investeringar i småskaliga, fristående och decentraliserade projekt för förnybar energi. Parlamentet uppmanar EU att öka sitt stöd för hållbart jordbruk i syfte att hantera klimatförändringar, genom riktade stöd till småskaliga jordbrukare, diversifiering av grödor, skogsjordbruk och agroekologiska metoder.

45.

Europaparlamentet noterar att miljöförsämringen och klimatförändringarna utgör stora risker för skapande och upprätthållande av fred och rättvisa. Parlamentet erkänner behovet av att i större utsträckning uppmärksamma hur klimatförändring och miljöförstöring driver på global migration, lika väl som fattigdom och hunger. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att behålla klimatförändringen som strategisk prioritering i diplomatiska dialoger på global nivå, inklusive bilaterala och biregionala högnivådialoger med G7-länderna, G20-länderna, i FN och med partnerländer som Kina, för att fortsätta en positiv och aktiv dialog som påskyndar den globala övergången till ren energi och undviker farlig klimatförändring.

46.

Europaparlamentet erkänner det arbete som utförs av det amerikanska centrumet för klimat och säkerhet (Center for Climate and Security) när det gäller att identifiera tändpunkter mellan klimatförändringar och internationell säkerhet. Centrumet kallar klimatförändringarna en ”hotmultiplikator” som skulle kunna fordra större humanitära eller militära interventioner och leda till svårare väderfenomen som hotar städer och militärbaser.

47.

Europaparlamentet anser att energifattigdom, som ofta definieras som en situation där individer och hushåll inte i tillräcklig grad kan värma upp sina bostäder eller tillhandahålla andra energitjänster som behövs i sina hem till en överkomlig kostnad, är ett problem i många medlemsstater. Parlamentet framhåller att energifattigdom beror på stigande energipriser, konjunkturnedgångens inverkan på nationella och regionala ekonomier och bostäder med dålig energieffektivitet. Parlamentet påminner om det i EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU–Silc) uppskattas att 54 miljoner EU-medborgare (10,8 % av EU:s befolkning) inte kunde värma upp sina hem tillräckligt under 2012, och liknande siffror har rapporterats vad gäller sen betalning av räkningar för el, vatten och värme eller förekomsten av dåliga bostadsförhållanden. Parlamentet betonar att det är viktigt att medlemsstaterna erkänner och tar itu med detta problem eftersom ett säkerställande av grundläggande energitjänster är av avgörande betydelse för att säkerställa att lokalsamhällen inte drabbas av negativa hälsokonsekvenser, att de inte fastnar i fattigdomsfällan och att de kan upprätthålla en god livskvalitet, och för att se till att de ekonomiska kostnaderna att hjälpa att de hushåll som är i behov av stöd inte blir alltför betungande. Parlamentet anser att moderna energitjänster är av avgörande betydelse för människors välbefinnande och för ett lands ekonomiska utveckling. Parlamentet noterar att 1,2 miljarder människor över hela världen ändå saknar tillgång till elektricitet och mer än 2,7 miljarder människor saknar möjlighet att laga mat på ett hygieniskt sätt. Parlamentet noterar att över 95 % av dessa människor bor antingen i Afrika söder om Sahara eller i utvecklingsländerna i Asien, och runt 80 % lever i landsbygdsområden. Parlamentet betonar att energi är av central betydelse för nästan varje större utmaning och möjlighet som världen står inför i dag. Parlamentet betonar att, vare sig det gäller sysselsättning, säkerhet, klimatförändringar, livsmedelsproduktion eller ökade inkomster, är tillgången till energi viktigt för alla, och att hållbar energi utgör en möjlighet som förändrar livet, ekonomin och vår planet.

48.

Europaparlamentet rekommenderar en fullständig integrering av klimatåtgärder i EU:s budget (integrering av klimatförändringarna), och ett säkerställande av att åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser integreras i alla investeringsbeslut i Europa.

49.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vart femte år, med början inom sex månader efter det att 2018 års positiva dialog inom ramen för UNFCCC har ägt rum, lägga fram en rapport om EU:s klimatlagstiftning, inklusive förordningen om ansvarsfördelning och utsläppshandelsdirektivet, för att försäkra sig om att denna lagstiftning effektivt bidrar till att nå de förväntade målen för en minskning av EU:s utsläpp av växthusgaser och huruvida den linje som man för närvarande följer kommer att vara tillräckliga för att nå målen för hållbar utveckling och målen i Parisavtalet. Parlamentet begär dessutom att kommissionen senast 2020 reviderar och utvidgar klimat- och energipolitiken fram till 2030 och EU:s nationella fastställda bidrag, för att de på ett lämpligt sätt ska kunna anpassas till de långsiktiga målen i Parisavtalet och målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att stimulera potentialen för absorption av växthusgaser genom att uppmuntra utvecklingen av en politik som stöder återbeskogning med god skogsförvaltningspraxis, med tanke på att EU inom ramen för Agenda 2030 har åtagit sig att främja tillämpningen av hållbar skogsförvaltning, stoppa avskogningen, återställa skadade skogar och öka ny- och återplanteringen av skog runtom i världen fram till 2020.

50.

Europaparlamentet understryker att arbetet med att begränsa den globala uppvärmningen inte är ett hinder för ekonomisk tillväxt och sysselsättning utan att minskade koldioxidutsläpp i ekonomin tvärtom bör ses som en viktig källa till ny och hållbar ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Parlamentet erkänner dock att en övergång till en ny ekonomisk och social modell innebär att samhällen som är koncentrerade kring traditionella industrier troligen kommer att stå inför utmaningar. Parlamentet understryker vikten av stöd under denna övergång och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kanalisera medel från källor som exempelvis EU:s utsläppshandelssystem till finansiering av modernisering och en rättvis omställning för att hjälpa sådana samhällen och främja antagandet av bästa teknik och produktionsmetoder för att säkerställa de bästa miljönormerna samt säkra, varaktiga och hållbara arbetstillfällen.

51.

Europaparlamentet noterar att en kontinuerlig förlust av den biologiska mångfalden, de negativa följderna av avskogning och klimatförändringarna kan leda till en ökad konkurrens om resurser såsom livsmedel och energi, till ökad fattigdom och politisk instabilitet på det globala planet, och till folkförflyttningar och nya globala migrationsmönster. Parlamentet insisterar på att kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna bör ta hänsyn till detta i alla aspekter av yttre förbindelser och internationell diplomati och samtidigt säkerställa en stor ökning av finansieringen av det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA). Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna att i alla sina yttre åtgärder och sina kontakter med tredjeländer aktivt stödja åtgärder som syftar till att minska utsläppen genom främjande av förnybara energikällor, resurseffektivitet, biologisk mångfald och skogsskydd och genom främjande av begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

52.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att EU:s yttre politiska åtgärder är förenliga med målen för hållbar utveckling, fastställa områden där ytterligare insatser eller genomförande behövs för att se till att EU:s yttre politiska åtgärder stöder hållbarhetsmålens praktiska genomförande och att de inte står i konflikt med hållbarhetsmålen och deras genomförande i andra regioner, i synnerhet i utvecklingsländer. Parlamentet uppmanar kommissionen att i detta syfte sätta igång en tillförlitlig process som inleds med en metod för framsynthet/tidig varning för nya initiativ och förslag, inklusive ändringar av befintlig lagstiftning och att lägga fram ett förslag till en övergripande strategi för hållbar utveckling. Parlamentet pekar på tillgängliga verktyg och forum, t.ex. Europeiska fonden för hållbar utveckling (EFHU), Uneces regionala forum för hållbar utveckling (RFSD), det politiska högnivåforumet och FN:s centrala plattform. Parlamentet efterlyser en frivillig översyn vid det politiska högnivåforumet i linje med Agenda 2030, som uppmuntrar medlemsstaterna att genomföra regelbundna och inkluderande granskningar av de framsteg som görs. Parlamentet betonar den roll som vanliga och korrekta förhandskonsekvensbedömningar spelar i detta avseende. Parlamentet påminner om den fördragsenliga skyldigheten att ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet i all politik som sannolikt kan påverka utvecklingsländerna.

53.

Europaparlamentet understryker vikten av ODA som ett viktigt instrument för att uppnå målen i Agenda 2030, utrota alla former av fattigdom och bekämpa ojämlikhet, men upprepar samtidigt att utvecklingsbiståndet inte räcker till för att på egen hand hjälpa utvecklingsländer att ta sig ur fattigdom. Parlamentet understryker behovet av att främja instrument som uppmuntrar till ökad ansvarighet, såsom budgetstöd. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utan dröjsmål bekräfta åtagandet att anslå 0,7 % av bruttonationalinkomsten (BNI) till ODA, och lägga fram förslag till en detaljerad tidsplan för en gradvis ökning av ODA för att nå detta mål. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om EU:s åtagande att anslå minst 20 % av ODA till mänsklig utveckling och social inkludering och efterlyser ett förnyat åtagande i detta avseende. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppfylla OECD:s biståndskommittés (DAC) rekommendation om att den årliga genomsnittliga bidragsdelen bör utgöra 86 % av de sammanlagda ODA-anslagen. Parlamentet begär att ODA-anslag skyddas från omledning till andra åtgärder och att de internationellt överenskomna principerna om utvecklingseffektivitet respekteras genom att man upprätthåller ODA:s grundläggande mål, nämligen att utrota fattigdomen, med särskilt fokus på de minst utvecklade länderna och instabila områden. Parlamentet påminner om att man måste gå längre än förhållandet givare/mottagare i en bredare utvecklingsagenda.

54.

Europaparlamentet betonar att skattemässig rättvisa och öppenhet, bekämpning av skattesmitning, utrotning av olagliga finansiella flöden och skatteparadis, tillsammans med förbättrad förvaltning av de offentliga finanserna, hållbar ekonomisk tillväxt och ökad mobilisering av inhemska resurser är avgörande för finansieringen av Agenda 2030. Parlamentet uppmanar EU att inrätta ett finansieringsprogram (Devetax 2030) som uttryckligen ska bistå vid införandet av skattestrukturer i nya marknadsekonomier och hjälpa utvecklingsländer att öppna nya regionala skattekontor. Parlamentet upprepar sin begäran om en global skatt på finansiella transaktioner för att hantera de globala fattigdomsproblemen, efterlyser en undersökning av hur utvecklingsländerna påverkas av nationell skattepolitik och EU:s skattepolitik och anser att principen om en konsekvent politik för utveckling ska tillämpas när man lagstiftar på det här området.

55.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anpassa förhållningssättet till migration dels i syfte att utforma en migrationspolitik som ligger i linje med mål 10 för hållbar utveckling och en faktabaserad bild av migranter och asylsökande och även i linje med kampen mot främlingsfientlighet och diskriminering av invandrare, dels i syfte att investera i viktiga drivkrafter för mänsklig utveckling. Parlamentet upprepar sina farhågor om att den nya politiken och de nya finansieringsinstrumenten som ska ta itu med de bakomliggande orsakerna till irreguljär migration och tvångsförflyttningar kan komma att genomföras på bekostnad av utvecklingsmålen, och efterlyser en starkare granskningsroll för parlamentet i detta avseende för att säkerställa att de nya finansieringsverktygen är förenliga med EU:s rättsliga grund, principer och åtaganden, särskilt med Agenda 2030. Parlamentet påminner om att det primära målet för utvecklingssamarbetet är att utrota fattigdom och få till stånd en ekonomisk och social långsiktig utveckling.

56.

Europaparlamentet välkomnar fokuseringen på investeringar i unga människor, eftersom det är de som i första hand genomför hållbarhetsmålen. Parlamentet betonar behovet av att utnyttja den demografiska utdelningen i utvecklingsländer genom lämpliga politiska åtgärder och investeringar i utbildning och hälsa för ungdomar, däribland sexuell och reproduktiv hälsa. Parlamentet understryker möjligheten att äntligen främja jämställdhet och kvinnors egenmakt som en grundläggande del av målen för hållbar utveckling och uppmanar EU att integrera dessa aspekter inom alla områden för yttre åtgärder. Parlamentet anser att dessa grundläggande faktorer för mänsklig utveckling och humankapital bör prioriteras för att garantera hållbar utveckling.

57.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att avsätta nödvändiga resurser till och rikta den politiska uppmärksamheten på att säkerställa att principen om jämställdhet samt kvinnors och flickors egenmakt står i centrum för genomförandet av Agenda 2030.

58.

Europaparlamentet insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna ska säkerställa att de offentliga budgetarna inte står i konflikt med målen för hållbar utveckling. Parlamentet anser att en betydande ökning av gröna investeringar, grön innovation och grön tillväxt i EU behövs för ett framgångsrikt och punktligt genomförande av Agenda 2030 och erkänner att det behövs nya finansieringsverktyg och olika strategier när det gäller investeringspolitiken, såsom en utfasning av miljömässigt skadliga bidrag och projekt som leder till höga koldioxidutsläpp. Parlamentet efterlyser en strategi för de multinationella företagens och näringslivets införlivande av miljömässiga, sociala och förvaltningsmässiga faktorer i sina affärsmodeller och för institutionella investerares införlivande av dessa faktorer i sina investeringsstrategier för att överföra medel till hållbar finansiering och desinvestera ur fossila bränslen.

59.

Europaparlamentet efterlyser en ny flerårig budgetram efter 2020 som innebär att unionens budget styrs om till genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling genom att garantera tillräcklig finansiering för konkret genomförande av hållbarhetsmålen. Parlamentet efterlyser ökad integrering av hållbar utveckling i alla finansieringsmekanismer och budgetposter och upprepar att långsiktig politisk konsekvens spelar en viktig roll när det gäller kostnadsminimering. Parlamentet framhåller betydelsen av sammanhållningspolitiken som EU:s huvudsakliga investeringspolitik och påminner om att det behövs övergripande tillämpning av hållbarhetskriterier och resultatbaserade mål för EU:s samtliga struktur- och investeringsfonder, inklusive Europeiska fonden för strategiska investeringar, för att uppnå en heltäckande övergång till hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt.

60.

Europaparlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken (EIB) att se till att den lever upp till Europas värderingar genom att tillämpa starka hållbarhetskriterier i sin utlåning och i synnerhet se till att utlåning till energi- och transportsektorerna inriktas på koldioxidsnåla och hållbara projekt.

61.

Europaparlamentet uppmanar EIB att senast 2030 avsätta 40 % av sin utlåningsportfölj till koldioxidsnål och klimattålig tillväxt.

62.

Europaparlamentet uppmanar EIB att anslå mer medel till Elena-initiativet för att tillhandahålla bidrag för tekniskt stöd som inriktas på genomförandet av energieffektivitet, distribution av förnybar energi samt urbana transportprojekt och transportprogram.

63.

Europaparlamentet erkänner att en motståndskraftig och hållbar infrastruktur är det viktigaste för att åstadkomma en koldioxidsnål och hållbar framtid och också något som ger många olika sidovinster, som varaktighet och förbättrat skydd mot brand och översvämningar. Parlamentet anser att en övergång till ett hållbart samhälle kan komma till stånd genom att vi följer principen ”energieffektivitet först” och fortsätter att förbättra effektiviteten hos apparater, kraftnät och byggnader och samtidigt utvecklar lagringssystem. Parlamentet erkänner att byggnader har den största potentialen för energieffektivitet och uppmanar EU att åta sig att senast 2050 nå målet med ett helt hållbart, koldioxidsnålt och energieffektivt byggnadsbestånd som har ett energibehov på nära noll och där alla kvarvarande behov tillgodoses av en bred uppsättning förnybara energikällor. Parlamentet efterlyser snabbare ökning av andelen förnybar energi i EU:s energimix. Parlamentet varnar för att låsa sig vid icke hållbar infrastruktur och uppmanar kommissionen att föreslå åtgärder för en ordnad övergång till en hållbar koldioxidsnål ekonomi och en grundläggande omorientering av infrastrukturutvecklingen för att lindra de systemiska ekonomiska risker som är kopplade till finansiella tillgångar med höga koldioxidutsläpp.

64.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att prioritera hållbar rörlighet genom att förbättra kollektiva transportmedel på lokal nivå med respekt för ländernas särdrag och med utgångspunkt i medborgarnas faktiska behov. Parlamentet anser att EU:s ekonomiska stöd till utvecklingen av transportsektorn och infrastruktur bör ges i enlighet med mål som ger medlemsstaterna ett riktigt mervärde.

65.

Europaparlamentet understryker att korruption har en allvarlig inverkan på miljön och att den olagliga handeln med utrotningshotade vilda djur och växter, mineraler och ädelstenar såväl som skogsprodukter som timmer också är oupplösligt kopplad till korruption. Parlamentet framhåller också att den olagliga handeln med djur kan utsätta utrotningshotade arter för ännu större risker medan den olagliga avverkningen kan leda till förlust av den biologiska mångfalden och öka koldioxidutsläppen, vilket bidrar till klimatförändringarna. Parlamentet betonar att för organiserade kriminella grupper är vinsterna stora och riskerna små, eftersom skogsbrott sällan leder till åtal och påföljderna ofta inte motsvarar brottens svårhetsgrad. Parlamentet påminner om att FN:s konvention mot korruption, med dess breda fokus på förebyggande av korruption, effektiv brottsbekämpning, internationellt samarbete och återvinning av tillgångar, kan vara ett effektivt verktyg för att bekämpa korruption i miljösektorn. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att integrera antikorruptionsstrategier, som öppenhet och ansvarsskyldighet, i miljölagstiftningen och miljöpolitiken och stärka demokratin och den goda förvaltningen. Parlamentet betonar att stävjandet av korruptionen i miljösektorn kommer att bidra till att skapa tillgång på lika villkor till grundläggande resurser som vatten och en ren miljö och är av avgörande betydelse för skyddet av vår miljö och säkerställandet av hållbar utveckling.

66.

Europaparlamentet erkänner den viktiga roll som kultur och kulturellt deltagande spelar för genomförandet av agendan för hållbara utvecklingsmål, liksom den roll som kultur spelar i EU:s yttre förbindelser och utvecklingspolitik. Parlamentet efterlyser adekvat stöd till kulturinstitutioner och kulturorganisationer som bidrar till genomförandet av agendan för hållbar utveckling samt ytterligare fördjupade förbindelser mellan forskning, vetenskap, innovation och kultur.

67.

Europaparlamentet påminner om att kulturellt deltagande förbättrar den fysiska och mentala hälsan samt välbefinnandet, har en positiv inverkan på resultaten i skolan och i arbetslivet, hjälper människor som riskerar social utestängning att komma in på arbetsmarknaden, och bidrar sålunda i stor utsträckning till att många av hållbarhetsmålen uppnås.

68.

Europaparlamentet är djupt oroat över skillnaderna mellan medlemsstaternas utbildningssystem, vilket framgår av de senaste Pisarapporterna. Parlamentet betonar att offentliga utbildningssystem som har tillräckliga resurser och är tillgängliga för alla är nödvändiga för jämlikhet och social inkludering och för att målsättningarna inom ramen för utvecklingsmål 4 ska kunna uppnås, och att utbildning av god kvalitet kan ge sårbara människor, minoriteter, personer med särskilda behov och kvinnor och flickor egenmakt. Parlamentet beklagar det ihållande problemet med hög ungdomsarbetslöshet. Parlamentet konstaterar att utbildning är nyckeln till att utveckla självförsörjande samhällen. Parlamentet uppmanar EU att koppla ihop högkvalitativ grundläggande utbildning, teknisk utbildning och yrkesutbildning samt samarbete med näringslivet, då detta är en nödvändig förutsättning för ungdomars anställbarhet och tillgång till kvalificerade arbetstillfällen.

69.

Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att skydda regionala språk, minoritetsspråk och mindre använda språk samt den språkliga mångfalden och att se till att språkdiskriminering inte tolereras när de införlivar målen för hållbar utveckling i den europeiska politiska ramen och kommissionens nuvarande och framtida prioriteringar.

70.

Europaparlamentet anser att kulturell mångfald och skydd av naturarvet genomgående bör främjas i hela den europeiska politiska ramen, även via utbildning.

71.

Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i första hand ta itu med den miljömässiga och ekonomiska omställningen av de industriområden som i flera olika europeiska regioner orsakar stor miljöförorening och utsätter lokalbefolkningen för betydande hälsorisker.

72.

Europaparlamentet understryker den roll som EU-agendan för städer kommer att spela i genomförandet av den globala nya agendan för städer och välkomnar politiska utvecklingar som ger städer och regioner möjlighet att göra synergistiska gröna investeringar. Parlamentet välkomnar också initiativ som European Green Leaf Award och det globala borgmästaravtalet för klimat och energi, och betonar vidare hur viktigt det är att städer och regioner uppfyller målen för hållbar utveckling eftersom hållbarhet kräver kollaborativa och långsiktiga strategier från myndigheter på alla styrnivåer och i alla sektorer.

73.

Europaparlamentet påminner om att Agenda 2030 innebär att vi inte längre kan se på livsmedel, försörjning och förvaltning av naturresurser som enskilda isolerade frågor. Parlamentet understryker att ett fokus på landsbygdsutveckling och investeringar i jordbruk – grödor, boskap, skogsbruk, fiske och vattenbruk – är kraftfulla verktyg för att få ett slut på fattigdom och hunger, och åstadkomma en hållbar utveckling. Parlamentet konstaterar att jordbruket har en central roll att spela när det gäller att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet betonar att de stora ambitionerna i hållbarhetsmålen endast kan uppnås genom samarbete – norr–söder, söder–söder och tresidigt – och globala partnerskap mellan flera aktörer och över en rad olika områden.

74.

Europaparlamentet välkomnar avsikten att integrera en hållbar handels- och investeringspolitik som i sin tur integrerar hållbar utveckling, och efterlyser en bättre EU-politisk hantering inom och utanför EU av konsekvenserna av att råvaror och naturtillgångar hämtas i och utanför EU. Parlamentet uppmanar till en omprövning av investeringspolitiken och till en bred användning av innovativa finansieringsverktyg för att uppnå hållbarhetsmålen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att kontroller för hållbar utveckling görs vad gäller alla framtida handelsavtal.

75.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, med hjälp av berörda intressenter, utforma och tillhandahålla särskilt skräddarsytt stöd för marginaliserade låginkomsthushåll och låginkomstgrupper, till exempel romer, för att se till att de kan leva ett hälsosamt liv samt har tillgång till grundläggande tjänster och säkra, rena naturresurser såsom luft, vatten, modern energi till ett överkomligt pris och hälsosam kosthållning, något som också skulle bidra till att uppnå hållbarhetsmålen 1, 10 och 15 om att avskaffa fattigdom, minska ojämlikhet och främja fredliga och inkluderande samhällen.

76.

Europaparlamentet konstaterar, i likhet med 2030-agendan, att personer med funktionsnedsättning löper mycket större risk att leva i fattigdom, med otillräcklig tillgång till grundläggande rättigheter såsom utbildning, hälsa och sysselsättning.

77.

Europaparlamentet anser att EU:s initiativ för att skapa en hållbar framtid inte kan bortse från den bredare diskussionen om den roll som djur har i egenskap av kännande varelser och deras välbefinnande, vilket ofta negligeras i de nuvarande produktions- och konsumtionssystemen. Parlamentet betonar att EU snarast möjligt måste åtgärda de brister som finns i politiken och lagstiftningen i fråga om djurs välbefinnande, något som allt fler EU-medborgare kräver.

78.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att trappa upp insatserna och finansieringen för att öka medvetenheten, de riktade utbildningskampanjerna, och medborgarnas engagemang och arbete för hållbar utveckling.

79.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att senast 2020 ta bort incitamenten för palmolja och sojabaserade biobränslen som leder till avskogning och skador på torvmarker. Parlamentet anser dessutom att man bör införa ett enda certifieringssystem för palmolja som släpps ut på EU-marknaden, för att intyga att produkten har ett socialt ansvarsfullt ursprung.

80.

Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta trappa upp insatserna för att på effektivt sätt få bukt med den dåliga luftkvaliteten, som varje år orsakar mer än 430 000 för tidiga dödsfall i EU. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att se till att ny och befintlig lagstiftning efterlevs för att påskynda de rättsliga åtgärder som vidtas mot medlemsstater som inte iakttar luftföroreningslagarna, och att föreslå ny, effektiv lagstiftning, inklusive sektorsspecifik lagstiftning, för att få bukt med dålig luftkvalitet och de olika föroreningskällorna samtidigt som metanutsläppen minskas. Parlamentet understryker att EU fortfarande har långt kvar till att uppfylla de gränsvärden som fastställts för EU, vilka inte är alls lika stränga som de gränsvärden som rekommenderas av WHO.

81.

Europaparlamentet noterar att kommissionen har tagit itu med problemet med dålig luftkvalitet genom att inleda ett antal överträdelseförfaranden, i synnerhet mot dem som ständigt överskrider de gränsvärden för kvävedioxid som fastställs i direktiv 2008/50/EG.

82.

Europaparlamentet påminner om att minskade bullerföroreningar är en av de kvalitetsparametrar som inte kommer att nås till 2020. Parlamentet betonar att i EU bidrar buller till att minst 10 000 personer dör i förtid varje år till följd av kranskärlssjukdomar och stroke, och att 2012 utsattes omkring en fjärdedel av EU:s befolkning för bullernivåer över gränsvärdena. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att prioritera åtgärder för att kontrollera bullernivåerna, och att se till att gränsvärdena för utomhus- och inomhusmiljö respekteras. Parlamentet efterlyser dessutom åtgärder för att hantera buller.

83.

Europaparlamentet betonar att kommissionens data visar att över 50 % av spannmålen i EU används som djurfoder. Parlamentet noterar att FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) har varnat för att fortsatt användning av spannmål som djurfoder skulle kunna hota livsmedelstryggheten genom att spannmål som är tillgängligt för mänsklig konsumtion minskas.

84.

Europaparlamentet framhåller djuruppfödningssektorns bidrag till EU:s ekonomi och till ett hållbart jordbruk, i synnerhet när den integreras i produktionssystem för jordbruksgrödor. Parlamentet pekar på potentialen i en aktiv förvaltning av näringsämnens kretslopp inom djuruppfödningssektorn för att minska miljöpåverkan av utsläpp av koldioxid, ammoniak och nitrat. Parlamentet pekar även på det integrerade jordbrukets potential att bidra till ett mer välfungerande jordbruksekosystem och en klimatvänlig jordbrukssektor.

85.

Europaparlamentet påpekar att kvinnor som arbetar med jordbruk i utvecklingsländer skulle kunna öka avkastningen med 20–30 % om de hade samma tillgång till resurser som män. Parlamentet framhåller att denna avkastning skulle kunna minska antalet personer som lider av hunger i världen med 12–17 %.

86.

Europaparlamentet framhåller särskilt kvinnornas viktiga roll som medlemmar av familjejordbruk, den viktigaste socioekonomiska enheten i landsbygdsområden, då de sörjer för livsmedelsproduktion, bevarande av traditionell kunskap och kompetens, kulturell identitet och miljöskydd. Samtidigt drabbas även kvinnor på landsbygden av löne- och pensionsskillnader.

87.

Europaparlamentet påminner om att kommissionen enligt det sjunde miljöhandlingsprogrammet ska bedöma miljökonsekvenserna, i ett globalt sammanhang, av unionens konsumtion. Parlamentet betonar de positiva effekter som en hållbar livsstil kan ha på människors hälsa och för att minska utsläppen av växthusgaser. Parlamentet påminner kommissionen om att det hållbara utvecklingsmålet 12.8 kräver att allmänheten ska ha information och medvetenhet om en hållbar utveckling och hållbara livsstilar. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta program för att öka den allmänna medvetenheten om följderna av olika konsumtionsnivåer för människors hälsa, miljön, livsmedelstryggheten och klimatförändringarna. Kommissionen uppmanas att utan dröjsmål offentliggöra meddelandet om ett hållbart europeiskt livsmedelssystem.

88.

Europaparlamentet noterar att hållbarhetsmål 12.8 kräver att myndigheterna ser till att människor överallt har den relevanta information och den medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och en livsstil i harmoni med naturen. Parlamentet uppmanar därför med kraft kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta program för att öka allmänhetens medvetenhet om följderna av konsumtionsnivåer för människors hälsa, miljön, livsmedelstryggheten och klimatförändringarna.

89.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta en övergripande EU-politisk ram för globala hälsoutmaningar, såsom hiv/aids, tuberkulos, hepatit C och antimikrobiell resistens, eftersom situationen och problemen i EU:s medlemsstater och i deras grannländer, där problemet med hiv och multiresistent tuberkulos är som störst, skiljer sig åt. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att spela en viktig politisk roll i dialogen med länder med en hög sjukdomsbörda, inklusive grannländerna i Afrika, Östeuropa och Centralasien, och att se till att det finns planer för en hållbar övergång till inhemsk finansiering så att hiv- och tuberkulosprogram är effektiva, får fortsätta och kan utökas efter det att internationella givares stöd har dragits in, och att fortsätta det nära samarbetet med dessa länder för att se till att de tar sitt ansvar och engagerar sig i åtgärder mot hiv och tuberkulos.

90.

Europaparlamentet erkänner effektiviteten av att göra PrEP (pre-exponeringsprofylax för hiv) tillgänglig för förebyggande av hiv/aids. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC) att erkänna att när det gäller hiv/aids är behandlingen också förebyggande.

91.

Europaparlamentet erkänner att sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter är en central drivkraft med omvandlade potential för utrotning av flerdimensionell fattigdom, och att detta alltid bör erkännas som en förutsättning för både hälsosamma liv och jämställdhet mellan könen. Parlamentet betonar i detta avseende att mer uppmärksamhet måste riktas mot sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, som tyvärr fortfarande behandlas som en smal fråga trots att det är mycket viktigt för jämställdheten, ungdomars egenmakt och den mänskliga utvecklingen, och i längden för fattigdomsutrotningen. Parlamentet understryker att detta utgör ett litet steg framåt jämfört med tidigare EU-strategier och att erkännandet av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som centrala drivkrafter för hållbar utveckling saknas fortfarande. Parlamentet konstaterar att EU:s ståndpunkt på detta område har varit inkonsekvent, vilket framgår av att kommissionen i meddelandet om Agenda 2030 endast erkänner EU:s insatser på området under ”hälsa”, men i meddelandet om samförstånd endast under ”jämställdhet”. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att därför fortsätta begära att Förenta staterna omprövar sin inställning till den så kallade globala munkavleregeln.

92.

Europaparlamentet betonar behovet av att fortsätta främja hälsoforskning för att utveckla nya och förbättrade tillgängliga och lämpliga läkemedelslösningar till ett överkomligt pris när det gäller hiv/aids, tuberkulos och andra fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar, framväxande epidemier samt antimikrobiell resistens.

93.

Europaparlamentet påpekar att EU:s jordbrukssektor redan bidrar till hållbarheten. Parlamentet noterar dock att den gemensamma jordbrukspolitiken måste kunna bemöta nuvarande och framtida utmaningar på ett bättre sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur den gemensamma jordbrukspolitiken och hållbara jordbrukssystem bäst kan bidra till målen för hållbar utveckling för att garantera stabila, säkra och näringsrika livsmedel och skydda och förbättra naturresurserna, samtidigt som klimatförändringarna åtgärdas. Parlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sitt kommande meddelande om den gemensamma jordbrukspolitiken efter 2020 lägga fram förslag för att göra miljöanpassningsåtgärder ännu effektivare och för att se till att målen för hållbar utveckling nr 2, 3, 6, 12, 13, 14 och 15 uppnås. Parlamentet uppmanar även kommissionen att främja lokalt och ekologiskt producerade livsmedel med små koldioxidavtryck och areella fotavtryck och låg vattenanvändning. Parlamentet framhåller vikten av jordbrukets ekosystem och hållbart skogsbruk och av att ge incitament för ett hållbart återställande av nedlagd jordbruksmark. Parlamentet betonar att det behöver säkerställas att all EU-politik på ett effektivt sätt uppnår de fastställda målen genom strikt efterlevnad och större samstämdhet mellan olika politikområden. Parlamentet betonar att detta är särskilt relevant när det gäller en hållbar förvaltning av naturresurser och de instrument som har inrättats för detta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

94.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja denna övergång till ett ekologiskt jordbruk, genom att minimera användningen av bekämpningsmedel som är skadliga för hälsan och miljön och ta fram skydds- och stödåtgärder för ekologiskt och biodynamiskt jordbruk inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

95.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snarast möjligt reformera unionens bestämmelser om godkännande av växtskyddsmedel och samtidigt fastställa bindande mål för en minskad användning av dessa.

96.

Europaparlamentet påpekar att det europeiska jordbruket är en garant för miljontals arbetstillfällen i landsbygdsområden både inom jordbrukssektorn och i andra sektorer och tryggar livsmedelstillgången och livsmedelsförsörjningen och landsbygdsområdenas attraktionskraft som platser för boende, näringsverksamhet och rekreation. Parlamentet påpekar vidare att landskap med stor biologisk mångfald och stora naturvärden lockar människor till landsbygden och ger mervärde åt den. Parlamentet noterar det stora värdet i en politik för landsbygdsutveckling för att bygga livskraftiga, stabila och levande samhällen och ekonomier på landsbygden. Parlamentet påpekar att bättre resurstillgång för jordbrukare är en nödvändighet för att uppnå detta.

97.

Europaparlamentet vill se en jordbruksstrukturell utveckling som ställer familjejordbruk i centrum med hjälp av bättre utnyttjande av EU-fonder som exempelvis Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och som ägnar särskild uppmärksamhet åt små och medelstora jordbruk, inbegriper delning och överföring av sakkunskap och utnyttjar fördelarna med lokala och regionala värde- och produktionskedjor och regional sysselsättning, med större betoning på stadsnära förbindelser och direktförsäljning som varit en framgångsrik modell i många delar av EU. Parlamentet anser att jordbrukarnas förmåga att generera skäliga inkomster från sitt arbete är ett villkor för det europeiska jordbrukets hållbarhet och en garanti för jordbrukarnas välbefinnande.

98.

Europaparlamentet erinrar om vikten av att garantera adekvata offentliga tjänster, särskilt barn- och äldreomsorg, med tanke på att sådana tjänster är extra viktiga för kvinnor, eftersom de traditionellt har haft en huvudroll när det gäller omsorg om unga och äldre familjemedlemmar.

99.

Europaparlamentet framhåller betydelsen av traditionella kunskaper och livsmedel, särskilt i EU:s yttersta randområden, bergsområden och eftersatta områden, samt det ekonomiska bidrag som europeiska kvalitetsordningar, som exempelvis skyddad geografisk beteckning (SGB), ger på lokal nivå. Parlamentet erinrar om sitt enhälliga stöd för att utöka sådant skydd till flera olika regionalt producerade varor. Parlamentet vill i detta sammanhang dessutom framhålla vilken viktig roll EU:s kvalitetsordningar (SUB/SGB/GTS) spelar för att erbjuda och bevara försörjningsmöjligheter i dessa områden. Parlamentet inser att det bara är i vissa medlemsstater som det finns mer omfattande kännedom om dessa ordningar och efterlyser ökad medvetenhet inom hela unionen om deras fördelar.

100.

Europaparlamentet framhåller att Medelhavsskogen och det så kallade dehesa-systemet med jordbruk, skogsbruk och boskapsskötsel – som på ett sammanhängande sätt kombinerar fortlöpande och omfattande boskapsuppfödning med jord- och skogsbruk – lämnar ett viktigt bidrag till målen om att bevara och säkerställa en hållbar biologisk mångfald och förtjänar erkännande och stöd inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken.

101.

Europaparlamentet pekar på bioenergins betydelse för jordbruksföretag och bioekonomin samt betydelsen av anläggningar för produktion, lagring, distribution och gårdsanvändning av förnybar energi, då dessa genom fler avsättningsmöjligheter bidrar till inkomsttrygghet och både skapar och bevarar arbetstillfällen av hög kvalitet i landsbygdsområden. Parlamentet framhåller att utvecklingen av bioenergi måste ske på ett hållbart sätt och att den inte får hindra produktionen av livsmedel och foder. Parlamentet framhåller att energibehoven i stället bör tillgodoses genom att man uppmuntrar användning av avfall och biprodukter som inte är användbara i någon annan process.

102.

Europaparlamentet noterar att odling av baljväxter i växelbruk kan ge en situation som gynnar både jordbrukare, djur, biologisk mångfald och klimatbehov. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en plan för protein som inbegriper odling av baljväxter i växelbruk.

103.

Europaparlamentet anser att det krävs fortsatta framsteg inom precisionsjordbruk, digitalisering, rationell energianvändning, växtförädling och djurhållning samt införlivande av ett integrerat växtskydd, eftersom effektivitetsvinster baserade på målen för hållbar utveckling och biologisk mångfald kan bidra till att minska både behovet av mark och miljöpåverkan. Parlamentet anser att en biologisk mångfald som fungerar för jordbrukare kan bidra till att förbättra intäkterna samt markens hälsa och produktion och hjälpa till med skadedjursbekämpning och förbättra pollinering. Parlamentet framhåller därför vikten av ett förbättrat regelverk för att säkerställa att effektiva och ändamålsenliga beslutsförfaranden genomförs i rätt tid. Parlamentet anser att dessa ”smarta” lösningar bör stimulera och stödja initiativ som är skräddarsydda efter de småbruks behov som saknar stordriftsfördelar när det gäller att utnyttja ny teknik.

104.

Europaparlamentet anser det mycket viktigt att traditionella och lokala sorters prestanda bevaras och utvecklas, med tanke på deras förmåga att anpassa sig till den miljö de kommer från, samt att jordbrukarnas rätt att förädla växter på egen hand och att lagra och utbyta utsäde av olika arter och sorter respekteras, för att garantera den genetiska mångfalden i jordbruket. Parlamentet förkastar alla försök att ta patent på liv, växter och djur, genetiskt material samt väsentligen biologiska förfaringssätt, särskilt vad gäller inhemska stammar, sorter och egenskaper.

105.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en handlingsplan och tillsätta en expertgrupp för att utveckla ett mer hållbart växtskyddssystem. Parlamentet framhåller nödvändigheten av ett växtskyddssystem som förbättrar samspelet mellan växtförädling, naturliga bekämpningssystem och användning av växtskyddsmedel.

106.

Europaparlamentet anser det nödvändigt att främja bredband och bättre transportförbindelser i landsbygdsområden för att bidra inte bara till målen om miljömässig hållbarhet utan även till att främja en tillväxt i landsbygdsområdena som är fullständigt hållbar ur ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt perspektiv.

107.

Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att göra kulturen till en integrerad del i kommissionens åtgärder för hållbarhet och att tydligt framhålla den roll som kultur spelar för ekonomisk utveckling, sysselsättningsskapande, demokratifrämjande, social rättvisa och solidaritet, främjande av sammanhållning samt i kampen mot social utestängning, fattigdom och generationsrelaterade och demografiska skillnader. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera kultur i målen, definitionerna, verktygen och utvärderingskriterierna i sin strategi för hållbarhetsmålen.

108.

Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) A/RES/70/1.

(2) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013. EUT L 354, 28.12.2013, s. 171.

(3) Antagna texter, P8_TA(2016)0224.

(4) https://ec.europa.eu/epsc/sites/epsc/files/strategic_note_issue_18.pdf

(5) Kommissionens meddelande av den 3 maj 2011Vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (COM(2011)0244).

(6) Kommissionens rapport av den 2 oktober 2015Halvtidsöversyn av strategin för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (COM(2015)0478).

(7) Antagna texter, P8_TA(2016)0034.

(8) https://unstats.un.org/sdgs/report/2016/goal-13/

(9) Europeiska miljöbyråns rapport nr 30/2016, Environmental indicator report 2016 — In support to the monitoring of the 7th Environment Action Programme, https://www.eea.europa.eu/publications/environmental-indicator-report-2016.